En jämställd föräldraförsäkring

Herr talman! Sanne Lennström har frågat mig om jag anser att en jämställd föräldraförsäkring är önskvärd, och om ja, vad jag avser att göra för att uppnå detta mål samt hur jag avser att arbeta med att utveckla föräldraförsäkringen i samarbete med partierna som står bakom Tidöavtalet.

Sverige har världens mest generösa föräldraförsäkring. Den ger förutsättningar för båda föräldrarna att ta stort ansvar för omsorgen om barnen och samtidigt förvärvsarbeta. Föräldrapenningen är jämställd på så sätt att den är delad helt lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad, men utfallet är ojämställt - huvuddelen av föräldraledigheten och föräldrapenningen tas ut av kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen anser att föräldraförsäkringen ska erbjuda valfrihet och flexibilitet. Familjer är själva bäst lämpade att bestämma på vilket sätt ledigheten ska fördelas för att passa just deras situation. Det är centralt att föräldrarna har tillgång till tydlig information om hur fördelningen av föräldraledigheten påverkar livsinkomsten så att de kan göra informerade och väl avvägda val.

Ett jämställt föräldraskap och en mer jämställd fördelning av omsorgsarbetet om barnen är önskvärt, inte bara för att barn har rätt till båda sina föräldrar utan även för att stärka kvinnors position på arbetsmarknaden och för kvinnors löne- och karriärutveckling. En ojämställd fördelning av omsorgsarbetet och föräldraledigheten kan dessutom ha negativ påverkan på kvinnors hälsa, på fördelningen av obetalt hemarbete i stort, på pensionen, på livsinkomsten och på kvinnornas egenmakt.

Utrikes födda kvinnor har i genomsnitt en betydligt svagare arbetsmarknadsanknytning och får i högre utsträckning ersättning på grundnivå. Varken föräldrapenningens regelverk eller en ojämställd fördelning av föräldraledigheten ska försena etableringen i arbetslivet.

Herr talman! Föräldrarna bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt. Det stärker nämligen valfriheten och ökar förutsättningarna för att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande.

Herr talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret, även om det är ett svar som på sätt och vis väcker ännu fler frågor, vilka jag hoppas att vi kan adressera i dagens interpellationsdebatt.

För oss socialdemokrater är svaret på om det behövs ett mer jämställt uttag ja. Det är därför vi står bakom en tredelad föräldraförsäkring. Dagens interpellationsdebatt om en jämställd föräldraförsäkring är viktig. Den är viktig ur ett barnperspektiv, för jämställdheten och ur ett jämlikhetsperspektiv.

Vi är stolta över att vara ett av världens absolut bästa länder att få barn i och även ett av världens bästa länder på att dela på just denna föräldraförsäkring. Dessvärre går det väldigt långsamt att nå vad som skulle kunna räknas som jämställt uttag av föräldraförsäkringen, och det får stora konsekvenser. Som jag skrev i min interpellation till statsrådet: "Det som är bra delar man lika på." Men även de ekonomiska konsekvenserna av en föräldraledighet måste vi dela mer lika på.

Vi ser i dag att majoriteten av personerna med låg pension är kvinnor. Vi ser att ojämställda uttag skapar karriärhinder och mer vab och mycket tidigt gör kvinnor till de primära vårdnadshavarna. Det här är ett mycket stort hinder för ett jämställt arbetsliv för kvinnor.

Vi har utredningar som visar att normer och värderingar är en faktor att räkna in här. Men då är det ju tur att politik och lagstiftning är normerande. Det finns flera olika redskap att ta till för att föra familjepolitiken i rätt riktning. Det är viktigt att vi i den här kammaren strävar efter en modern föräldraförsäkring. Låt oss fortsätta vara världens främsta föredöme när det handlar om att arbeta för att våra barn ska få en rättvis, jämlik och god start i livet tillsammans med båda sina föräldrar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppfattar inte riktigt några konkreta förslag från statsrådet. Jag skulle vilja veta lite mer konkret vad flexibilitet betyder i sammanhanget. Det för mig till frågan: Är verkligen en jämställd föräldraförsäkring önskvärd enligt statsrådets mening?

Ministern nämner den ojämställda fördelningen av omsorgsarbetet. Det handlar om sämre kvinnohälsa, sämre pensioner och flera negativa konsekvenser av dagens situation på området. Om ministern erkänner de problemen vill jag naturligtvis veta: Vad avser statsrådet att göra för att adressera dessa problem?

Herr talman! Jag vill börja med att poängtera att föräldrapenningen är jämställd på väldigt många sätt. Det är uttaget som i viss mån är ojämställt. Föräldrar bör, precis riksdagsledamoten Sanne Lennström tar upp, få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt. Det stärker valfriheten och ökar förutsättningarna att kombinera ett arbetsliv med att också vara hemma och ta hand om barnen.

Jag har några exempel på åtgärder som skulle kunna stärka flexibiliteten och göra att föräldrapenningen kan användas på ett betydligt mer flexibelt sätt för familjerna och öka möjligheterna att kombinera förvärvsarbete och att stanna hemma med barnen. Det skulle exempelvis kunna vara att man inför fler dubbeldagar. I dagsläget är det 30 dagar som används som dubbeldagar, det vill säga när både mamman och pappan, eller båda vårdnadshavarna, kan vara hemma samtidigt med barnet.

Det har visat sig vara väldigt positivt. Det stärker inte bara bandet med barnet. Man kan få hjälp, och förlossningsskadorna och eftervården för kvinnan minskar. Man ser en positiv utveckling på många olika sätt.

Det har också visat sig att i de familjer där man nyttjar dubbeldagarna blir också resterande uttag av föräldrapenningen mer jämställd. Man blir kanske som pappa lite sugen att kunna stanna hemma lite mer med sina barn.

Den möjligheten vill vi titta vidare på. Exakt hur, på vilket sätt och antalet dagar som vi skulle vilja utöka med får vi helt enkelt återkomma om när vi har tittat vidare på frågan lite mer ingående.

Det kan också handla om att man ser över möjligheten att överlåta dagar till en annan person än de båda vårdnadshavarna. Det skulle innebära en definitivt mer modern och flexibel föräldrapenning. Det ger helt enkelt möjligheten för både kvinnan och mannen att kunna förvärvsarbeta och samtidigt vara hemma med barnen. Man har kanske en tredje person eller en fjärde person som också kan ta del av föräldrapenningen för barnet.

Jag vill återkomma till valen som människor ändå gör. Från regeringens sida tycker vi att det är väldigt viktigt att människor har valfriheten och flexibiliteten. Det är familjerna själva som bäst kan avgöra vad som passar deras egen situation. Där är informationen, kunskapen och medvetenheten om vilken konsekvens ens val resulterar i oerhört viktiga.

Där gäller det att man utifrån de uppdrag som ligger på ansvarig myndighet att fortsätter att informera så att personerna i fråga i familjerna kan göra just dessa väl motiverade och informerade val. Det tror jag också kan bidra till ett betydligt mer jämställt utfall av en ändå väldigt jämställd föräldrapenning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det var flera konkreta förslag som jag ser fram emot att adressera senare i socialförsäkringsutskottet.

Vi går vidare till en annan fråga angående hur Tidöavtalets parter avser att arbeta med politiken på området. Anledningen till att jag ställde den frågan var att jag såg över valplattformar, partihemsidor och sociala medier. Jag upptäckte att partierna enligt dessa sidor inte riktigt var helt överens om hur föräldraförsäkringen skulle utvecklas.

Kanske det är orsaken till att jag från början inte riktigt i svaret uppfattade någon tydlig inriktning på exakt hur man vill jobba med flexibiliteten. Det skiljer sig väldigt mycket på flera punkter mellan regeringspartierna.

På Kristdemokraternas sida står det till exempel tydligt nej till kvotering av föräldradagar. Man verkar vara rörande överens med Sverigedemokraterna som skriver att man bör ta bort reserverade dagar för vardera förälder.

Liberalerna å andra sidan anser inte att fler dagar bör öronmärkas men föreslår vissa andra ändringar. Moderaterna, statsrådets eget parti, skriver i stället att man vill behålla nuvarande antal dagar som är reserverade. Någon väg framåt gällande politiken synes inte heller finnas i Tidöavtalet.

Mot bakgrund av det skulle jag och säkert många med mig vilja veta: Är partierna överens om hur föräldraförsäkringen ska utvecklas? Det nämndes några punkter här tidigare, och det tackar jag för. Det gäller just dessa reserverade månader eller dagar som vissa partier skriver om. Hur ska man arbeta med dessa frågor gällande regleringsbrev, lagförslag och annat?

Det mynnar ut i en väldigt kort fråga som jag gärna skulle vilja ha ett svar på. Kommer regeringen att lägga fram förslag om att ta bort reserverade månader i föräldraförsäkringen?

Herr talman! Jag kan konstatera att det ligger en utredning klar på bordet. Den handlar om att utöka antalet reserverade dagar. Det är under beredning just nu. Jag tänker att vi får återkomma om hur vi ser på den saken.

Jag kan bara konstatera att när antalet reserverade dagar för papporna infördes gick det i tre steg, tror jag. Det var först en månad, sedan två månader och sedan tre månader. Effekterna har ganska uppenbart avtagit.

Från att ha varit ett väldigt framgångsrikt sätt att få papporna att öka sitt uttag har effekten avtagit med antalet månader. Det är ganska svårt att veta om dagens föräldrar verkligen påverkas av just antalet reserverade dagar. I en modern föräldraförsäkring bör vi jobba med andra metoder än att kanske utöka antalet reserverade dagar. Men den saken får vi återkomma till när den frågan ligger på bordet.

Jag tror att det ändå kokar ned till medvetna val. Utifrån den kunskap vi ändå har om vad de olika alternativen innebär kan vi göra medvetna och informerade val. Det handlar om vad ett kraftigt uttag av föräldrapenning gör med pensionen eller gör med möjligheten att komma in på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gäller också vad det gör med andra inkomstrelaterade delar i stort. Det är oerhört viktigt att den delen förstärks och att vi har en bred och allmän diskussion om de frågorna. Det är just då man kan göra fria, medvetna och riktigt bra val.

Det är kanske inte politikens roll att gå in vid köksbordet och detaljstyra exakt hur man ska eller inte ska ta ut sin ledighet. Där tror jag ändå att det till syvende och sist är familjerna som är bäst lämpade att fatta de besluten. Det ska de såklart göra efter att de har fått den information som de behöver.

Jag är orolig för att vissa kvinnor aldrig kommer in på arbetsmarknaden. Jag är orolig för att de ibland tycks komma allt längre bort i takt med deras barnledighet när de är föräldralediga.

Att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande, och då framför allt bland dem som är utlandsfödda, tror jag blir vår viktigaste jämställdhetsfråga framöver. Det handlar om att kunna öka deras egenmakt och deras deltagande i samhället så att de kan vara en aktiv del.

Det tror jag på riktigt är en viktig fråga för att öka jämställdheten när det kommer till föräldrapenningen men också jämställdheten i stort i vårt samhälle.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det känns tryggt att statsrådet uttrycker en oro för kvinnors situation på arbetsmarknaden, också nyanlända kvinnors. Jag ser fram emot fler debatter där vi kan prata mer om hur man kan ändra denna oro till handling för att få ett annat utfall än i dag.

För att nå det jämställdhetspolitiska målet om en mer jämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet är det viktigt att vi i denna kammare och regeringen på andra sidan vattnet samarbetar för att försöka sänka trösklarna så mycket vi kan för att få ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Då finns det säkert flera olika redskap som vi kan se över. Jag ser som sagt fram emot de framtida debatterna.

Det gläder mig också att statsrådet nämner ett antal utredningar, för det finns som sagt redan väldigt mycket bra material som man kan göra bra politik av.

Bland annat finns ISF:s rapport, som handlar om vilka pappor som inte använder föräldrapenningen. Det är pappor som har låga inkomster eller är egenföretagare eller har väldigt höga inkomster. Det är de tre grupper som använder föräldraförsäkringen i minst utsträckning.

Jag lovar, och hoppas att ministern kan lova, att fortsätta det här samtalet för att fortsätta utveckla jämställdheten inom detta område så att det kan gynna både mammor och pappor och barn i framtiden. Det är väldigt viktigt eftersom det, som ministern nämnde, påverkar kvinnors hälsa, kvinnors pensioner och kvinnors egenmakt.

Herr talman! Även jag vill understryka vikten av den här diskussionen. Jag ser också fram emot fler debatter på området, för detta att kvinnor hamnar i utanförskap och aldrig träder in på arbetsmarknaden är på riktigt ett hot mot jämställdheten i Sverige. Vi har under många år jobbat hårt för att åstadkomma en helt annan linje, så föräldraförsäkringen och föräldrapenningen får inte vara ett skäl till att komma längre från arbetsmarknaden eller de facto inte träda in alls på densamma. Den här diskussionen är alltså långt ifrån över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser också fram emot att återkomma med fler förslag till kammaren som kan förbättra och förstärka både flexibiliteten och valfriheten och förhoppningsvis också ge ett mer jämställt utfall av själva föräldrapenningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.