Förebyggande av brott inom hederskulturer

Interpellationsdebatt 28 juni 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 47 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Ann-Sofie Alm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skydda barn som utsätts för olika former av brott och förtryck inom hederskulturer.

Alla former av hedersrelaterat våld och förtryck är oacceptabla i det svenska samhället. Det är därför som regeringen har bedrivit ett omfattande arbete för att bekämpa detta våld och förtryck.

En rad straffrättsliga åtgärder har vidtagits. Exempelvis har ett särskilt barnäktenskapsbrott införts, liksom ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas.

Så sent som den 1 juni i år trädde också det nya hedersförtrycksbrottet i kraft. Brottet innebär att en särskild, strängare straffskala kan tillämpas för den som upprepat begår hedersrelaterade gärningar mot en person.

Vidare har regeringen tillsatt en utredning som ska se över skyddet mot bland annat så kallade oskuldskontroller och hymenoperationer som genomförs på flickor och kvinnor. I uppdraget ingår även att se över om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott ska kriminaliseras. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2022.

Det räcker dock inte med straffrättsliga åtgärder, utan en viktig del av bekämpandet av hedersrelaterat våld och förtryck är att se till att kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck finns.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har särskilda metodstöd mot hedersrelaterad brottslighet. Vidare har man genomfört kompetenshöjande insatser för förundersökningsledare och andra beslutsfattare inom Polismyndigheten. Numera har dessutom varje allmän åklagarkammare och Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet särskilda åklagare för hedersbrott. Sedan 2021 har Åklagarmyndigheten också en särskild ämnesspecialist på området hedersrelaterad brottslighet.

Alla som är yrkesverksamma i skolor och förskolor har en anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

Regeringen har beslutat om nya läroplansskrivningar som börjar tillämpas höstterminen 2022 och som innebär ett tydligt ansvar för skolan att se till att alla elever får kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan ska dessutom motverka, förebygga och bemöta hedersrelaterat våld och förtryck med kunskap och aktiva insatser.

I februari 2022 redovisade Skolverket också ett regeringsuppdrag om stärkt systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet, inklusive förskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialstyrelsen har genomfört en inventering av vilken vård som erbjuds flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning. Socialstyrelsen har också utvecklat ett stöd för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med att upptäcka och beskriva utsatthet för våld och att bedöma stödbehov och risken för upprepat våld i hederskontext.

Resurserna till länsstyrelsernas arbete mot mäns våld mot kvinnor har permanentats. Regeringen avser även att inom kort besluta om inrättandet av ett nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Till detta kan läggas att regeringen under 2022 avsatt 125 miljoner kronor för kompentensutveckling mot hedersbrott.

Hedersrelaterat våld och förtryck måste bekämpas, och detta kommer att fortsätta att vara en högt prioriterad fråga för regeringen.


Anf. 48 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Låt mig berätta om en kvinna som är min vän. Vi kan kalla henne Sandra. Hon har dock skyddad identitet och heter egentligen något annat. När vi är klara med debatten kommer jag att överlämna två teckningar som Sandra har ritat. Det är teckningar av hennes egna upplevelser i de fruktansvärda övergrepp hon har utsatts för. Hon har ritat dessa teckningar om och om igen i sina försök att bearbeta det trauma som hennes familj utsatt henne för.

På den ena bilden ser man Sandra fastkedjad i sängen medan en man slår henne blodig med en kedja. Mannen är hennes egen far. På den andra teckningen ser man Sandra ligga naken i sängen och runt hennes handleder och fotleder sitter bojor fastkedjade. Vid hennes fötter sitter hennes lillebror och håller fast hennes fötter. Vid hennes huvud sitter hennes mamma med en sten i ena handen och en svart gummislang i den andra. Sandra blöder mycket från huvudet.

Hederskulturen är så ofattbart grym. Flickor ägs av män, och deras sexualitet kontrolleras och används som värdehandling för hur ansedd familjen är bland gelikar i detta medeltida samhällssystem. Familjen, som ska vara tryggheten för dessa flickor och barn, agerar lagstiftare, åklagare, domare och bödel. Dessa brottsoffer är därför särskilt utsatta.

När man hör Sandra berätta om övergreppen hon utsatts för blir man förundrad över att hon fortfarande lever, och jag kan inte låta bli att bli förundrad över att hon fortfarande orkar eller ens vill överleva. Men hon är stark, ger aldrig upp och vill berätta sin historia för att hjälpa andra i samma situation.

Fru talman! Vi får heller aldrig ge upp. Vi får aldrig vända dessa flickor och kvinnor ryggen med ursäkten att vi inte ska lägga oss i deras kultur eller seder. Jag tänker inte ge mig förrän vi har nolltolerans mot hederskulturens brott och förtryck. För detta krävs en nationell handlingsplan. I Sverige är inte jämställdhet och frihet att älska vem man vill valbart; det är varje individs rätt. Den som inte ställer upp på det har inget i Sverige att göra.

Varje år mördas 15 kvinnor i Sverige av sin närmaste familj, men långt fler utsätts för grova övergrepp och våld i hederns namn. Många av morden hade kunnat förhindras om varje instans i det svenska samhället hade haft större kunskap om det helvete brottsoffren lever i och om den frenesi med vilken de kollektiva utövarna ljuger för att upprätthålla detta samhällssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan förhindra ytterligare mord och övergrepp, men då behöver vi veta hur många och vilka barn och ungdomar som lever i hederskultur. Att vi inte vet det är ganska otäckt, så därför vill jag fråga: Vad tänker regeringen göra för att åtgärda detta? Hur ska vi få reda på hur många barn som lever i hederskultur?


Anf. 49 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag tar gärna emot bilderna efter debatten, och jag delar förstås Ann-Sofie Alms uppfattning om det vedervärdiga i denna typ av kriminalitet.

Dessa barn och ungdomar borde kunna lita på dem som ska ta hand om dem - föräldrar, syskon och övrig släkt. Dessa har ju ett ansvar för att se till att barnen får en bra uppväxt, och när det är just de som begår dessa extremt allvarliga brottshandlingar ska lagstiftaren se väldigt strängt på det.

Det är också bakgrunden till en lång rad av de åtgärder vi har vidtagit. Vi införde till exempel en ny straffskärpningsgrund 2020 för att särskilt hårt bestraffa misshandel, ofredande eller andra typer av brott som begås med hedersmotiv.

Samma år kom också utreseförbudet, alltså möjligheten att belägga barn och ungdomar med utreseförbud om man misstänker att de ska föras ut ur Sverige för att tvångsgiftas bort eller könsstympas. Denna regel tillämpades från första veckan den infördes, och under 2021 har den tillämpats vid ett trettiofemtal tillfällen. Vid varje sådant tillfälle har man förhindrat ett allvarligt brott från att ske. Det är alltså en mycket viktig lagstiftning.

År 2020 införde vi också barnäktenskapsbrottet, som gör att det nu räcker att en vårdnadshavare tillåter att ett barnäktenskap ingås för att ställas till svars. Man behöver alltså inte ha tvingat någon till detta, utan det räcker att man bara tillåter det. Detta brott kan ge upp till fyra års fängelse.

Från den 1 juni i år har vi dessutom infört en ny hedersbrottsrubricering, vilket innebär att vi kommer att kunna få upp straffskalorna för dessa brott ytterligare.

År 2020 rekryterades också 350 särskilda utredare till polisen med ansvar för särskilt utsatta brottsoffer, där ju hedersbrott är en del. Även i förhållande till polis och åklagare har vi alltså gjort insatser.

Det finns mer. Från 2019 erkänner vi inte längre utländska barnäktenskap, och vi införde ett nytt barnfridsbrott 2021. Vi har även sett till att kvinnojourer, tjejjourer och brottsofferjourer har mer pengar än någonsin tidigare, och vi har också permanentat dessa resurser.

Väldigt mycket har skett, och jag skulle vilja säga att den gångna mandatperioden på många sätt har varit ett genombrott i kampen mot hedersbrott. Men det tar inte slut här, utan vi kommer att fortsätta med reformer. Nu ser en utredning över detta med oskuldskontroller och hymenoperationer i syfte att kunna kriminalisera även det. Man ser också över om underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång ska kriminaliseras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser också över hur psykiskt våld ska kunna kriminaliseras på ett bättre sätt. Vi vet att det inte handlar om bara fysiskt våld utan om olika begränsande beteenden, till exempel att en flicka inte får träffa vem hon vill, måste hålla sig hemma, blir körd fram och tillbaka till skolan för att inte kunna träffa någon som föräldrarna inte vill att hon ska träffa och så vidare. Denna form av kontrollerande beteenden ser vi också över i straffrätten.

Jag kan försäkra Ann-Sofie Alm om att vi kommer att ha en mycket hög reformtakt även fortsättningsvis, och vi kommer att bygga ut de straffrättsliga möjligheterna att komma åt denna typ av brott.


Anf. 50 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det är riktigt att vi gör mycket, men att vi inte kan säkerställa hur många barn och ungdomar som sitter fast i hederskulturens klor oroar mig fortfarande mycket. Om vi inte vet hur stort problemet är kan vi inte sätta in rätt åtgärder.

Det finns en brännande klump i magen hos många varje sommar, för vi vet att när skolorna startar i höst kommer bänkar att vara tomma. Det är helt obegripligt att inte fler frågar efter dessa barn. Jag vill inte raljera, fru talman, men om de barn som förs bort och försvinner under detta sommarlov hade haft blont hår och svenskklingande namn hade deras försvinnanden varit på varenda löpsedel och i varje medie- och nyhetsrapportering. Missing People hade gått ut varenda dag tills barnen var trygga igen. Men dessa barn, fru talman, försvinner tyst.

Det är alltid högre risk för bortförande och tvångsgifte av barn när sommarlovet börjar. I år är jag rädd att risken är ännu högre eftersom vi har haft en pandemi och det inte har gått att resa. Har ministern och regeringen kalkylerat med denna högre risk, och har regeringen vidtagit åtgärder för att se till att denna människohandel, där barn förs bort för att bli bortgifta, inte får fortsätta?

Riksdag och regering har infört lagar som gör det svårare att föra bort barnen, som ministern nämner i sitt svar. Det är bra, men jag anser att vi måste göra mer. Det finns förslag som Moderaterna har lagt fram tillsammans med KD, Liberalerna och SD, och jag hoppas att ministern kommer att vilja medverka till att de blir verklighet.

Det handlar om att häkta fler män som är misstänkta för kvinnomisshandel och hedersvåld och att göra detta omedelbart. Man ska förbjuda män att kontakta de kvinnor som de har utsatt för våld och sätta på dem fotboja så att detta går att kontrollera. Man ska se till att alla kommuner samarbetar med kvinno- och tjejjourer och även stabilisera den finansiering som gör det möjligt för dem att hjälpa. Man ska stärka socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och självfallet skärpa straffen för hedersrelaterat våld och förtryck.

För att förebygga brott behöver man också visa att brotten får kännbara konsekvenser. Jag och Moderaterna anser att utvisning alltid ska prövas när det handlar om hedersbrott. Det vore intressant, fru talman, att få veta varför regeringen inte vill pröva utvisning vid varje dom avseende hedersbrott. Om man står på brottsoffrens sida här borde detta vara det självklara valet att göra. Att vistas i Sverige är inte en fri nyttighet utan ett privilegium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! En person som utsätts för hedersbrott kan få skyddad identitet. Min vän Sandras liv hänger på att hennes familj inte hittar henne. En skyddad identitet upphör dock efter två år och måste förnyas, men varje gång detta görs innebär det en risk för upptäckt. Två år är en väldigt kort tid i en hederskulturkontext där generationsarvet för vidare oförrätter mot familjens kollektiv tills vedergällning är vidtagen. Därför, fru talman, anser jag att en skyddad identitet för hederskulturens brottsoffer bör vara livslång, och jag vill gärna höra vad ministern anser om ett sådant förslag.


Anf. 51 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det är klart att man alltid kan träta om vad som borde ha gjorts och om det är ytterligare saker som man kan göra. Jag kan bara konstatera att denna mandatperiod innebär ett genombrott för kampen mot hedersbrott. Jag nämnde straffskärpningsgrunder, jag nämnde utreseförbudet, jag nämnde barnäktenskapsbrottet, jag nämnde den särskilda brottsrubriceringen hedersförtryck, jag nämnde 350 särskilda utredare, jag nämnde att inga utländska barnäktenskap erkänns, jag nämnde barnfridsbrottet och jag nämnde kvinnojourerna och tjejjourerna och de ökade resurserna till dem.

Jag nämnde inte LVU-satsningen, där vi nu subventionerar de kommuner som omhändertar barn enligt lagen om vård av unga för att kunna ta dem ut ur situationen. Det är ytterligare en jättestor satsning, nästan en halv miljard från i år, och vi kommer som sagt att fortsätta att arbeta med detta.

Ann-Sofie Alm frågade om utresorna. Det var precis därför vi införde möjligheten till utreseförbud - för att kunna stoppa och förebygga sådana situationer och helt enkelt ta passen och se till att man inte kan åka utomlands. Det har redan använts vid ett trettiofemtal tillfällen under 2020 och 2021 och används kontinuerligt av myndigheterna för att stoppa detta. Sedan finns det säkert många andra åtgärder som kan övervägas.

Jag konstaterar att vi redan har genomfört eller är på väg att genomföra en del av de åtgärder som Ann-Sofie Alm nämner. Ökade häktningar för grova våldsbrott har vi redan genomfört, och vi kommer under sommaren att ta ytterligare steg för att öka häktningsmöjligheterna.

Den 1 januari skärpte vi också straffet för den som bryter mot kontaktförbud. Likaså har vi ökat möjligheterna att sätta fotboja på de män som förföljer och trakasserar till exempel sina före detta fruar och också ökat möjligheterna att portförbjuda dem från den gemensamma bostaden. Detta ingick också i den straffrättsreform som vi gjorde den 1 januari. Vi kommer att se över och utvärdera kontaktförbudet ytterligare för att se om man kan göra ännu mer i den vägen.

Det är likadant med kvinno- och brottsofferjourerna där vi har permanentat det höjda stödet. Något av det första jag gjorde 2014 var att höja brottsofferavgiften så att mer pengar kom in i Brottsofferfonden så att den i sin tur kunde ge brottsofferjourerna mer pengar. De har alltså också mer resurser nu än någonsin tidigare. Vi har dessutom ett förslag om att höja brottsofferavgiften ännu mer, så det kommer att komma in mer pengar den vägen också.

Det är samma sak när det gäller utvisning. Riksdagen har alldeles nyligen röstat igenom en ny reform som kraftigt kommer att öka möjligheterna att utvisa den som misstänks för brott. Det gäller naturligtvis också i de här fallen. Sedan är det åklagarna som själva bestämmer vilka yrkanden som ska läggas i varje rättsprocess, och detta får de göra självständigt. Min ingång och utgångspunkt är dock att huvudregeln ska vara att den som inte är svensk medborgare och som begår allvarliga brott i Sverige ska utvisas.


Anf. 52 Ann-Sofie Alm (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag betvivlar inte att vi är överens om att vi ska bekämpa dessa brott.

Innan ministern sin vana trogen i sitt slutanförande efterlyser vad Moderaterna i alliansregeringen borde ha gjort, missade att göra eller kanske lät bli att göra skulle jag vilja säga att frågan om nolltolerans mot hederskulturens brott, för att skydda barn och ungdomar, är en fråga om liv och död och en alldeles på tok för viktig fråga för att handla om partipolitik.

Jag hoppas verkligen att ministern tar till sig de förslag jag har nämnt, för långt fler än de 15 kvinnor som mördades förra året utsätts för grovt våld i hemmet. Förra året polisanmäldes 23 500 fall av misshandel mot kvinnor där offret var bekant med gärningsmannen. Men det som är skrämmande är att mörkertalet är ännu större, då merparten av dem som utsätts för brott i nära relationer inte polisanmäler.

Fru talman! Vi har tillsammans ett gemensamt ansvar för att se till att inga fler skolbänkar skriker av hjärtskärande tom tystnad efter försvunna barn som ingen vågar fråga efter. Det är ett gemensamt ansvar som sträcker sig långt bortom partipolitik; det är ett samhällsansvar, och det är ett medmänskligt ansvar.

Vi ska inte ha en enda balkongflicka till, inte en enda bror som tvingas mörda sin syster, inte en enda tom skolbänk till, inte en enda Sandra till.


Anf. 53 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag delar verkligen Ann-Sofie Alms ambition här. Som jag sa har vi jobbat aktivt med detta. Vi känner att det finns ett starkt stöd i riksdagen för att fortsätta att driva på för reformer i denna riktning. Jag tycker precis som Ann-Sofie Alm att denna kriminalitet är vedervärdig på många sätt. Den begås av människor som man borde kunna lita på och vars uppgift är att ledsaga en ut i livet. I stället beter man sig på det här sättet med detta grova våld. Det är helt vedervärdigt, och vi måste verkligen göra allt vi kan för att komma till rätta med detta.

Efter hand genomför vi alla dessa straffskärpningar, och vi kommer att återkomma till fler saker som detta med oskuldskontroller och operationer som också är en vedervärdig verksamhet. Det handlar också om att utveckla lagstiftning även när det gäller det psykiska våldet, det vill säga kontrollerande beteenden. Det är viktigt framöver.

Ann-Sofie Alm talar också om den bredare frågan om mäns våld mot kvinnor generellt sett. Vi jobbar med ett 40-punktsprogram där vi går fram punkt för punkt. En hel del av det har vi redan genomfört eller är på väg att genomföra. Det handlar till exempel om att reformera umgängesrätten så att våldsamma män inte automatiskt har något slags umgängesrätt med sina barn. Är man en våldsam man är man inte bara en dålig make utan också en dålig pappa. Det måste komma till uttryck på ett bättre sätt i lagstiftningen. Alldeles för många kvinnor, inte minst gömda kvinnor, har tvingats att försöka upprätthålla barnens umgängesrätt med den våldsamme mannen. Det måste vi göra någonting åt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det här finns mycket stora möjligheter till samarbete och att vi går gemensamt framåt kring dessa reformer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2021/22:551 Förebyggande av brott inom hederskulturer

av Ann-Sofie Alm (M)

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Det finns en oerhörd orättvisa i att inte alla i vårt land får åtnjuta den frihet och den jämlikhet som många av oss tar för given.

Var tredje flicka i Botkyrka lever i dag i en familj som kräver att hon ska vänta med sex till äktenskap, enligt en kartläggning som nyligen gjorts.

Ändå finns det ett motstånd att införa nolltolerans mot hederskulturer i vårt svenska samhälle; det finns ett märkligt motstånd att ens tala om hederskulturen som ett samhällsproblem.

Det är snart sommarlov för Sveriges skolungdomar. Pandemin har släppt. Detta är två riskfaktorer som gör att risken ökar för ungdomar som lever i hederskulturer att bli bortgifta, utsättas för tvångsgifte, barnäktenskap, korrigeringsskolor och könsstympning.

Sveriges kommuner, regioner eller staten vet inte hur många barn som finns i riskzonen för att utsättas för dessa brott mot mänskliga rättigheter.

Och om man inte vet hur stort problemet är så blir det svårt att sätta in rätt åtgärder.

Detta gör mig mycket oroad, och jag vill därför fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skydda barn som utsätts för olika former av brott och förtryck inom hederskulturer?