En utvecklad sjukskrivningsprocess

Herr talman! Aron Modig har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att

hälso- och sjukvårdens kontakt med arbetsgivaren ska bli en naturlig del av sjukskrivningsprocessen

införa ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården som kan minska behovet av sjukskrivning och öka återgången i arbete

införa öppna jämförelser av sjukskrivningar och av resultat av insatser för att främja återgång i arbete.

Först vill jag tacka för frågan och understryka hur viktigt det är att utveckla olika aktörers roll i sjukskrivningsprocessen och då inte minst hälso- och sjukvårdens.

Under hösten 2015 presenterade regeringen ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. I det har regeringen identifierat sju områden där insatser behöver vidtas under mandatperioden och där Försäkringskassan, arbetsgivarna och hälso- och sjukvården är de viktigaste aktörerna. Regeringen genomför därför en rad insatser som ska främja hälso- och sjukvårdens förutsättningar att erbjuda god vård och behandling av sjukdomar som i hög grad leder till sjukfrånvaro.

En viktig åtgärd är den överenskommelse som regeringen och SKL tecknade i december 2015 och som ger landstingen 1,5 miljarder kronor i stimulansmedel för kvalitetshöjande insatser inom hälso- och sjukvården. Bland annat avsätts 360 miljoner kronor för att utveckla en funktion för koordinering inom hälso- och sjukvården.

Syftet med en koordineringsfunktion är att skapa möjligheter för tidig samverkan kring individer i sjukskrivningsprocessen genom att hitta former för att vid behov samverka både internt inom vården och externt med andra aktörer som arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommuner.

I överenskommelsen ges också utvecklingsmedel till SKL och Försäkringskassan för att pröva möjligheterna att utveckla ett bedömningsstöd som kan bidra till att identifiera de individer som riskerar en längre sjukskrivning och som har behov av behandlings- och rehabiliteringsinsatser.

Regeringen har också ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. I överenskommelsen ingår insatser för att främja spridningen och tillämpningen av nationella riktlinjer och kliniska behandlingsrekommendationer för ett stort antal kroniska sjukdomar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Socialstyrelsens uppdrag ingår att utveckla nationella kunskapsstöd för hälso- och sjukvården i syfte att bidra till en mer jämlik och jämställd vård. Socialstyrelsen uppdaterar för närvarande bland annat nationella riktlinjer för ångest och depression. Socialstyrelsen har dessutom fått i uppdrag att uppdatera och följa upp det försäkringsmedicinska stödet. En viktig utgångspunkt för de insatser som nu genomförs är att skapa samordnade lösningar som underlättar för mottagare i hälso- och sjukvården att samlat ta del av kunskapsstöden om god vård och återgång i arbete.

Regeringen har nyligen lämnat två uppdrag för att öka kunskapen om sjukskrivningspraxis och sjukskrivningsprocessen. Försäkringskassan har fått i uppdrag att ta fram förslag till utfallsmått inom hälso- och sjukvården för sjukskrivnas återgång i arbete i syfte att öka kunskaperna om i vilken utsträckning vårdens insatser leder till avslutad sjukskrivning.

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, har fått i uppdrag att förbereda och genomföra en utlysning av forskningsmedel i syfte att öka kunskaperna om vilka faktorer och åtgärder inom hälso- och sjukvården som bidrar till att sjukskrivna personer återgår i arbete.

Regeringen har även för avsikt att under våren lämna ett uppdrag till berörda myndigheter att analysera skillnader i sjukskrivningspraxis mellan exempelvis olika regioner, kommuner och enheter. Avsikten är att utveckla transparenta jämförelser och uppföljningar av sjukskrivningsmönster.

Då Aron Modig, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet förklarade förste vice talmannen överläggningen avslutad.