Fru talman! Jag vill givetvis börja med att tacka interpellanten Åsa Eriksson för den interpellation hon har ställt till mig gällande en trygg sjukförsäkring.

Åsa Eriksson har frågat mig om jag delar upplevelsen av innehållet i Tidöavtalet, det vill säga att sjukförsäkringen är tryggad långsiktigt med avtalet, och om det därmed innebär att jag inte avser att införa nedskärningar i sjukförsäkringen.

Regeringen har tagit över ansvaret för ett land som befinner sig i flera parallella kriser. En av dessa kriser är den lågkonjunktur som Sverige står inför samtidigt som många människor och företag utsätts för dramatiska kostnadsökningar genom hög inflation och extrema energi- och bränslepriser. En grundläggande förutsättning för att möta denna utmaning är att alla som kan stå till arbetsmarknadens förfogande också gör det och anstränger sig för att få ett jobb och bli självförsörjande. Arbete skapar nämligen välstånd och motverkar enskilda människors fattigdom.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga. Människor som inte kan arbeta ska få sjukpenning. Sjukskrivna ska ta del av rehabilitering för att kunna återgå i arbete, och politiken måste vara utformad för att förebygga och motverka långa sjukskrivningar och stödja individen.

Regeringen är bekymrad över den stigande sjukfrånvaron - sjukpenningtalets nuvarande ökningstakt är 6 procent. Vi kommer därför att noga följa den förra regeringens nyligen genomförda förändringar i sjukförsäkringen för att säkerställa att förändringarna inte medför onödigt långa sjukskrivningar men också att den som på grund av sjukdom inte kan arbeta har en ekonomisk trygghet. Långvariga sjukskrivningar är skadliga både för den som är sjukskriven och, i förlängningen, för samhället i stort. Därför är det viktigt att stimulera drivkrafterna att återkomma till jobbet och att fokusera på att stärka individen och rehabiliteringskedjan.

Med detta, fru talman, är jag öppen för debatt.

(forts.)

Fru talman! Detta är första gången som statsrådet och jag debatterar sjukförsäkringen här i riksdagens kammare, men jag kan garantera att det inte blir sista gången. Jag ser verkligen fram emot det här.

Statsrådet och jag är förhoppningsvis överens om att Sverige ska ha trygga försäkringar som är byggda på tanken om plikt och rätt. Den som är för sjuk för att arbeta ska kunna lita på sjukförsäkringen. Genom att trygga inkomsterna vid sjukdom ser vi till att det lönar sig att arbeta och göra rätt för sig. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och som vi borde kunna förvänta oss att få del av när vi behöver den. Sjukförsäkringen är en central del av samhällskontraktet.

Fru talman! Den politik som statsrådets parti Moderaterna gick till val på 2006, att försämra trygghetssystemen och införa en stupstock i sjukförsäkringen, var en av anledningarna till att jag engagerade mig politiskt. Jag var då tjänsteman i ett samordningsförbund och väl införstådd med hur sjuka människor skulle drabbas av allianspartiernas nedmontering av våra gemensamma trygghetssystem. Tjänstemän kan som bekant bara tillämpa lagstiftning som riksdagen beslutar om, så därför bestämde jag mig för att bli politiker. Priset för försämringarna var det dock de sjuka som fick betala.

Vi socialdemokrater genomförde under våra åtta år vid makten flera förbättringar i sjukförsäkringen för att mildra effekterna av nedmonteringen. Bland annat tog vi bort stupstocken. Krav på aktiva rehabinsatser och tydliga uppföljningar är bra, tycker vi, men risk för fattigdom gör ingen människa friskare.

De tre partier som nu ingår i regeringen har än en gång gått till val på att återinföra stupstocken och försämra sjukförsäkringen. Frågan är när och hur, fru talman, de tänker genomföra sina vallöften.

Bakgrunden till den här interpellationen är det uttalande som statsrådets samarbetspartner Jimmie Åkesson gjorde i riksdagens talarstol i partiledardebatten den 26 oktober. Han sa då att Sverigedemokraterna hade gått till val på att trygga sjukförsäkringen långsiktigt och att man i samarbetsavtalet med Tidölaget också hade gjort det. I partiledardebatten sa Jimmie Åkesson uttryckligen: "Det är nämligen min upplevelse."

Fru talman! Alla som hörde statsrådets svar på min interpellation för ett par timmar sedan inser att statsrådet undvek att svara på frågan om sjukförsäkringen verkligen är tryggad långsiktigt med Tidöavtalet. Jag litar inte på Jimmie Åkessons upplevelser, och det är jag nog inte ensam om. Jag vill därför ge statsrådet en ny chans att svara alla de tusentals människor som har svåra sjukdomar som påverkar deras arbetsförmåga och som befarar att de blir utan inkomst om statsrådets parti gör verklighet av sin politik: Innebär Jimmie Åkessons upplevelse av regeringens samarbetsavtal med honom att statsrådet inte kommer att göra några nedskärningar i sjukförsäkringen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Till att börja med får jag säga att jag talar för regeringen och för mig själv. Jag talar inte för Jimmie Åkessons upplevelse.

Jag håller med om början av Åsa Erikssons inledningsanförande och delar hennes grundläggande syn på vårt gemensamma trygghetssystem. Föga förvånande håller jag dock kanske inte med om alla delar i hennes historieskrivning.

Jag ser också fram emot att ses i kammarens talarstolar framöver. Man kan tolka din inledning som ett hot eller som ett löfte, men jag ser verkligen fram emot de här diskussionerna. Det är nämligen viktiga saker vi talar om.

Regeringen är orolig över sjukfrånvarons utveckling. Sjukpenningens nuvarande ökningstakt är 6 procent på årsbasis, och politiken måste då vara utformad för att just förebygga och motverka långa sjukskrivningar. Därför är det viktigt att stimulera drivkrafterna för att återkomma i arbete, att se till den enskilde individen och att tidigt sätta in de rehabiliteringsåtgärder och andra åtgärder som behövs för att man ska orka komma tillbaka i arbete.

Vi måste utforma ett sjukförsäkringssystem som motverkar onödigt många och framför allt onödigt långa sjukskrivningar, bland annat genom att tydligt definiera olika avstämningstillfällen. Nu ökar de långa sjukfallen igen. De som uppgår till 180 dagar eller längre har jämfört med förra året ökat med 11 000. Totalt har vi i dag 104 000 långa pågående sjukfall i Sverige, och de står för ungefär 60 procent av de pågående sjukfallen. Två tredjedelar av dessa är kvinnor. Det är klart att man som regering då blir bekymrad.

De nya undantag i rehabiliteringskedjan som infördes med intentionen att skapa mer tid för sjukskrivna att hinna rehabiliteras tillbaka till ett arbete hos den egna arbetsgivaren hade såklart ett gott syfte. Men om vi nu ser att de ökar på väldigt mycket och snarare är kontraproduktiva mot den enskilde, att man inte alls kommer tillbaka i arbete utan förblir i sjukskrivning, måste vi givetvis följa utvecklingen väldigt noga och noga bevaka vilka konsekvenser den får. Sedan måste rehabiliteringsarbetet vara effektivt och sättas in väldigt tidigt så att man har möjlighet att komma tillbaka.

Jag minns också historien, och jag kommer aldrig någonsin att medverka till att människor återigen göms och glöms i statistiken. Det här systemet ska finnas till för de människor som hamnar där, för att de tidigt och snabbt ska kunna komma tillbaka i arbete och inte gömmas och glömmas bort i statistiken.

Fru talman! Tack för det, statsrådet, även om jag fortfarande inte hörde något svar på min fråga. Den verkar vara svårare än den låter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppskattar verkligen statsrådets engagemang för att människor som är sjuka ska få tidiga insatser. Det är jätteviktigt; jag håller med om det. Jag uppskattar också att statsrådet väljer att ta upp förebyggande åtgärder, för det är det bästa vi kan göra. Den sjukskrivning som aldrig blir av, om man kan behålla sin arbetsförmåga, är den bästa sjukskrivningen. En tredje sak jag uppskattar är engagemanget för kvinnors sjukdom. Det är någonting som vi delar, och där hoppas jag att vi kan hitta gemensamma lösningar. Det är fruktansvärt hur många kvinnor som i dag är sjukskrivna på grund av olika typer av framför allt stressrelaterade åkommor. Så kan vi inte ha det.

Dock kvarstår det faktum att statsrådet inte vill säga att hon inte tänker försämra sjukförsäkringen. Det gör att jag befarar att det återigen kommer att vara de sjuka som ska betala för de skattesänkningar som bland annat Moderaterna säger att man vill göra, att det återigen ska vara de cancersjuka med långa sjukfall som kastas ut ur sjukförsäkringen och då tvingas leva på en partner eller på besparingar eller i värsta fall gå till socialtjänsten för att få hjälp med sitt uppehälle.

Jag tror att det är många som nu tittar på den här debatten som är sjukskrivna i dag och vet att de trots insatser inte ser ut att återfå sin arbetsförmåga innan de kommer till de tidsgränser som den tidigare moderatledda regeringen införde när man kastade ut människor ur sjukförsäkringen och som vi sedan luckrade upp. Jag önskar att statsrådet kunde ge dem löftet att man inte ska göra om samma misstag en gång till.

Det gläder mig, fru talman, att regeringen i budgetpropositionen vill förlänga det tillfälliga undantag som vi socialdemokrater införde på grund av de längre sjukköer som pandemin orsakat. Det vill jag ge regeringen beröm för. Men fortfarande fattiggörs många människor som drabbas av sjukdom för att försäkringen inte är tillräckligt bra.

Jag vill uppmana statsrådet att inte vara nöjd utan ta initiativ för att förbättra försäkringen för svenska löntagare. Låt mig ge ett par tips på vägen.

Viktigast av allt tror jag är att komma till rätta med det orättvisa karensavdraget. Det slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och som ser till att samhället fungerar. Det handlar om busschaufförer, undersköterskor, butiksbiträden, byggnadsarbetare och en massa andra som inte kan arbeta hemma. De arbetar ofta i kontaktyrken och utsätts för mycket smitta. Det här är fruktansvärt orättvist och någonting som jag vill uppmana regeringen att åtgärda - annars kommer vi socialdemokrater att göra det när vi får chansen.

Ett annat tips handlar om människor med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Där behöver vi förstärka möjligheten till rehabilitering och återgång till arbete. Vi behöver också se till att samma arbetsmarknadsbegrepp används som vid bedömning av sjukpenning. Det finns färdiga förslag om det i de utredningar som den socialdemokratiska regeringen tillsatte.

Fru talman! Än en gång vill jag ge statsrådet möjlighet att svara på min fråga i interpellationen: Är sjukförsäkringen långsiktigt tryggad med statsrådet som ansvarig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Svaret på Åsa Erikssons fråga om sjukförsäkringen är tryggad med mig som statsråd är väl egentligen ganska enkelt. Allt annat än att svara ja på den frågan vore ju väldigt märkligt. Och på frågan om huruvida jag kommer att införa några försämringar är svaret givetvis nej.

Jag har inte engagerat mig i politiken för att göra försämringar. Om jag inför förändringar i sjukförsäkringssystemet tillsammans med övriga regeringen tror jag givetvis på att det är förbättringar. Vad gäller tolkningen och definitionen av detta kommer det kanske att fortsätta att skilja sig mellan oss. Men det är klart att jag som statsråd inte har engagerat mig i de här frågorna för att försämra ett system, utan det handlar givetvis om att göra förbättringar.

När vi talar om förbättringar handlar det i mångt och mycket om att fler av samhällets aktörer måste engagera sig för att sjukfrånvaron inte ska öka. Det ligger inte enbart på den enskilde att se till att inte bli sjukskriven, utan det är otroligt viktigt att arbetsgivaren, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och inte minst vi i politiken jobbar förebyggande och förhindrar sjukskrivning. När det väl händer ska vi finnas där med ett trygghetssystem och samtidigt aldrig glömma vad målet är. För de allra flesta är det att komma tillbaka till arbete, och då kan vi inte bara låta månaderna gå. Vi har testat det förr, och vi såg hur statistiken såg ut då. Man gömde och glömde människor i statistiken, och man efterfrågade dem aldrig. Det tycker jag är ett tydligt tecken på att ett system definitivt inte fungerar. Där vill jag aldrig någonsin hamna igen.

Det förebyggande arbetet är alltså oerhört viktigt. Jag är glad över att Åsa Eriksson delar uppfattningen att vi behöver göra mer för kvinnors hälsa. Vi vet att en väldigt stor del av sjukskrivningarna i dag handlar om psykisk ohälsa, och därför är jag oerhört glad över att vår regering nu satsar på att motverka den psykiska ohälsan och den ofrivilliga ensamheten. Det handlar inte minst om folkhälsan och det förebyggande arbetet men också om en jämställd vård. Kvinnor i klimakteriet med migränbesvär eller andra kvinnorelaterade sjukdomar ska bli sedda och få hjälp innan de eventuellt hamnar i utanförskap och sjukskrivning.

Fru talman! Jag tror kanske inte att Åsa Eriksson och jag är helt överens om vad som är en försämring eller en förbättring i olika delar av politiken. Men vi kan nog ändå enas om att vi aldrig någonsin mer får hamna i en situation där vi gömmer och glömmer och månaderna bara går.

Jag tänker att vi ändå delar uppfattningen att en rehabiliteringsinsats som sätts in så tidigt det bara är möjligt ökar möjligheterna att komma tillbaka i arbete. När siffrorna nu ökar med 6 procent på årsbasis och allt fler hamnar i långa sjukskrivningar tänker jag att det här inte riktigt var en förbättring. Det här är väl inte bra - eller hur ser Åsa Eriksson på den saken?

Fru talman! Tack, statsrådet, för ett tydligt svar! Jag uppskattar verkligen det, även om jag tror att de som tittar på den här debatten har svårt att tolka löftet att återinföra stupstocken i sjukförsäkringen som något annat än en försämring.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har ju granskat de tidsgränser som Moderaterna införde förra gången de hade regeringsmakten. Granskningen visar tydligt att fyra av fem utförsäkrade fick vara utan inkomst i ett kvartal. Sedan återvände fyra av fem till sjukförsäkringen så fort som det var möjligt. Av dem som var sjukskrivna på heltid när de utförsäkrades av Moderaterna var 95 procent tillbaka i sjukförsäkringen inom en treårsperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man blir inte frisk av att vara fattig, statsrådet! Moderat politik tvingar sjuka människor till fattigdom och fortsatt ohälsa. Jag hoppas att ni lär av era misstag.

Vi socialdemokrater vill i stället förstärka sjukförsäkringen. Vi vet att ekonomisk trygghet är en grund för att man ska kunna rehabiliteras, återfå sin arbetsförmåga och komma tillbaka i arbete. Vi kommer att göra vad vi kan för att förändra karensavdraget så att det blir mer rättvist för alla Sveriges löntagare. Sverige ska ha trygga försäkringar som är byggda på plikt och rätt och försäkringar som man kan lita på.

Fru talman! Jag noterar att Åsa Eriksson inte svarade på min fråga om huruvida hon är nöjd med den utveckling som vi ser med en ökning på 6 procent av sjukskrivningarna på årsbasis.

Jag uppskattar den här diskussionen och debatten. Jag uppskattar dock inte när Åsa Eriksson lägger ord i min mun. Jag sa aldrig att jag skulle vara nöjd och tycka att det var en förbättring om stupstocken återinfördes. De orden sa jag aldrig.

Jag kan lova Åsa Eriksson att vi noga kommer att följa den utveckling som de nya reglerna ger och vilka effekter de får. Detta görs av Regeringskansliet, av handläggande myndighet och av andra externa parter. Om det visar sig att en eller flera av de förändringar som har skett leder till längre sjukskrivningar och till att man kommer allt längre bort från arbetsmarknaden och riskerar att gömmas och glömmas bort i statistiken - tidigare regeringar har varit duktiga på detta - kommer vi att vidta åtgärder. Jag kommer aldrig att medverka till det. En särskild utredare tittar på effekterna av det som vi precis har genomfört, och vi kommer att följa upp detta noga.

Det finns nog all anledning att komma tillbaka och diskutera hur vi tillsammans kan åtgärda eventuella negativa effekter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.