Förhållandena i taxibranschen

Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig vad jag avser att göra för att komma åt de taxiförare som begår ekonomisk brottslighet och vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte taxikunder ska bli lurade vid en resa. Låt mig först säga att jag delar interpellantens uppfattning att bekämpning av ekonomisk brottslighet inom taxinäringen är en högst prioriterad fråga. Jag har nyligen svarat på en fråga, ställd av Raimo Pärssinen, huruvida jag avser att gå vidare med förslaget om redovisnings- eller tömningscentraler. Förslaget om redovisningscentraler var både integritetskränkande för resenären och regelbelastande för företagen. Förslaget skulle dessutom innebära ökade administrativa kostnader för småföretagare. Systemet med redovisningscentraler visade sig ej heller fullkomligt då det allra enklaste sättet att fuska, det vill säga att inte slå på taxametern, kvarstod. Det kan till och med antas att sådant fusk skulle öka. Det är mot denna bakgrund jag inte avser att gå vidare med att införa ett system med redovisnings- eller tömningscentraler. Som Börje Vestlund väl känner till för vi en dialog med Svenska Taxiförbundet om olika åtgärder som kan tänkas främja en sund och konkurrenskraftig taxinäring. Svenska Taxiförbundet har inkommit med en hemställan till Näringsdepartementet rörande alternativ till redovisningscentraler. Ett av åtgärdsförslagen som Svenska Taxiförbundet tar upp rör polisens tillsyn och kontroll. Jag anser att tillsyn och kontroll är det viktigaste redskapet för att komma till rätta med den ekonomiska brottslighet som finns inom taxinäringen. Jag ser dock inget behov av ytterligare lagändringar, utan det gäller att bedriva tillsyn och kontroll på ett effektivt sätt. Till exempel har samverkan mellan ansvariga myndigheter visat gott resultat. Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens senaste så kallade razzior mot taxinäringen är bevisligen rätt väg i arbetet med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten inom taxinäringen. Det är heller inte acceptabelt att taxiresenärer, utländska turister som besöker vår huvudstad, ska bli lurade av oseriösa taxiföretag. Jag har förstått att detta är främst ett storstadsproblem. Jag vet att Länsstyrelsen i Stockholms län har uppmärksammat problemet och nu utreder möjligheter till klarare prisinformation och pristak för taxiresor i Stockholm. Jag avser att följa deras arbete och avser inte att ta några initiativ i dagsläget. Då Börje Vestlund, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Sylvia Lindgren i stället fick delta i överläggningen.

Herr talman! Jag vill å Börje Vestlunds vägnar tacka ministern för svaret, men jag beklagar att ministern inte vill vidta några åtgärder för att komma åt den ekonomiska brottsligheten inom taxibranschen. Frågan är på intet sätt ny. Avregleringen av taxi skedde 1990, och dess negativa effekter har diskuterats vid flera olika tillfällen. Vi vet att avregleringen medförde att det blev fler taxibilar att tillgå. Begreppet "Taxi, var god dröj!" kunde upphöra, men i stället blev det otryggt att åka taxi. Oseriositeten inom branschen ökade markant. Passagerare lurades, och åtskilliga vittnade om hutlösa priser som de tvingats att betala för resor. Inte minst drabbade det här turister och besökare, i huvudsak kanske i Stockholm, Göteborg och Malmö, vilka är de städer som har drabbats väldigt hårt av den här oseriositeten. För turister och besökare är ju ett vänligt bemötande, trevligheter vid ankomst, väldigt viktigt. Känner man då att man blir uppskörtad på taxiresan med detsamma får det naturligtvis en väldigt stor negativ effekt. Ett välkomnande till ett land och en stad med ordning och reda däremot har mycket positiva effekter. Det är alltså snart 20 år sedan avregleringens negativa sidor uppmärksammades. Återkommande kaos, bråk mellan stora taxibolag, egna växlar och friåkare är bekymmer som också kvarstår. Det framgår bland annat av en nyligen genomförd razzia i taxibranschen som också har presenterats i massmedierna. Klart i interpellationssvaret framgår, herr talman, att infrastrukturministern inte vill införa obligatoriska redovisnings- eller tömningscentraler för taxi. Detta trots att branschen har ställt det kravet under flera år för att försöka komma till rätta med en del av fusket inom branschen. Det är alltså taxibranschens krav. De efterlyser regler, ordning och reda, men ministern säger nej. Varför? Jo, ministern säger att det skulle vara integritetskränkande eftersom uppgifter om taxiresenärer skulle registreras. Jag är till skillnad mot infrastrukturministern helt överens med branschen om att det behövs åtgärder. Det behövs flera åtgärder för att komma till rätta med ekonomisk brottslighet och motverka oseriös verksamhet. Jag blir minst sagt förvånad när man säger att ekonomisk brottslighet inte kan bekämpas av integritetsskäl. Herr talman! Min följdfråga måste naturligtvis bli: Hur kan det vara integritetskränkande att bekämpa ekonomisk brottslighet?

Herr talman! Först och främst vill jag säga till Sylvia Lindgren, som tar emot svaret, att det är helt rätt förstått. Jag har svarat på frågan tidigare. Jag är i dagsläget inte beredd att gå vidare med några obligatoriska redovisningscentraler. Jag tror oerhört starkt på småföretagande. Vi måste naturligtvis hitta en balans mellan ytterligare regler och ytterligare administration och se åtgärderna i förhållande till vilket utfall man får för samhällsintresset generellt sett. Det har varit uppenbart att det är avgörande att polisens arbete - kontroll och tillsyn - ger resultat och fortsätter. Låt mig ge ett exempel. I Sveriges glesbygdskommuner är körunderlaget till 90 procent samhällsbeställda tjänster. Alltså finns det en full kontroll från samhällets sida. Med Börje Vestlunds förslag, eller med Sylvia Lindgrens initiativ, skulle det innebära att vi tvingar småföretag och taxibranschen att årligen lägga ut ytterligare 172 miljoner kronor. Den här regeringen har gått till val på att vi ska skapa enkelhet för våra företagare och att det ska finnas en tilltro till regelsystem för företagare. Samtidigt ska vi naturligtvis vidta effektiva åtgärder för att begränsa brottsligheten. Där har polisen med de senaste razziorna visat hur viktigt det är att de fortsätter. Taxibranschen har tillsammans - vi för en ständig dialog - lämnat ytterligare förslag på åtgärder som man lyfter in i systemet för att minska den ekonomiska brottsligheten. Förutom polistillsyn och kontroll kan det vara kortläsare kopplade till taxametern, en central databas för protokoll från taxameterbesiktning, åtgärder där man själv har identifierat brister, till exempel att med hjälp av god uppfinningsrikedom återkommande tömma och nollställa taxametern för att komma undan skatt. Det här är viktiga punkter som vi arbetar vidare med. Låt mig komma tillbaka till frågan om integritet, Sylvia Lindgren. Det fanns ett förslag som gick ut på remiss. Datainspektionen är naturligtvis en remissinstans. När det gäller centralerna är tanken att all information från taxametern ska föras över eftersom det ligger ett kontrollvärde i att överföringen är fullständig, det vill säga kundens namn, tidpunkt för resan, mellan vilka adresser kunden färdas, hur resan betalas, vem det är som betalar, arbetsgivare eller ett personligt kort. Mycket av den informationen blir oerhört personligt känslig. Detta har Datainspektionen sagt är inte förenligt med de grundläggande dataskyddsprinciperna.

Herr talman! Jag tror att det framgick tydligt att det är en rad olika åtgärder som behövs för att komma till rätta med problemen inom taxinäringen. Tömningscentraler kan vara ett sätt. Tömningscentralerna har man pratat länge om. Dessförinnan var det redovisningscentraler, och dessförinnan låg det på beställningscentralerna. Ursprunget är egentligen Betaltjänstutredningen, som Ulf Adelsohn ledde för länge sedan. Men det visar på att det har varit svårt att komma till rätta med detta. Problemen kvarstår, inte minst när det gäller skatteinbetalningar, momsredovisning och dylikt. Det är en oseriös verksamhet. Då säger Åsa Torstensson att enkelheten är det viktigaste, att den är viktigare än att komma åt den ekonomiska brottsligheten. Men den ekonomiska brottsligheten och reglerna är till för att stötta de seriösa och ge dem möjlighet att överleva. Jag är till skillnad från infrastrukturministern helt överens om att det behövs åtgärder här. Nu hävdar man att regelförenklingarna kommer att kosta 172 miljoner per år för företagen. Men det framkommer även i svaret på interpellationen att ministern tror mer på polisens tillsyn, kontroll och samverkan mellan olika myndigheter. Jag tror också på det, men det räcker inte utan man måste också granska åkarna och se till att man får tillbaka en del av momsredovisningen. Jag tror också att det är farligt att ställa det ena mot det andra. Vi vet att det behövs mer kontroll och tillsyn inom transportnäringen. För det behövs det också mer resurser. Men det kan väl ändå inte motverka att det också behövs andra resurser. Jag känner en stor oro för det synsätt som framkommer i ministerns sätt att besvara Börje Vestlunds interpellation. Det låter nästan som att man bejakar fusket eftersom det skulle bli så krångligt att införa regler. Det kommer alltid att vara krångligt att kräva speciella åtgärder för att bekämpa fusk. Det går inte att undvika krångligheter och besvärligheter, men det ena får inte förta det andra i det sammanhanget. Jag tycker att det är viktigt att man återerövrar förtroendet för taxibranschen. Jag tycker att det är bedrövligt att svärta ned densamma. Hjälp dem i stället att se till att vi får en taxibransch som står för trygghet, säkerhet, ordning och reda så att ingen ska känna sig uppkörd. Här har branschen verkat för och krävt obligatoriska tömningscentraler länge. Ministern säger att det blir krångel när man ska vidta åtgärder för att minska fusket, och därför gör man ingenting. Det är ett för mig mycket märkligt ställningstagande som definitivt inte gynnar vare sig seriöst företagande eller åtgärder för att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten inom branschen.

Herr talman! Jag säger inte att vi inte ska vidta åtgärder för att komma åt ekonomisk brottslighet. Jag säger nej till tömningscentraler. Det är inte svaret på frågan. Jag tror att det är oerhört viktigt att förstå att tömningscentraler och redovisningscentraler inte är lösningen för att få bort fusket. Var vi inte överens om att det lättaste var att stänga av taxametern, att över huvud taget inte använda sig av en taxameter även om man är med i en redovisningscentral? Det kanske till och med är så att det blir en ökad andel fusk. Vem vet? Vi för, som Sylvia Lindgren vet, mycket nära diskussioner och samtal med taxibranschen. Det är naturligtvis tudelat. Taxibranschen har naturligtvis själv ett ansvar att också skapa förutsättningar för ökad trygghet och säkerhet för resenären. Samtidigt är det min roll att lägga fram förslag och för riksdagen att besluta om ett regelsystem där det är balans mellan regler och vad vi får för effekt. Det är taxibranschen själv som har redovisat att införandet av obligatoriska redovisningscentraler skulle medföra en merkostnad för branschen på 172 miljoner kronor per år. Den diskussion som Sylvia Lindgren och jag för har ett mycket tydligt storstadsperspektiv. Jag tycker inte att det är rimligt att alla taxiägare runt omkring i landet ska, på grund av en storstadssituation, drabbas av ytterligare kostnader för ett läge de över huvud taget inte befinner sig i. Många har en oerhört hög procent samhällsbeställda körningar och därmed en fullständig kontroll. Sylvia Lindgren! Det finns alltså ett antal åtgärder som vi nu arbetar med och ska gå vidare med tillsammans med Taxiförbundet för att ytterligare skapa förutsättningar för minskad ekonomisk brottslighet. En del av detta hoppas jag att jag återkommer till riksdagen med under detta år.

Herr talman! Jag kan inte tolka det på annat sätt än att obligatoriska tömningscentraler, som är det krav från branschen som har drivits länge, tycker ministern är krångel och därför kan man inte vidta åtgärder som minskar fusket. I en debatt om just den här frågan för ganska precis ett år sedan, den 11 april, sade Åsa Torstensson: "Jag tror att det är oerhört viktigt att se att de viktigaste redskapen är tillsyn och kontroll. Detta redskap finns i dag." Hon fortsatte: "Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens senaste razzior mot taxinäringen har visat ett oerhört gott resultat." Det finns också angivet i interpellationssvaret. Men det, Åsa Torstensson, står i bjärt kontrast mot den nyligen genomförda razzia som gjordes av polisen och andra myndigheter. Den gav en dyster bild av hederligheten inom taxibranschen i Stockholm. Därför tycker jag att det är olyckligt att ministern så totalt sågar förslaget om tömningscentraler jäms med fotknölarna. Att regeringen inte lyssnar på de fackliga organisationerna vet jag, men i detta fall lyssnar man inte heller på företagarna, alltså branschen. Det gör mig, herr talman, frustrerad att Åsa Torstensson pratar om att regelförenklingar måste gå före ekonomisk brottslighet och därmed trygghet för kunder att åka taxi.

Herr talman! En gång till, Sylvia Lindgren: Jag säger att det måste vara en balans mellan de åtgärder vi vidtar vad gäller regler och lagstiftning i förhållande till de samhällseffekter vi får ut av detta. Det är den balansen som jag tycker blir orimlig när taxibranschen förespråkar redovisningscentraler, precis som Sylvia Lindgren. Det blir en generell pålaga för alla småföretagare i taxinäringen runt omkring i landet, och det är inte rimligt. Sylvia Lindgren inte har sagt något annat. Det är mycket tydliga storstadsproblem, eftersom den situationen knappt finns i andra delar av landet. Det är oerhört viktigt att vi fortsätter med det arbete som är inriktat på att det ska bli tryggare och säkrare, att det ska vara rimliga prisnivåer och att man ska veta vad man betalar i de områden som det är problem. Det är det som till exempel länsstyrelsen nu arbetar med, och det är det som vi och taxibranschen kommer att fortsätta att arbeta med, i syfte att få bort den ekonomiska brottsligheten och att skapa trygghet för resenären. Man ska vara trygg och säker när man åker taxi men också veta vad det är man betalar.