Etablering av fängelse i Värmland

Interpellationsdebatt 13 februari 2024

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 46 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Mikael Dahlqvist har frågat mig hur jag ser på de värmländska kommunernas och regionens initiativ för etablering av en anstalt i Råda. Vidare har Mikael Dahlqvist frågat hur jag avser att agera för att detta och liknande initiativ inte ska tappa tempo och engagemang.

Redan i regleringsbrevet för 2023 fick Kriminalvården i uppdrag att översiktligt beräkna vilken kapacitet som behövs i anstalt, häkte och frivård för att de i Tidöavtalet föreslagna reformer som påverkar kriminalvårdens verksamhet ska kunna genomföras. Detta uppdrag redovisades i april 2023, och regeringen följde upp med ett nytt uppdrag i juni där Kriminalvården gavs i uppdrag att redovisa en ny kapacitetsrapport för åren 2024-2033 med anledning av Tidöavtalet. Denna rapport redovisades i december förra året och bereds nu i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är tydligt att expansionen av kriminalvården inleddes alldeles för sent. Regeringen har därför sedan den tillträdde verkat för att Kriminalvården ska fortsätta med den redan påbörjade expansionen och utöka denna, bland annat genom de medel som tillförts myndigheten. Regeringen har i de två senaste budgetpropositionerna tilldelat Kriminalvården de medel myndigheten har behövt för sin fortsatta expansion.

Det är väldigt glädjande att det finns ett engagemang runt om i Sverige för denna viktiga expansion av kriminalvården. Det är dock Kriminalvården som ansvarar för sin lokalförsörjning inom de ekonomiska ramar riksdag och regering tilldelar myndigheten. Det är alltså Kriminalvården som beslutar hur och var verksamheten ska utökas. Jag har en god och regelbunden dialog med myndigheten om dessa frågor.

Vi kan konstatera att kriminalvården står inför stora utmaningar under kommande år. För regeringen är det därför viktigt att kriminalvården ges rätt förutsättningar för att kunna fortsätta växa, utan att göra avkall på säkerheten eller innehållet i verksamheten. Regeringen kommer därför att vidta de åtgärder som krävs för att Sverige ska fortsätta att ha en effektiv, säker och human kriminalvård och tillse att expansionen håller ett högt tempo.


Anf. 47 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret.

Det gläder mig att justitieminister Strömmer ser engagemanget ute i landet, och det är precis vad min interpellation handlar om. I mitt hemlän Värmland finns ett starkt engagemang för att vara en del av lösningen på platsbristen. Denna fråga blev ännu mer akut i dag då det på nyheterna berättades att kriminalvården går upp i stabsläge. Två grannkommuner i mellersta Värmland, Hagfors och Munkfors, har sett möjligheten att göra en insats för att snabbt kunna lösa kriminalvårdens omfattande behov av nya anstaltsplatser. Trots att det redan nu förtätas och byggs ut på befintliga fängelser samt planeras och öppnas nya anstalter är behovet större, precis som justitieministern redogjorde för.

Att vi är i denna situation är inte alls konstigt. Både tidigare och nuvarande regering har föreslagit fler straffskärpningar, som riksdagen sedan antagit, och ett kvitto på att polisens verksamhet har expanderat och burit frukt är att fler sitter häktade och bakom lås och bom.

Detta har uppmärksammats stort i dessa två kommuner, och det råder bred politisk konsensus i båda kommunerna. Kommuninvånarna är oerhört positiva och intresserade. Det jobbas redan med markfrågan och detaljplaner i kontakt med Kriminalvården. Jag tror dock att det behövs ytterligare politiska initiativ för att få snabbare utlokalisering av statlig verksamhet utan att behöva göra avkall på vare sig säkerhet eller innehåll i verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi socialdemokrater har sett etableringarna som en framgång. Personalen på mindre orter i landet är ofta lojal mot sin arbetsgivare, och det skapas framtidstro när staten kommer tillbaka till de orter man lämnade för 10, 20 eller 30 år sedan. Detta har inget med partipolitik att göra, för det har gjorts av flera regeringar.

Under förra mandatperioden tog mitt parti ett stort ansvar för att utlokalisera regementen, universitet och andra statliga myndigheter samt vissa utbildningar. Det har skett utifrån politiska värderingar i samarbete med berörda myndigheter. Som statsrådet säkert vet brukar etablering på en ort ske i bred politisk konsensus. Kommunerna sträcker ut handen och förväntar sig att regeringen tar den för att möta de gemensamma utmaningarna. Detta är i grunden ingen partipolitisk fråga utan ett bra sätt att hitta snabba lösningar.

Fru talman! Min kompletterande fråga till justitieministern blir: Kan justitieministern tänka sig att göra ett besök i dessa kommuner för att på plats se planerna och ta del av hur vi tillsammans kan lösa platsbristen?


Anf. 48 Runar Filper (SD)

Fru talman! Jag ger mig in i debatten för att det är en bra frågeställning, som framför allt berör värmlänningar och arbetsmarknadsregionen i Nordvärmland, Klarälvdalen. Denna del av Värmland har haft en stor avfolkning det senaste halvseklet. Befolkningen har under 50 år minskat med 8 000 invånare i Torsby och norra Klarälvdalen. Här var Sysslebäck, i dåvarande kommunen Finnskoga-Dalby, hårdast drabbat och tappade en tredjedel av sin befolkning. I Hagfors minskade befolkningen mellan 2009 och 2019 med 1 000 personer. År 1970 hade kommunen 20 000 invånare; i dag är det runt 11 000. Den andra kommunen i interpellationen, Munkfors, hade 6 200 invånare 1970; i dag är de 3 700. Detta speglar avfolkningen.

Merparten av hagforsingar och munkforsingar har blivit Karlstadbor, precis som att myndigheter och annat försvunnit ned till residensstaden i centraliseringens tidevarv. I Värmland har det tidigare funnits kriminalvårdsanstalter, som Gustavsström. Karlstadsfängelset, Skåltjärn och Orretorp. Det sistnämnda är numera Sis ungdomshem Klarälvsgården. I dag finns inga kriminalvårdsanstalter i Värmland.

En av de blivande fängelseetableringarna skulle med fördel kunna placeras i norra Värmland. Det vore en viktig regional arbetsmarknadsåtgärd i ett län vars norra del som sagt haft stor avfolkning det senaste halvseklet. Endast Norrlandslänen kan påvisa liknande eller mer alarmerande siffror.

De senaste 20 åren har regeringen tagit beslut om att placera olika statliga myndigheter och verksamheter på andra platser än Stockholm, och det är viktigt och skapar nya arbetstillfällen på andra platser än i storstadsområdena. Att placera en anstalt på landsbygden skulle utgöra en betydelsefull del av den regionala arbetsmarknaden, öka valmöjligheten på arbetsmarknaden och ge utbildade inom socialt arbete, beteendevetenskap med mera en chans att få ett jobb i sitt närområde och slippa flytta till en stor stad.


Anf. 49 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar interpellanten och meddebattören för möjligheten att diskutera dessa angelägna frågor här i afton. Jag vill verkligen återupprepa det jag sa i mitt svar, nämligen att jag och många med mig ser det breda engagemang som finns i Värmland, men också i andra delar av landet, när det gäller att vara med och bidra till den oerhört viktiga utbyggnaden av kriminalvården. Som ni är inne på är det ett engagemang som går över partigränserna. Det är väldigt glädjande att se det breda engagemanget här i kammaren i afton.

Som jag sa är det Kriminalvården som råder över frågorna, inte regeringen. Med det sagt gör jag förstås vad jag kan för att vidareförmedla detta engagemang vid mina kontakter med myndigheten och försäkrar mig om att det finns en offensiv dialog med olika kommunala och regionala företrädare runt om i landet som nu sträcker upp handen för att bidra i den här expansionen.

Vad gäller besök ska jag väl vara lite försiktig med att utlova sådana, men jag utesluter ingenting. Jag kan dock säga att till Värmland åker man gärna, och då kan jag inte heller utesluta att det blir ett besök i den här andan. Vi får komma tillbaka till den frågan.

När det gäller samhällsproblemet måste vi nu göra flera saker samtidigt. En sak är de enormt stora bekymmer vi har med den grova organiserade brottsligheten. Här handlar det om att slå mot det grova våldet, skjutningarna och sprängningarna, strypa den kriminella ekonomin och bryta nyrekryteringen av barn och unga. I den offensiven kommer Kriminalvården att ha en utomordentligt viktig roll.

Det råder inte någon tvekan om att Kriminalvården i dag är under ett högt tryck. I inte så liten grad beror det förstås på samhällsutvecklingen med den grova organiserade brottsligheten och på att det under senare år, på väldigt goda grunder, har skett en del straffskärpningar så att personer som döms till fängelse får sitta inne längre än tidigare. Det handlar också, om man tittar bara på det gångna året, om att polisen har blivit alltmer framgångsrik på att klara upp också grov brottslighet. Bara i Stockholm har brottsuppklaringen när det gäller de dödliga skjutningarna gått upp från 15-16 procent förrförra året till över 70 procent förra året. I Uppsala är motsvarande siffra 85 procent.

Det är naturligtvis enorma framgångar. Det är delvis ett resultat av effektivare verktyg till polisen. Detta är något som jag varje dag i veckan kommer att omfamna och glädja mig åt, för det är oerhört viktigt både att låsa in farliga personer och att se till att brottsoffer får upprättelse. Men konsekvensen av det är så klart ett ökat tryck på kriminalvården.

Vi måste klara av att slå tillbaka mot den grova brottsligheten och samtidigt säkerställa en långsiktig expansion av kriminalvården. Detta har blivit en av den här regeringens viktigaste prioriteringar. De kommande tre åren ökar vi anslagen till Kriminalvården med över 60 procent i akt och mening att säkerställa denna expansion.

Över tid talar vi om en tredubbling av antalet platser. I det korta loppet handlar det mycket om att lätta på trycket genom dubbelbeläggningar, förtätningar genom modullösningar och annat. Vi har satt igång en utredning som ser på möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands. Vi ser på möjligheterna att få fler dömda att avtjäna sina straff i sina hemländer, etcetera.

Vi behöver göra en rad olika saker, men vi kommer aldrig runt att kärnan måste vara en expansion, och den expansionen kommer i hög grad att ske runt om i landet. Därför välkomnar jag kvällens debatt.


Anf. 50 Mikael Dahlqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar justitieministern än en gång för svaret.

Jag instämmer i mycket av ministerns resonemang när det gäller effekten av den nya lagstiftningen, straffskärpningarna och utbyggnaden av polisväsendet. Sedan kan man väl kanske önska att vi hade ännu mer fokus på brottsförebyggande arbete - fängelse är ju den sista utvägen. Men jag tror att det fyller en viktig funktion och skyddar våra medborgare. Jag förstår mycket väl vad ministern säger.

Jag vill bara säga att den historiebeskrivningen som min kollega gav här förut stämmer väl: Norra Värmland har tappat oerhört många invånare i jämförelse med inlandet i Norrland. Ibland blir det mycket fokus på Norrland, men det finns fler delar.

Jag vill också lyfta det starka som händer i våra kommuner. Vi har en otroligt stark basindustri. I min hemkommun Hagfors finns till exempel det största privata företaget i Värmland. Munkfors, Torsby, Sunne med flera har mycket starka industrier, framför allt inom tillverkning.

Man tappar dock lite framtidstro när staten överger de här orterna. Framför allt blir det svårare för befintliga företag. Dessa företag är många gånger internationellt världsledande. De behöver ofta kompetens, och då är oftast en partner med. Där är svårigheten, fru talman, att man behöver en mer differentierad arbetsmarknad.

Jag vill dock vara tydlig med att säga att jag är övertygad om att en etablering i Värmland är en bra etablering. Personalen är van att jobba skift och är lojal, och det blir inte så mycket omsättning. Riksvägen går förbi det område som man tittar på. Det ligger mitt i Värmland, och det finns i dag en flygplats med förbindelse till Stockholm varje dag.

Jag tycker ändå att det låter hoppfullt när justitieministern säger att han lyssnar och är med och drar i vissa trådar. Jag är övertygad om att det är regeringens och statsrådets ansvar att se på flera parametrar, kanske inte bara rent myndighetsmässigt, och det är jag övertygad om att Gunnar Strömmer gör.

Här sträcker alltså två kommuner ut en öppen hand och vill vara en del av lösningen på den akuta bristen på platser. Vi hoppas att regeringen och justitieministern är med på den resan och utvecklar regionen samtidigt som vi vill bidra till att klara kriminalvårdens utmaningar.

Fru talman! Jag fick svar på min enkla fråga inledningsvis. Inbjudan står kvar. Ministern är välkommen, inte bara för att se på en eventuell mark- och fängelsefråga utan även för att se hur glesbygdspolis jobbar.


Anf. 51 Runar Filper (SD)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren till interpellanten.

Kommunstyrelsen i respektive kommun har godkänt intresseanmälan som nu har skickats till Kriminalvården i syfte att kunna inleda en dialog med myndigheten.

Samtliga politiska partier i Hagfors och Munkfors har diskuterat frågan, och de ser alla positivt på en eventuell etablering i Norra Råda, som den här orten heter som ligger mellan Hagfors och Munkfors geografiskt sett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Närvaron av en statlig myndighet skulle ha stor positiv inverkan på dessa kommuners utveckling och framtid vad gäller nya arbetstillfällen, kompetensförsörjning, inflyttning och infrastruktursatsningar. Det skulle vara ett oerhört lyft för dessa orter och denna del av Värmland, som annars är väldigt beroende av stålproduktion och annan metallindustri.

Uddeholms AB, som Mikael Dahlqvist var inne på, det vill säga järnverket i Hagfors med sina 900 anställda, är som sagt den största privata arbetsgivaren i hela Värmland. Motsvarigheten i Munkfors har runt 300 anställda i en kommun där det endast bor 3 700 människor.

Uppskattningsvis skulle en nyetablering av en anstalt med säkerhetsklass 2 innebära mellan 350 och 400 jobb. Även under byggprocessen skulle ett stort antal arbetstillfällen genereras. Jag tycker att ministern ska ta detta i beaktande.


Anf. 52 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Jag tackar Mikael Dahlqvist för interpellationen och Runar Filper för värdefulla inspel i diskussionen.

Jag måste först kroka i antydan om att Norrlandslänen får för mycket uppmärksamhet. För egen del har jag svårt att se att Norrlandslänen kan få för mycket uppmärksamhet i något som helst sammanhang. Med min egen förankring i norra Ångermanland vill dock även jag säga att jag ser att det finns andra landsändar som också förtjänar strålkastarljus. Värmland hör onekligen dit av en rad olika skäl.

Jag tycker att det är väldigt fint att vi i dag har fått bekräftat att det stora engagemang som finns lokalt i norra Värmland också återspeglas i ett engagemang på Värmlandsbänken här i riksdagen. Jag är säker på att den här signalen har gått fram till Kriminalvården, och jag bidrar gärna till att bekräfta den. Jag är fullt medveten om att det är Kriminalvården och inte jag som ytterst råder över dessa frågor.

Jag vill också säga att den expansion som kriminalvården har framför sig i hög grad kommer att behöva ske utanför storstäderna, även om det beror på vad vi menar med storstäder utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Med svenska mått finns det både mellanstora och mindre kommuner som i samverkan kan ge gynnsamma förutsättningar för de etableringar och den expansion vi nu har framför oss.

Jag tycker att det minsta man kan begära som engagerad kommunal företrädare, understödd av sina riksdagsledamöter, är att få en ordentlig, positiv respons på engagemanget och förhoppningsvis också komma in i seriösa processer tillsammans med myndigheten. Kriminalvården har en enorm expansion framför sig, och jag är fullt medveten om att vi i det korta loppet har en mycket ansträngd situation där.

Låt mig också säga att jag är mycket medveten om att det här innebär stora påfrestningar och att det, inte minst ur säkerhetssynpunkt, är utomordentligt viktigt att också ha fokus på hanteringen i det korta loppet. Det är ett resultat av en alltför försiktig utbyggnad av kriminalvården historiskt. Nu står vi där vi står och ska ta ansvar för det korta loppet men också skapa goda förutsättningar för den långsiktiga expansionen.

Som jag sa inledningsvis talar vi om en tredubbling av antalet platser under den kommande tioårsperioden. Vi investerar nu rekordmycket i Kriminalvården genom en 60-procentig ökning av anslagen bara de kommande tre åren. Det är klart att detta, rätt använt, kan bidra till utveckling även i andra avseenden runt om i landet. Jag tycker att man ska ta sig an denna uppgift med en öppenhet i det avseendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Apropå det som Mikael Dahlqvist nämnde om inlåsning i fängelse å ena sidan och prevention å andra sidan vill jag allra sist säga att det är alldeles självklart att det, i synnerhet om vi ska bryta nyrekryteringen av barn och unga, i hög grad handlar om social prevention som berör andra saker än kriminalvård, såsom familj, skola och socialtjänst, och om att säkerställa att dessa har goda förutsättningar.

Just nu aviserar vi ett stort omtag kring HVB-hem och Sis-hem - allt det som finns någonstans i gränssnittet mellan det rättsliga och det sociala. Kriminalvården kommer också att ha en viktig funktion i preventionen genom att låsa in farliga personer under en längre tid, både för att ge bättre upprättelse åt brottsoffren och för att skydda det omgivande samhället mot organiserad brottslighet och annan farlig brottslighet.

Att vi fördubblade minimistraffen för grova vapenbrott från två till fyra år från årsskiftet betyder att de som låses in inte kommer att kunna rekrytera några nya barn och unga under en dubbelt så lång tid. Även det repressiva har alltså en preventiv effekt, och det kommer vara ett grundackord i den expansion som vi nu har framför oss.


Anf. 53 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Jag vill återigen tacka Gunnar Strömmer för svaret och engagemanget.

Avslutningsvis vill jag, apropå förebyggande verksamhet, säga att jag är väl insatt i det då jag bland annat sitter i socialutskottet. Fängelse kan i dag vara en ännu mer förebyggande verksamhet då man får möjlighet till utbildning och sådant. Detta ska man också ta i beaktande. Speciellt om en person sitter inne i många år finns kanske en chans att påverka personens tankesätt, vad vet jag.

Jag tar med mig budskapet. Vi i Värmland är eniga och kommer att jobba vidare med detta. Jag tackar så mycket för interpellationsdebatten.


Anf. 54 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Låt mig återigen bekräfta att det har varit fint och viktigt att få möjlighet att diskutera dessa frågor i dag. Det gäller både allmänt sett - kriminalvårdens viktiga roll i samhället och den expansion som ligger framför den - och de goda förutsättningar som finns för att en stor del av expansionen ska kunna ske på olika platser runt om i landet.

Jag vill bekräfta att jag tar med mig det stora engagemang som har visats här i afton och som jag vet återspeglar det stora, breda och partiöverskridande engagemang som finns i norra Värmland i dessa frågor. Jag ska förmedla detta till Kriminalvården. Jag är övertygad om att de redan känner till det, men likafullt ska de få det bekräftat en gång till.

Vi får med gemensamma krafter ta oss an denna uppgift, som utan tvekan är stor och full av utmaningar men som också, rätt hanterad, kan innebära stora möjligheter i en rad olika avseenden.

Tusen tack för i kväll!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2023/24:416 Etablering av fängelse i Värmland

av Mikael Dahlqvist (S)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Kommunerna Hagfors och Munkfors har under en längre tid uppmärksammat den platsbrist som råder på landets häkten och fängelser. Nu har kommunerna skickat in en gemensam intresseanmälan till Kriminalvården där de föreslår att en anstalt kan byggas i området kring Råda.

Det är på många sätt en ideal plats. Här finns tillgänglig mark som är under bygglovsprocess för att bland annat anpassas för ett bygge av anstalt. Marken är i direkt anslutning till riksväg 62 samt har nära tillgång till länets enda reguljära flyglinje som trafikerar sträckan Arlanda–Hagfors–Torsby.

Det finns en mycket stark politisk förankring och folkligt stöd för att visa att vi både förmår och vill att en anstalt etableras. Vi ser att närvaron av en långsiktig statlig myndighet är bra för kommunernas utveckling och framtid, men det är också viktigt att hela landet får bidra med sin del i de utmaningar landet har avseende problemen med ökning av grova brott i vårt samhälle.

Kommunstyrelsen i respektive kommun har godkänt intresseanmälan som nu har skickats in till Kriminalvården i syfte att kunna inleda en dialog med myndigheten. Självklart har man full stöttning av regionen.

Samtidigt säger Kriminalvården att så många som 16 nya fängelser kan behöva byggas om Tidöavtalets förslag genomförs. Platsbristen är skriande. Det är därför viktigt att regeringen är på tårna och trycker på när seriösa förslag tas till fram som i detta fall.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer följande:

 

  1. Hur ser ministern på de värmländska kommunernas och regionens initiativ för etablering av en anstalt i Råda?
  2. Hur avser ministern att agera för att detta och liknande initiativ inte ska tappa tempo och engagemang?