Etablering av utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden

Herr talman! Sofia Amloh har frågat mig om jag avser att ta några initiativ med anledning av de förslag som har framkommit i delbetänkandet Etablering för fler - jämställda möjligheter till integration.

Att främja utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden är en prioriterad fråga för regeringen. Alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, står för långt från arbetsmarknaden och saknar därmed verklig möjlighet till frihet, att självständigt forma sitt liv och delta i samhället. Det får konsekvenser inte bara för den enskilda kvinnan utan även för hennes familj och i förlängningen för hela samhället. Personer som kommer till Sverige ska inte fastna i arbetslöshet och långvarigt beroende av försörjningsstöd eller andra bidrag. För att vi ska nå dit behöver arbetslinjen förstärkas och krav på att delta i aktiviteter som leder till jobb förtydligas. Goda kunskaper i svenska språket är en viktig förutsättning för möjligheten att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.

Regeringen har tagit emot delbetänkandet Etablering för fler - jämställda möjligheter till integration och har, efter att ha skickat det på remiss, också mottagit remissyttranden. För närvarande pågår beredning av delbetänkandet och remissinstansernas svar inom Regeringskansliet. Regeringen återkommer med besked kring hur delbetänkandets förslag kommer att tas om hand.

Herr talman! Bakgrunden till att jag har ställt den här interpellationen och att vi har den här debatten i dag är att en stor andel av dem som varit utan arbete i mer än 24 månader är utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund. Det handlar om människor som ofta inte vill något hellre än att jobba men som behöver stöd för att kunna komma i arbete. För att bryta segregationen och öka jämställdheten behöver fler utrikes födda kvinnor komma i arbete, vilket ger dem makt och frihet över sina egna liv.

Samhällsvinsterna är många med att kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden. Vi ser att utanförskapet växer sig starkare och djupare. Samtidigt driver den här regeringen en politik som leder till mer splittring, i stället för att bygga ett samhälle där vi kan leva tillsammans och bidra till det gemensamma. Det är för mig oförståeligt. Det är motsägelsefullt av regeringen att göra på det här viset just nu.

Johan Pehrson har förslag på sitt bord som utredningen har presenterat. Remissvaren kom in i november, och många remissinstanser svarar att de är positiva. Detta är förslag som är väldigt träffsäkra och som skulle behöva komma igång i praktiken och verkställas.

När vi nu för 2024 fick den lista som riksdagen får varje år över vilka lagförslag eller politiska förslag som regeringen vill göra under innevarande år, finns det ingenting som rör detta - inga förslag. Man aviserar att man inte gör någonting under 2024.

Herr talman! Min fråga till statsrådet är: När kommer beskedet om vad ni vill göra? Jag börjar faktiskt fundera över vad den här regeringen och Johan Pehrson tycker om de förslag som utredningen har presenterat. Varför finns det ingenting som antyder att ni vill göra någonting på det här området?

Herr talman! Integrationen är central. Att människor som har kommit till vårt land, oavsett om man har kommit som flykting eller kanske i form av relationsinvandring - man har träffat någon i ett annat land och kommit till Sverige - är det när man kommer till Sverige viktigt att man talar svenska. Det är viktigt att vi har mål för att se till att människor gör detta fort.

Människorna har haft kraft att komma till Sverige, men då kommer ett tråkigt budskap: Här måste vi lära oss svenska. Det är ett jättesvårt språk, om man inte är född med det. Ingen kan ju förstås prata det från början, men vi som är födda in i det lär oss det när vi är ett år, eller tidigare, när vi börjar säga mamma och pappa.

Det är jätteviktigt, men det är svårt. Vi kan dock inte ge något annat besked än att svenska språket är helt avgörande för att man kommer in i samhället även på andra sätt och att man förstår svenska lagar och regler om jämställdhet. Kommer man från ett annat land till Sverige är det inte okej att säga att mannen bestämmer. Vi har jämställdhet i Sverige.

Allt detta möter regeringen nu med tydliga krav. I Sverige ställer vi upp, men i Sverige ställer vi krav. Det är inte svårare än så, men ibland blir det jobbigt när man talar om krav. Vi har krav på svenska, och vi gör nu om hela Sverigekursen. Om man inte deltar ska man kunna förlora sin ersättning. Det ska finnas prov, och i förlängningen är det Skolverket som är ansvariga.

Det är jätteviktigt att man får en bra introduktion, oavsett om man är man eller kvinna. Vi vet att kvinnorna är mest utsatta. Kvinnorna har inte alltid samma förutsättningar för jämställdhet som Sofia Amloh eller någon annan riksdagsledamot eller vilken kvinna som helst som vi möter på Drottninggatan när vi går ut från riksdagen, utan många kvinnor har det svårt. Då måste vi jobba med jämställdheten, och därför, herr talman, jobbar vi med mål.

De integrationspolitiska mål som vi har i dag, herr talman, är mycket goda och fina, men jag ärvde dem av Socialdemokraterna. Det är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk kulturell bakgrund. Det är jättebra - ingen kan ju vara emot det - men man måste se hur det går med språket. Detta måste mätas.

Hur går det med arbetsmarknadsetableringen? Hur går det med det som är så viktigt när man kommer in i samhället, såsom att delta i demokratiska processer? Hur går det med förmågan att själv ta ansvar för sitt liv? Det kan ingen annan än människan själv göra. Jag som liberal tror på människan och på att människan har en enorm kraft. Om man får hjälp och vi ställer upp men också ställer krav kan man klara det, och vi jobbar därför med att ställa om de integrationspolitiska målen.

En sak där vi är mycket tveksamma gäller etableringen. Vi tittar på frågan hur ersättningen ska se ut så att människor verkligen deltar i etableringen fullt ut, för annars är det bortkastad tid. Jag vill att människor ska komma in i samhället så fort som möjligt, och detta gäller både män och kvinnor.

Vi håller på med Sverigekursen, och vi jobbar med målen. Vi jobbar också med utredningen, och en hel del där är väldigt bra. Människor som har kommit till vårt land men som kanske inte har flyktingstatus ska också få stöd att komma in. Alla kan dock helt frivilligt ta upp vilken bok som helst och lära sig svenska. Det är svårt, men sfi finns där. Sfi är också mycket ansträngande, men det finns inget alternativ.

Herr talman! När jag ställer en fråga till statsrådet om vad man vill göra med de konkreta förslagen i utredningen svarar statsrådet med att börja prata om de nationella målen och de målformuleringar som han vill göra något med.

Samtidigt tar statsrådet så fort han kan chansen att kritisera oss socialdemokrater för att ha problem med att styra när vi sitter vid makten. Då börjar jag på allvar fundera på vad statsrådet menar.

Man har tagit bort utrikes födda kvinnors etablering från regleringsbreven, men samtidigt gör man ingenting på detta område. Man börjar inte ta hänsyn, svara eller lägga fram förslag på området, utan svaret från statsrådet är språk, krav och möjligheter. Ja, säger vi, absolut! Statsrådet vet att vi socialdemokrater också säger detta.

Min fråga till statsrådet i dag handlar om att det finns förslag på bordet om att ha ett ambitiösare, mer individanpassat etableringsprogram. Det har utretts, lagts fram, remitterats, är positivt och skulle också spela en jättestor roll för att hela arbetsmarknaden ska präglas av det som kommer fram i utredningen.

Jag tycker att det är lämpligt att statsrådet svarar på frågorna. Varför gör man ingenting? Varför har vi inte detta på riksdagens bord? Om man nu vill jobba med integration och att få kvinnor i arbete, som statsrådet pratar så varmt om här, är det väl dags att gå från ord till handling.

Jag tycker att det börjar bli hög tid för statsrådet att bevisa att allt det han säger är legitimt och att han menar det. Det är dessutom inte förslag om de största eller dyraste reformer vi kan se. Det finns dyrare reformer än dessa, och det finns mindre träffsäkra reformer än vad som föreslås här.

Jag har därför en fråga. Jag förstår att statsrådet tycker att vi socialdemokrater är jobbiga när vi trycker på för att fler utrikesfödda kvinnor ska försöka etablera sig, komma in, skapa makt över sitt eget liv och få förutsättningar. Statsrådets svar är att börja prata om krav. Absolut! Men om man inte får några förutsättningar att leva upp till kraven skapas inlåsningseffekter som bara ger samhällsförluster, ingenting annat.

Att genomföra förslagen ger bara samhällsvinster. Det är dags att lägga dem på bordet. Var är förslagen, och vad tycker statsrådet om utredningens förslag om ett mer ambitiöst individanpassat etableringsprogram?

Herr talman! Det mycket enkla svaret på Sofia Amlohs fråga är att det bereds. Riksdagen har en fantastisk kontrollmöjlighet och kan varje dag ställa frågan varför förslaget inte kommer. Detta är riksdagens kontrolluppgift, som är fantastiskt viktig, men om jag just nu bara kan ge beskedet att det bereds måste jag också kunna peka på att vi nu har krav på att personer ska lära sig svenska i Sverige. Då säger Sofia Amloh: Men det tycker ju vi socialdemokrater också.

Jag tycker ingenting om Socialdemokraterna utom möjligtvis att det är väldigt annorlunda att nu säga att man är för svenska språket, när man inte har varit för det eller drivit på för det under de år man har styrt, innan man kom i opposition. Då var man ju emot, men nu är man helt plötsligt för svenska språket. Då säger jag bara att det är lite annorlunda men att jag välkomnar det.

Jag välkomnar också att Sofia Amloh lyfter upp frågan om inlåsningseffekter. Dessa beror på att man inte kombinerar möjligheter och personligt ansvar tillräckligt bra. Individer kan bara ta ansvar för sitt eget liv. Det kan finnas individer som tycker att Sofia Amloh eller Socialdemokraterna ska ta ansvar för deras liv. Det är absolut inte Liberalernas eller Johan Pehrsons åsikt, och det är inte regeringens åsikt.

Människor måste ges goda möjligheter, men de måste själva aktivt bidra och själva ställa upp när samhället ställer upp med de möjligheter som finns. Det är dock korrekt att många kvinnor i Sverige är långtidsarbetslösa i dag, och där har Arbetsförmedlingen en huvuduppgift, står det.

Vi i Liberalerna gör dock ingen skillnad på människor. Oavsett varför man är långtidsarbetslös, vem man är eller hur långt ifrån arbetsmarknaden man står måste man få hjälp, och då är det Arbetsförmedlingen som mycket noga ska fokusera på detta. Det är deras uppdrag att fokusera på de mycket utsatta kvinnor som kanske har fötts i annat land och kommit till Sverige.

Där kan vi ställa upp med subventionerade anställningar eller olika former av kortare utbildningar, men de kräver ofta att man kan svenska och att man har en grundläggande utbildning. Därför är också komvux och sfi centrala här - ett sfi som håller högre klass och som mycket tydligare kan ställa krav på en genomströmning av människor. Det är detta vi jobbar med.

När det gäller de frågor som Sofia Amloh har och som är helt rimliga kan jag inte säga något annat än att de bereds, men om jag ska svara detta hela tiden blir debatten väldigt kort, herr talman.

Herr talman! Jag noterar att statsrådet har en annan inställning till detta än vad han hade vi när vi debatterade före jul. Då var det mycket positivare ordalag, och statsrådet pratade mer om de förslag som ligger på bordet.

Nu märker jag att statsrådet är mer avståndstagande, håller sig från dessa förslag och inte kan svara på frågan ungefär när detta kan komma och vad det är som bereds i Regeringskansliet. Det finns ingenting om detta på listan över propositioner, reformer och politiska förslag som ska läggas fram under hela 2024. Man har tagit bort styrningen mot detta i regleringsbreven. Jag ser att man väljer att distansera sig från detta och säger att det bereds.

Min fråga är: Vad är det som bereds? När man inte annonserar att man ska göra detta 2024, när i tid kan vi förvänta oss något svar på vad det är som bereds? När kommer någonting? Är det då alla förslag i denna utredning, eller är det delar av förslagen i utredningen? Är det något av förslagen i utredningen som bereds? Det har statsrådet faktiskt inte svarat på än.

Jag vet att statsrådet ofta säger, i denna kammare och på många andra ställen, att det är viktigt med en effektiv arbetsmarknadspolitik och en effektiv arbetsmarknad. Jag vet faktiskt inte vad som är mer effektivt än att genomföra dessa förslag så snabbt som möjligt. Johan Pehrson har alla möjligheter i världen att lägga fram detta på riksdagens bord vilken dag som helst. Varför görs inte det?

Herr talman! Det mest effektiva som vi kan göra är, som jag har sagt tidigare under debatten, att se till att människor lär sig svenska och får en grundläggande utbildning. Oavsett vem man är, oavsett var man kommer från, oavsett kön, oavsett hur man har levt sitt liv och hur man tänker leva sitt liv är det viktigt att man har kunskaper i svenska. Det är väldigt speciellt att vi pratar om kunskaper i svenska för nu kommer Lars Leijonborg in i kammaren. Han är tidigare ledamot av Sveriges riksdag, och han har också pratat mycket om Sverigekunskaper. Men han fick höra lite andra ord om det från Socialdemokraterna då.

Men jag noterar att Socialdemokraterna har ändrat sig. Man är aldrig sämre än att man kan ändra sig. Det är mycket bra.

Vi måste börja där och inte tro att det är någon annan politik som på olika sätt kan göra någonting annat än att stödja människor att komma in på arbetsmarknaden. Då finns det värdefulla förslag där som är viktiga. Men det handlar alltid om svenska och om utbildning. Där finns det förslag i utredningen som handlar om att fler ska delta i utbildning och att fler ska lära sig både svenska och få grundläggande kunskaper. Det tar vi till vara på olika sätt. Men jag vill understryka att det inte finns någon annan väg än svenska språket och utbildning. Det är integrationspolitik för alla oavsett var man kommer från.

Vi adderar också med den utredning som nu ska sättas igång om en Sverigekurs, så att man förstår det svenska samhället och dess grundläggande värderingar om jämställdhet och rätten till religion och rätten från religion för att det ska bli lättare för personer som har kommit till Sverige att leva här tillsammans med oss och bygga Sverige tillsammans med alla oss andra. Den ska jag faktiskt presentera i eftermiddag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.