Försenade utbetalningar av EU:s jordbruksstöd

Fru talman! Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att lantbrukarna ska kunna få utbetalningar av EU:s jordbruksstöd i tid och om jag har fortsatt förtroende för Jordbruksverkets förmåga att hantera framtida utbetalningar av EU:s jordbruksstöd.

Inledningsvis vill jag sammanfatta vad jag tidigare sagt i denna fråga. Jag har stor förståelse för att de försenade utbetalningarna av jordbruksstöden medför problem för lantbrukarna. Jag är väl medveten om vilka svårigheter det innebär för de lantbrukare som drabbas. De svårigheter som finns gällande stödutbetalningarna försätter lantbrukare i en allvarlig situation, och regeringen följer därför noga Jordbruksverkets arbete med att öka takten i stödutbetalningarna.

Införandet av den nya och i långa stycken förändrade jordbrukspolitiken har inneburit en stor påfrestning på administrationen hos Jordbruksverket och även länsstyrelserna. Stora insatser har gjorts och görs för att komma till rätta med eftersläpningen i handläggningen. Samtidigt är det viktigt att handläggningen utförs och beslut fattas på korrekt grund för att inte riskera att enskilda stödsökare drabbas av återkrav och Sverige av sanktioner för en felaktig hantering av stöden.

Jordbruksverket har prioriterat att betala ut de budgetmässigt största stöden först, såsom gårdsstödet och de stora miljöersättningarna, detta för att så många som möjligt ska få sina pengar. Samtidigt får vi inte blunda för att vissa grupper fortfarande väntar på pengar, i vissa fall ända från ansökningsåret 2015, vilket är djupt olyckligt. Jag och regeringen ser allvaret i den situation som vi nu befinner oss i. Vi följer löpande upp information från Jordbruksverket både om utbetalningsläget och om utvecklingen av it-systemen.

Regeringen har tillfört Jordbruksverkets förvaltningsanslag 60 miljoner kronor per år 2017-2020 för att stärka de administrativa resurserna. Vi bedömer att Jordbruksverket har de resurser verket behöver för att slutföra arbetet med införandet av den nya jordbrukspolitiken. Vi förväntar oss att Jordbruksverket i huvudsak har åtgärdat de kvarvarande eftersläpningarna i slutet av detta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Detta svar lugnar nog inte så många lantbrukare runt om i Sverige, som just i dessa dagar sitter och fyller i sina ansökningar om det jordbruksstöd som är möjligt att söka genom de pengar vi får från EU. Det är möjligt för alla lantbrukare runt om i EU att söka dessa EU-stöd, och Sveriges lantbrukare ansöker självklart om dem och förväntar sig att få ut dem enligt de regelverk som finns och också i tid.

När jag är ute och pratar med lantbrukare lyfter de två viktiga saker. Det handlar om att vi måste ha bättre konkurrenskraft och lika villkor. Vi måste kunna konkurrera med övriga länder på ett rimligt sätt för att kunna sälja och producera mat i Sverige.

Vad är det då för skillnad för svenska lantbrukare gentemot dem i EU? Det är först och främst att vi har ett hårdare regelverk och högre skatter här i Sverige, vilket försämrar konkurrenssituationen kraftigt för våra lantbrukare. Därmed ökar matimporten, och många köper i stället billigare importerad mat. Sverige förlorar därmed både jobb och tillväxt, och vi får inte den levande landsbygd och den utveckling vi vill ha.

Detta med konkurrenskraft är helt avgörande för att svenskt lantbruk ska kunna få tillbaka den framtidstro och den investeringsvilja man behöver ha för att få igång fler jobb och ökad tillväxt ute på landsbygden.

En annan viktig fråga som ofta lyfts upp är att våra myndigheter, våra statliga verk och våra beslutsfattare, fru talman, faktiskt kan leverera det man förväntar sig. Man förväntar sig att handläggningstiderna ska vara rimliga. Man förväntar sig att tillstånden ska komma i tid. Man förväntar sig att de prövningar som sker görs i rimlig tid innan man får ut sina stöd och ersättningar för det arbete man har lagt ned.

Sedan 2015 har Sverige haft ett problem med detta. Jag vill inte påstå att det bara beror på den nya regering vi har i Sverige, men den har i alla fall inte hjälpt till på det sätt man kunde förvänta sig för att lösa problemet. Sveriges lantbrukare får nämligen inte ut sina EU-pengar. I dag sitter EU med ungefär 300 miljoner kronor, enligt uppgift från LRF, som inte är utbetalt för 2015 och med ungefär 1,6 miljarder för 2016. Det är alltså 1,9 miljarder som svenskt lantbruk sitter och väntar på att våra myndigheter och våra verk ska betala ut. Det handlar självklart om, fru talman, att många sitter i en svår situation likvidmässigt när det gäller att lösa detta och framför allt i en situation där konkurrensen är benhård och man inte har några marginaler.

Fru talman! Vad beror detta på? Jo, man har inrättat ett nytt datasystem på Jordbruksverket. När man inrättade detta datasystem sprack budgeten. Det kostade mycket mer än vad man hade förväntat sig. Dessutom fungerar det inte, och det är det allvarligaste av alltihop. Siffror och annat fick man i stället jobba med manuellt. Regeringens möjlighet att lösa detta var då att gå in med mer pengar till administrationen.

Jag vill fråga ministern här i mitt första inlägg: Har ministern fortfarande förtroende för Jordbruksverket och dess generaldirektör? Är det rimligt att Jordbruksverket kan hålla inne pengar från 2015 och 2016 för Sveriges lantbrukare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan inte nog understryka hur allvarligt regeringen ser på läget när det gäller utbetalningarna. Jag har jobbat med denna fråga sedan dag ett när jag tillträdde som statsråd. Situationen är inte mindre allvarlig, trots att merparten av medlen är utbetalda. Utbetalningen för 2015 var 9 miljarder kronor eller 97 procent. 3 procent är icke utbetalt. Samma sak är det för 2016. 8,1 miljarder är utbetalt eller 83 procent. Och problemen blir inte mindre, Sten Bergheden, av att många andra länder i EU har samma problematik och till och med har betalat ut mindre än vad Sverige har gjort. De drabbade lantbrukarna blir inte tröstade av det.

Som jag sa tog jag tag i den här frågan från första början och tillförde medel i budgetpropositionen för 2016. Men jag insåg snabbt att det inte var tillräckligt. Därför tillsatte jag en utredning där Statskontoret skulle analysera och utvärdera jordbruksstödet. Vi kollar i nära dialog med Jordbruksverket upp att man åtgärdar de brister som togs upp i utredningen. Statskontoret pekade på 60 brister. Det är allvarligt.

Jag har också tillfört ytterligare resurser till Jordbruksverket. Min bedömning är att man i dag har administrativa resurser och medel att köpa in den teknik som behövs för att klara av de delar som kvarstår.

Jag säger återigen att situationen är oacceptabel som den är i dag, och jag följer situationen i stort sett dagligen för att komma till rätta med problemet.

(forts.)

Herr ålderspresident! Tack, ministern, för inlägget!

Jag ställde två konkreta frågor, och jag hoppas att jag kan få svar. Har ministern fortsatt förtroende för Jordbruksverket och dess generaldirektör, och är det rimligt att Jordbruksverket kan hålla inne pengar från 2015-2016 som lantbrukarna ska ha? Anser ministern att det är rimligt att de hålls inne för tillfället?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! LRF kommer nu att driva ett pilotprojekt mot Jordbruksverket för att stämma av om det är rimligt, det som har skett, och om man har rätt att få ut räntor för pengarna som har hållits inne. Det handlar alltså om 1,9 miljarder som inte har betalats ut i Sverige till Sveriges lantbrukare. De skulle ha varit utbetalda 2015 eller 2016.

Om lantbrukare som nu sitter och fyller i SAM-ansökningar för att söka nya stöd för 2017 gör fel får de avdrag. Då sker det kontroller där ute, det rättas till och det blir dessutom avdrag.

Det är också så sagt att den som lämnar in de här SAM-ansökningarna efter den 4 maj får 1 procents avdrag på beloppet för varje dag som går efter den 4 maj. Om det dröjer till den 29 maj stryks hela beloppet. Det vill säga att en lantbrukare som ska få ut exempelvis 100 000 kronor i stöd efter en veckas försening av SAM-blanketten endast får ut 95 000. Går det två veckor är det 90 000 han får ut om han lämnar in för sent. Har det gått ungefär en månad den 29 maj förlorar han hela stödet. Nu talar vi om dagar, kanske eventuellt en månad, då lantbrukarna inte lämnar in ansökan i tid.

Däremot har Jordbruksverket under 235 arbetsdagar på ett år inte betalat ut den ersättning man ska betala ut. Ytterligare ett år senare har man inte betalat ut detta. Hade man haft samma system så att Jordbruksverket skulle stå för en avgift om man inte betalade ut pengarna i tid, då hade lantbrukaren som skulle ha 100 000 fått en uppräkning med 235 000 kronor per år.

Det är alltså oerhört mycket pengar man tar ut i straff för en lantbrukare som lämnar in en SAM-ansökan för sent, medan Jordbruksverket inte har något ansvar för de sena utbetalningar som har blivit fallet.

Mina frågor till ministern i den här omgången är dels den tidigare om förtroendet för Jordbruksverket och generaldirektören men också denna: Är det rimligt att man får ut någon form av ränta eller ersättning på grund av att man fått vänta så länge på pengarna? Jag förstår att det kan vara svårt att svara, men det borde finnas någon form av vilja. Är det rimligt att kunna få ut någon form av ersättning för att man får vänta på pengarna så länge som i detta fall?

Det är inte rimligt att lantbrukare runt om i landet ska tåla detta utan någon form av kompensation.

Herr ålderspresident! När det gäller regelverket har inte den här regeringen förändrat det, utan det är ett regelverk som sattes på plats under alliansregeringen. Det är ett svar på den frågan som Sten Bergheden tar upp.

När det gäller förtroendefrågan förväntar jag mig att Jordbruksverket och dess ledning vidtar nödvändiga åtgärder för att klara ut den här situationen under det här året.

Är det rimligt att utbetalningarna är så sena? Mitt svar på den frågan är nej. Det är djupt olyckligt att det är på det sättet. Det är därför jag och regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att Jordbruksverket ska komma till rätta med den här problematiken.

Det finns också en historisk problematik från tiden innan den här regeringen tillträdde. Vi hade inte regelverket på plats kring den nya CAP-perioden. Det fanns 333 utestående frågor från kommissionen. Alliansregeringen överlämnade till oss när vi tog över en oreda i de här frågorna som fortfarande får effekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! När vi diskuterade samma fråga i höstas kritiserade Moderaterna mig för de ökade anslagen till Jordbruksverket. Då undrade Sten Bergheden följande. Jag ska citera Sten. Så här sa han: "Är det statsrådets och regeringens nya politik att ge mer pengar till de myndigheter och verk som missköter sina upphandlingar och på grund av det inte klarar av att hålla sin budget?"

Nu skriver Sten Bergheden i sin interpellation att det inte kan "komma som någon överraskning för regeringen och Jordbruksverket att det kan krävas extra resurser för att i tid kunna göra utbetalningar av EU-stöd".

Sten Bergheden! Jag kan inte tolka det som annat än att ni moderater nu anslutit er till de åtgärder som regeringen vidtar och vidtagit, åtgärder som även bland annat Centerpartiet står bakom. Det gläder mig verkligen. Det är viktigt med bred enighet i riksdagen kring denna typ av frågor.

I Moderaternas budgetmotion i höstas saknades faktiskt extrapengar till Jordbruksverket. Jag vill inte misstolka dig, Sten Bergheden. Därför undrar jag om er positionsförflyttning verkligen gäller. Kommer det nu att finnas extrapengar till Jordbruksverket i Moderaternas ekonomiska vårmotion - ja eller nej?

Herr ålderspresident! Tack för det inlägget, ministern!

Först kan jag bara säga att det vore märkligt om vi inte skulle kunna försöka hinna anpassa oss. Nu när regeringen har trasslat till det så oerhört för våra bönder att de får vänta på pengarna i upp till två års tid är det väl rimligt att man gör något.

Det ministern glömmer bort i detta läge är att det är bönderna själva som har fått betala de 60 miljonerna till Jordbruksverket för att täcka de här delarna. Man tar nämligen de pengarna från landsbygdsprogrammet. De skulle gå till andra delar.

Man ger alltså fri lejd till Jordbruksverket att göra en upphandling som havererar och kostar mer än det handlar om. Man tillåter Jordbruksverket att överskrida sin budget, och i det läget talar man om för alla andra statliga verk och myndigheter här i Sverige att det är okej att göra så dåliga affärer. Belöningen blir att det kommer mer pengar från den här regeringen för att klara av det de inte klarade av när de gjorde upphandlingen.

Städa framför egen dörr, ministern, innan ni ger er in i att diskutera hur vi ska lösa den problematiska situation ni har försatt oss i! Det är självklart att vi får ta ansvar för det som ni lyckats trassla till ordentligt under er tid, men den viktiga frågan kvarstår.

Ni har inte utkrävt någon form av ansvar eller ställt krav i den här delen. Ni har tillskjutit pengar som var lantbrukarnas egna för att täcka det här - och det fungerar fortfarande inte, herr ålderspresident. Det sitter lantbrukare runt om i landet och väntar på 1,9 miljarder. Delar av de pengarna är från 2015 och borde ha varit utbetalade för ett och ett halvt år sedan.

Herr ålderspresident! Jag svarade på Sten Berghedens alla tre frågor, men jag noterar att han inte svarade på min enkla fråga: Kommer ni att tillskjuta ekonomiska medel i er ekonomiska vårmotion? Jag ska noggrant och med mycket stort intresse följa offentliggörandet av er motion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den oreda som ni ställde till med när det gäller CAP var väldigt svår att hantera när vi tillträdde. Vi fick arbeta dygnet runt med att klara ut 333 obesvarade frågor med kommissionen. Det var det vi tog över och som lade grunden för den problematik som fortfarande finns.

Det är djupt oacceptabelt att dessa jordbrukare inte kan få ut sina stöd. Vi har vidtagit massor med åtgärder från regeringens sida, och jag kommer att följa frågan mycket noggrant för att se till att detta kommer i land och man kan få ut sina pengar.

Det finns en lärdom att dra av detta, nämligen att göra hemläxan i tid. Den här programperioden började den 1 januari 2014. När vi tillträdde den 3 oktober 2014 fanns det inte ens något regelverk på plats. Hemläxan måste göras i tid, och systemen måste bli enklare.

Överläggningen var härmed avslutad.