Förföljelse av bahaier i Iran

Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig om jag och regeringen avser att genom EU och FN förmå Iran att stoppa diskrimineringen och förföljelserna av bahaier och andra minoriteter samt vilka möjliga vägar jag ser att regeringen kan använda för att påverka Iran när det gäller just behandlingen av bahaier och andra minoriteter.

Låt mig först instämma med interpellanten i att situationen för mänskliga rättigheter i Iran fortsätter att vara mycket allvarlig. Detta gäller särskilt kvinnor och flickor, etniska och religiösa minoriteter och inte minst bahaier, vilket också lyfts fram i Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran. Som jag framfört i flera tidigare interpellationsdebatter och frågesvar delar jag Kadir Kasirgas oro över situationen i Iran.

När det gäller möjliga vägar som vi kan använda oss av för att påverka Iran när det gäller den bristande respekten för mänskliga rättigheter är det just genom EU och FN som Sverige aktivt agerar för att säkerställa ett så brett genomslag som möjligt för våra budskap och för de åtgärder som vidtas.

Regeringen tar regelbundet upp situationen för mänskliga rättigheter, inklusive rättigheter för personer som tillhör etniska och religiösa minoriteter, i våra bilaterala kontakter med Iran på olika nivåer. Sverige fortsätter också att verka inom EU för en kraftfull och enad Iranpolitik för att ge internationellt stöd för den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.

Fru talman! Först och främst vill jag tacka utrikesminister Tobias Billström för svaret på min interpellation som berör bahaiernas situation i Iran. Vi människor föds lika, sägs det, men det som förskönar den här planeten och skapar både dynamik och nyans är nog ändå våra olikheter.

Vi svenskar lever i den del av världen där vi, med våra olikheter, kan leva sida vid sida. Vi lever i en demokrati där vi respekterar varandras bakgrunder och har rätt att uttrycka oss fritt utan att bli förföljda, trakasserade eller dödade av staten.

Fru talman! Därför blir vi också upprörda och markerar när exempelvis människor som uttrycker sina åsikter eller politiska partier eller grupperingar blir attackerade av icke-demokratiska krafter. Vi som värnar om demokratin och rätten att få uttrycka oss fritt kommer såklart att reagera. Många av oss kommer också från en bakgrund där vi har sett hur demokratin har urholkats och rättigheter tagits bort, en efter en. Resultatet av detta ser vi till exempel i Ryssland, Turkiet och Iran.

Fru talman! I över fyra decennier har folken i Iran förtryckts och förföljts av en teokratisk, islamistisk regim - en regim som har ambitioner att sprida sin ideologi globalt. I det arbetet har regimen ingen plats för oliktänkande eller mångfald. Regimens politik går ut på att stöpa om människor till att bli livegna och följa direktiven från den islamistiska republiken. Inga undantag görs.

För detta ändamål har regimen olika förtrycksapparater som är riktade mot grupper som försöker hävda sin självständighet eller sin religiösa eller kulturella bakgrund. Där ingår också, precis som utrikesministern säger i sitt svar, kvinnor och flickor, och de är särskilt utsatta för regimens förföljelse.

Andra grupper som förtycks och förföljs är de etniska minoriteterna, som balucher och kurder. Men det finns ytterligare en grupp som tyvärr oftast hamnar i skymundan och som förföljs och utsätts för systematisk diskriminering, nämligen religiösa minoriteter. En särskild religiös minoritetsgrupp är bahaierna i Iran.

Enligt Human Rights Watchs nypublicerade rapport från den 1 april berövar iranska myndigheter bahaier deras grundläggande rättigheter i livets alla aspekter, inte på grund av deras handlingar utan helt enkelt för att de tillhör denna grupp. Human Rights Watch menar i rapporten att Irans 45 år långa, systematiska förtryck av bahaier i landet är liktydigt med brott mot mänskligheten.

Förföljelsen av bahaier är en del av en större bild av systematiskt förtryck i Iran, vilket inkluderar förtryck av andra religiösa och etniska minoriteter, politiska dissidenter och kvinnor. Iran bryter därigenom mot sina åtaganden enligt internationell rätt, inklusive FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, vilka Iran är part i.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga utrikesministern om han ser andra utsikter för att göra något mer för att förmå Iran att respektera bahaiers rätt till sin egen tro.

Fru talman! EU är vår viktigaste plattform för Iranpolitiken. Under senare år har vi sett en avsevärd skärpning av EU:s Iranpolitik med anledning av just de kränkningar av mänskliga rättigheter som har skett i Iran, som Kadir Kasirga nämner. Inte minst situationen för etniska och religiösa minoriteter har fortsatt att vara mycket svår; jag delar helt interpellantens uppfattning om detta.

EU har agerat resolut, inte minst genom gemensamma uttalanden och även kontinuerligt skärpta sanktioner mot Iran. Rådet har vid tio tillfällen sedan hösten 2022 utökat sanktionslistningarna av personer och organisationer som bär direkt ansvar för kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Sanktionspaketen har inneburit att antalet listningar fördubblats, och det är nu över 270 individer och enheter som listats under EU:s sanktionsregim med anledning av situationen för mänskliga rättigheter i Iran.

MR-sanktionerna, vilket är det tekniska begreppet för sanktioner med anledning av brott mot mänskliga rättigheter, utgörs av frysning av tillgångar i EU och, för de listade individerna, även inreseförbud i EU. De inbegriper även ett exportförbud till Iran för produkter som skulle kunna användas för inhemsk repression.

EU ser kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta Irans agerande på ett så verkningsfullt sätt som möjligt.

Fru talman! Tack för svaret, utrikesministern! Det är såklart glädjande att höra att Sverige lyfter upp dessa frågor i EU-sammanhang. Det är viktigt att dessa frågor även lyfts upp i FN-sammanhang, och det säger utrikesministern i sitt svar att Sverige gör.

Bahaierna i Iran utgör landet största icke-muslimska minoritet och är enligt FN den svårast förföljda minoriteten där. Samfundet drabbades mycket hårt åren efter den islamistiska revolutionen, där hundratals arresterades och avrättades.

Under de senaste åren, när iranska myndigheter brutalt har slagit ned omfattande protester som kräver grundläggande politisk, ekonomisk och social förändring i landet, har myndigheterna också riktat sig mot bahaier.

Senast förra året 2023 frihetsberövade 60 bahaier. Bland de frihetsberövade fanns också den 90-årige Jamaladdin Khanjani, som tidigare har tillbringat tio år i fängelse på grund av sin bahaiska tro. En annan person som har blivit frihetsberövad är den kände, prisbelönte poeten och författaren Mahvash Sabet, som blev dömd till tio års fängelse. Det hårda förtrycket och förföljelsen av särskilt bahaier pågår från de islamiska myndigheternas sida.

Den islamiska republiken erkänner bara shiaislam som statsreligion. Bahaier anses som kättare och spioner som är anslutna till Israel. Det faktum att en del av bahaiernas historiska helgedomar ligger i Haifa i norra Israel framställs som en motivering till förföljelsen och förtrycket mot bahaier.

Fru talman! Iranska myndigheter har på ett systematiskt sätt berövat bahaierna deras grundläggande rättigheter. Den islamistiska regimen har förnekat bahaiernas rätt till religionsfrihet och politisk representation. De har godtyckligt arresterat och lagfört medlemmar av bahaigemenskapen på grund av deras tro.

Myndigheterna hindrar också på ett rutinmässigt sätt bahaiernas rätt till utbildning, sysselsättning, egendom och till och med en värdig begravning. Det är en apartheidliknande förföljelse mot bahaier som pågår i Iran.

Den islamiska republikens förtryck av bahaier, särskilt efter 1979, är inskrivet i iransk lag och är officiell regeringspolitik. Landets repressiva lagar och politik upprätthålls nitiskt av landets ökända säkerhetsstyrkor, till exempel revolutionsgardet - här i kammaren har vi socialdemokrater drivit att revolutionsgardet ska terrorlistas, och Sveriges riksdag har nu ställt sig bakom detta.

Fru talman! Jag vill också fråga utrikesministern hur han upplever stödet i EU och i FN när det gäller att gentemot Iran aktivt driva frågan om bahaiernas situation.

Fru talman! Tack, Kadir Kasirga, för bra och intressanta observationer kring utvecklingen. Låt mig börja med att svara där på frågan om EU. EU fortsätter att markera tydligt mot Iran. Det bästa exemplet som svarar på Kadir Kasirgas fråga är att i december 2022 antogs skarpt formulerade rådsslutsatser om Iran som utgjorde en tydlig positionsförflyttning avseende EU:s relation till Iran. Sverige och EU verkar också aktivt inom FN tillsammans med andra likasinnade för att lyfta den utsatta situationen vad gäller mänskliga rättigheter i Iran, inte minst för etniska och religiösa minoriteter.

I resolutionen om Iran i FN:s generalförsamlings tredje utskott i höstas, som alla EU:s medlemsstater, inklusive Sverige, stod bakom som medförslagsställare, lyftes den bahaiska minoritetens särskilt utsatta situation. I FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève i mars lyftes situationen för etniska och religiösa minoriteter i Iran i både Sveriges och EU:s respektive anföranden i den allmänna debatten under dagordningspunkt 4. Dagordningspunkt 4 behandlar alltså de allra allvarligaste länderna och situationerna vad gäller mänskliga rättigheter globalt.

Situationen togs också upp i anföranden inom och genom den nordisk-baltiska kretsen och i EU i flera forum som fokuserade specifikt på Iran, exempelvis den interaktiva dialogen med FN:s specialrapportör för situationen för mänskliga rättigheter i Iran, Javaid Rehman, och den interaktiva dialogen med den oberoende undersökningsmekanismen för Iran. Undersökningsmekanismen tillsattes vid den specialsession om Iran i FN:s råd för mänskliga rättigheter som sammankallades i november 2022 på bland annat Sveriges begäran.

Sverige var avslutningsvis också medförslagsställare till resolutionen om Iran vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars. Resolutionen välkomnar specialrapportörens rapport, som ingående beskriver den förfärliga situation som interpellanten precis har redogjort för för etniska och religiösa minoriteter och särskilt nämner bahaierna, och förlängde både specialrapportörens och den oberoende undersökningsmekanismens mandat.

Fru talman! Jag vill verkligen tacka utrikesministern för debatten och för att vi i Sveriges riksdag i dag har uppmärksammat förföljelserna mot bahaier i Iran. Vi socialdemokrater kommer att följa bahaiernas situation och tycker att det är viktigt att inte låta frågor om minoriteter som bahaier hamna i skymundan.

Jag vill också tacka det svenska bahaisamfundet för deras modiga och outtröttliga arbete för att upplysa oss svenska politiker om deras trosfränders situation i Iran och i Mellanöstern.

Fru talman! Vi må vara ett litet land i hörnet av Nordeuropas utkant, men Sverige har varit en stor aktör när det gäller kampen för mänskliga rättigheter. Det är viktigt att Sveriges engagemang för mänskliga rättigheter fortsätter. Sveriges röst är värdefull och bidrar till att sända en stark signal om vikten av iakttagande av mänskliga rättigheter, inklusive ett upphörande av förföljelserna av bahaierna i Iran.

Fru talman! Låt mig också tacka interpellanten Kadir Kasirga för interpellationen. Låt mig också vända mig till den bahaiska grupp som är representerad här på läktaren i dag och säga att regeringen fortsätter arbeta aktivt för att stötta de iranier som kämpar för sina mänskliga rättigheter. Omvärldens uppgift är, som regeringen ser det, att visa stöd för befolkningen i Iran, som kräver respekt för sina mänskliga rättigheter, och att ställa tydliga krav på den iranska regimen. Det är detta vi behöver fortsätta att göra.

Vi får aldrig förlora fokus på de människor som är närmast berörda av de MR-kränkningar som fortgår. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen i Iran nära tillsammans med övriga EU och internationella partner. Vi fortsätter att överväga alla tillgängliga verktyg och möjliga åtgärder för att påverka Irans agerande och stödja det iranska folkets legitima krav på mänskliga rättigheter.

Situationen för bahaierna i Mellanöstern, inklusive Iran, följs också nära av Sveriges sändebud för interreligiös och interkulturell dialog inom ramen för samarbetet i den internationella alliansen för religions- och trosfrihet, IRFBA. Slutligen vill jag än en gång säga att jag välkomnar att det fortsatt finns ett så starkt engagemang och sådan uppmärksamhet i riksdagen och i Sverige för den allvarliga situationen i Iran.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.