Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Företagspolitik

Interpellationsdebatt 24 februari 2006
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Thomas Östros (S)

Anf. 29 Thomas Östros (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Hans Backman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa förutsättningar för fler nya och växande företag och därmed också fler nya jobb. Sverige har ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Sverige har i dag en av världens modernaste industrier, och vi ligger långt fram inom nya affärsområden. Under de senaste tio åren har Sverige haft en högre tillväxt än genomsnittet i EU och OECD och en kraftigare produktivitetsutveckling än nästan alla andra länder. Under samma period har 300 000 fler jobb skapats, nästan samtliga inom den privata tjänstesektorn. Sverige har också lägre inflation, högre sysselsättning, lägre arbetslöshet och lägre räntor än EU som helhet. I en rapport från World Economic Forum publicerad 2005 utmärker sig Sverige som världens tredje mest konkurrenskraftiga ekonomi i det så kallade Growth Competitiveness Index. Sverige placerar sig på tredje plats efter Finland och USA. Investeringarna ökar nu kraftigt inom näringslivet. Förra året ökade investeringarna med omkring 15 %, och ökningen fortsätter i år. För framtiden är det dock väsentligt att vi kan bevara och utveckla vår konkurrensförmåga. Vår modell är att satsa på kunskap, företagande och trygghet - inte låga löner och otrygga villkor. Den ökade globaliseringen innebär att vi står inför utmaningen att utveckla både nya och växande företag. Här krävs en modell som bygger på förhöjd kompetens genom satsningar på forskning och utveckling och på högskolorna så att vi kan tillvarata de möjligheter som globaliseringen medför. Regeringen har på ett antal strategiska områden genomfört insatser som stärker dagens och framtidens svenska näringsliv. Ett exempel på detta är den satsning som vi nu gör tillsammans med industrin för att öka konkurrenskraften. 1 miljard kronor satsas på konkreta åtgärder som stärker vår förmåga att konkurrera internationellt. Vi stärker även vår position som ett forskningsintensivt land genom att öka satsningarna på FoU med 2,3 miljarder kronor, och vi sätter målet att 1 % av bnp ska satsas på offentligt finansierad forskning. Nyföretagandet är rekordhögt. Antalet nystartade företag ökade med 15 % mellan åren 2003 och 2004. För att stärka förutsättningarna för det växande entreprenörskapet genomför vi ett brett program. Vi har genomfört en reformering av skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna. Dessa förändringar innebär både förenklingar och skattelättnader för företagen och dess ägare om sammanlagt 1 miljard kronor. Ytterligare exempel på skattelättnader för småföretagen är en temporär sänkning av arbetsgivaravgiften för den först anställde i ett enmansföretag. Detta sker i syfte att stimulera till ökad sysselsättning i dessa företag. Därtill har vi sedan tidigare avskaffat arvs- och gåvoskatten för att underlätta generationsskiften i företagen. Regeringen arbetar också vidare med att minska den administrativa bördan för företagen. Bland annat har ett mål om att minska de administrativa kostnaderna med 20 % på skatteområdet satts upp. Vidare pågår ett ambitiöst arbete med att genomföra 334 åtgärder för att minska företagens regelbörda. En förstärkning av företagens förmåga att öka kunskapsinnehållet i sina processer och produkter är central för utvecklingen av deras konkurrenskraft. Regeringen satsar sammanlagt 900 miljoner kronor fram till år 2010 för att stimulera forskning och utveckling i små och medelstora företag. Därutöver har regeringen initierat ett produktutvecklingsprogram riktat till små och medelstora företag. För att ytterligare främja industriell utveckling i företagen satsar regeringen sammanlagt 60 miljoner kronor på IUC:s verksamhet. I syfte att stärka möjligheterna till kommersialisering av forskningsresultat och innovationer i näringslivet har regeringen beslutat att avsätta närmare 2 miljarder kronor under en tioårsperiod. För att ungdomar ska ges möjlighet att pröva på att starta och driva företag i skolan och på högskolan satsar regeringen ca 130 miljoner kronor under perioden 2005-2007. En särskild insats görs också för att stimulera de små och medelstora företagen att utnyttja sin exportpotential. Vi har ökat satsningen på export- och handelsfrämjande med 100 miljoner kronor och avsatt ekonomiska resurser så att personliga exportrådgivare ska finnas i varje län. Sammantaget bedriver regeringen en framsynt och ändamålsenlig politik för tillväxten i landet, vilket också bidrar till fler nya jobb.
Hans Backman (Fp)

Anf. 30 Hans Backman (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Tack för svaret! Jag kan däremot inte dela näringsministerns positiva syn på företagarnas villkor i Sverige. När jag träffar mina företagarvänner i Gävleborg upptäcker jag att inte heller de har den positiva syn som näringsministern har. En märklig sak i Thomas Östros anförande är detta: Om nu företagarklimatet skulle vara så positivt i Sverige, hur kan det då komma sig att det inte har tillkommit ett enda nytt jobb netto i privat sektor i Sverige sedan 1965? I stället har näringslivet förlorat 100 000 nya jobb per decennium sedan dess. När statsrådet säger att 300 000 nya jobb tillkommit de senaste tio åren nämner han inte att antalet människor i arbetsför ålder samtidigt ökat med 265 000 personer och att antalet människor i utanförskap också har ökat drastiskt de senaste tio åren. Lägger man ihop dessa siffror är ökningen av antalet nya jobb utplånad. Sett som ett genomsnitt över hela 2005 ökade sysselsättningen med 0,7 % eller 30 000 personer jämfört med 2004. Det är bra, men det finns en del smolk i den glädjebägaren. Av den totala sysselsättningsökningen kommer endast 12 000 från det privata näringslivet. Huvuddelen av ökningen har alltså skett inom den offentliga sektorn. Antalet jobb som inte är subventionerade via Ams ökade bara med 15 000 under 2005. Hälften av sysselsättningsökningen är alltså en följd av den expansion av Amsåtgärder som genomfördes under 2005. Investeringarna ökar nu inom näringslivet, säger näringsministern. Men han nämner inte att Sverige har lägst investeringskvot i EU ändå, det vill säga investeringar som andel av bnp. Många företagare vittnar om bristen på riskkapital. Lägre skatt på inkomster, kapital och företagande skulle göra det lättare att få tag i riskkapital. Man säger att förmögenhetsskatten gör att kapitalet flyr landet. Nyföretagandet är rekordhögt, säger näringsministern. Men i början av 1960-talet var andelen egenföretagare i Sverige dubbelt så hög som i dag. När man tittar på Sveriges rankning i EU är vi på 21:a plats för andelen egenföretagare. Regeringen arbetar med att förenkla regelbördan för företagarna. Men sanningen är ju att detta arbete går väldigt långsamt. Faktum är att företagarna fortfarande upplever att regelbördan ökar i stället för minskar. Så här säger Thomas Andersson, vd för sörmländska Westermo Teleindustri: "Regelverket är sjukt tungt. Det finns inte en chans att göra rätt i alla lägen." Regeringen har också genomfört en reformering av 3:12-reglerna. Javisst, men småföretagarna är inte nöjda, utan de är besvikna över den här förändringen. Med den nya lagstiftningen får många företag som inte har kvalificerat sig för löneunderlagsregeln högre skatt. De här reglerna måste förbättras ännu mer. Arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningen för långtidssjukskrivna gör att företagare blir försiktiga med att anställa personer som av något skäl kan ha en högre risk att bli sjukskrivna. De höga löne- och inkomstskatterna gör dessutom att personal blir extra dyr att ha anställd utan att merparten av lönekostnaderna tillfaller de anställda. Faktum är att trots den ljusa syn som näringsministern har på sysselsättnings- och företagarklimatet i Sverige är det över en miljon människor i arbetsför ålder som går utan jobb i dag. Den slutsats vi kan dra av det är att företagarpolitiken måste förbättras ytterligare. Jag har några frågor till näringsministern. Hur ser han på företagarnas önskan om att få bättre möjligheter att växa och anställa genom att man tar bort medfinansieringen av sjukpenningen för de långtidssjukskrivna? Hur ser han på möjligheten att sänka arbetsgivaravgifterna inte bara för enmansföretagen så att det blir billigare att anställa? Jag har också en fråga om hur han ser på möjligheten att minska eller avskaffa förmögenhetsskatten på sikt så att riskkapitalet kan öka i Sverige. Jag vill till sist säga att motståndet mot regeringens förslag om att lagstifta om rätt till heltid också är kompakt. Ökad arbetslöshet, färre lediga jobb och ökade kostnader är några konsekvenser. Det anser såväl arbetsgivare som fack. Med tanke på detta vill jag fråga näringsministern om regeringen är beredd att stoppa förslaget om rätt till heltid. Detta lagförslag betraktas också som ytterligare ett inslag av regelkrångel.
Per Bill (M)

Anf. 31 Per Bill (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det här är två debatter som tangerar varandra och går i varandra lite grann. Jag tänkte se om vi kunde få den här debatten riktigt seriös, därför att det här är viktiga frågor. Jag ska börja med att tala om att jag verkligen uppskattar näringsministerns och regeringens syn när det gäller hur vi ska tackla globaliseringen, hur vi ska göra det till en fördel och vår frihandelsvänliga linje. Vi står till hundra procent bakom näringsministern i ställningstagandena även när det gäller skor. Det kan ses som en liten fråga, men jag tror att för ett litet land som Sverige är frihandel den viktigaste delen i detta. Så går jag över till företagsklimatet, och jag fortsätter att hålla mig seriös. Jag skulle kunna stå här och prata om Miljöpartiets ditten-och-datten-förslag eller vad partisekreterare Ulvskog har sagt om företagare och så vidare. Men jag tror inte att svenskt företagande blir bättre av det. Därför tänkte jag ägna mig åt att försöka vara lite mer seriös. Enligt de studier vi har gjort och en del vi har läst är storföretagarklimatet riktigt bra om man tittar på Sverige. Annars kommer nästa investering inte att ske i Sverige, eller också förlorar vi ytterligare lite produktion. Där är Sverige ganska bra, även om jag och många med mig är övertygade om att vi behöver en bättre energipolitik för att vi ska kunna bibehålla ett riktigt bra storföretagarklimat. Däremot finns det många som säger att det för små och medelstora företag är betydligt sämre, och sämst är det för egenföretagare. Sjuklöneansvaret är ett exempel. Om man slår ut det på 10 000 eller 20 000 anställda är sjuklönekostnaderna hanterliga. Men om man har en eller två anställda och de personerna är borta får man dels jobba dubbelt, dels ta sjuklöneansvaret för de personer som är sjuka. Då har man tagit på sig en enormt mycket större risk. Det är som om alla anställda på Volvo vore sjuka samma dag - då skulle Volvo drabbas av samma procentuella risk för sjuklönen. Det är en sak. Herr talman! När man läser svaret, om regelförenklingar och så vidare, ser man att det finns en del saker som är riktigt hyggliga. Men sedan kan man titta på vad de gröna skatteväxlingarna gör, sjuklöneansvaret och vad som händer med lagen om heltid. Hur är det för små företag som kan anställa en halv person eller en och en halv person? Hur kan ett förslag om heltid vara positivt för de små och medelstora företagen? Sedan tror jag att vi måste titta mycket på Rehabiliteringsutredningen. De flesta företagare som jag träffar är fullt villiga att ta ansvar för den typ av rehabilitering som beror på någonting som har hänt på jobbet. Men de är mindre sugna på att ta hand om rehabiliteringsansvar för dem som har genomgått en skönhetsoperation eller spelat landbandy och råkat hamna i en ribbstol. Här tror jag att vi behöver en seriös debatt, och inte bara små märkliga socialdemokratiska idéer om alliansens politik när det gäller näringslivet och de oändligt stora skattesänkningar som vi ska göra på sikt - det är inte sant.
Thomas Östros (S)

Anf. 32 Thomas Östros (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag uppskattar verkligen Per Bills ansats till en seriös debatt. Det är alltid bäst så. Vi har en bra gemensam utgångspunkt: frihandeln. Vad är det som gör att svensk ekonomi går så väldigt mycket bättre än de stora europeiska ekonomierna? Vad är det som gör att Sverige lyfts fram av EU-kommissionen som modell för att lösa Europas stora tillväxtproblem? Vi har en tillväxt på över 3 % - en del prognosmakare talar om en tillväxt på 3,7 % detta år - medan andra harvar fram på 1-procentsnivån. Vi har en sysselsättningsökning som ser ut att bli stark detta år. Vi har en nyföretagandeökning som är starkare än på 20 år. Det finns en folklig uppslutning kring öppenhet, trots att vi är mitt inne i globaliseringens tid, där Kinas och Indiens ekonomier nu med full fart tar vara på sina konkurrensfördelar. Sverige kan driva frihandelslinjen, och jag kan ha mandat från folk att driva frihandelslinjen just på grund av att det finns en grundläggande trygghet i samhället - att när jag drabbas av strukturomvandlingen, då finns det ett trygghetssystem som hjälper mig tillbaka till arbetsmarknaden utan att jag behöver ruineras under den processen. Det är en väldigt viktig koppling. Många andra politiker skickas till handelssamtalen med uppdraget att sätta stopp för frihandeln, införa tullar och införa kvoter för att jag riskerar att bli av med mitt jobb. Man kräver av sina företrädare att göra just detta. Då blir min första och viktiga poäng: Ta bort förslagen om att dramatiskt försämra trygghetssystemen för människor. Människor som får en a-kassa som innebär 5 000 kr i månaden kommer att kräva av er - om ni sitter i regeringsställning - att ni åker till EU och kräver tullar, kvoter och skydd. De ställer inte upp på förändringen om man inte solidariskt tar konsekvenserna av förändringen och stöttar varandra. Min andra viktiga poäng är: Vad är det som kommer att göra att vi är konkurrenskraftiga i framtiden? Är det någon här som tror att halverad förmögenhetsskatt kommer att vara det trollspö som gör att svenska företag klarar den globala konkurrensen galant? De flesta småföretag betalar över huvud taget inte förmögenhetsskatt. Det som kommer att driva konkurrenskraften är vår förmåga att vara innovativa, skickliga och effektiva med nya produkter och effektiva produktionsprocesser och att vara duktiga på att ta oss ut på världsmarknaderna och sälja. Då behövs det också strukturer i samhället som stöttar företagen i detta. Det behövs satsningar på högskola och forskning, satsningar på forskningsprogram som kopplar ihop näringslivet med forskare, satsningar på infrastruktur, rader av åtgärder som också kostar stora pengar. Då kan man inte, även om man inte vill kännas vid det, ha som mål, vilket högeralliansen har, att nå det genomsnittliga skattetrycket i EU eftersom vi då också når den genomsnittliga tillväxten i EU, och det vill vi inte. Vi vill ligga på topp där vi nu ligger. Sedan ska vi naturligtvis se till att Sverige omvandlas från den storföretagsekonomi som vi har varit i årtionden och som har varit väldigt framgångsrik till att också bli en entreprenörsekonomi. Därför jobbar vi så brett som jag har redovisat i svaret på interpellationen - med strategiska skattelättnader, med insatser alltifrån att uppmuntra attitydförändringar till att främja export för små och medelstora företag. Det är en aktiv näringspolitik och inte den passiva skattesänkningspolitik som ni har fastnat i eftersom den inte fungerar. Sjuklöneansvaret är också en väldigt viktig fråga för småföretagsamheten. Jag kommer att komma tillbaka till det i mitt nästa inlägg eftersom jag ser att talmannen griper efter klubban bakom mig.
Hans Backman (Fp)

Anf. 33 Hans Backman (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Detta är som sagt en mycket viktig debatt eftersom det är många människor som berörs av dessa frågor - faktiskt vi alla. Jag håller med näringsministern om att frihandeln är en nyckel för vårt fortsatta välstånd och har väl så alltid varit i Sverige. Sedan vill jag komma in på detta med tryggheten. Den största tryggheten är ändå att få ett jobb, och det måste vi också fokusera på. Möjligheten att få ett jobb är själva nyckeln till en trygg tillvaro. I Sverige har vi i dag en tillväxt utan att det skapas nya jobb, och det är ett stort problem i vårt land, och det är det som vi också måste komma till rätta med. Den sysselsättningsökning som sker sker från en mycket låg nivå. Jag tror faktiskt att en halvering av förmögenhetsskatten och även på sikt ett avskaffande av förmögenhetsskatten, så som man har gjort i många andra länder, skulle kunna leda till flera nya jobb i och med att det skapar mer riskkapital i Sverige. Fler människor behåller då sitt kapital i Sverige och investerar i nya företagsidéer, fler personer vill starta nya företag, och de företag som finns kan växa. Jag tror att det är en viktig del. För att markera det allvarliga läget vill jag också säga att vi inte har råd att försvåra för de arbetslösa att komma ut på arbetsmarknaden. När man ser hur många unga som är arbetslösa i Sverige är det katastrofala siffror. När det gäller ungdomar som är mellan och 18 och 24 år i mitt hemlän Gävleborg är 22,3 % arbetslösa i Söderhamn och 15,5 % i Gävle. Det är på den nivån som ungdomsarbetslösheten ligger i mitt län, och det gäller även många andra län och kommuner i Sverige. Och detta måste vi åtgärda. Beträffande strukturer i samhället vill jag ta upp regelkrånglet. Här måste vi bli bättre på att verkligen förbättra regelverket för företagen. Näringslivets regelnämnd har undersökt de förändringar i regelverket för företagen som genomfördes mellan juni 2004 och juni 2005. 58 % av dessa förändringar innebar en ökad regelbörda, och bara 16 % av dessa förändringar gjorde det enklare för företagen, medan 28 % av förändringarna innebar varken lättnader eller en ökning av regelbördan. Och det är förstås inte bra. Vi måste gå åt andra hållet och verkligen minska på riktigt så att säga. När vi tar bort en regel får vi inte lägga till en ny regel, exempelvis att lagstifta om rätt till heltid. Det kommer enligt företagarna själva att göra det svårare att anställa. Arbetsgivaravgifterna måste också sänkas eftersom de är väldigt höga i Sverige. Och när det är dyrt att anställa så är det klart att man inte anställer. Vi brukar säga: Varför har vi hög spritskatt i Sverige? Jo, därför att vi tycker att folk inte ska dricka så mycket. Varför har vi då så höga kostnader för att anställa i Sverige? Det kan i alla fall inte vara för att vi inte vill att folk ska arbeta mycket. Logiken säger alltså att vi borde ha låga arbetsgivaravgifter eftersom både du och jag vill att vi ska ha många som arbetar. Dessa avgifter borde alltså vara låga i logikens namn. Jag återkommer till frågan om medfinansieringen av sjukpenningen. Med tanke på de signaler som har kommit från både arbetsgivare och fack vill jag än en gång fråga: Kan regeringen tänka sig att ta tillbaka detta förslag och inte ytterligare försvåra för företagarna att anställa inte minst dem som redan i dag har svårt att komma in på arbetsmarknaden? Med tanke på den kritik som har kommit från både arbetsgivare och fack när det gäller förslaget om rätt till heltid, som också sägs försvåra fortsatta och fler anställningar, undrar jag: Kan regeringen tänka sig att se över förslaget igen och ta tillbaka det för att inte ytterligare försvåra för företagarna att anställa i framtiden? Läget är, som sagt, allvarligt när det gäller arbetslösheten, och vi har ett läge där vi inte har fått ett enda nytt jobb i privat sektor sedan 1965. Och den utvecklingen måste vi bryta.
Per Bill (M)

Anf. 34 Per Bill (M)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Tack, näringsministern, för en hederlig och intressant debatt. Jag tror att näringsministern har alldeles rätt i att en av Sveriges fördelar jämfört med EU 15 är den morskhet och trygghet som medarbetare känner i globaliseringen. Jag ska erkänna att jag tror att en av de åtgärder som har lett till detta är att vi nu har fackliga representanter i styrelserna för våra stora bolag. Det tror jag har varit mycket viktigt för att få en ökad kunskap hos medarbetare om vikten av att man ständigt måste gå eller halvspringa för att hänga med i den utveckling som nu sker. Och den utvecklingen behöver inte alls handla bara om att man ska jobba mer utan också om att man ska jobba smartare. Och det finns fortfarande mycket att göra för svensk produktion när det gäller att jobba smartare. Och många företag förbättrar sin produktivitet med 4, 5 eller 6 % år ut och år in. Det ska vi vara väldigt glada för, näringsministern. Men jag tror att det som skiljer oss är att vi i alliansen ser trygga medarbetare som människor som kan gå till en omställningsförsäkring, som kan gå till en effektiv arbetsförmedling och som sedan har en mångfald av jobb att välja mellan. Det är för mig trygghet. När man lyssnar på socialdemokrater, men kanske inte Thomas Östros i synnerhet, får man intrycket av att omställningsförsäkringarna sakta men säkert ska bli någon typ av medborgarlön och att man hur länge som helst ska kunna leva på 80 % av det som man en gång i världen tjänade under ett halvår eller ett år. Och det var väl faktiskt aldrig avsikten med a-kassa eller sjukförsäkring?
Thomas Östros (S)

Anf. 35 Thomas Östros (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det som är sorgligt med er i högeralliansen är att ni inte ser vad det är som gör att Sverige har ekonomiska framgångar. Det är en kombination av dynamik, företagande, entreprenörskap, stolthet över industrins utveckling men också den nya tjänstesektorn som växer och tryggheten och löntagarnas perspektiv. Man måste ha förmåga att se både företagarnas vardag och löntagarnas vardag. Det är därför som jag tror att misstaget i Bankeryd, för jag tror att ni känner det som ett misstag i dag, kom till. För en 61-årig kvinna i industrin som blir av med jobbet - hon kanske har jobbat som assistent åt någon ledande befattningshavare i ett företag på orten och bor i bruksort - blir det 5 000 kr i månaden. Det är inte någon teori. Det är inte något slags pappersprodukt. Det ni erbjuder människor är att ni drar undan mattan för dem om oturen är framme att man blir arbetslös. Vår idé är att det hänger ihop. Vi satsar på företagen - nu ökar företagandet kraftigt - och ser till att ge goda villkor för innovationer och nya produkter. Därför rankas Sverige som ett av de mest innovativa länderna i världen. Vi underlättar omställning, vilket gör att vårt näringsliv nu har den högsta produktivitetsutvecklingen i världen efter Sydkorea, för att klara den globala konkurrensen. Kunskap, dynamik, förändringsvilja, men då är det kopplat till att också förstå löntagarnas perspektiv. Då är heltidsfrågan inte heller bara en pappersfråga. Stora delar av kvinnors arbetsmarknad består i dag av ofrivilliga deltider. I offentlig sektor håller man nu på att jobba bort detta, och landstingen har kommit en bra bit på vägen. Hur kan det komma sig att när just kvinnor arbetar kan man bara erbjuda deltid och inte ett heltidsjobb, medan normen när män arbetar är heltid? Få ihop och väg samman detta: Se företagens behov, se också löntagarnas behov! Så skapar vi en dynamisk utveckling. När det gäller sjuklöneansvaret har Per Bill ett bestickande argument när han säger att de allra minsta företagen kan ha svårt att bära sjuklönekostnaderna. Så tror jag också att det är. Därför är den förändring vi gjorde av sjuklöneansvaret för de allra minsta företagen en förbättring, både ekonomiskt för att arbetsgivaravgiften sänktes samtidigt och därför att trygghetsreglerna i sjuklöneansvaret gör att för det minsta företaget blir det inga sjuklönekostnader att bära, för de slår i taket på trygghetsreglerna och slipper sjuklöneansvaret. Dessutom blev de av med den tredje sjuklöneveckan när detta genomfördes, som de inte kunde bli av med i det gamla systemet, så för de minsta företagen blev det bättre. Men man skrämmer och kampanjar kring detta, och det gör att de minsta företagen inte känner till regelverket. Men detta är faktum just på grund av att vi väger den lille företagarens vardag och ser till att ha regelverk som skyddar den lille företagarens utveckling. På samma sätt går vi nu in med en riktad arbetsgivaravgiftssänkning till enmansföretagen, en stöttande hand. Vi förstår att det är många faktorer som spelar in och att det är ett stort steg att anställa sin första medarbetare, men en rejäl arbetsgivaravgiftssänkning kan ge signalen att anställa. Hans Backman går tillbaks till 1965, mitt födelseår. Då blir jag ju tvungen att ge mig in på de borgerliga regeringsåren - det brukar jag försöka undvika - för det var minus 500 000 jobb 1991-1994. Men sedan 1994 är det plus 300 000 jobb, samtliga i det privata näringslivet, i privat tjänstesektor. Och nu har vi en utveckling där vi ser mycket starka prognoser när det gäller sysselsättningsutvecklingen. Jag är stolt men inte alls nöjd. Vi måste komma mycket, mycket längre och pressa ned arbetslösheten. Men högeralliansen har ju ingen näringspolitik över huvud taget utan stampar bara på löntagarna.
Hans Backman (Fp)

Anf. 36 Hans Backman (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag får tacka näringsministern för debatten trots att han nu har förfallit till att ge sig på högeralliansen i stället för att seriöst debattera det stora problemet, varför det är så många, inte minst unga, som står utanför arbetsmarknaden. När det gäller tryggheten är ju den stora tryggheten för de unga att få ett jobb, inte att få möjlighet att leva på bidrag väldigt länge. Av dem som är unga i dag och inte har ett jobb är det väldigt många som inte ens har någon a-kassa. De har ju extremt dåliga villkor och svårt att komma in på arbetsmarknaden. De lever i något slags moment 22. Det glömmer näringsministern bort. Hela vår politik går ut på att underlätta för att skapa jobb. Det är där vi skiljer oss från Socialdemokraterna, tycker jag, när vi har flera förslag som företagarna själva säger sig tycka vara relevanta och bra. Och det kan ju vara bra att lyssna på företagarna då och då. Även företagarnas egen riksorganisation säger att medfinansieringen av sjukförsäkringen inte är bra därför att den hämmar företagare från att anställa, och det är väl bra att lyssna på dem som torde vara experter på området. Det kan inte vara helt fel. Med tanke på att antalet personer i arbetsför ålder ökade med 40 000 år 2005 var den reguljära sysselsättningsökningen svag. Antalet personer som inte är sysselsatta fortsätter att öka. SCB meddelar vidare att en betydande del av sysselsättningsökningen förklaras av ett ökat antal friårslediga. Det betyder att många av de nya jobben har kommenderats fram av regeringen och inte är en effekt av en genuint stor efterfrågan på arbetskraft. Jag håller med om att globaliseringen är en utmaning. Trycket på svenska företag blir allt hårdare. Men för att vi ska bli en vinnare i globaliseringen - vilket vi kan bli, för vi har en bra frihandelstradition - då gäller det att det kommer fram nya jobb i företagen så att de kan växa. Antalet kunder ökar ju i världen. När Kina, Indien och de forna östländerna får drastiskt bättre levnadsvillkor kommer vi också att få många nya kunder. Företagarna säger: Vi kan få många, många möjligheter att nyanställa, om villkoren blir de rätta. Det är därför jag är oroad över att jag i dag inte har fått något konkret svar på hur vi ska få bukt med den höga arbetslösheten. Kan vi gå företagarna till mötes i något av de krav de ställer för att förbättra viljan att anställa? Det är ju det som det handlar om. Viljan finns men villkoren måste bli bättre.
Thomas Östros (S)

Anf. 37 Thomas Östros (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Hans Backman snårar in sig i statistiken på ett sådant sätt att jag tror att han aldrig kan ta sig ur den. Faktum är att den privata sysselsättningen har ökat med 300 000 personer under de senaste tio åren. Backman går tillbaks till 1965. Jag vill då gå tillbaks till 1991-1994 - minus 500 000! Det är inte tillväxt som är effekten av borgerlig politik utan, precis tvärtom, stagnation och minskad sysselsättning. För oss är det ökad sysselsättning som står i absolut fokus - nedpressad arbetslöshet. Det är därför som vi har en så bred agenda på företagarområdet, och det gör att intresset av att bli företagare ökar kraftigt i Sverige. Det tror jag är en strukturell förändring som kommer underifrån. Attityden har förändrats. Det finns ett större intresse av att starta ett företag. Det stimulerar vi med strategiska skattesänkningar, arbete med unga människor, hjälp till att komma ut på exportmarknaderna och med kunskapsinvesteringar, så att vi får företag som klarar konkurrensen därför att man har varor och tjänster som har gott kunskapsinnehåll. Vi arbetar brett med regelförenklingarna tillsammans med några av de bästa i världen på detta område. Tillsammans med holländare och danskar arbetar vi mycket intensivt med att pressa ned regelbördan. Vi har målsättningen inför de skatteförändringar som ska ske under nästa mandatperiod att minska reglerna med 20 % på skatteområdet. Det är seriöst arbete. Hans Backman undviker fullständigt den grundbult som ni har i er företagarpolitik, nämligen den som handlar om att försämra för löntagarna. Vi ska ha nya jobb, vi ska ha stark tillväxt. Där är vi nu. Men ni vill dra undan mattan för dem som drabbas av globaliseringen genom att erbjuda 5 000 kr i månaden. Vad är det som gör att ingen representant från högeralliansen vill tala om detta? Det är ju grundbulten i er politik.

Dokument

den 6 februari

Interpellation 2005/06:237 av Hans Backman (fp) till näringsminister Thomas Östros (s)

Företagspolitik

På ytan ser Sveriges makroekonomiska indikatorer relativt bra ut. Det är i hög grad ett resultat av ett antal liberala reformer som genomfördes på 1980- och 90-talen. Men under ytan står Sverige inför stora utmaningar som om de inte åtgärdas kan leda till en kris.

Näringslivet har tappat ungefär 100 000 jobb per decennium sedan mitten på 1960-talet. Under 1970- och 1980-talen kunde man dölja denna utförslöpa genom att höja skatterna och erbjuda människor anställning i kommun, stat och landsting. Men i slutet av 1980-talet gick det inte längre. Skatterna kunde inte höjas mer.

Över en miljon människor i arbetsför ålder står i dag utanför arbetsmarknaden. Samtidigt innebär Kinas, Indiens och de forna östländernas inträde på den internationella marknaden att världens arbetskraft håller på att fördubblas. Den världsekonomiska tyngdpunkten förskjuts i snabb takt österut, och den internationella konkurrensen ökar starkt. Trycket på svenska företag blir allt hårdare. Detta är en utveckling som vi bara sett början på.

Sveriges företagare ser dock inte globaliseringen som ett hot. Tvärtom. Som Peter Enckell på Commersen i Karlshamn uttrycker det: "Globalisering är som judo. Det gäller att använda andras styrka till sin egen fördel."

När flera miljoner människor får drastiskt bättre levnadsstandard ökar efterfrågan på svenska varor och tjänster. Hans Solleman på IT-företaget E-man i Örebro: "Globalisering är en jättemöjlighet. Det finns 1,2 miljarder kineser med allt större behov av it. Vi kommer att kunna anställa 100 000 personer i Sverige om villkoren blir de rätta."

För att Sverige ska bli en vinnare i globaliseringen gäller det att det skapas fler jobb än de som försvinner. Men för att fler arbetstillfällen i svenska företag ska kunna skapas krävs ett antal reformer.

"En anställning innebär ett större åtagande än att gifta sig", anser Anneli Nilsson på företaget Hemtrivsel i Umeå.

Ju större åtagande en anställning innebär för arbetsgivaren, desto färre blir jobben. Sjuklöne- och rehabiliteringsansvaret är två exempel som företagare särskilt lyfter fram som faktorer som i dag hindrar dem att nyanställa. De höga löne- och inkomstskatterna gör dessutom personal extra dyr att ha anställd utan att merparten av lönekostnaderna tillfaller de anställda.

I början av 1960-talet var andelen egenföretagare dubbelt så hög som i dag. Många företagare känner sig numera som administratörer i stället för entreprenörer. Regelverket blir allt tyngre och antalet blanketter att fylla i ökar. "Regelverket är sjukt tungt. Det finns inte en chans att göra rätt i alla lägen", menar Thomas Andersson, vd för sörmländska Westermo Teleindustri.

Sverige har lägst investeringskvot i EU, det vill säga investeringar som andel av BNP. Många företagare vittnar om bristen på riskkapital. Lägre skatt på inkomster, kapital och företagande skulle göra det lättare att få tag i riskkapital. Förmögenhetsskatten gör att kapitalet flyr landet.

Att starta och driva företag innebär risktagande. Därför måste det bli lättare att få avkastning på företagande. Men Sverige beskattar företagande högst i hela EU.

"Vi företagare känner oss som den tecknade seriefiguren, älgen Hälge. Vi går omkring och duckar i vår vardag. Företagare vill inte bli beskjutna utan bemötas med respekt", menar Helena Gill-Lundberg på inredningsföretaget Accretio i Sävsjö.

Sett som ett genomsnitt över hela året ökade sysselsättningen med 0,7 % eller 30 000 personer 2005 jämfört med 2004. Detta är naturligtvis glädjande nyheter. Det finns dock smolk i glädjebägaren. Av den totala sysselsättningsökningen kommer endast 12 000 från det privata näringslivet. Huvuddelen av ökningen har således skett inom den offentliga sektorn.

Antalet jobb som inte är subventionerade via Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams, ökade bara med 15 000 under 2005. Hälften av sysselsättningsökningen är alltså en följd av den expansion av Amsåtgärder som genomfördes under 2005.

Med tanke på att antalet personer i arbetsför ålder ökade med 40 000 år 2005 var den reguljära sysselsättningsökningen svag. Antalet personer som inte är sysselsatta fortsätter att öka.

SCB meddelar vidare att en betydande del av sysselsättningsökningen förklaras av ökande antal friårslediga.

Det betyder att många av de nya jobben kommenderats fram av regeringen och att de inte är en effekt av genuint stigande efterfrågan på arbetskraft.

De riktiga jobben stiger visserligen också något även i år, men dessa är tyvärr alltför få för att absorbera ökningen av den arbetsföra befolkningen. Antalet personer som försörjs via skattesystemet, antingen som offentligt anställda eller via transfereringssystemet, fortsätter alltså att öka det kommande året.

Det är mycket oroande att det i detta mycket gynnsamma konjunkturläge inte skapas fler jobb inom det privata näringslivet. Det är trots allt i denna del av ekonomin som huvuddelen av skatteintäkterna genereras. Det är också oroande att andelen sysselsatta fortsätter att minska.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att skapa förutsättningar för fler nya och växande företag och därmed också fler nya jobb?