Folkbildning till alla grupper

Herr talman! Annette Rydell har frågat mig vad jag avser att göra för att se till att bildningsmöjligheterna för alla grupper fortsättningsvis ska omfattas inom ramen för rätt till utbildning för alla, särskilt inom folkbildningen.

Jag har tidigare klargjort att jag och regeringen ser folkbildningen som en viktig kraft. Det mål som riksdagen fastställt för folkbildningen är att den ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Unga, nyanlända, personer med funktionsnedsättning och personer som behöver komplettera sin utbildning eller vill vidareutbilda sig är exempel på grupper som nås av folkbildningens verksamhet.

Riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2023 innebär, i enlighet med regeringens förslag, att cirka 4,6 miljarder kronor fördelas till folkbildningen. Folkbildningsrådet fördelar sedan ut en stor del av detta statsbidrag till folkhögskolorna. Under pandemin tillfördes tillfälligt extra medel till folkhögskolorna. Det var sedan tidigare aviserat att dessa medel skulle upphöra med 2022 års utgång. Regeringen bedömde i sina prioriteringar att behovet av tillfälliga förstärkningar med anledning av pandemin inte kvarstod, eftersom vi de facto inte har någon pandemi.

Herr talman! Regeringen anser att folkhögskolorna spelar en viktig roll i utbildningsväsendet. Vi anser att det är viktigt att man via folkhögskola eller andra utbildningsformer får möjlighet att vidareutbilda sig och få en andra chans och får möjlighet till en utbildning som gör att man kan komma in på arbetsmarknaden eller komma vidare till studier på högre nivå.

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit kraftiga förstärkningar av utbildning för vuxna, detta för att vuxna som saknar rätt utbildning ska få tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. Förslagen innebär att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning, komvux, 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan och 247 miljoner kronor avsätts för studiestöd till enskilda. Regeringen tillför också 100 miljoner kronor i statsbidrag till kommunerna för att möjliggöra att kommunerna ska kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i sfi, svenska för invandrare, för personer med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet. Den målgrupp som det handlar om är alltså de som har flytt från kriget i Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar utbildningsminister Mats Persson för svaret på interpellationen. Jag har genom svaret förstått att ministern tycker att folkbildningen är viktig. Ministern tycker att det är viktigt att unga, nyanlända, personer med funktionsnedsättning och personer som behöver komplettera sin utbildning eller vill vidareutbilda sig nås av folkbildningens hela verksamhet.

Jag tycker dock att det känns som att det går i en lite annan riktning. Det jag inte förstår är varför det gjordes en nedskärning i höstens budget om nu ministern anser att det är så viktigt att människor långt från arbetsmarknaden och personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet till utbildning och bildning. Att de extra medel som tillfördes till folkhögskolorna under pandemin togs bort var vi införstådda med. Men vi hade lite andra satsningar på folkbildningen. Om nu arbetslinjen är så viktig och folkhögskolorna som egen skolform till stor del bidrar till att människor kommer i sysselsättning och får egen försörjning, varför gavs de då inte någon förstärkning i vårändringsbudgeten?

Satsningarna som nu görs på yrkesvux och yrkeshögskola och de medel som tillförs kommunerna för att de ska kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare som fått skydd genom massflyktsdirektivet och så vidare hjälper ju inte folkhögskolorna, där exempelvis Svenska från dag ett har varit mycket effektivt men nu fått drastiskt minskade anslag. Till exempel har Litorina, som tidigare hade 55 deltagare på denna kurs, bara möjlighet att finansiera platser för 5 personer detta år. Sedan är pengarna slut.

Pengar som kunde ha gått till utbildning inom vård och omsorg försvann också. Det har resulterat i inställda utbildningar till bristyrken som vi verkligen behöver. Sommarkurser har fått ställas in. Lärare och pedagoger sägs upp. Förhandlingsframställningarna rullar in vad gäller uppsägningar inom folkhögskolan.

Jag är industriarbetare och har varit det i 40 år. Nu låter jag jättegammal, men jag började arbeta när jag var 17 år. Jag har haft enorm användning av folkhögskolorna och fått stort stöd av dem. Jag har också haft stort stöd av ABF, som är ett studieförbund. Och vi ser var jag är i dag - det har ju lett någonstans. Alla de människor som jag har sett utvecklas och som har jobbat inom industrin, inom kommunal verksamhet och inom vård och omsorg har haft nytta av folkhögskolorna och studieförbunden. Det är helt fantastiskt. Men den här möjligheten minskar nu i och med att anslagen delvis försvinner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag efterlyser också en konsekvensanalys av vad som händer nu med det nya förslaget, när riksdagen ska ta beslut om hur mycket som ska gå till dels folkhögskolorna, dels studieförbunden. Jag känner att någon kommer att få ta stryk. Jag har också en känsla av att det finns någon bakomliggande anledning till att man gör den här uppdelningen nu. Dessutom känner jag att det armslånga avståndet minskar när vi ska gå in och peta i vem som ska göra vad och hur mycket som ska tilldelas de olika verksamheterna.

Jag frågar ministern igen: Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att de som nu inte får möjlighet till utbildning och bildning ska kunna få sysselsättning och egen försörjning och känna sig som en del av samhället genom folkbildningen?

Herr talman! Jag vill först passa på att tacka ledamoten Annette Rydell för möjligheten att debattera denna viktiga fråga.

Jag vill kommentera något som ministern pratade om gällande den stora satsningen på vuxenutbildningen med tilläggsanslag.

Det ska påminnas om i kammaren och för dem som sitter där hemma att det fortfarande är nedskärningar jämfört med föregående års nivåer på hela sektorn för vuxenutbildning, trots det lappande och lagande som kommer i vårändringsbudgeten.

I övrigt är frågan om folkbildningen och speciellt folkhögskolorna, som jag ska inrikta mig speciellt på i den här debatten, otroligt viktig för vårt samhälle. Det är en del av samhällets själ. Kraften i folkbildningen är otroligt stark.

Det är kraften i att få känna sig sedd. Det är kraften i att få känna att man utvecklas. Det är kraften i att man klarar av mer i dag än vad man gjorde i går. Det är kraften i att kunna känna att man utvecklas tillsammans. Det är kraften i att kunna se andra utvecklas med hjälp av en själv.

Det är denna kraft som jag har fått möjligheten att ta del av vid ett flertal tillfällen här under våren, och två gånger bara under de senaste veckorna. Det har varit vid mina möten med deltagare på Litorina folkhögskola i Karlskrona eller på June folkhögskola i Jönköping.

Det är två platser i vårt avlånga land med olika deltagare men med samma driv av att se människor växa. Man får prata och diskutera med nyanlända som håller på att lära sig språket och som känner att de närmar sig det svenska samhället dag för dag.

Man får sitta och lyssna på spännande framtidsdrömmar om att få börja studera och kanske gå lärarassistentutbildningen, att få börja studera på högskolan eller att kunna ta det där jobbet som man drömt om när man har slitit i månader i skolbänken.

Att få vara ute, träffa och diskutera med dessa deltagare gör en väldigt hoppfull om samhället. Man ser att drivet finns bland alla människor därute.

Men det är också tufft att sitta och höra på skolledarna, folkhögskolornas rektorer och lärare, när de talar om framtiden. De våndas över: Kommer verksamheten att gå ihop? Kommer vi att kunna starta en utbildningsomgång till?

Det är inte bara hushållen som kämpar i högerns Sverige. Det är också folkbildningen och våra folkhögskolor. Att då som utbildningsministern här inte komma med några förslag om vad som ska göras för att stärka just folkhögskolorna och folkbildningen utan i stället komma med förslag som inte alls träffar den sektorn är nedslående och snudd på respektlöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern gav mig här ett i stort sett identiskt svar som i en interpellationsdebatt vi hade i februari. Trots det ser vi att det inte har hänt något under de här månaderna. Högern kommer inte att prioritera folkbildningen i det här landet.

Jag kommer att fortsätta driva frågan och ställa frågor till ministern. Vad avser ministern att göra för att stärka folkhögskolornas viktiga arbete med att få människor att växa?

Herr talman! Tack till interpellanten och meddebattören!

Regeringen har väldigt höga ambitioner när det kommer till folkbildning och folkhögskolor. Det är en viktig del, inte minst för att människor ska kunna få en andra chans. Om man har misslyckats med sin utbildning ska man få en möjlighet att gå på en folkhögskola och på det sättet läsa upp sina betyg, hitta en ny inriktning eller att komma tillbaka in i samhället. Folkhögskolorna spelar en väldigt viktig roll för hela det svenska utbildningssystemet.

För ett par år sedan, i mars 2020, konstaterade världen och Sverige att vi hade en global pandemi. Den påverkade oss alla på ett väldigt brutalt sätt. Det tog väldigt lång tid innan vi som samhälle och flera andra samhällen var igenom pandemin. Men för någon månad sedan konstaterade man att vi inte längre har en pandemi, vilket många av oss har känt ganska länge.

I ett läge där vi som land tillsammans med andra länder inte längre lever i en pandemi är det ganska logiskt att de tillfälliga pengar man sköt till under pandemin inte längre skjuts till. Det vore konstigt om man gjorde på något annat sätt.

Alla har arbetat och känt till att förutsättningarna är att det är tillfälliga pengar som har spelat en viktig roll under pandemin. Men när pandemin inte längre finns har de inte längre har samma roll.

Det är samtidigt viktigt att säga att folkhögskolorna spelar en viktig roll i det utbildningssystem vi har, och de kommer att spela en väldigt viktig roll framåt.

Det ger möjlighet för människor att få en andra chans. Det ger möjlighet för människor att växa. Det ger möjlighet för människor att hitta utbildningar som de inte hittar någon annanstans. De spelar en viktig roll i den flora av olika utbildningar som finns i Sverige.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag har varit ute och besökt folkhögskolor. Jag har varit på Valjeviken, där de har deltagare med funktionsnedsättningar. Verksamheten som de driver där har varit helt fantastisk.

Jag sa i mitt anförande i går att man får rysningar när man ser deltagarna utvecklas. Man känner i hela kroppen att det är en extremt viktig skolform för människor som inte passar in i den vanliga normen.

Men ser utvecklingen hos dem. De har gått från att ha varit inbundna, inte pratat eller kunnat umgås i folksamlingar till att stå och prata inför människor, få en utbildning, gå en utbildning och klara den. De har kunnat komma ut i sysselsättning, få ett arbete och har kunnat känna en stor delaktighet i samhället. Det är för mig någonting otroligt viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi var och talade med Litorina och elever från i stort sett hela världen. Det är en skola där man bara pratar svenska. De lär av varandra, och de samarbetar. De får en trygghet i att de känner en väldigt stor gemenskap.

En del har varit där i en månad, en del i sex månader och en del i tre månader. Ändå bildas de tillsammans. De får en möjlighet att komma ut och komma vidare på arbetsmarknaden för att kunna forma sig ett eget liv.

Jag själv har barn som till exempel inte passade in i gymnasieformen och som har gått på folkhögskola. Det har också gett någonting. Den ena dottern sa att det var det bästa hon hade gjort i hela sitt liv att gå på folkhögskola och känna den gemenskap som man kände där.

Jag har en liten fråga och en liten känsla som gäller studieförbunden. Vi vet att Sverigedemokraterna har motioner om till exempel Ibn Rushd. De trycker på att det har kriminell verksamhet. Vi har de diskussionerna, och de talar om ABF:s existens på grund av oegentligheter och fusk som har varit. De drar egentligen alla över en kam.

Eftersom de specifikt pekar på de två studieförbunden funderar jag. De nedskärningar som görs har en anledning från detta. Det är jag helt övertygad om. Men det påverkar alla andra studieförbund. Det kommer också att påverka folkhögskolorna.

Folkhögskolornas uppdelning mot studieförbunden gör att det blir en kil emellan. De har haft ett jättebra samarbete innan. Nu ser man att pengapåsen lyfts över till folkhögskolorna och dras från studieförbunden.

Jag tror inte att anslagen kommer att bli större. Men pengarna flyttas från studieförbunden till folkhögskolorna. Samarbetet däremellan har varit en grund för många. De har till exempel gått på utbildning hos studieförbunden för att lära sig någonting för att sedan kunna gå vidare på folkhögskolorna. Den möjligheten kan faktiskt minska.

Jag hade varit väldigt tacksam för en konsekvensanalys av hur man tror att detta kommer att bli i slutänden. Vilka åtgärder kommer att göras för att göra det möjligt för alla människor i samhället att få en andra chans, som ministern själv sa innan?

Herr talman! Vi kan vara överens om att pandemin är över. Det har man slagit fast, och det är glädjande.

Men det handlar också om prioriteringar. Regeringen hade kunnat göra andra prioriteringar när det gäller utbildningssatsningar. I stället för att trygga rätten till utbildning och vuxenutbildning valde regeringen att inkomstförsäkra höginkomsttagare, däribland oss i den här kammaren. Det var ett val som regeringen gjorde.

Jag vill passa på att fortsätta att prata om folkhögskolorna och om den viktiga del folkhögskolorna gör för att få människor i arbete.

Vid mitt besök på June folkhögskola så sent som i måndags i förra veckan hade jag av en slump möjlighet att under en lunchpaus få sitta ned med några deltagare som efter snart två år är färdiga med sin utbildning. De var otroligt nöjda med den utbildning de hade fått. Många hade redan jobb, och många var på väg in i jobb. De var otroligt glada och förväntansfulla inför att få använda alla sina kunskaper. En del hade det tufft. En del hade haft det tufft tidigare och aldrig någonsin känt att skolan hade passat dem förrän de vid drygt 30 års ålder hamnade på en folkhögskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av deltagarna fick under vårt samtal ett telefonsamtal och lämnade matbordet. Hon kom strax därefter tillbaka - överlycklig! Hon skulle få komma på anställningsintervju för ett jobb hon verkligen ville ha. Den glädje som utbröt inte bara hos henne utan hos alla deltagare visar folkhögskolans storhet.

Jag vill att fler ska kunna känna denna lycka, och därför vill jag fråga utbildningsministern hur han ska göra för att fler ska kunna känna glädjen att lyckas och få möjligheten att komma ut i arbetslivet via folkhögskolan.

Herr talman! Det är viktigt att säga och slå fast att det inte sker några besparingar på folkbildningen i Sverige. Det spelar ingen roll hur ofta Socialdemokraterna säger det; det sker alltså inga besparingar på folkbildningen i Sverige.

Det som däremot sker är att vi tycker att det är viktigt att de pengar som används i folkbildningen går till det som det är tänkt att de ska gå till. Pengarna ska inte gå till kriminella aktörer som mjölkar systemet på pengar. Det har uppmärksammats under det senaste halvåret att exempelvis ABF har stora problem med detta, och det vilar ett mycket stort ansvar på inte minst Socialdemokraterna för att komma till rätta med problemet.

Folkhögskolorna är en viktig del i vår svenska utbildningsflora. De förändringar vi nu gör i själva förvaltningsmodellen är någonting vi gör för att verksamheterna ser väldigt olika ut och har olika förutsättningar. Jag konstaterar också att folkhögskolorna har tagit emot detta med viss nyfikenhet och på flera håll också välkomnat det.

Vi har stora ambitioner med folkbildningen, och vi har stora ambitioner med folkhögskolorna. Vi har väldigt höga ambitioner med utbildningen generellt, och vi gör nu stora investeringar i utbildning för att göra det möjligt för fler människor att ta del av en utbildning, få bli sitt bästa jag och kunna komma in på arbetsmarknaden.

Det handlar om breda reformer. Det handlar om yrkesutbildningar, och det handlar om komvux. Det handlar också om att vi som sagt har höga ambitioner när det kommer till folkbildning och folkhögskolor.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag vill vara tydlig med att vi socialdemokrater aldrig står bakom fusk eller användning av skattepengar till sådant som de inte ska gå till. Därför tillsatte vi en utredning för att komma till rätta med de här sakerna. Det är absolut våra intentioner att skattepengar ska gå till de saker som de ska gå till - till den verksamhet som de är menade att gå till.

Jag skulle vilja ha någon form av garanti från ministern att de steg som nu tas genom att separera studieförbunden från folkhögskolorna inte kommer att leda till någon framtida nedmontering av folkbildningen i dess helhet. Jag har pratat med många som har en liten känsla av att det här är ett steg mot någonting som vi inte vill se. Jag förmodar, hoppas och tror att ministern värnar folkbildningen så pass mycket att han kan ge en garanti för att det här inte är början till slutet för folkbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack till interpellanten och för hennes engagemang i frågorna! Jag tror att vi är helt överens om vikten av att verksamheten inte präglas av fusk och båg och att vi kommer till rätta med de aktörer som mjölkar systemet på skattepengar.

Ledamotens tidigare arbetskamrater inom industrin ska kunna gå till jobbet klockan 6.15 eller 6.30 och känna sig trygga med att vi vill att pengarna ska användas på rätt sätt. Jag tror inte någonting annat än att ledamoten och ledamotens parti har samma inställning som regeringen i detta.

Med det sagt är det ändå viktigt att vi vidtar åtgärder. Det är inte bara viktigt att vi har höga ambitioner och en stark politisk vilja att pengarna ska gå till rätt saker, utan vi måste också ha säkerhetsnålar och säkerhetsventiler i systemet som gör att det inte går att fuska eller är väsentligt mycket svårare att fuska än det är i dag. Regeringen vidtar en rad åtgärder just nu, och jag utesluter inte att vi längre fram kommer att behöva göra mer. Jag tror att det är väldigt viktigt.

Vi gör detta därför att vi har höga ambitioner när det gäller folkbildningen, och vi tror att den spelar en viktig roll i demokratin för att bygga tillit i samhället. Den är också viktig när det gäller att skapa möjligheter för människor till en bra fritid. Tack vare och med hjälp av folkhögskolor och studieförbund kan man växa som människa, och de spelar som sagt en viktig roll i vår demokrati.

Allra sist, herr talman, vill jag tacka för interpellationen och tacka ledamoten för det fina och stora engagemang som visas i debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.