Förvärv av hyreshus

Interpellationsdebatt 10 februari 2009
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 24 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Egon Frid har frågat statsrådet Mats Odell om han är beredd att ta initiativ till att stärka lagstiftningen så att dels oseriösa fastighetsägare inte kan köpa ytterligare fastigheter, dels misskötta fastigheter effektivare kan tvångsförvaltas. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Lagen om förvärv av hyresfastighet med mera, förvärvslagen, har till syfte att hålla olämpliga fastighetsägare borta från hyresmarknaden och att förhindra spekulation i hyresfastigheter. Enligt förvärvslagen ska förvärv av hyresfastigheter anmälas till den kommun där fastigheten finns. Om kommunen anser att förvärvarens lämplighet som ägare och förvaltare av fastigheten bör prövas närmare, ska den anmäla detta till hyresnämnden. Nämnden prövar därefter om förvärvaren ska få tillstånd till förvärvet. Det är således bara om kommunen agerar för att få till stånd en granskning som förvärvet prövas. Tillämpningen av lagen varierar avsevärt mellan kommunerna. Bostadsförvaltningslagen kan sägas vara ett komplement till förvärvslagen genom att den medger ingripande mot en fastighetsägare som missköter sina fastigheter. Enligt lagen får hyresnämnd besluta att en fastighet ska förvaltas av någon annan än fastighetsägaren själv, om han eller hon inte förvaltar fastigheten på ett sätt som är godtagbart för de boende. Som Egon Frid är inne på har under de senaste åren flera fall av oseriös hyresförvaltning uppmärksammats i massmedierna. Det har bland annat kommit fram att hyresgäster i några fall har tvingats att under lång tid leva under förhållanden som inte är godtagbara. Det är inte säkert att förvärvslagen och bostadsförvaltningslagen på ett effektivt sätt förhindrar att personer som är mindre lämpliga som innehavare av hyresfastigheter förvärvar och förvaltar sådana fastigheter. Samtidigt har förvärvsprövningen kritiserats för att vara omständlig och tidskrävande. Regeringen gav därför under år 2007 en särskild utredning, Utredningen om förvärv och förvaltning av hyresfastighet, i uppdrag att se över lagstiftningen på området. Utredningen, som redovisade sitt uppdrag i augusti 2008, föreslår att förvärvslagen ska upphävas eftersom den anses sakna tillräcklig effektivitet och verkan. Utredningen föreslår samtidigt att bostadsförvaltningslagen ska skärpas så att det blir lättare än i dag att åstadkomma beslut om särskild förvaltning. Åtgärderna syftar till att förbättra för hyresgästerna och ge dem möjlighet att lättare bli av med fastighetsägare som inte förmår förvalta fastigheten på ett godtagbart sätt. Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att regeringen ska ta ställning till förslagen senare under året.

Anf. 25 Egon Frid (V)

Fru talman! Jag tackar justitieministern och ställföreträdande bostadsministern - detta sagt med glimten i ögat - för ett bra svar även om vi kanske inte är överens i sak. Jag vill i detta fall skicka med någonting till ministern som kanske är aktuellt att diskutera på regeringsnivå, nämligen hur vi faktiskt ska få till en debatt i kammaren med ansvarig minister för i detta fall bostadspolitiska frågor. Men det är möjligt att jag har varit så specifik i mina frågeställningar att det har varit omöjligt för någon annan än justitieministern att svara på interpellationerna. Jag får dra lärdom av detta till nästa gång jag skriver en interpellation. Nu ska jag övergå till att tala om interpellationen. Boendet är en av de viktigaste delarna i människornas liv. Tillgången på bostäder och kvaliteten i förvaltningen är en samhällelig uppgift. Därför har vi lagar och en demokratisk process i fråga om vilka villkor och regler som ska gälla. Utsatta hyresgäster har i dag ett för svagt stöd från samhället. Stödet för hyresgästerna måste förstärkas. Ett tydligt bevis för detta är programmet Uppdrag granskning del 2 den 19 november 2008 om de enorma bristerna i förvaltningen från fastighetsägaren Newsecs sida i området Herrgården i Malmö. Kommunerna har en central roll i att tillämpa lagstiftningen och att stödja hyresgäster och boende så att de får del av en god bostadspolitik. För att kommunerna ska kunna ta detta ansvar behövs en stark lagstiftning. Det krävs också en tydlighet från riksdag och regering om att hyresvärden ska ta sitt ansvar för en god förvaltning. Om hyresvärden inte gör det måste vi från lagstiftarens sida, alltså från riksdag och regering, agera genom att vi har en lagstiftning som ger stöd för tvångsförvaltning och gärna också rätt att ta över bolaget i kommunal regi. Lagen om förvärv av hyresfastighet, den så kallade förvärvslagen, har till syfte att förhindra spekulation i hyresfastigheter och hålla olämpliga fastighetsägare borta från hyresmarknaden. Denna lag har blivit än mer aktuell då den politiska ambitionen att sälja ut allmännyttan tyvärr har slagit rot och blivit för omfattande. Förvärvslagen är och har varit en viktig del av den sociala bostadspolitiken. Om förvärv av fastighet ska godkännas ska syftet med förvärvet vara långsiktig förvaltning. Kravet på att syftet med förvärvet ska vara långsiktig förvaltning är centralt och syftar naturligtvis också på god förvaltning. Långsiktig förvaltning av hyreslägenheter är naturligtvis ett skäl för kommunen att behålla allmännyttan som ger en god social bostadspolitik i kommunerna. Ministern svarar nu att en översyn av förvärvslagen sker och att regeringen bedömer att förvärvslagen ska upphävas. Samtidigt anger ministern i sitt svar att vi behöver en skärpt lagstiftning. Då måste jag fråga ministern: Hur tänker regeringen att vi med stöd av förvärvslagen och en skärpt bostadsförvaltningslag ska skärpa villkoren för bostadsförvaltare som så uppenbart brister i sin förvaltning som vi i Herrgården i Malmö har sett exempel på?

Anf. 26 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Det är kanske en överraskning, men jag är faktiskt, Egon Frid, ansvarig för den här lagstiftningen, så det är ingen annan minister som borde diskutera den. Möjligen har jag synts för dåligt i de frågorna eftersom det är en sådan överraskning, men det är alltså på nämnda sätt. Bakgrunden till den utredning som är gjord är att vi har ansett att det finns bekymmer på det här området, vilket har speglats i medierna. Vi har sett oseriösa fastighetsägare som inte har uppfyllt rimliga krav, så det fanns anledning att titta på det. Det som dyker upp i den utredning som gjorts och det man där pekar på är att förvärvslagstiftningen är ineffektiv. Man menar att den uppenbarligen inte har lyckats förhindra folk som inte begriper sig på, eller som inte är seriösa nog, att sköta fastigheter på ett bra sätt. Det är uppfattningen i utredningen, som varit ute på remiss och så vidare. I stället bör man, menar utredaren, öka möjligheterna till förvaltningsåläggande - alltså ställa krav på att det nu måste tas itu med problemen, alternativt att man lägger över på en tvångsförvaltning. Jag vill inte föregå det arbete som pågår i regeringen - under året kommer vi att lägga fram förslag på området - men jag måste säga att min utgångspunkt inte är att slå vakt om den ena eller den andra lagen, utan jag vill att det ska fungera. Tänk om det vore så enkelt att vi liksom kunde förutsäga att Nisse Larsson är bra men att Olle Persson är dålig som förvaltare, eller att Lisa Nilsson är si och den och den är så. Det fungerar dock inte - det där har inte riktigt fungerat. I stället har vi fått några fastighetsägare som sitter kvar med sina fastigheter och notoriskt missköter dessa. För lite händer, delvis beroende på att det är lite variation i hur aktiva kommunerna är i sådana här frågor där kommunerna kan påverka det som händer. Då måste vi kanske hjälpas åt och se till att kommunerna lite mer är på banan där de inte är det. Vi måste kanske också fundera på om det ligger något i det utredaren säger: att man måste ha lite större möjligheter att ingripa och ställa krav på anständig skötsel och förvaltning av fastigheter. Jag lutar väl åt att det som utredaren säger inte låter helt fel. Men i fråga om detaljerna har jag, som sagt, ännu inte tagit ställning. Jag tror att det är den vägen man ska gå. Från hyresgästens synpunkt är en ineffektiv lagstiftning där vi liksom låtsas att vi förhindrar oseriösa förvaltare att komma till inte mycket värd. Däremot är det oerhört angeläget att någonting händer. Man blir ju mörkrädd när man läser en del av reportagen. Det var ju några reportage för ett tag sedan om att människor under en lång tid har fått bo i ren misär därför att någon inte sköter fastigheterna i fråga. Jag kräver att kommunerna, som har ett ansvar på området, är alerta och också att det finns lagstiftningsverktyg för att faktiskt göra någonting så att man får ordning på dem som har misskött sig och så att det går någorlunda snabbt. Där finns det mer att göra. Det här är alltså mina svar på frågor som interpellanten har ställt.

Anf. 27 Egon Frid (V)

Fru talman! Nej, det är ingen överraskning, Beatrice Ask, att du som minister dyker upp och tar de här debatterna. Det är därför jag har börjat kalla dig för bostadsminister. Jag förstår att är det någon minister som jag ska få möjlighet att här i kammaren diskutera bostadspolitik med så är det justitieminister Beatrice Ask. I sig är det helt okej för mig. Jag hoppas att ministern inte på något sätt tar det här personligt. Pratar man exempelvis om förvärv och närmar sig kommunallagen kommer Mats Odell. Skriver man "förvärv" och glömmer att skriva "kommunallagen" hamnar det man frågar om hos Beatrice Ask. Det är distinktioner som man med tiden här i riksdagen och i riksdagens arbete får lära sig. Nej, inte heller jag är någon lagstiftningskramare. Det är inte min ambition att bara för att jag som riksdagsledamot har blivit lagstiftare i första hand krama lagstiftningen. Genom livet har min politiska ambition varit - och så fortsätter det att vara - att de sociala orättvisor som finns ute i samhället ska bort. De mest extrema exemplen på brister och social utsatthet är de sociala boendemiljöer som redovisats från Herrgården i Malmö. Jag har själv varit i området, men jag har inte sett någon lägenhet från insidan. Däremot har jag i mitt arbete som socionom sett andra brister hos oseriösa privata fastighetsägare i Skaraborg, främst i Mariestad och Falköpings kommuner, när det gäller fastighetsförvaltningen. Man kan diskutera huruvida förvärvslagen gör nytta, om vi ska ta bort den eller inte och om bostadsförvaltningslagen är tillräcklig. Dock hävdar tunga remissinstanser att det är mer nytta med att ha förvärvslagen kvar. Till exempel säger de i SKL själva i ett remissvar till utredningen om ägande och förvaltning av hyreshus: Ett upphävande av förvärvslagen skulle innebära att det inte ens går att förhindra att fastighetsägare som konstateras vara oseriösa förvärvar nya fastigheter, inte ens om fastighetsägarnas befintliga fastigheter tvångsförvaltas. Vi ska ha en stark lagstiftning som ett stöd så att de oseriösa fastighetsägarna försvinner och så att vi får en seriös förvaltning och en bra social bostadspolitik. Där måste vi få stöd också genom att en viktig utgångspunkt är att den kommunala allmännyttan får träda in och ta över förvaltningen när en fastighetsägare själv diskvalificerat sig genom att inte klara av sitt förvaltningsuppdrag och när det så uppenbart går ut över hyresgästerna. Sedan är frågan hur ministern avser att stärka bostadsförvaltningslagen och vilka medel vi ska ha - naturligtvis då stegvis på en skala - för att tvinga en oseriös fastighetsförvaltare att så att säga upphöra med sina brister. Det kan vara olika typer av förelägganden. I slutändan måste naturligtvis inbegripas att fastighetsägare blir av med sina fastigheter och att det blir en tvångsförvaltning liksom att ägandet går över till kommunen och det allmännyttiga bolaget. Min slutfråga till Beatrice Ask är: Hur är ministern beredd att agera för att så blir fallet?

Anf. 28 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Utredningens förslag när det gäller att skärpa detta med förvaltningsåläggande och annat handlar om att man ska kunna ställa krav även när bristerna är av mindre allvarligt slag - jämfört med vad som i dag gäller. Man höjer alltså ribban, vilket väl är väldigt bra. När det gäller arbetet med utredningsförslaget generellt kan jag säga att det är lite blandat vad gäller remissutfallet. Det kan vara spännande att veta att hyresnämnderna i Stockholm och Malmö, Fastighetsägarna och Föreningen Stockholms fastighetsförvaltare har tillstyrkt förslaget om att avskaffa förvärvslagen. De tycker att det är riktigt. Hyresgästföreningen däremot och de tre stora kommunerna har avstyrkt förslaget. Men de flesta är positiva till ändringar i bostadsförvaltningslagen. De här sakerna ska lite grann vägas mot varandra. Vad jag kan se är att hyresnämnderna oftast prövar de kniviga frågorna och har en väldigt god erfarenhet av problematiken. Det är viktigt. Samtidigt har jag naturligtvis en stor respekt också för fullmäktigeförsamlingar och andra. Det är lite spännande att se var vi hamnar. Det är en majoritet som tycker att skärpningar ska göras. Då handlar det om att kunna ingripa och ställa krav betydligt tidigare och när bekymren är betydligt mindre än de i dag behöver vara för att man ska kunna ingripa mot en oseriös fastighetsförvaltare. Vi planerar för en proposition under det här året. I just det papper jag har här står det att det blir under hösten, så i vår blir det nog inte - det är väl lika bra att också jag preciserar mig.

Anf. 29 Egon Frid (V)

Fru talman! Frågorna om förvärv och bostadsförvaltning är oerhört centrala. De har blivit också mycket mer centrala på grund av den brist på bostäder som vi ser i Sverige i dag. Människor exploateras på en oseriös bostadsmarknad. När det finns brist på bostäder blir det så uppenbart. Egentligen är det skrämmande att folk tvingas till oseriösa bostadsförvaltare som en sista utväg. Man förstår också att människor är tvungna att göra det när de inte har några andra valmöjligheter. Därför är det oerhört angeläget att regeringen agerar. Det här är ett område där det har blivit mer och mer angeläget att agera för att förhindra dessa oseriösa hyresvärdar att exploatera människorna. Vi måste också stå upp för en social bostadspolitik. Vi måste stå upp för allmännyttan. De kommunala bostadsföretagen har en oerhört viktig roll och står för en relativt sett god bostadsförvaltning. Det är en kommunal angelägenhet via bostadsförsörjningsuppdraget att vara bostadsförvaltare. Jag har i alla fall den uppgiften att Malmö i sitt remissvar på utredningen om ägande och förvaltning av hyreshus motsätter sig att förvärvslagen tas bort. Malmö stad skriver i sitt yttrande att de finner det märkligt att utredningen i så stor utsträckning har koncentrerat sina förslag på hur systemet kan förenklas för fastighetsägaren. Här handlar det alltid om balansen mellan vilka intressen vi företräder. Regeringen kommer förmodligen att fortsätta att företräda ägar- och fastighetsintressena, och jag kommer att fortsätta att företräda hyresgästintressena, den enskilda hyresgästen.

Anf. 30 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Vi kan diskutera det här länge. Jag skulle vilja förtydliga och säga att jag hade rätt när det gäller Malmö. Hyresnämnden i Malmö tycker en sak, och Malmö stad tycker en annan. Det är lite intressant. Det är en blandad kompott bland remissvaren. Därför är analysen av remissvaren särskilt viktig. Utredarens huvudsyfte är att förbättra för hyresgästerna och ge dem möjlighet att lättare bli av med fastighetsägare som inte förvaltar fastigheten på ett bra sätt. Då har man tittat på hur förvärvslagen och reglerna för förvaltning fungerar. Vi får lite olika svar på det hela. Att vi behöver öka möjligheterna att ingripa och vidta åtgärder tycks de flesta vara överens om. Vi får säkert anledning att återkomma till de här frågorna, som är väldigt viktiga.

den 23 januari

Interpellation

2008/09:274 Förvärv av hyreshus

av Egon Frid (v)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Boendet är en av de viktigaste delarna i en människas liv. Boendet för olika familjer har betydelse inte enbart för tillvaron i hemmet utan även för hur man kan klara studier, arbete, fritid, samvaro med vänner och släkt.

Tillgången till boende och kvaliteten i förvaltningen är en samhällelig uppgift; en enskild människa har små möjligheter att påverka bostadsproduktion och hur ägare av bostadsfastigheter uppträder. Därför har vi lagar och en demokratisk process angående vilka villkor och regler som ska gälla för alla människor i hela landet.

Dagens regelverk är dock inte tillräckligt effektivt. Gång på gång upptäcks hur hyresgäster drabbas av både dålig skötsel av bostäder och av ett kraftlöst samhälle.

Ett exempel som varit aktuell finns i Malmö. Malmö stad säger:

”Det är huvudbudskapet till regeringen när Malmö nu yttrar sig över utredningen Ägande och förvaltning av hyreshus.”

Malmö stad finner det märkligt att utredningen i så hög utsträckning har koncentrerat sina förslag till hur systemet kan förenklas för fastighetsägaren. Enligt Malmö stads mening leder den omfattande bostadsbristen i storstadsområdena till att det skapas utrymme för en oseriös förvaltning med omfattande problem för socialt utsatta grupper. Därför måste samhällets förmåga att kontrollera och stoppa de värsta avarterna i stället stärkas.

”Det skräckexempel på hur fastigheter kan vanskötas som vi nyligen har sett i Herrgården här i Malmö, med kackerlackor och stora fuktskador i lägenheterna, visar att vi måste få större möjligheter än vi har i dag att komma åt fastighetsägare som struntar i underhållet och som bara är intresserade av att dra in så mycket pengar som möjligt från hyresgäster som har en svag och utsatt ställning på bostadsmarknaden” säger kommunalrådet Anders Rubin (s).

Utsatta hyresgäster har i dag ett för svagt stöd av samhället. Det måste förstärkas och absolut inte försvagas. Kommunerna har en central roll i bostadspolitiken. För att kommunerna ska kunna ta detta ansvar behövs ett kraftfullt stöd från riksdag och regering. Att lägga på kommunerna ett ansvar utan att ge dem fullgoda verktyg är oacceptabelt.

I ett remissvar till utredningen Ägande och förvaltning av hyreshus (SOU 2008:75) säger SKL (Sveriges Kommuner och Landsting):

”Förbundet anser att förvärvslagen med sin förhandsprövning och bostadsförvaltningslagen med sin efterhandsprövning kompletterar varandra och ger hyresgästerna ett rimligt skydd mot oseriösa fastighetsägare. Ett upphävande av förvärvslagen skulle innebära att det inte ens går att förhindra att fastighetsägare som konstaterats vara oseriösa förvärvar nya hyresfastigheter, inte ens om fastighetsägarens befintliga fastigheter tvångsförvaltas.”

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

1. Är statsrådet beredd att ta initiativ till att stärka lagstiftningen så att inte oseriösa fastighetsägare kan köpa ytterligare fastigheter?

2. Är statsrådet beredd att ta initiativ till att stärka lagstiftningen så att misskötta fastigheter effektivare kan tvångsförvaltas?