Försvarsanslaget i tider av krigsrisk

Fru talman! Allan Widman har frågat mig om jag är beredd att vidta några åtgärder för att försvarets ekonomi ska kunna möta risken för att landet om några år kan befinna sig i krig.

Låt mig inledningsvis konstatera att riksdagen så sent som den 15 juni 2015 fattade beslut om en ny försvarspolitisk inriktning. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har ställt sig bakom en bred politisk överenskommelse om försvarets inriktning 2016-2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsbeslutet innebär en tydlig markering av att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. Beslutet innebär också ekonomiska förstärkningar och en omprioritering av Försvarsmaktens verksamhet. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella försvarsdimensionen. Det enskilt viktigaste är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret.

Allan Widman tar upp två exempel på materielinvesteringar där det uppstått risk för fördyring. Dessa risker måste tas på allvar.

Det är viktigt att Sveriges försvars- och säkerhetspolitik har ett brett stöd. Inom den så kallade försvarsgruppen har vi ett gemensamt ansvar att vårda försvarsöverenskommelsen och samråda om frågor som gäller denna. Regeringen avser att fullfölja försvarsöverenskommelsen. Avvägningar till följd av eventuella fördyringar kommer således att diskuteras i försvarsgruppen.

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret. Det får väl betecknas som kort men inte kärnfullt.

Låt mig inledningsvis notera två förhållanden. De exempel som jag nämner i min interpellation på projekt som kan riskera att bli allvarligt fördyrade invänder försvarsministern inte mot. Tvärtom understryker han att man måste ta detta på stort allvar.

Det andra som slår mig är att försvarsministern, och nu refererar jag delvis till tidigare interpellationsdebatt, verkar ovillig att använda orden "krig" och "krigsrisk". I min värld är det just krigsrisken som har varit drivkraften för det inriktningsbeslut som riksdagen tog den 15 juni 2015, och det bör man vara öppen med och erkänna.

Det handlar inte om något enstaka uttalande från en generalmajor. Vi talar om svenska myndigheter, till exempel Försvarets forskningsinstitut, som menar att Ryssland förbereder sig för krig, varmt eller kallt. Vi talar om Rand, institutet i USA, som för en vecka sedan gjorde ett scenario över hur USA skulle försvara Baltikum. Det kan eventuellt intressera svenska åhörare att i det scenariot var flera divisioner amerikanskt stridsflyg utplacerade, utgångsgrupperade, just i Sverige.

Fru talman! Dessutom är svaret som försvarsministern ger mig att man ska ta upp dessa frågor i försvarsgruppen - eller genomförandegruppen, som ledamoten Hans Wallmark brukar kalla den. När jag senast tog del av 1 kap. 6 § i regeringsformen stod det att det är regeringen som styr riket, fru talman, och den ansvarar inför riksdagen. Därför vill jag uppmana försvarsministern att här i dag ge mig just regeringens besked på det sätt som det är tänkt i enlighet med våra grundlagar.

Under de senaste dagarna har det i massmedierna förekommit uppgifter om fördyringar avseende olika delar av det så kallade inriktningsbeslutet. Vare sig Försvarsdepartementet, försvarsministern eller Försvarsmakten har dementerat dessa påståenden.

Om det nu finns brister i det som kallades 16-decemberunderlaget, som låg till grund för försvarsförhandlingarna, är det naturligtvis mycket allvarligt. Då är det också viktigt att ta reda på vem det är som har gjort sig skyldig till de eventuella felräkningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan konstatera att den föregående regeringen den 19 juni 2014 begärde in ett underlag från Försvarsmakten. Vid den tidpunkten var det generallöjtnant Jan Salestrand som i egenskap av chef för ledningsstaben i Försvarsmakten hade det främsta ansvaret för att ta fram underlaget. Han hade det ansvaret under tre och en halv månad tills han tillträdde som statssekreterare under Peter Hultqvist.

Det finns nu egentligen bara tre möjliga val för regeringen om beräkningarna inte håller. Antingen avstår man från att göra det som står i inriktningsbeslutet eller så omprioriterar man eller skjuter till ytterligare medel.

Fru talman! Min interpellation syftar till att få reda på vad regeringen avser att göra.

Fru talman! Jag konstaterade i den förra debatten att beslutet började att gälla den 1 januari. Det har gått rätt så kort tid sedan dess, men redan börjar olika krafter att spekulera över hur ekonomin egentligen ser ut.

Jag besitter nog en viss förvaltningsvana som jag under många år har skaffat mig i ansvarsfulla positioner inom Borlänge kommun och Region Dalarna. En sak har jag lärt mig, och det är att när det gäller ekonomiska beräkningar, eventuella prognoser och spekulationer finns det ingen anledning att som ansvarig politiker bemöta dem förrän den dag som man har ordentliga genomarbetade underlag, så att man vet vad man pratar om och så att man kan stå för de uppgifter som förmedlas.

Därför har jag ingen anledning i dag att gå ut med någon information om vare sig det ena eller andra mer än att arbetet kring dessa frågor pågår, vilket är fullt normalt att det gör. Det är så det ska vara. När man har ett underlag ska man jobba med det hela tiden. Det är nu myndighetens, Försvarsmaktens, uppgift att hålla sig inom de ekonomiska ramar som riksdagen har bestämt.

Det gäller inriktningen. Sedan när det finns någonting att tala om, då återkommer jag. Men jag ägnar mig inte åt spekulativa allmänna funderingar som bara bidrar till att skapa förvirring och allmänna problem i debatten. Jag tycker inte att det finns något intresse att ägna sig åt den verksamheten.

JAS Gripen 39 E är en sak som Widman tar upp i sin interpellation, att den affären inte har varit valutasäkrad. Jag vill bara påminna om att det var ett avtal som ingicks under den tid som Widmans regering hade ansvaret. Men jag ska inte ge mig in i någon debatt där jag beskyller någon för någonting. Jag konstaterar bara att det finns affärsrisker och valutarisker. Vid varje större materielinvestering har varje regering en kostnadsram. Det är den upphandlande myndigheten - i det här fallet FMV - som ansvarar för att statens risk hanteras på ett sätt som är så gynnsamt som möjligt för staten både ur ett affärsmässigt och ur ett planeringsmässigt perspektiv.

Än så länge är det för tidigt att säga någonting om utvecklingen av växelkurser och dollarns värde och om de leder till ökade eller minskade kostnader för JAS 39 E i förhållande till den bedömning som man gjorde när antalet ingicks. Den är den kommentar som jag har på den punkten.

När det gäller Archer har Norge hävt sitt köp. Jag kommer att återkomma till riksdagen med information om detta när beredningsprocessen är klar. Men en del i strategin är ju att sälja dessa 24 pjäser till ett annat land. Vi har alltså budgeterat för 24 och inte för 48 pjäser i vår budget. Om vi inte lyckas med bedriften att sälja pjäserna till ett annat land kommer vi i ett annat läge. Då har vi att ta ställning till om vi själva ska köpa pjäserna eller hur vi ska göra. Det är självklart en ekonomisk fråga som man får ta ställning till då. Men det tänker jag inte föregripa. Det får vi återkomma till när ärendet är berett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Widmans interpellation berördes inledningsvis arbetsgivaravgiften för ungdomar. Då kan jag bara konstatera att när vi träffade den politiska uppgörelsen var Widman med så pass länge i förhandlingsdiskussionerna att han nog kan påminna sig om att regeringen lade in 1,7 miljarder dels för att kompensera för ungdomsarbetsavgifterna, dels för att kompensera avkastningskravet i Fortifikationsverket.

Fru talman! Jag instämmer med försvarsministern på en punkt, och det gäller att man nu måste ha fokus på att få levererat det som inriktningsbeslutet innehåller. Jag tror att det kommer att visa sig - inte minst mot bakgrund av det som försvarsministern själv anför - vara en väldigt stor utmaning.

Försvarsministern säger att när den dagen kommer får man se vilken dollarkurs som då gäller. När alliansregeringen via FMV fattade beslut om anskaffning gjordes det ett antagande om att den genomsnittliga dollarkursen skulle motsvara 6,32 kronor. I dag ligger kursen en lång bit över 8 kronor. Även om det skulle ske en viss förändring eller en viss förstärkning av den svenska valutan under kommande år måste den vara väldigt stor för att dollarkursen skulle hamna på det genomsnittliga antagandet 6,32 kronor. Om ingenting händer med valutakursen, fru talman, är det i storleksordningen 10 miljarder kronor som saknas i finansiering för anskaffningen av JAS Gripen.

Sedan säger försvarsministern att de 24 pjäser som Norge hävde avtalet om ska man nu försöka att sälja till ett annat land. Jag imponeras över Försvarsmaktens entusiasm. Det är klart att när ett land häver ett avtal om pjäser med ett kärt broderfolk är det säkert inte någonting som kommer att underlätta marknadsföringen i den övriga världen.

Det är rätt att flera av de problem som i dag dyker upp, trots att det bara har gått några veckor av den nya försvarsbeslutsperioden, kan länkas tillbaka till beslut som fattades av alliansregeringen, precis som försvarsministern gjorde gällande. Men det som försvarsministern också måste förstå är att det nu är han som är försvarsminister. Det är hans socialdemokratiska och miljöpartistiska kollegor i regeringen som kan göra någonting åt de problem som dyker upp nu. Det finns ingen annan som kan göra det.

Fru talman! Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att försvarsministern gör ett försök. Jag har haft ett antal interpellationsdebatter under de senaste veckorna, och jag får gång på gång svaret från försvarsministern: Ja, när det finns någonting att säga återkommer jag. När vi har tagit det här i försvarsgruppen kan vi återkomma och lämna besked.

Det är viktigt, försvarsministern, att det ges svar på de frågor som dyker upp nu och som är både viktiga och aktuella. Man kan inte skjuta allting framför sig. Återigen: Jag är inte intresserad av vad försvarsgruppen eller genomförandegruppen anser på dessa punkter. Jag är intresserad av att höra regeringens och försvarsministerns ståndpunkt. Jag menar, fru talman, att det är hans skyldighet att leverera den här i denna kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Först vill jag bara markera att jag på Sälenkonferensen tydligt uttalade att det finns risk för fördyringar och för förseningar, så att ingen skulle tro att jag levde i en verklighet där den här typen av problem inte var förberedda för att på olika sätt hanteras.

Widman kräver svar på alla frågor vecka för vecka. Har han inte fått svar angående ett mycket komplicerat skeende inom några dagar eller en vecka anser han det vara ett uttryck för att man inte vill svara eller att man går och gömmer sig. Men Widman har hållit på med det här så pass länge att han vet att även den här typen av berednings- och förhandlingsprocesser tar rejält med tid. Dessutom är det så att Widman inte skulle ha någonting emot att KU-anmäla mig om jag stod här och felinformerade och kom med oriktiga uppgifter om vapensystem, kostnadsutveckling eller annat. Jag väljer nog det säkra före det osäkra: att tala när det finns någonting att säga och inte delta i spekulationer. Jag tror att det är det förnuftigaste förhållningssättet, i alla fall om man är försvarsminister.

Det kanske smärtar Widman och andra att jag ibland påpekar att den förra regeringen, som Widman, Oscarsson och andra ingick i underlaget till, skapade en massa problem som vi nu har att hantera. Men det är inte detsamma som att vi inte hanterar dem. Vi har ingått den här försvarsöverenskommelsen, som i grunden är ett trendbrott och ett uppbrott från den politik som den förra regeringen bedrev.

Vi utreder personalförsörjningen. Vi tittar på logistiken och försvarsforskningen. Det finns en lång rad frågor där vi förbereder en helt annan politik. Men vi vill göra det här grundligt och inte som ett hafsverk, vilket jag tyckte att den förra regeringens arbete i stor utsträckning hade karaktären av.

Även om nu Widman har funderingar kring hur dollarkursen kommer att utvecklas i förhållande till den svenska kronan och bedömer sannolikheter och vad som är realistiskt eller orealistiskt vidhåller jag uppfattningen att det är för tidigt att ha en slutgiltig uppfattning om detta. Därför avhåller jag mig från det. Om sedan Widman har kristallkulor och kan se in i framtiden och göra exakta bedömningar får väl det stå för honom. Jag väljer ett förhållningssätt som är lite säkrare i sammanhanget.

Widman ska inte för en sekund inbilla sig att vi är passiva på departementet. I en förvaltning jobbar man hela tiden kontinuerligt med de olika problemställningar som finns. Så sker i företag, kommuner, landsting och regioner. Sedan pratar man när man har något underlag att prata utifrån. Debatterna är inget självändamål. De ska också ha ett visst informativt värde. Man ska inte dra igång debatter bara för debatternas egen skull, menar jag.

När det gäller marknadsföring är jag glad åt att Widman framför att han är imponerad över någon sorts optimism jag skulle besitta beträffande försäljning av de här artilleripjäserna. Jag har dock över huvud taget inte framfört någon synpunkt där jag varit så optimistisk eller pessimistisk. Jag har bara redogjort för att del ett i strategin är att sälja dem. Sedan får vi väl se hur det går. Det är möjligt att det är svårt, men det kanske går. Man behöver inte redan från början anta inställningen att det är omöjligt, för då har man bidragit till att kasta grus i maskineriet. Man måste vara lite konstruktiv i attityden när man närmar sig ett problem. Om man bara har en dyster syn på det mesta - att problemen är olösbara, att det kommer att bli ännu mer problem och att det blir ännu svårare och mer komplicerat - då kommer man inte att bidra till att lösa en enda fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen vill jag säga något om det här med krigsrisker. Jag är inte ovillig att diskutera vare sig det ena eller det andra. Du känner mig, Allan Widman. Vi har jobbat i Försvarsberedningen och i olika andra sammanhang. Jag har varnat för vad som kan hända i både det ena och det andra sammanhanget. Men jag undandrar mig från att spekulera om olika framtidsscenarier nu när jag är försvarsminister. Jag agerar utifrån realiteter.

Fru talman! Försvarsministern gör gällande att jag omedelbart vill ha svar på alla komplexa och svårförutsägbara frågor jag kan komma på. Så är inte alls fallet. I fråga om artilleripjäsen Archer har försvarsutskottets olika ledamöter under hela hösten ställt frågor till Peter Hultqvist om vad som ska hända med de norska pjäserna. Någon gång i november utlovade Peter Hultqvist att det här skulle vara färdigt till jul. Nu, fru talman, skriver vi februari, och någon information har fortfarande inte kommit till utskottet.

Försvarsministern säger att han inte vill gå ut och spekulera eller hasta fram någonting. Det får mig att tänka på den gravsten på Österlen varunder Fritiof Nilsson Piraten vilar. På den står det: "Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan. 1972." Jag känner inte till skälen till att försvarsministern inte kan leverera besked, men jag beklagar att så är fallet.

Det är alldeles korrekt att jag känner Peter Hultqvist och att han under hela förra mandatperioden var noga med att inskärpa allvaret i vår omvärldssituation. Därför tycker jag nu att det är förvånande att försvarsministern har så svårt för att ta ord som "krigsrisk" och "krig" i sin mun. Detta var själva fundamentet för inriktningsbeslutet. Vi har ett helt annat säkerhetspolitiskt läge nu än för bara fem år sedan. Som jag sa tidigare, fru talman, är det många bedömare som säger att Europa befinner sig i ett förkrigstillstånd. Händer det något i vårt närområde kommer dessvärre Sverige att dras in på det ena eller andra sättet.

Fru talman! Det sista är ett helt korrekt konstaterande av Widman. Men det är definitivt ingen nyhet. Är det så att det händer något kommer vi med stor sannolikhet att dras in. Det har vi konstaterat under ett par tre år. Det låter ofta i debatten som att det skulle vara någon sorts ny innovation att säga detta.

Jämfört med för fem tio år sedan är det en helt förändrad verklighet i dag. Vi är i ett helt annat läge. Det är vi fullständigt överens om. Det finns ingen som förnekar det, och jag gör det definitivt inte. Jag hörde dessutom till dem som pekade på det här under den förra mandatperioden, när din regering, Allan Widman, över huvud taget inte ville begripa vad som pågick i omvärlden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller gravstenar kan man väl formulera många grejer. "Handla mer än prata" kan också vara en intressant formulering när man agerar politiskt. Det är inte alltid så att allting avgörs i debatterna. Det kan också vara så att en hel del avgörs i agerandet. Om vi sedan kommer med ett besked en eller två månader tidigare eller senare är mindre intressant; det viktiga är kvaliteten i beskedet, inte bara att det kommer ett besked. Det måste vara en kvalitet som vi kan vara nöjda med. Det är i alla fall min strävan när det gäller att ge besked.

Överläggningen var härmed avslutad.