Förmögenhetsskatten

Herr talman! Stefan Hagfeldt har frågat mig om jag avser att lägga fram ett förslag om avskaffande av förmögenhetsskatten och i så fall när. Stefan Hagfeldt har vidare frågat, för det fall något sådant förslag inte kommer att läggas fram, vilka mina motiv är för att även fortsättningsvis ha kvar förmögenhetsskatten. Nej, jag har för närvarande inte för avsikt att lägga fram något förslag om att avskaffa förmögenhetsskatten. Skatten bidrar årligen med mellan 5 och 6 miljarder kronor till statskassan. Merparten av skatten betalas av höginkomsttagare. Motiven för förmögenhetsskatten är således statsfinansiella och fördelningspolitiska. Jag har debatterat förmögenhetsskatten vid ett flertal tillfällen i riksdagen under hösten. Vad jag har sagt är att regeringen inte utesluter en diskussion om den framtida utformningen av förmögenhetsskatten. En sådan diskussion bör dock föras i ett större skattepolitiskt sammanhang där fördelningspolitiska och statsfinansiella överväganden kan beaktas på ett ansvarsfullt sätt. Som bekant förbereder regeringen nu en samlad översyn av skattesystemet. Avsikten är att framöver bjuda in övriga partier till överläggningar om en bred skattereform. I det sammanhanget är jag beredd att diskutera eventuella förändringar i förmögenhetsbeskattningen.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret. Jag måste tyvärr samtidigt säga att jag är besviken. Finansministern talar mot bättre vetande när han säger att motiven för förmögenhetsskatten är dels fördelningspolitiska, dels statsfinansiella. Mot finansministerns åsikter står en förkrossande majoritet av ekonomiska experter i landet som hävdar att förmögenhetsskatten driver kapital ut ur landet och missgynnar kapitalbildning, riskvillighet, investeringar och nyföretagande. Svenskt Näringsliv har räknat, mycket försiktigt, på att om bara 10 % av de utflyttade 500 miljarderna återvänder till Sverige får staten in mer pengar i skatt än vad förmögenhetsskatten i sig beräknas inbringa. Det finns de som hävdar att över 1 000 miljarder kronor flyttats ut ur landet. Skulle då 10 % återvända blir vinsten för staten över 10 miljarder kronor, vilket är ungefär dubbelt så mycket som fastighetsskatten beräknas ge. Skatteverkets generaldirektör Mats Skönstrand har uttalat sig i frågan och sagt att förmögenhetsskatten bör avskaffas. Han redovisar att det normalt inte längre är de förmögna som beskattas utan att det numera är många vanliga människor som genom höga taxeringsvärden på sina hus råkar illa ut. Socialdemokraten P.-O. Edin, han med Skattebasutredningen, var en av dem som utfrågades av skatteutskottet för ett par år sedan. Enligt protokollet redovisade han då att förmögenhetsskatten är en dålig skatt ur teknisk synpunkt. Han säger ordagrant: "Förmögenhetsskatten är till exempel så utomordentligt lätt att smita undan. Har du en förmögenhet som är beskattningsbar så stoppar du in den i en kapitalförsäkring, och då försvinner den. Eller så köper du olistade aktier för den. Du kan belåna ditt förmögenhetsinnehav och ta pengarna från banken och gå och köpa olistade aktier. Då försvinner också förmögenheten. Man ska komma ihåg att detta skapar en väldig orättvisa." Han säger vidare: "Det skadar svensk ekonomi. Detta är ett typexempel på en skatt som gör mycket stor skada och har väldigt liten positiv effekt." Sådana skatter ska vi inte ha i Sverige, konstaterar han. Herr talman! Jag har två frågor till finansministern. Varför envisas ni socialdemokrater med att behålla förmögenhetsskatten, som enligt expertisen gör mycket stor skada och dessutom medför att vi alla blir fattigare i Sverige? Den andra frågan handlar om att regeringen i nästa års budget räknar med ökade intäkter från förmögenhetsskatten. Är inte det märkligt mot bakgrund av att arvs- och gåvoskatten har tagits bort och fribeloppet höjts? Ändå skrivs intäkterna från förmögenhetsskatten upp. Räknar Pär Nuder med att det är de höjda taxeringsvärdena, som drabbar vanliga inkomsttagare så hårt, som kommer att stå för de ökade intäkterna från förmögenhetsskatten?

Herr talman! Finansministern har tidigare efterlyst frågor. Jag ska ställa en fråga till finansministern. Anser finansministern att det finns några skadliga inslag i eller skadliga effekter av förmögenhetsskattelagstiftningen som den nu ser ut?

Herr talman! Jag ska först ta upp det som gäller förmögenhetsskatten och fördelningspolitiken. 300 000 personer betalar förmögenhetsskatt i Sverige - 4 % av befolkningen över 18 år. Den tiondel av befolkningen som tjänar mest står för ungefär två tredjedelar av förmögenhetsskatten. Man kommer inte undan att det finns en fördelningspolitisk dimension i den här frågan, Stefan Hagfeldt. P.-O. Edin, en person som jag har mycket stort förtroende för och lyssnar på i många olika sammanhang, har synpunkter på förmögenhetsskatten. Det kan jag ha respekt och förståelse för. Men så mycket känner jag P.-O. Edin att han aldrig skulle komma på tanken att finansiera avskaffandet av förmögenhetsskatten - eller som ni vill halverandet, för ni orkar ju inte mer än så - genom att låta de arbetslösa betala. Det är nämligen precis vad det handlar om. Kostnaden för att halvera förmögenhetsskatten är ungefär 3,6 miljarder, och det är den kostnaden ni vill överlasta på de arbetslösa. Jag är beredd att diskutera förmögenhetsskattens effekter på investeringsvilja och nyföretagande och huruvida den driver kapital ut ur landet, men jag vill göra det i ett större fördelningspolitiskt och skattepolitiskt sammanhang. Det är skillnaden. Det jag dock inte kan förstå, herr talman, är varför ni, om nu hälften av det ni säger om förmögenhetsskattens skadliga verkningar stämmer, nöjer er med att bara avskaffa halva förmögenhetsskatten i den händelse det skulle bli en borgerlig regering. Detta borde ju vara det första beslut som en borgerlig regering dag 1 skulle fatta. Det vore bra att få era synpunkter på den saken.

Herr talman! Till att börja med måste de där siffrorna på hur många som betalar förmögenhetsskatt vara ett par år gamla. Jag har själv försökt att få fram siffror med hjälp av riksdagens utredningstjänst, och de säger att de inte går att få de senaste siffrorna. Det är i och för sig självklart, för nu har ju det inträffat att fastighetstaxeringsvärdena kommer att höjas. Jag fick inget svar på frågan varför regeringen räknar med ökade inkomster från fastighetsskatten. Då är det väl en övervältring. När det gäller de stora aktieägarna, majoritetsägarna, har ju regeringen i sin vishet sagt att de inte ska betala någon förmögenhetsskatt på sitt stora aktieinnehav. Vad sedan gäller alliansen är det faktiskt så att vi satsar på att få folk i arbete. Det är nästan en och en halv miljon svenskar i arbetsför ålder som inte går till något arbete. Därför kan vi inte ta bort alla skatter på en gång eller minska dem i den takt vi vill. Alliansen har sagt att vi tar bort förmögenhetsskatten i två steg, och detta är fullständigt finansierat i våra budgetar. Herr talman! Jag återkommer till utfrågningen av P.-O. Edin i skatteutskottet. Han konstaterade i ett svar på en fråga från en vänsterpartist om förmögenhetsskatten följande: "Det är ett politiskt problem att ta bort en skatt som många vanliga människor upplever som rättvis, även om det skulle vara rättvisare att ta bort den." Han går vidare i sitt svar och framhåller att man måste vara ärlig: "Det tror jag i längden är en mycket dålig strategi, politiskt, för det är ju faktiskt att lura människor. Det är ju att stå för något som inte är sant och att säga att det här är en bra skatt från rättvisesynpunkt." Han tillägger: "Det är er uppgift" - han syftar då på oss politiker - "att ta tag i det problemet och gå ut och säga: Det här är ingen bra skatt, inte ens ur mina värderingars vinkel. Om det är någonting som svenska folket i längden kommer att uppskatta, tror jag, så är det att ha ärliga politiker som vågar säga som det är, även om det ibland är lite obekvämt att visa hur verkligheten ser ut." Herr talman! P.-O. Edin har säkert här redovisat varför Socialdemokraterna behåller en skatt som har så negativa effekter för svenska folket. Förklaringen är helt enkelt att man i så många år hävdat att förmögenhetsskatten är positiv för landet och bara drabbar höginkomsttagare. Att nu gå ut och redovisa att så inte är fallet klarar inte regeringen av. Trots att de flesta andra länder har insett förmögenhetsskattens negativa effekter fortsätter Socialdemokraterna att blunda för dessa. Bland OECD:s 30 medlemmar finns det i dag bara åtta länder som har kvar denna skatt. Redan under 1990-talet avskaffades förmögenhetsskatten i exempelvis Danmark, Tyskland, Nederländerna och Österrike. Förmögenhetsskattens orimliga konsekvenser har också nyligen visat sig i att arbetande kapital i företag förmögenhetsbeskattas. Denna skatt, som är helt orättfärdig, har döpts till lex Uggla av massmedierna. Herr talman! Jag återkommer till mina frågor till finansministern, som han fortfarande inte har besvarat. Varför behåller ni socialdemokrater förmögenhetsskatten när en förkrossande majoritet av Sveriges ekonomer anser att den har mer negativa effekter än positiva? Tystnaden är lika stor på frågan om bakgrunden till att ni socialdemokrater beräknar att förmögenhetsskatten ska dra in mer pengar till statskassan nästa år än vad den gör i år. Är inte det märkligt mot bakgrund av att arvs- och gåvoskatten har tagits bort och fribeloppet höjts?

Herr talman! Jag ställde en förhållandevis enkel fråga - även om svaret kanske kan vara komplicerat var frågan enkel att begripa - om det finns några som helst skadliga effekter ändå av förmögenhetsskatten som möjligtvis finansministern kunnat tillstå. I stället kommer någon typ av raljerande över att alliansen inte tar bort den med en gång om den nu är så skadlig. Jag kan väl säga att under de dåliga budgetförutsättningar som den sittande regeringen och majoriteten skapar får man faktiskt prioritera, välja och vraka. Ni har en förmåga att fördela men en väldigt låg förmåga att skapa tillväxt så att kakan växer och blir större. Nej, jag tror att problemet, när nu finansministern tar upp att det är fördelningspolitiska effekter och så vidare, egentligen är att det mesta av förmögenhetsskatten tas ut på hus, på fastigheter. Jag tror att Socialdemokraterna är bundna av den ideologiska megasymbolen som det har blivit. De är rädda för kritik från vänster och från annat håll, trots att de egentligen vet, finansministern vet precis som P.-O. Edin, att det här är den dummaste skatt som vi har. Det är den mest skadliga skatten för ekonomins funktionssätt. Alla partier och egentligen alla som sätter sig in i det här vet att förmögenhetsskatten är godtycklig. Den kan lätt skatteplaneras bort. Men föreställningen om att det är en rättviseskatt lever fortfarande stark i rörelsen. Det får man ha respekt för att finansministern tar hänsyn till. Men som finansminister bör han se till Sveriges bästa i första hand. Det finns liksom ingen rim och reson i att innehav av Teliaaktier ska behandlas annorlunda än innehav av Tele 2-aktier till exempel.

Herr talman! Först vänder jag mig till Per Landgren som påstår att regeringen är dålig på att skapa tillväxt. Jag ska inte ta åt mig äran för all den ökade tillväxt som vi för närvarande har i Sverige. Men jag vill ändå påminna Per Landgren om att vi med största sannolikhet kommer att revidera upp tillväxten både för i år och för nästa år så att vi ännu mer kommer att överstiga det europeiska genomsnittet vad gäller tillväxtnivå. Vi kommer att ha högre tillväxt än de 2,4 % som vi trodde i budgetpropositionen för i år och högre tillväxt nästa år än de 3,1 % som vi trodde i budgetpropositionen. Kakan växer, Per Landgren, och den växer ganska så rejält. Till Stefan Hagfeldt som säger att avskaffandet eller halva avskaffandet av förmögenhetsskatten är fullständigt finansierat vill jag säga att det är just det som är problemet. Problemet med er skattepolitik är att det är de arbetslösa, de sjuka och de förtidspensionerade som får betala halveringen av avskaffandet av förmögenhetsskatten. Ni må åberopa P.-O. Edin och hans synpunkter på skattesystemet hur mycket som helst, men han skulle aldrig någonsin komma på tanken att låta de arbetslösa betala avskaffandet eller halveringen av förmögenhetsskatten. Men jag är beredd att diskutera förmögenhetsskatten i ett större skattepolitiskt sammanhang. Det är inga skygglappar. Vi avskaffade arvs- och gåvoskatten för knappt ett år sedan, vid årsskiftet. Men det som är intressant här är att är man borgerlig väljare och verkligen vill bli av med förmögenhetsskatten ska man lägga sin röst på Junilistan, därför att de står för ett omedelbart avskaffande av förmögenhetsskatten i motsats till den borgerliga alliansen. Detta har Rune Andersson, en sympatisör med Junilistan, kritiserat er i alliansen för i Dagens Industri. Beskedet till borgerliga sympatisörer som omedelbart vill avskaffa förmögenhetsskatten är: Lägg er röst på Junilistan!

Herr talman! Finansministern får gärna uppmana folk att rösta på andra partier. Skillnaden kanske är att vi i alliansen har ett samlat paket för skatterna. Vi har någonting som vi kallar för arbetslinjen som tyvärr Socialdemokraterna har avvikit ifrån. Man kan närmast säga att ni nu slår vakt om bidragen. Att få så många som möjligt i arbete får komma lite i andra hand, vilket är mycket märkligt. Vi satsar alltså oerhörda belopp på att få in fler, hundratusentals nya jobb i Sverige. Det är väl det som är det viktiga. En sådan skadlig skatt som förmögenhetsskatten tar vi i två steg. Det kan man kritisera. Jag kan faktiskt säga att jag hellre hade velat ta det i ett steg. Men jag respekterar också att allting ska betalas. Avslutningsvis säger finansministern att regeringen inte utesluter en diskussion om den framtida utformningen av förmögenhetsskatten. Han säger att regeringen förbereder en samlad översyn av skattesystemet och att bjuda in övriga partier till överläggningar om en bred skattereform. Det är bara det att efter valet 1998 kom det en liknande inbjudan. Dåvarande finansministern åstadkom ingenting. Efter ett knappt år upplöstes det hela utan att ha åstadkommit en enda sak. Det gör mig lite skeptisk till hur det kommer att gå den här gången. Det säkraste för svenska folket är naturligtvis att rösta fram alliansen som är beredd att snabbt ta bort den här förmögenhetsskatten och framför allt få folk i arbete igen. Herr talman! Avslutningsvis kan jag säga att jag inte har fått svar på mina två frågor. Finansministern har en chans ytterligare. Interpellationsdebatterna är mycket märkliga debatter om man inte får svar på en enda fråga.