föräldralediga pappor

Herr talman! Annika Qarlsson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler pappor ska vara föräldralediga. Föräldraförsäkring, god förskoleverksamhet och barnbidrag till alla barn har varit och är hörnstenar i regeringens familjepolitik. Utgångspunkten för fa- miljepolitiken är barnens bästa och jämställdhet mel- lan kvinnor och män. Det är en politik där förvärvsar- bete utgör basen för barnfamiljernas ekonomi. Kvin- nor och män i Sverige kan kombinera förvärvsarbete med familj. Barnens bästa är utgångspunkten för familjepoli- tikens utformning. En grundläggande strävan är att skapa förutsättningar för trygga och jämlika uppväxt- villkor för alla barn. Det kan åstadkommas dels ge- nom att stödja föräldrarna att klara de ekonomiska åtaganden som är viktiga för barnens välfärd under deras uppväxttid, dels genom att erbjuda möjligheter att kombinera föräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Den svenska föräldraförsäkringen är unik och möjliggör för båda föräldrarna att kunna kombinera arbete med familj och har genom sin konstruktion underlättat för såväl kvinnor som män att ta ansvar för sina barn, särskilt när barnen är små. Den utgår från barnets bästa och sätter barnet i centrum och ger genom sin flexibilitet familjer med olika villkor möj- lighet till tid med barnen efter vars och ens behov. Barn mår bra av att växa upp i en familj där för- äldrarna kan dela lika på ansvaret för familj och ar- bete. Det ger bra förutsättningar för att leva jämställt i vuxenlivet. Det är viktigt för barnen att båda föräldrarna ut- nyttjar sina möjligheter att vara föräldralediga. För- äldraförsäkringen är i dag fördelad med hälften till mamman och hälften till pappan. Två månader är reserverade för mamman respektive pappan. Utöver detta kan man överlåta dagar. Det är ett starkt stöd för de föräldrar som i dag vill ta ut föräldrapenning. De reserverade månaderna i föräldraförsäkringen markerar vikten av att pappor är hemma med sina barn. Det kan konstateras ett tydligt samband mellan de informationsinsatser som försäkringskassorna vidtar och resultatutvecklingen av männens ökade uttag av föräldrapenning. Delar båda föräldrarna på ansvaret för familjen ökar förutsättningarna för att uppnå jämställdhet inom såväl familje- som yrkeslivet. Att ge både kvinnor och män möjlighet och förutsättning att förena föräld- raskap och yrkesliv är ett viktigt mål. Ett delat ansvar för den praktiska omsorgen om barnen innebär en jämnare fördelning av yrkesavbrotten mellan kvinnor och män och ökar därmed kvinnors möjlighet att vidareutvecklas och göra karriär i yrket. Det är enligt min mening en viktig del i en politik för tillväxt att stärka kvinnors ställning i arbetslivet och att främja jämställdheten mellan kvinnor och män i samhället. Att ta till vara kvinnors resurser innebär både en samhällsekonomisk vinst och en kvalitets- höjning i arbetslivet. Det skapar fria och starka indi- vider och stärker kvinnans position i samhället.

Herr talman! Jag fortsätter min våldtäktsdebatt här. Det kan ju te sig som helt olika ämnen, men jag tycker inte att det är det. Det hänger ihop väldigt tydligt. De attityder och fördomar som blir så tydliga i våldtäktsdomarna i Sverige - och jag tycker att de har blivit värre de senaste åren - är en del av en hård- nande attityd i samhället över huvud taget. I förra veckan hade jag en interpellationsdebatt med Thomas Östros kring situationen i skolan. Där kan man också se att tjejer har det betydligt tuffare. Låt oss backa till början. Det är ju där det börjar. Det är detta det handlar om. Under flera år har det trots allt varit en liten ökning av antalet pappor som tar ut större del av sin föräldraledighet, men det är en utveckling som går väldigt långsamt. Det finns hinder i arbetslivet där det inte är helt accepterat att fäder tar ut föräldraledighet. Det finns också attityder och fördomar i samhället om vem som ska vara hemma och vem som ska arbeta. I olika projekt runtom i landet - ett exempel är Leksand, och det finns även något exempel här i Stockholm - har man medvetet satsat på att få pap- porna att verkligen bli pappor i stället för att an- stränga sig och arbeta mer och öka på den delen av sitt liv. Man har satsat på att de verkligen ska ta sitt ansvar hemma. Där har man sett otroligt positiva resultat både när det gäller jämställdheten i hemmet och utvecklingen i arbetslivet. En av de kanske viktigaste bitarna handlar faktiskt om att familjen kan fortsätta att fungera som familj. Man orkar med varandra om man har ett jämställt förhållande. Det handlar ytterligare om att man som pappa i familjen hela vägen finns med som en tydlig förebild för sina söner. Dessa lämnas i dag lite i sticket utan möjlighet att få det språk och den bild som pappan kan ge. Vi har i en motion lagt fram förslag om en för- stärkning av föräldraförsäkringen för att ge ytterligare morötter för papporna att ta ut större del av föräldra- ledigheten. Vi har också uttalat att det vore värt att utreda en jämställdhetsbonus. Man skulle kunna ge lite morötter för att visa på att man tycker att det är viktigt att papporna tar en större del av ansvaret. Detta är några inslag. Vi ska också vara medvetna att detta är ett okänt område för män att ge sig in på. Det är tryggare för mannen att stanna kvar på sin arbetsplats. För kvinnor blir föräldraledigheten också ett andningshål, och vi kvinnor bevakar också oftast rätten att vara mammor. Det finns väldigt många delar i denna problematik, men vi kan börja med att ge lite morötter för att försöka skapa motivation. Vi kan visa hur viktigt det här är och även ge lite morötter för att få fler pappor att ta ut föräldraledig- het. Vad säger Berit Andnor om det?

Fru talman! Jag delar naturligtvis Annika Qarls- sons uppfattning om vikten av att det delade föräldra- skapet blir en verklighet. Det har jag också redogjort för i det interpellationssvar som jag har lämnat. Jag tror att det måste vidtas en rad åtgärder på ett antal olika områden. Arbetsmarknaden är en del av detta. Många arbetsgivare ser i dag inte med särskilt blida ögon på de pappor och även de mammor som är för- äldralediga. Jag tror att enda sättet att komma till rätta med det är att vi gemensamt från arbetsgivar- och arbetstagarhåll försöker skapa ett barntillåtet arbets- liv, där det räknas som en merit att vara hemma med sina barn och att det också ses som något positivt i arbetet. Jag tror att gemensamma tag från arbetsmarkna- dens parter faktiskt skulle kunna göra ganska mycket för att flytta fram positionerna. Det är det ena. Det andra är naturligtvis att hela tiden arbeta vidare med informationsinsatser, kanske framför allt i samverkan med mödravårdscentraler och barnavårdscentraler. Vi vet att man når väldigt goda resultat genom att skapa föräldragrupper där man aktivt arbetar med bägge föräldrarna. Man diskuterar dessa frågor och stimule- rar föräldrarnas intresse och engagemang för de egna barnen. Vi vet som sagt hur viktigt det är att utnyttja den här tiden. Dessutom håller vi nu på att pröva de specialdes- tinerade månaderna. Ännu har vi inte sett utfallet av den nya månad som infördes för lite drygt ett år se- dan. Vi har ännu ingen statistik som följer upp detta. Jag tror att vi kommer att ta rejäla steg framåt när vi kan läsa av resultatet av den ytterligare månad som tillfördes förra året. Det är min förhoppning att det kan vara en väg att gå. När det sedan gäller andra typer av stimulanser som Annika Qarlsson tar upp har regeringen för av- sikt att tillsätta en utredning om föräldraförsäkringen. Syftet är att se hur föräldraförsäkringen bättre kan bidra till att barn får tillgång till båda sina föräldrar. Jag kan tänka mig att sådana här stimulanser, bonusar eller vad det kan vara blir en del av det som ingår i det uppdrag som utredningen kommer att få.

Fru talman! Det låter positivt att man ska se över just de här frågorna. Hur ligger en sådan utredning tidsmässigt? Vilka inslag har man tänkt se över i samband med det uppdraget? Under de år som vi haft specialdestinerade månader har det visserligen skett en ökning av pappornas uttag av föräldradagar, men den är oerhört liten. Jag tror inte att vi någonsin kommer fram till en helt jämn uppdelning, och jag tror inte heller att det är meningen. Det är inte något syfte i sig utan det allra viktigaste syftet med det här arbetet är att så att säga krypa in under skinnet och komma åt de attityder som finns såväl hos enskilda mammor och pappor som i samhället i stort. Det gäller att visa att man är två om det här ansva- ret och hur viktiga papporna är både för pojkarna och självklart också för flickorna. När vi pratar om de här förslagen gäller det inte enbart att man ska vara hemma ett visst antal dagar med sitt barn. Det handlar lika mycket om hur man ska komma åt attityder till och tänkande hos både kvinnor och män om hur vik- tiga vi är för våra barn. Jag skulle gärna vilja höra lite mer från barn- och familjeministern om den aviserade utredningen.

Fru talman! Jag tyckte att det skulle vara lämpligt att också en pappa deltog i den här debatten. Det är precis som Annika Qarlsson sade väldigt viktigt att vi jobbar med attityderna, att papporna tar sitt ansvar och att det inte bara är en politisk fråga eller något som bara mammor och kvinnor ska diskutera. Därför tänker jag ta någon minut i anspråk. Det handlar mycket om attityder, att inse att det faktiskt är väldigt viktigt för alla människor att vara tillsammans med sina barn. Det gör att barnen och pappan och dessutom mamman växer som männi- skor. Men vi är också många som har ansvar. Jag tror att vi har ansvar både som politiker och kanske fram- för allt som enskilda människor och som föräldrar. Berit Andnor pratade tidigare om arbetsmarkna- dens parter, och jag tycker att också de har ett viktigt ansvar. Jag tycker att vi ska framhålla de goda exem- pel som finns på att företag faktiskt höjer ersättningen för de pappor som är hemma. Detta är något som jag tror att vi måste lyfta fram väldigt mycket mer i de- batten. De goda exemplen måste användas mer, inte minst för att väga upp alla de siffror som visar på att det inte händer så mycket när det gäller uttaget av föräldradagar. De goda exemplen visar också att det tyvärr handlar väldigt mycket om ekonomi. Det är en sned- vridning i samhället som gör att männen tjänar mer än kvinnorna, och den slår igenom också i föräldra- försäkringen eftersom den är inkomstberoende. Jag tror att taket i föräldraförsäkringen är ett stort pro- blem, som man måste göra någonting åt. Jag tror också, som Annika Qarlsson tidigare var inne på, att man bör fundera över en jämställdhetsbonus som gör att man faktiskt tjänar på en jämnare fördelning av föräldraförsäkringen. Jag skulle vilja fråga Berit Andnor: Kommer vi att få se några förslag i budgeten i september? Kommer statsrådet att driva de här frågorna i budgetförhand- lingarna? Jag vet att till exempel Vänsterpartiet driver frågorna om att höja taken och kanske också om något slags jämställdhetsbonus.

Fru talman! Vad först gäller frågan om attityder vill jag säga att sådana naturligtvis är oerhört centrala och viktiga men samtidigt något av det svåraste som man kan ge sig in på. Vi vet alla här att det tar tid att förändra attityder. Icke desto mindre är det viktigt att så sker. Det är då, som Christer Nylander här sade, viktigt med goda exempel och även med föredömen. Det gäller att företagsledningar, chefer och ledning- spersonal visar på vikten av att man tar ut sin föräld- raledighet och att man verkligen ser föräldralediga anställda som en tillgång och en extra resurs på ar- betsplatsen. Det finns många goda exempel, och vi får hjälpas åt med att lyfta fram dem. Jag tror mycket på arbets- marknadens parter i det här sammanhanget, som är oerhört centralt och viktigt. Jag har också den uppfattningen att taket i föräld- raförsäkringen är centralt och viktigt. Som vi från Socialdemokraterna och från regeringen även tidigare sagt är det vår avsikt att höja taket den dag när vi har de resurser som krävs för det detta. Vad gäller tidpunkten för utredningen kan jag sä- ga att vi håller på att skriva på direktiven. Det är viktigt att vi tänker igenom direktiven och att de blir tillräckligt bra. Det är ett arbete som just nu pågår inom Socialdepartementet. Jag tror avslutningsvis att en annan viktig faktor i detta sammanhang är föräldrautbildningen och de föräldragrupper som i dag finns och som fungerar på de allra flesta av våra mödravårdscentraler. De är centrala och viktiga i detta sammanhang, därför att där får man möjlighet att just arbeta med attityder och också beskriva de fördelar som ju finns för alla för- äldrar att kunna kombinera arbete med familj och god tid med sina barn. Som sagt var: Jag tror att det är en av de centrala och viktiga delarna i detta viktiga atti- tydpåverkande arbete.

Fru talman! Jag ska passa på att tacka för svaret och inriktningen på det här arbetet, för jag tror att det är otroligt viktigt att det blir av. Jag kan ju bara se på min egen möjlighet att stå här i kammaren i dag. Det handlar om att det finns en pappa som är hemma med våra fyra barn. Vi ska inte tala om alla dumma frågor han får om hur han klarar av det. Att i det här uppdraget ta med och titta på hur man med morötter kan förändra fler pappor tror jag vore otroligt värdefullt. Det här är en reform som jag tror att man inte ska tvinga på någon. Då kommer det bara att handla om antal dagar och inte om attityder och själva tänket. Det är bara det jag vill skicka med.

Fru talman! Det är alltid bra att ha lite positiva signaler också. Jag ska säga att jag är optimist i grun- den. Jag ser ändå att värderingarna i de nya genera- tionerna är betydligt bättre än i de gamla generatio- nerna. Ett huvudproblem är ju också att vi i samhället har väldigt stora löneskillnader, vilket slår vidare på för- äldraförsäkringen i sin tur. Det finns väl också, om man ska leta efter positiva signaler, en ganska bred samstämmighet i samhället om att vi ska försöka bekämpa de här löneskillnaderna så gott det går. Berit Andnor sade tidigare att regeringen tycker att taket i föräldraförsäkringen är centralt och viktigt. Jag kan då inte låta bli att tala om vad en polis jag träffade i förra veckan sade. Jag frågade: Vad är det som är mest prioriterat i ert område? Han sade: Jo, det kan jag berätta. Det är allting. Allt var lika högt prioriterat. Då måste jag ändå ställa frågan: Om det är cent- ralt och viktigt att höja taket, kan då Berit Andnor tänka sig någon utgift i statsbudgeten som man möjli- gen skulle kunna dra ned lite på för att ge utrymme för att höja taket i föräldraförsäkringen?

Fru talman! Låt mig först säga att jag helt delar Annika Qarlssons uppfattning i frågan om hur vi ska kunna stimulera till ett ökat uttag. Jag tror att det är den vägen vi ska gå, och det har jag sagt i den diskus- sion som vi har haft. Jag tror att det vore fel att gå in och lagstifta. Alla vi som har haft och har barn vet ju att livet aldrig är så där enkelt och aldrig följer den där mallen som man tror finns. Det måste finnas ett utrymme för flexibilitet och för anpassning utifrån den enskilda familjens speciella förhållanden. Jag tror att vi ska ha en ödmjukhet inför detta. Samtidigt ska vi naturligtvis hela tiden i grunden vara helt överens om, som vi är, att det är bra för barnen att ha både pappa och mamma eller de föräld- rar som man har, och det är viktigt att se till att vi ökar uttaget. Precis som Christer Nylander sade här ser vi ju förändringar. Det sker en utveckling, och jag ser mycket fram emot den statistik som jag hoppas kom- mer nu när det gäller den ytterligare pappa- och mammamånad som vi införde. Jag tror att det har givit resultat. Men jag tror också att vi kommer att se förändringar framöver, eftersom attityderna radikalt har förändrats. Vi ser att inställningarna har föränd- rats bland de unga föräldrarna. När det gäller budgetprioriteringar är det ju nå- gonting som vi ständigt ägnar oss åt, det vill säga att väga det ena mot det andra. Det är klart att var och en av oss har våra egna särskilda prioriteringar, men det är mycket som ska prioriteras, precis som Christer Nylander sade.