Friår

Fru talman! har frågat mig om jag kommer att gå fram med liggande förslag enligt parternas utkast till överenskommelse, på vilket sätt jag avser att finansiera reformen om den genomförs i sin nuvarande utformning samt hur jag bedömer att förslaget kommer att bidra till att skapa fler jobb för unga om det genomförs i nuvarande form.

Förhandlings- och samverkansrådet PTK, IF Metall, Kommunalarbetarförbundet och Svenskt Näringsliv har tecknat en principöverenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd. En del av parternas principöverenskommelse är att det ska införas ett nytt och parallellt offentligt studiestöd. Den 4 december 2020 har parterna gemensamt hemställt om att regeringen ska modernisera arbetsrätten i enlighet med principöverenskommelsen.

Parterna har genom sin historiska överenskommelse tagit ett stort ansvar för att utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. Överenskommelsen tar ett helhetsgrepp för att ge omställningsförmåga och flexibilitet för företagen och trygghet och omställning för de anställda. Det gör att vi står bättre rustade att hantera strukturomvandling och en arbetsmarknad i förändring. Det är även viktigt för svensk konkurrenskraft.

Principöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd ska ses som en helhet. För att kunna hantera frågorna på ett bra sätt har tre interna bokstavsutredningar beslutats för att genomföra partsöverenskommelsen.

En av utredningarna har fått i uppdrag att lämna förslag till hur principöverenskommelsen ska genomföras i linje med parternas förslag i de delar som rör ett nytt och parallellt offentligt studiestöd. En utgångspunkt för uppdraget är att det nya stödet ska utformas utifrån samhällsekonomiskt hållbara principer och att stödet i möjligaste mån bör införas utifrån redan befintliga strukturer. Det inbegriper att stödet ska vara utformat på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och möjliggöra förutsättningar för att säkerställa en övergripande kostnadskontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I uppdraget ingår även att löpande redovisa förslagens offentligfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2021.

Jag ser fram emot att ta del av utredningens slutsatser. Regeringen kommer att återkomma i dessa frågor.

(forts.)

Fru talman! Den här interpellationen handlar alltså om det friår som planeras att eventuellt införas i Sverige. Jag har låtit riksdagens utredningstjänst analysera de offentlig-finansiella effekterna av att låta medarbetare som varit anställda under åtta år studera under maximalt 44 veckor med en ersättning som motsvarar 80 procent av lönen i enlighet med det som sägs vara parternas förslag. Enligt analysen ligger bottenplattan på cirka 9 miljarder, men kostnaden kan komma att fördubblas vid fullt utnyttjande. Det är naturligtvis ett bekymmer om man vill använda 16 miljarder för att ge människor ledigt.

Vad säger då till exempel Transport? Så här säger Linda Svensson från transportfacket i tidningen Arbetet: "Är det verkligen klokt att lägga skattemedel på utbildning för människor som har en anställning? Jag skulle hellre stärka Arbetsförmedlingen och utbildningsstödet för arbetslösa." Det är klart att man i den frågan gärna vill ge Transport rätt.

Konjunkturinstitutet har slagit fast att åtgärden leder till färre arbetade timmar och lägre bnp. Forskare på IFAU i Uppsala säger att reformen leder till lägre framtida inkomst och tidigare pensionering men inte till någon effekt på sjukskrivning.

Fru talman! Vi pratar alltså om en reform som kan kosta skattebetalarna 17 miljarder - 17 000 miljoner. Och det som ligger är inget tillfälligt friår, som när Miljöpartiet såg till att människor kunde åka på rekreationskurser eller gå meningslösa kurser i flugfiske, utan det är en permanent åtgärd. Under en mandatperiod kan det alltså i värsta fall bli en kostnad på 80 miljarder.

Jag har ställt frågor om huruvida ministern tänker gå fram med det här förslaget och - kanske det viktigaste - hur det ska finansieras. Varifrån får man fram 80 000 miljoner, vilket är lika med 80 miljarder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då kan man möjligtvis säga så här: Det är ju parterna som har kommit överens om detta, så vi tycker att det är bra. Ja, det är bara det att parterna har begärt att skattebetalarna ska betala, fru talman. Parterna har begärt att någon annan ska betala uppemot 80 miljarder. På något sätt måste det ju finansieras. Ska det ske genom höjda inkomstskatter, höjda företagsskatter eller sänkta bidrag, eller hur ska man få fram så här många miljarder? Det är jag nyfiken på att få reda på lite mer om.

Jag skulle gärna vilja veta hur statsrådet anser att en sådan här satsning ska finansieras och hur den kommer att skapa fler jobb för unga. Delar ministern Transports kritik? Ligger det någonting i det som Transport säger, nämligen att man hellre borde stärka stödet till arbetslösa, så att de får utbildning och kan komma i jobb?

Vi har sett dagens rubriker, fru talman. Långtidsarbetslösheten i Sverige är rekordhög, enligt TV4. Widar Andersson, en socialdemokratisk ledarskribent, hade i dag en lång ledare om detta, där han konstaterar att det behövs stora utbildningsinsatser för just arbetslösa.

Fru talman! Jag tror att svenska folket vill ha reda på hur detta ska finansieras och varför man inte i stället vidtar starkare åtgärder för arbetslösa.

Fru talman! Regeringen vidtar historiskt kraftfulla åtgärder för att pressa tillbaka arbetslösheten, för att rädda svenska jobb och företag och för att stärka löntagarna i den tuffa situation som vi befinner oss i.

När det gäller den historiska överenskommelse som parterna har tecknat pågår det just nu ett utredningsarbete inom Regeringskansliet. Studiestödssystemet utreds just nu. En del av det utredningsarbetet är förstås att göra väldigt noggranna beräkningar av vilka förslagens samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenser är. Det här är en del av ett mycket seriöst beredningsarbete, och jag tänker inte föregripa vare sig utredningens arbete eller kommande budgetprocess.

Arbetsmarknaden förändras. Digitaliseringen och den gröna omställningen men också globaliseringen gör att gamla jobb försvinner och nya jobb tillkommer i en väldigt hög hastighet. Det gör att det ställs nya kunskapskrav på arbetsmarknaden. Löntagarna måste ges en chans att hänga med i den utvecklingen. Det är viktigt för att ingen ska hamna efter, men det är också viktigt för svensk konkurrenskraft.

Vi ska, fru talman, fortsätta att konkurrera med kunskap. När arbetsmarknaden förändras måste också möjligheterna till omställning förändras och förbättras. Det måste vara möjligt att omskola sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden när ens bransch förändras. Inte minst nu under coronapandemin har vi sett vilken snabb förändring det innebär specifikt för vissa branscher på svensk arbetsmarknad.

Arbetsmarknadens parter har presenterat en bred överenskommelse som berör flera områden med flera krav på staten, och parterna ser sin överenskommelse som en helhet. Studiestödet är en del av flera som ingår i denna helhet. Det finns många skäl till att studiemedlet är viktigt. Med ett nytt studiesystem kan ju löntagarna stärka sin ställning på arbetsmarknaden och undvika arbetslöshet. De kan bygga på sina kunskaper, så att Sverige kan ligga i framkant i teknikskiften och så att vi får välutbildad arbetskraft som kan ta de jobb där vi i dag har brist på rätt kompetens. Goda möjligheter till omskolning är också viktigt för att vi ska klara ett längre arbetsliv och kunna arbeta högre upp i åldrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att Moderaterna är ett parti som värnar den svenska konkurrenskraften och vet hur viktigt det är att vi har en god omställningsförmåga. Jag hoppas att det kommer att finnas en bred uppslutning i riksdagen bakom parternas överenskommelse.

Fru talman! Dagens Nyheter har gjort en granskning av vad friåret kan innebära och av innehållet i reformen. Den publicerades den 28 februari i år, kan jag tala om för det fall att statsrådet inte läser Dagens Nyheter. Svaren om vad ett nytt friår skulle innebära från parterna som ingått överenskommelsen var rätt intressanta. En av frågorna var: Ska man få plugga kurser i Game of Thrones och allmänt filosoferande? Ja, svarar en av parterna. Nej, svarar en annan. Så här är det, fru talman.

Jag tror att statsrådet skulle kunna ge lite raka och klara besked i kväll, till exempel om vad statsrådet själv tycker. Sedan handlar det naturligtvis om vad utredningen kommer fram till och om vad andra tycker. Men för att ta några exempel: Ska man få studera imamkurser i Saudiarabien under ett år med 80 procent av lönen? Vi har sett att det har hänt. Ja eller nej? Ska man få studera Game of Thrones-vetenskap med 80 procent av lönen? Ska man få gå kurser i flugfiske? Ska man få åka till engelska sydkusten och läsa engelska? Jag är inte säker på att imamkurser i Saudiarabien stärker den svenska konkurrenskraften. Men det vore intressant att få reda på vad ministern tycker. Vad är rimligt?

Ministern svarade inte på den skoningslösa kritiken från Transport, som vill att pengarna ska gå till de 700 000 långtidsarbetslösa. På nyheterna i dag rapporteras det om att vi har rekordhög långtidsarbetslöshet. Jag och ministern har tidigare diskuterat den skenande långtidsarbetslösheten för unga. I min valkrets, Gävleborg, har långtidsarbetslösheten för unga stigit med 35 procent på ett år. Varje enskild krona vi kan få loss i budgeten borde naturligtvis gå till den som är långtidsarbetslös för att stärka konkurrenskraften hos den enskilda individen.

Det är naturligtvis så att individen alltid har ett ansvar att göra sig själv anställbar, oavsett varifrån man kommer, vilken ålder man har och vilket kön man har. Men samhället finns ju där med en trygghet för att kunna hjälpa till.

Om man ska satsa 80 000 miljoner - uppemot 80 miljarder - vore det intressant om statsrådet hade någon idé om hur man ska använda dessa pengar. Är det till Game of Thrones-kurser, som en facklig organisation tyckte att det var självklart att man skulle få gå? Det kanske är bra om man spelutvecklare; det vet jag inte. Men om man inte är spelutvecklare eller någonting annat är detta kanske inte det bästa sättet att använda pengarna.

Jag skulle gärna vilja veta vilket upplägg på det här friåret, till en kostnad av uppemot 80 miljarder, som statsrådet ser framför sig. Ska man till exempel kunna åka till Saudiarabien och studera imamkurser? Ska man kunna studera Game of Thrones-kurser med 80 procent av lönen? Vilka kurser är det statsrådet ser framför sig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag förstår faktiskt inte varför Lars Beckman försöker att förvirra väljarna genom att tala om ett friår. Det har aldrig någonsin varit aktuellt att den här regeringen skulle införa något friår. Det är rent struntprat.

Jag vill också säga att jag egentligen inte tror att Lars Beckman tror att detta studiestöd skulle gå till någon sorts hobbykurser. Jag tycker att det är olyckligt - och faktiskt också, helt ärligt, oseriöst - av Lars Beckman att försöka sprida en nidbild och komma dragande med dessa exempel. Det som Lars Beckman försöker att uttrycka handlar om en nidbild. I grunden är detta en historisk överenskommelse mellan parterna på svensk arbetsmarknad där bland annat Svenskt Näringsliv har ingått. Jag måste säga, fru talman, att jag tycker att det här är djupt olyckligt.

När arbetsmarknaden förändras måste vi kunna leverera nya reformer gällande våra trygghetssystem för att möta upp. Vi måste kunna förändra lagar och regler, och vi måste kunna se till att vi gör detta på ett sätt som stärker den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Att vi har starka och ansvarstagande parter är en väldigt stor tillgång för Sverige, och det är detta - att vi har en väldigt god omställningsförmåga och att parterna tar ett stort ansvar - som gör oss konkurrenskraftiga.

Under förra året, när reformen med korttidsarbete infördes, tog det fem timmar innan det första kollektivavtalet var tecknat. Det var arbetsgivarna i Visita som tillsammans med Hotell- och Restaurangfacket tecknade det första kollektivavtalet, och sedan rasslade det bara till. Under 2020 - ett extremt svårt år - hade Sverige inte en enda konfliktdag; i alla förhandlingar om kollektivavtal kunde parterna komma överens.

Jag tycker att den historiska överenskommelse som parterna har tagit fram, som omfattar både trygghet, omställning och anställningsskydd, är ett styrkebesked för den svenska modellen.

Nu har vi omhändertagit partsöverenskommelsen. Detta utreds nu, och uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2021. I en ganska snar framtid kommer vi alltså att ha konkreta förslag på bordet.

Fru talman! Apropå den våldsamma mediekritik som arbetsmarknadsministern nu gav sken av är det alltså så att jag har citerat Dagens Nyheters artikel från den 28 februari, där parterna intervjuas, med exakt de frågor som jag ställde till ministern.

Rubriken är alltså "Plugga vad som helst med 80 procent av lönen". Dagens Nyheter frågar: Ska ett vårdbiträde få läsa filosofi, en bilmekaniker lära sig batik eller en fritidspedagog plugga Game of Thrones med 80 procent av lönen? Jag tycker att det är fullt rimliga frågor som Dagens Nyheter har ställt.

Det intressanta är att läsa vad parterna svarar på de konkreta frågor jag ställt om det här friåret. Det framgår av artikeln i Dagens Nyheter den 28 februari att även journalisten - och DN - tycker att detta är väldigt friårsliknande.

På frågan om människor ska få plugga Game of Thrones säger Kommunal: Ja, det ska man få plugga. Svenskt Näringsliv svar är att de inte kan svara. Uppenbarligen finns det olika tolkningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det intressanta är att parterna har tecknat någon form av överenskommelse som skattebetalarna ska betala, och det är naturligtvis detta som Transport kritiserar. De anser, vilket är fullt rimligt, att varje skattekrona som regeringen kan skaka fram ska gå till att stärka långtidsarbetslösa. Vi kan inte ha ett utanförskapssamhälle, fru talman, där 700 000 människor är långtidsarbetslösa.

Ministern må kalla det oseriöst, eller vad ministern sa, men jag tycker att Dagens Nyheter hade en väldigt klargörande artikel. Det är också den artikeln jag har ställt denna interpellation om.

Jag kan konstatera att ministern inte vill svara på vad det kan kosta och att hon inte vill svara på de konkreta frågorna om vilka kurser hon kan tänka sig. Det är i och för sig också klargörande.

Fru talman! Jag tycker att jag har varit väldigt tydlig under den här debatten med att detta är frågor som utreds just nu. Jag kommer inte att föregå utredningarna och heller inte den budgetprocess som väntar.

Det här handlar inte om något friår. Det här handlar inte om att genomföra några hobbykurser. Vad det här handlar om är att stärka svensk konkurrenskraft och svensk omställningsförmåga. Vi ska vara ett land som bejakar förändring. Vi ska välkomna ny teknik och ligga i framkant i den gröna omställningen. Vi ska bejaka kunskap och konkurrera just med kunskap.

För att lyckas med detta behöver vi ha en god omställningsförmåga. Där har vi den svenska modellen som ett otroligt viktigt verktyg. Detta är något som jag är otroligt stolt över. Parternas arbete och den svenska modellen är helt avgörande.

Genom den historiska överenskommelse som parterna har ingått har de tagit ett stort ansvar för att utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi behöver både bättre omställningsförmåga, ökad flexibilitet för företagen och trygghet i omställning för de anställda.

Jag tycker givetvis, fru talman, att det är positivt om det finns ett engagemang i dessa frågor. Detta är viktigt och centralt såväl för Sveriges framtid som för en mycket mer välfungerande arbetsmarknad och en stärkt konkurrenskraft.

Jag vill samtidigt uppmana riksdagsledamoten Lars Beckman att ha lite mer tålamod och vänta in utredningens förslag, som ju kommer den 15 maj.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.