Ett ändamålsenligt strandskydd

Svar på interpellationer

Herr talman, ledamöter och åhörare! Johan Hultberg har frågat mig hur regeringen och statsrådet ställer sig till det arbete och de slutsatser som Strandskyddsdelegationen presenterar, om regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition vars syfte är att reformera och göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet samt om regeringen och statsrådet avser att se över reglerna för inrättandet av kommunala naturreservat i syfte att säkerställa att nuvarande regelverk inte utnyttjas på felaktiga grunder.

Herr talman! Det svenska strandskyddet är tillsammans med allemansrätten unikt i ett internationellt perspektiv. Strandskyddsreglerna syftar till att skapa förutsättningar för allmänhetens tillgång till naturupplevelser och för bevarandet av biologisk mångfald i strandnära områden. Låt mig påpeka att strandzonen är särskilt viktig för biologisk mångfald. Samtidigt finns en flexibilitet i strandskyddsreglerna som främjar landsbygdsutveckling och lokalt beslutsfattande.

Ett väl fungerande strandskydd kräver ett ändamålsenligt regelverk och en god tillämpning. Detta innebär bland annat att reglerna medger utveckling av Sveriges landsbygder samtidigt som strandskyddets syften inte äventyras. De vägledande myndigheterna har en viktig roll för att tillämpningen sker i enlighet med de intentioner som ligger till grund för regelverket.

Strandskyddsdelegationens insatser med att i enlighet med sitt uppdrag utföra och samordna en informations- och kunskapsinsats om tillämpningen av strandskyddsreglerna har fyllt en viktig funktion, och delegationens betänkande kommer nu att hanteras vidare i Regeringskansliet.

Jag och regeringen följer noga frågan om strandskyddsreglernas tillämpning och betydelse för både samhällsutvecklingen och bevarandet av de värden reglerna syftar till att skydda.

Kommunala naturreservat är ett viktigt verktyg för att utveckla naturvården på lokal nivå. Att inrätta naturreservat är ett av flera viktiga planeringsverktyg för kommuner. Min och regeringens uppfattning är att kommunerna använder sig av möjligheten att inrätta kommunala naturreservat på ett ansvarsfullt sätt för att skydda områden av värde för naturvården och friluftslivet. Det är därför inte aktuellt att se över reglerna för inrättande av kommunala naturreservat.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Precis som ministern nämnde i sitt anförande har strandskyddet två syften, dels att trygga allmänhetens tillgång till strandområden, dels att bevara goda livsvillkor för djur och växter på land och i vatten. Syftet är gott, och strandskyddet behövs självklart för att uppnå dessa syften.

Vi kan dock inte ha ett regelverk som inte också ger människor goda livsvillkor och möjlighet till bostadsbyggande, jordbruk och annan näringsverksamhet. Vi behöver helt enkelt ett ändamålsenligt strandskydd som tillgodoser nämnda syften men också tar hänsyn till behovet av utveckling i hela vårt land och inte minst möjliggör ett ökat bostadsbyggande.

Det var bland annat mot denna bakgrund och för att åtgärda brister och oklarheter i tillämpningen som alliansregeringen såg över och reformerade strandskyddet 2009 och 2010. Syftet med reformeringen var att göra reglerna mer flexibla och skapa en ökad differentiering i hur reglerna kan tillämpas över vårt land.

Tyvärr blev reformens effekter inte riktigt dem vi hoppades och avsåg. Vi har till exempel inte sett några större lättnader i skyddet i områden som har god tillgång till oexploaterade strandområden.

I stället är vittnesmålen från många kommuner att de upplever att många länsstyrelser på senare år snarare har skärpt tillämpningen av strandskyddsreglerna. Bland annat har de ofta utvidgat strandskyddsreglerna från 100 meter, som ska vara huvudregeln i strandskyddsreglerna, till 300 meter.

Detta får man enligt nuvarande lagstiftning göra i det enskilda fallet, men det är bara att konstatera att det enskilda fallet har blivit oerhört många enskilda fall. Konsekvensen är att huvudregeln i praktiken, tvärt-emot intentionen i lagstiftningen, har blivit att strandskyddet snarare är 300 meter än de 100 meter som lagen egentligen säger.

Sverige har en mycket lång strandlinje. Vår fastlandskust från Strömstad i väst till Haparanda i norr uppgår till över 11 000 kilometer. Vi har därtill över 314 000 kilometer strand längs våra större insjöar och vattendrag. Därutöver har vi över 50 000 kilometer strand kring våra öar. I genomsnitt har vi omkring 860 meter strand per kvadratkilometer.

Vi har alltså inte brist på stränder, och vi har tack och lov inte heller brist på oexploaterade eller orörda stränder. Däremot har vi en enorm bostadsbrist och problem med urbanisering och att landsbygden har svårt med attraktionskraften. Därför behövs ett reformerat strandskydd.

Herr talman! Ministern sa i sitt anförande: "Ett väl fungerande strandskydd kräver ett ändamålsenligt regelverk och en god tillämpning." Jag delar helt och fullt den uppfattningen. Givet den formuleringen måste jag fråga ministern: Anser regeringen att vi i dag har ett ändamålsenligt regelverk med god tillämpning? Om inte, kommer regeringen att lägga fram förslag på hur regelverket kan göras mer ändamålsenligt och med bättre tillämpning?

Herr talman! Jag tackar Johan Hultberg för diskussionen i en för hela Sverige angelägen fråga. Som både Johan Hultberg och jag har betonat behöver vi ett ändamålsenligt regelverk för strandskyddets syften att dels tillgängliggöra den mest attraktiva marken för allmänhetens rekreation, dels att skydda zonen mellan vatten och land som ju många gånger har de högsta biologiska värdena. Därigenom får vi ut så mycket som möjligt av vår miljöpolitik.

Strandskyddsreglerna har en lång historia i Sverige. Regelverket har också förändrats kontinuerligt efter samhällets behov, synen på skyddsvärden och andra samhällsintressen. Inte minst gäller det den reform som gjordes för landsbygdsutveckling, som såvitt jag kommer ihåg hela riksdagen ställde sig bakom och tyckte var en viktig reform inom strandskyddet för att säkerställa att detta fungerar i hela landet.

Vi är medvetna om att strandskyddet är som mest laddat med flest olika intressenter och högst tryck på marken i storstadsområdena och i en del av skärgårdsmiljöerna. Vi har dock en mycket varierad situation över landet.

Vi har gjort ett antal genomlysningar av de förändringar som har gjorts tidigare och som Johan Hultberg redogjorde för.

Rapporterna från länsstyrelserna över hur man använder instrumentet med ett ökat strandskydd till 300 meter eller en begränsning till 100 meter visar att strandskyddsarealen totalt sett har minskat i Sverige. Jag är dock medveten om att det ser väldigt olika ut. Men olikheter måste få finnas i ett land som har en så varierad landskapskaraktär och så varierade förhållanden, inte minst mellan stad och land. Det är alltså fullt rimligt.

Självklart handlar det också om rättvisa mellan markägare och allmänna intressen. Det är alltid känsliga fall. Vi vet att det kommer många överklaganden, som ibland hanteras av regeringen. Man behöver titta på och följa upp detta kontinuerligt, och det gör regeringen.

Vi har mottagit Strandskyddsdelegationens bedömning, analys och rapport om det arbete som de har genomfört. Jag är glad att de har gjort sitt arbete. Vi kommer att titta på deras förslag och den diskussion som finns kring detta framöver. Riksdagsledamoten kan känna sig trygg med att regeringen gör detta.

Regeringen bedriver ett kraftfullt arbete för bostadsbyggande. Det är en mycket högt prioriterad utmaning i Sverige att fler bostäder måste byggas. Det finns dock fler hinder mot detta än strandskyddet. Det kan vara lite svårt att se att det stora problemet med det svenska bostadsbyggandet i dag inte är strandskyddsreglerna. Jag vet att det på sina platser kan föras sådana diskussioner lokalt.

Herr talman! Jag fick inget rakt svar på om ministern anser att dagens regelverk fungerar ändamålsenligt eller om man har för avsikt att reformera det.

Det var ett ganska undvikande svar. Ministern säger att man följer frågan noggrant och tittar på utvärderingar och Strandskyddsdelegationens arbete och så vidare. I tidigare svar på frågor och interpellationer, herr talman, har dock regeringen hänvisat till bland annat länsstyrelsens översyn av det utvidgade strandskyddet. Det gjorde ministern även i detta svar. Men den översynen är gjord. Sedan har man hänvisat till Strandskyddsdelegationens arbete, men nu är det arbetet avslutat och slutbetänkandet överlämnat.

Jag tycker inte att regeringen kan ducka längre. Nu behöver regeringen inte bara följa frågan och dess tillämpning utan också följa riksdagens vilja. För vi har ett tillkännagivande från riksdagen. En majoritet i riksdagen har klart och tydligt uppmanat regeringen att återkomma med ett förslag till hur strandskyddsreglerna kan göras mer ändamålsenliga i syfte att både nå strandskyddsreglernas syfte och möjliggöra ökat bostadsbyggande, mer näringsverksamhet, jordbruk och så vidare.

Det är alldeles riktigt att strandskyddet inte är det enda eller ens det största problemet när det gäller bostadsbristen, men det är en pusselbit. I det område där vi nu befinner oss, Stockholms län, finns det över 30 markrestriktioner som tillsammans gör att det är slut på byggbar mark i länet.

I Stockholms län saknas över 120 000 bostäder. Om man vill komma till rätta med det problemet måste man faktiskt erkänna att strandskyddet och andra markrestriktioner utgör ett hinder. Man måste vara beredd att inte bara prata om att man ska följa utvecklingen utan också vidta åtgärder.

En majoritet här i Sveriges riksdag har skickat ett tydligt tillkännagivande till regeringen med uppmaning att återkomma med reformerade strandskyddsregler. Jag förväntar mig att regeringen följer riksdagens vilja. Det är trots allt den ordningen vi har här i vår demokrati.

Jag upprepar min fråga: Har regeringen planer på att återkomma med förändrade regler, eller tycker regeringen och ministern att nuvarande regler är ändamålsenliga och att tillämpningen fungerar bra?

Herr talman! Jag blir lite förvånad när jag lyssnar på diskussionen. I Strandskyddsdelegationens svar pratar de om samverkan och så vidare, och det är jättebra. Men säger de också "att en rad problemområden inte kan åtgärdas fullt ut enbart genom insatser som syftar till att stärka tillämpningen av befintliga regler" och "att göra en översyn av dessa problemområden eller ge förslag till förändringar i reglerna har inte ingått i delegationens uppdrag".

Jag måste hålla med Johan Hultberg. Det finns ett tillkännagivande. Det finns exempel ute i landet där man ökar tillgängligheten till exempelvis en insjöstrand men där länsstyrelsen säger nej i alla fall. Det finns väldigt märkliga beslut, och jag vill be ministern att se över detta.

Ska jag tolka svaret till Johan Hultberg som så att man inte är beredd att se över strandskyddsreglerna utan anser att de är bra som de är i dag och att myndigheterna använder dem på ett ändamålsenligt sätt? Det håller i alla fall inte jag med om. Det finns ett tillkännagivande att regeringen ska återkomma om detta. Jag upprepar alltså den fråga som Johan Hultberg redan har ställt.

Herr talman! Jag tackar ledamöterna för inläggen i debatten.

Regeringen har inte tagit ställning till ändrade strandskyddsregler. Regeringen har, som jag har redogjort för här i kammaren, fått in ett antal underlag där vi följer utvecklingen och tillämpningen av strandskyddsreglerna.

Jag tror att vi kan vara eniga om att landet är stort, att ärendena är många och att förhållandena ser väldigt olika ut. Det är en ganska delikat uppgift att på ett övergripande plan och sett över hela landet säga att det finns en slutsats om hur strandskyddsreglerna fungerar. Jag tror att det finns ungefär lika många uppfattningar som det finns meter strandnära tomt i det här landet.

Strandskyddsdelegationen kom med sitt slutbetänkande alldeles nyligen, och det ligger på regeringens bord för beredning. Beskedet är helt enkelt att vi bereder det. Jag vill ordentligt säkerställa det som vi har fått in - vad de säger och varför och vad det eventuellt finns att gå vidare med eller fortsätta med.

Jag kan tänka mig att en del av samordnings- och informationsinsatserna måste tryggas, för detta är inte något man kan göra som en engångsinsats. Men jag har ännu inte satt mig djupare in i betänkandet, och därför har regeringen heller inte tagit ställning till på vilket sätt reglerna kommer att hanteras framöver. Men vi följer frågan. Vi anser att det är en viktig fråga för att både trygga de intressen som skyddas av strandskyddet och följa den samhällsdebatt vi har.

Utmaningarna är stora när det gäller det svenska bostadsbyggandet, och de är framför allt koncentrerade till att vi har dålig konkurrens på byggmarknaden, att vi inte bygger för dem som efterfrågar bostäder, det vill säga hushållen med lägre inkomster, och att vi har ett antal problem med att få igång byggandet. Just nu har vi en otrolig brist på byggnadsarbetare, maskinentreprenörer och lyftkransarbetare - helt enkelt personer som behövs för att bygga. Vi har ett enormt behov av bostadsbyggande.

Detta är en stor och komplex fråga. Självfallet finns det, precis som Johan Hultberg var inne på, ett extra tryck i storstadsregionerna, där efterfrågan på bostäder är stor eftersom befolkningen är större där. Det är självklart att kampen om den byggbara marken är stark.

Jag vet att diskussionen pågår ute i landet, i våra större och mindre städer, om hur man kan effektivisera markanvändningen. Där ser vi ett antal utmaningar såsom att säkerställa att vi kan bygga nytt på mark som tidigare har använts exempelvis till industrier, som har lagts ned, och att mark som är planlagd för andra ändamål inte används på samma sätt nu, i modern tid. Stora parkeringsytor vid tidigare arbetsplatser har till exempel effektiviserats genom att man har dragit kollektivtrafik.

Man kan få igång mycket byggande på redan tidigare exploaterad mark, som ofta ligger närmare kommunikationer. Där kan man få till byggbar mark. Att få till kollektivtrafik och infrastruktur är egentligen det som öppnar upp mest byggbar mark i Sverige.

Vi borde borra mer i infrastrukturfrågorna. Jag kan konstatera att det finns en del andra infrastrukturfrågor, inte minst i den stad vi befinner oss i just nu, som ger restriktioner för bostadsbyggande. En sådan är att vi har två flygplatser i stället för att samordna dem till en. Det tar ganska mycket mark.

Men diskussionen om hur vi kan öka den tillgängliga byggbara marken i Sverige är otroligt viktig att ta, och där är förhållandet till infrastrukturplanering och stadsutvecklingsfrågor viktigt. Jag kan nämna regeringens plan för stadsmiljöavtalen, där man sluter samarbetsavtal med kommuner just för att få till byggbar mark i kollektivtrafiknära lägen. Det är en otroligt viktig insats.

Herr talman! Ministern lyfter vid upprepade tillfällen fram att det ser olika ut i Sverige. Just därför behöver vi se över strandskyddsreglerna på nytt, eftersom de reformer som alliansregeringen gjorde 2009 och 2010 inte har fått de effekter som vi önskade.

Vi kan ta en kommun, Arjeplog, som har 8 700 sjöar. Det finns 3 kilometer strand per invånare i den kommunen.

Självklart måste vi öppna upp för möjligheten att låta Arjeplog ta vara på möjligheterna att bygga i strandnära, attraktiva lägen för att utveckla sin kommun.

Det finns konkreta förslag från Sveriges Kommuner och Landsting. Det är till exempel att undanta vattendrag och sjöar med lågt skyddsvärde, att kommunerna får större inflytande över dispensärenden och att kravet på att nya hus ska byggas i anslutning till befintlig bebyggelse i glest befolkade kommuner tas bort. Det är tre konkreta förslag som jag tycker att ministern och regeringen borde ta till sig och ta med i en proposition till riksdagen.

Herr talman! För att sammanfatta ministerns svar har regeringen inga planer på att ändra strandsskyddsreglerna och skapa bättre förutsättningar för byggande och utveckling i strandnära områden. Regeringen har heller inga konkreta planer på hur tillämpningen av dagens regelverk ska förbättras, utan man säger bara att man följer frågan och att man nu ska bereda Strandskyddsdelegationens förslag.

Men, herr talman, vi har en majoritet här i riksdagen som har uppmanat regeringen att återkomma med ett förslag till förändrat regelverk. Det behövs. Nu måste regeringen agera - och det skyndsamt. Tack för en bra debatt!

Herr talman! Ministern pratar mycket om att bygga i städerna. Jag är fullt medveten om den aspekten. Även i mindre kommuner, som jag kommer från, försöker man hitta gamla parkeringsplatser och annat.

Men fortfarande är det så här när man vill bygga lite utanför: Trafikverket säger att man inte har några pengar, så det blir liksom ingen infrastruktur. Alla kan ju inte bo precis vid stationen. Det är ett problem. Jag har också just fått reda på att man i min kommun har återförvisat ett ärende och vill ha 300 meter längs en å, där det ibland är 2 meter vass. Där vill man utöka till 300 meter, vilket slår på en hel del byggprojekt i just min kommun, vilket jag just nu fick meddelande om.

Vi måste se till hela Sverige, som Johan var inne på. Jag vill tolka ministerns svar så att det kommer en proposition om ett reviderat strandskydd. Eller ska jag tolka svaret så att det inte blir så? Jag uppfattar att ni bereder frågan och tittar på detta, förutom information och samverkan, som är viktigt, också annat som finns att titta på.

Ska jag tolka svaret så att det så småningom kommer ändringar från regeringen?

Herr talman! Tack, debattörerna!

Jag upprepar att regeringen inte har tagit ställning till ändrade regler. Jag utesluter inte att vi, efter de översyner som görs, kommer med några förslag till ändringar - det verkar dumt att utesluta kloka förslag, inte minst från riksdagen. Det ska naturligtvis tas fram, för det behöver Sverige, inte bara för att tillgängliggöra mark för byggande utan också för att utveckla Sverige - hela Sverige.

Jag förstår att allianspartierna beklagar att den reform som de genomförde för två mandatperioder sedan inte har fallit ut som man önskade. Jag tror att vi i det kan se att det kanske inte är så enkelt, när man ändrar de här reglerna, att få ett visst utfall. Det kanske finns andra verktyg att jobba med också. Det kan handla om kultur i förvaltningarna. Det kan handla om hur vi hittar en tydlig, bredare politisk linje, som vi också för ut så att den blir gällande i hela landet.

Men tack för en god och viktig debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.