Ett mer rättvist karensavdrag

Interpellationsdebatt 16 januari 2024

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 94 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag och regeringen kommer att gå vidare med arbetsgruppens förslag och föreslå ett karenstak.

I januari 2023 fick en arbetsgrupp inom Regeringskansliet, på Socialdepartementet, i uppdrag att göra en översyn av karensavdraget (S 2023:A). Det huvudsakliga syftet med översynen var att analysera karensavdragets ändamålsenlighet och bedöma om det fanns något behov av förändringar i karensavdraget.

Den 15 december 2023 slutredovisade arbetsgruppen sitt uppdrag. Arbetsgruppens redovisning är ett omfattande kunskapsunderlag om karensavdragets konsekvenser och ändamålsenlighet.

Arbetsgruppen bedömer att karensavdraget innebär en mer rättvis och försäkringsmässig självrisk jämfört med den tidigare karensdagen. Arbetsgruppen bedömer också att karensavdraget motverkar överutnyttjande men kan vara belastande för individer med återkommande sjukfrånvaro och individer med små ekonomiska marginaler.

Arbetsgruppen har analyserat förutsättningarna för att förändra karensavdraget för att förbättra villkoren för avgränsade yrkesgrupper som är särskilt utsatta för nära mänskliga kontaktytor i sin yrkesroll och har svårt att jobba hemifrån. Arbetsgruppen bedömer att det inte är lämpligt att införa ett differentierat karensavdrag baserat på yrke. Arbetsgruppen lämnar i stället förslag som innebär ett utökat skydd mot inkomstbortfall till följd av karensavdrag för grupper med återkommande sjukfrånvaro.

Arbetsgruppen föreslår också att det nuvarande allmänna högriskskyddet ska ersättas med ett karenstak som innebär att karensavdrag inte ska göras om ett sådant avdrag har gjorts för en individ vid sex tillfällen under de senaste tolv månaderna.

Arbetsgruppen föreslår även ett utökat högriskskydd. Förslaget syftar till att ge fler individer med sjukdomar som medför risk för återkommande sjukfrånvaro möjlighet att undantas från karensavdrag. Arbetsgruppen lämnar också förslag på åtgärder som ska göra administrationen av högriskskyddet enklare och mer effektiv.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till arbetsgruppens förslag. De förslag som har lämnats över till regeringen kommer att beredas i sedvanlig ordning.


Anf. 95 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! När jag lyssnar på statsrådet låter det som att statsrådet inte har någon tanke om vad hon vill med karensen. Det förvånar mig. Jag gissar att statsrådet, precis som jag, blev politiker för att hon vill förändra saker och göra dem bättre. Därför har jag begärt denna interpellationsdebatt i dag - för att förhoppningsvis få höra vad statsrådet vill. Statsrådet är ytterst ansvarig för sjukförsäkringen i Sverige i dag. Det finns tusentals löntagare som vill veta vad den här regeringen vill göra med karensavdraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet ju, fru talman, att statsrådets eget parti gick till val på att införa en andra karensdag. Är detta något som regeringen kommer att gå vidare med?

Vi vet också att det största partiet i regeringsunderlaget, Sverigedemokraterna, vill ha ett differentierat karensavdrag som gäller för vissa yrkesgrupper. Detta avråder arbetsgruppen från, som statsrådet har redogjort för. Men kommer statsrådet att lyssna på Sverigedemokraterna och låta dem få igenom sin vilja?

Eller vill statsrådet helst gömma arbetsgruppens rapport längst bak i bokhyllan och låta status quo råda? Det tycker jag att Sveriges alla löntagare behöver få veta.

Fru talman! Vi socialdemokrater står alltid upp för en trygg och rättvis sjukförsäkring. Vi tycker att detta är oerhört viktigt i en välfärdsstat. Vi tycker också att det är helt orimligt att människor med låga löner går till jobbet när de är sjuka för att de inte har råd att stanna hemma och bli friska. Detta vill vi ändra på.

Jag uppmanar statsrådet att vara tydlig i karensfrågan och tycker därför att jag själv behöver vara tydlig med hur vi socialdemokrater ser på arbetsgruppens förslag. Så, fru talman: Vi socialdemokrater har inga problem med förslagen från arbetsgruppen. Det är bra för den som ofta är sjuk att taket för hur många karensavdrag som maximalt kan göras under en tolvmånadersperiod sänks från dagens tio till föreslagna sex. Det är också bra att den som har en sjukdomsproblematik med återkommande sjukdomsperioder får ett tydligare och enklare regelverk när det gäller högriskskyddet.

Om regeringen lägger fram dessa förslag på riksdagens bord ser jag i dag inga skäl till att vi socialdemokrater inte skulle kunna ställa oss bakom dem. Men det räcker inte. Karensavdraget är orättvist och måste förändras.

Fru talman! Som jag har redovisat tidigare när jag har debatterat med statsrådet uppger nära hälften av tillfrågade LO-medlemmar att de går till jobbet fast de är sjuka för att de inte har råd med karensavdraget. Sju av tio tillfrågade handelsanställda uppger att de den senaste tolvmånadersperioden har gått till jobbet fast de har varit sjuka. Så kan vi inte ha det. Även om taket skulle sänkas från tio till sex karensavdrag per år hjälper inte det den som inte har råd att vara hemma ens den första gången för att lönen är så låg.

Så, statsrådet, tänker regeringen gå vidare med förslagen från arbetsgruppen?


Anf. 96 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Den här regeringen har inte för vana att vare sig gömma eller glömma människor eller statistik eller, för den delen, gömma undan utredningar av förslag.

Men med risk för att vara tråkig i denna debatt: Arbetsgruppen lämnade sina förslag den 15 december. Förslagen bereds nu på sedvanligt sätt i Regeringskansliet. Vi kommer att återkomma i denna fråga, och det finns all anledning att fortsätta ha en både bra och stunsig debatt i frågan när vi har tagit ställning. Men än så länge har vi inte tagit ställning, och därför finns det inte så mycket mer att diskutera här och nu, i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att återkomma när vi har tagit ställning. Det förslag som arbetsgruppen nu har presenterat är ett väldigt omfattande kunskapsunderlag, som jag tror kommer att ligga till grund för en mycket bra diskussion och många bra överväganden framöver.


Anf. 97 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Jag lyssnade väldigt uppmärksamt, men jag hörde fortfarande ingenting om vad statsrådet vill med karensen. Har statsrådet inga visioner? Varför har statsrådet över huvud taget tagit denna portfölj, detta enormt viktiga uppdrag, om hon inte vill något med karensen? Det tror jag att de som lyssnar på denna debatt undrar nu.

Vi, den socialdemokratiska regeringen, tillsatte Karensutredningen under vår tid. Den regering som Anna Tenje företräder lade ned den utredningen för ganska precis ett år sedan, trots att statsrådet själv bara en månad tidigare sa här i kammaren: "Det är väldigt viktigt att den utredning som vi här har nämnt flera gånger får fortgå." Att statsrådet kan vända på en femöring när det gäller sjukförsäkringen vet vi alltså redan. Vem i regeringen som då vred om armen på statsrådet för att hon skulle ändra sig vet jag inte, men det kan inte ha varit en särskilt rolig upplevelse i alla fall.

Frågan är vem som ska vrida om vilken arm på statsrådet framöver för att vi ska få fram ett mer rättvist karenssystem i Sverige. Sverige är det enda landet i Norden som har dubbla självrisker i sjukförsäkringen, fru talman. Inget annat nordiskt land har karensavdrag i sin sjukförsäkring. Bara Sverige har det.

När högern pratar om sjukförsäkringen och om sjuka människor är det alltid med undertonen att människor skulle fuska eller stanna hemma, mygla, om det inte fanns dubbla självrisker i sjukförsäkringen. Det tycker jag är märkligt. Det är en konstig människosyn, och jag undrar vad den grundar sig i.

Är det så att statsrådet inte skulle utföra sitt väldigt viktiga uppdrag om hon inte fick avdrag på sitt arvode om hon inte gick till jobbet? Är det enda anledningen till att hon har det uppdrag hon har? Jag tror inte det. Jag vet att det inte är så för mig i alla fall. Jag vet också att de allra flesta människor går till sina jobb för att de tycker att det är viktigt. De har ett ansvar som de ska uppfylla, och de vill inte sätta sina kollegor på pottan, utan de vill utföra de uppgifter som de är ålagda.

Vi vet genom en enkät från Handelsanställdas förbund att sju av tio har gått till jobbet sjuka minst en gång det senaste året och att den vanligaste orsaken som har uppgetts är att de inte vill sätta sina kollegor i klistret. Kollegorna har redan för mycket att göra, och de är underbemannade. Man vet att om man stannar hemma när man är sjuk sätter man kollegorna i klistret, och därför går man till jobbet ändå. Detta är verkligheten för svenska löntagare i dag. Ändå har vi dubbla självrisker i sjukförsäkringen: både nedsättning på sjukpenningen och ett karensavdrag.

Jag och även statsrådet, tror jag, går till jobbet även om vi inte skulle få löneavdrag för att vi tycker att det vi gör är viktigt. Skulle det vara någon skillnad mot hur andra människor som är anställda gör? Jag tror inte det, och jag hoppas inte det. Tycker statsrådet att svenska anställda är mer benägna att fuska och stanna hemma fast de inte är sjuka än vad finländare, danskar och norrmän är? För deras arbetsmarknad verkar funka alldeles utmärkt. Där går människor till jobbet fast man inte har karensavdrag.


Anf. 98 Statsrådet Anna Tenje (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ledamoten kommer inte, hur hårt hon än försöker, att lyckas provocera fram ett svar med sin lätt insinuanta ton. Jag kan bara konstatera att de förslag som nu har kommit från arbetsgruppen bereds på sedvanligt sätt i Regeringskansliet. Det är ett gediget kunskapsmaterial, och när vi har tagit ställning i regeringen ser jag fram emot att återkomma till den här kammaren för en mer genomgripande debatt.


Anf. 99 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Två raka enkla frågor och inga svar - jag tycker att det är sorgligt för svenska löntagares räkning att man inte får besked och att statsrådet inte vill berätta vad hon vill.

Att den SD-styrda regeringen inte vill göra något åt det orättvisa karensavdraget är inget annat än ett stort svek. Det är ett svek mot alla dem som får vår äldreomsorg och barnomsorg att fungera, som kör våra bussar och som tar hand om våra hyreshus och verksamhetsfastigheter. Det är de som sköter ruljangsen och ser till att Sverige fungerar. De har inte råd att stanna hemma när de är sjuka om de har alltför låga löner. Så kan vi inte ha det! Detta måste vi ändra på.

När tänker regeringen ge dem besked om vad som händer med karensavdraget?


Anf. 100 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Det är ju inte den här regeringen som brukar gömma och glömma vare sig människor eller förslag. Vi kommer att återkomma när vi har tagit ställning till arbetsgruppens förslag. Jag tycker som sagt att det är ett väldigt bra kunskapsunderlag som arbetsgruppen har arbetat fram. Jag tycker att det är glädjande att den reform som genomfördes när vi gick från karensdag till karensavdrag har tjänat sitt syfte och levt upp till förväntningarna. Sedan finns det flera saker att göra.

Ledamoten påstår att hon å ena sidan inte får några besked i dag samtidigt som hon tycks veta exakt vad regeringen ämnar göra i den här frågan. Jag kan bara konstatera att denna fråga bereds just nu i Regeringskansliet och att vi kommer att återkomma hit till kammaren med våra förslag gällande arbetsgruppens förslag när vi är klara med beredningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2023/24:317 Ett mer rättvist karensavdrag

av Åsa Eriksson (S)

till Statsrådet Anna Tenje (M)

 

Nyligen presenterade den arbetsgrupp på Socialdepartementet som haft regeringens uppdrag att se över det orättvisa karensavdraget sina förslag. En av arbetsgruppens slutsatser är att karensavdraget innebär en mer försäkringsmässig självrisk jämfört med tidigare karensdag men att karensavdraget bedöms vara belastande för individer med återkommande sjukfrånvaro och små ekonomiska marginaler.

För att underlätta för dessa grupper föreslår arbetsgruppen att ett karenstak införs. Det innebär att karensavdrag inte ska göras om sådant avdrag har gjorts för en individ vid sex tillfällen under de senaste tolv månaderna. Införandet av ett karenstak skulle innebära en mer generös begränsningsregel, där karenstaket ersätter det nuvarande allmänna högriskskyddet som innebär motsvarande skydd för individer som haft fler än tio karensavdrag under en tolvmånadersperiod.

 Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till statsrådet Anna Tenje:

 

Kommer statsrådet och regeringen att gå vidare med arbetsgruppens förslag och föreslå ett karenstak?