En finansiellt stabil och hållbar sjukförsäkring

Fru talman! Lotta Finstorp har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att upprätthålla en finansiellt stabil och hållbar sjukförsäkring och för att nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på nio dagar per försäkrad och år till 2020.

För att nå det uppsatta målet för sjukpenningtalet och skapa stabilitet i sjukförsäkringen beslutade regeringen om ett brett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro i september 2015. Åtgärdsprogrammet har lett till en ökad medvetenhet om allvaret i sjukskrivningsfrågan och därigenom till en ökad mobilisering kring frågan. Detta har bidragit till att ökningstakten för sjukfrånvaron nu avtar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försäkringskassan har i sin senaste prognos sänkt sjukpenningtalet för 2020 från 12,1 dagar till 11,4. Utgiftsprognosen för sjukpenning och sjukersättningsanslagen har samtidigt skrivits ned. För 2020 uppgår nedskrivningen till 5,1 miljarder kronor.

Försäkringskassan, arbetsgivare och hälso- och sjukvården är de tre viktigaste aktörerna i åtgärdsprogrammet. Ett stort antal åtgärder har vidtagits i syfte att utveckla dessa aktörers roll i sjukskrivningsprocessen. Jag vill nämna några särskilt viktiga.

Försäkringskassan har fått ett uppdrag att stärka sin sjukförsäkringshandläggning och ett resurstillskott på 250 miljoner kronor per år för detta arbete. Försäkringskassan arbetar nu utifrån en samlad handlingsplan. Handlingsplanen innehåller ett flertal åtgärder för att utveckla och stärka myndighetens sjukförsäkringshandläggning. De insatser som har vidtagits bedöms vara en bidragande orsak till att ökningstakten för sjukpenningtalet nu börjar avta.

Försäkringskassan har också fått i uppdrag att genomföra breda informationsinsatser beträffande sjukförsäkringen.

Ett förslag till hälsoväxling har nyligen remitterats. Syftet är att förebygga sjukfrånvaro och att säkerställa att sjukskrivna anställda får del av de åtgärder på arbetsplatserna som i varje enskilt fall behövs för att möjliggöra återgång i arbete. Samtidigt har parterna på arbetsmarknaden erbjudits möjligheten att i stället komma överens om lösningar som på ett trovärdigt sätt minskar sjukfrånvaron. Presenterar parterna sådana kommer regeringen inte att gå vidare med förslaget om hälsoväxling.

Det är viktigt att arbetsgivaren kan få stöd när det behövs i arbetet att minska sjukfrånvaron på arbetsplatserna. Försäkringskassan har därför fått ett uppdrag från regeringen att utvärdera och utveckla stödet till arbetsgivarna. Uppdraget genomförs i samråd med arbetsgivarföreträdare.

Försäkringskassan har nyligen presenterat en plan för ett utvecklat samarbete med arbetsgivare och hälso- och sjukvården. Regeringen har dessutom vidtagit åtgärder i syfte att säkerställa kompetensutvecklingen för företagshälsovårdsläkare.

Resurserna till kommuner och landsting kommer att ökas med 10 miljarder kronor årligen. Det motsvarar över 10 000 anställda. Det kommer att kunna bidra till en bättre arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro bland personal inom skola, vård och omsorg.

Överenskommelsen med SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess har varit regeringens viktigaste verktyg för att stimulera kvalitetshöjande insatser inom hälso- och sjukvården. Årets överenskommelse omfattar 1,5 miljarder kronor. De utvecklingsinsatser som har vidtagits inom ramen för överenskommelsen har bidragit till att sjukskrivning i större utsträckning ses som en del av vård och behandling. Det handlar till exempel om vidareutveckling av rehabiliteringskoordinatorfunktionen för att främja patienten återgång i arbete och utbildningsinsatser för läkare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min bedömning är att vi har tagit ett stort kliv framåt i arbetet med att skapa en väl fungerande sjukskrivningsprocess och att uppnå det uppsatta målet. Den snabba ökningen av sjukfrånvaron som pågått sedan 2010 har nu bromsats upp. Det återstår fortfarande att vända utvecklingen. Detta är en av regeringens mest prioriterade frågor och arbetet får inte avstanna, utan de genomförda åtgärderna ska följas upp och åtgärdsprogrammet ska utvecklas.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Socialförsäkringen är en viktig del av den svenska välfärden, inte minst utifrån att en tredjedel av statens budget utgörs av sjukförsäkringen. För den enskilde och för arbetsgivaren måste försäkringen vara legitim, tillförlitlig och förutsebar. Sjukförsäkringens nivåer måste balanseras så att incitament för arbetslinjen bibehålls samtidigt som den som är sjuk får en trygg sjukpenning.

Det är önskvärt att sjukförsäkringens struktur ska ha långsiktig hållbarhet över tid, oavsett vem som har det politiska ansvaret i Sverige. Jag välkomnar att regeringen har satt ett mål för sjukpenningtalet. Det är bra och ger en tydlig signal till myndigheter, arbetsgivare med flera att styra mot uppsatt mål.

Precis som vi nu fick höra i svaret har socialförsäkringsministern presenterat en plan med ambitionen att nå målet om nio dagar per försäkrad och år fram till år 2020. Det är positivt att den oroande ökningen nu verkar ha stannat av till viss del. Men om man tittar på de prognoser som görs av Försäkringskassan ser det ut som om sjukpenningtalet kommer att vara 11,4 dagar 2020 med de åtgärder som finns och i den takt som nu ökningen sker. Det innebär dels att man måste se åtgärdspaketet över längre tid, dels, vilket är intressant, att tack vare att Försäkringskassan nu är noggrannare med att både kontrollera och hjälpa den som har uppnått 90 och 180 dagar ser man redan nu effekten att ökningen har avtagit.

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen gjorde ett gediget arbete med ett antal konkreta förslag som hittills har lagts i träda av regeringen. Därför var en av de frågor som jag ställde för drygt ett år sedan till ministern vad som händer med utredningen. Pågår beredningen? När kommer riksdagen att få ta ställning till några av förslagen?

I utredningens betänkande finns det ju ett antal förslag som skulle kunna hjälpa till att vända utvecklingen, bland annat tidigare upptäckt av behov av åtgärder för återgång i arbete genom att ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården införs som gör det lättare att tidigt identifiera sjukskrivna som har behov av specifika insatser i samverkan med arbetsgivaren.

Det handlar också om flexibel sjukpenning vid stegvis återgång i arbete. Där vet jag att vi har en samsyn, och jag tror att det vore väldigt bra att få till det snarast. För många sjukskrivna är nämligen trappstegen för höga, och fokus bör alltid vara stöd och hjälp för återgång till arbete utifrån individens förmåga och behov. Men det krävs författningsförslag och en konsekvensanalys. Var finns det, och när kan vi förvänta oss att riksdagen får ta ställning till förslagen?

Sjukfrånvaron i Sverige har varierat över tid men utan att variationerna har kunnat förklaras av motsvarande förändringar i folkhälsa eller arbetsmiljö. Det är precis det vi har sett sedan 2011 när det började öka igen. Samma analys kan göras avseende de stora regionala skillnaderna som vi tidigare har stått och debatterat här och som är helt oförklarliga. Hur kan det skilja så mycket mellan till exempel Jämtland och Halland?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det sker en oroande ökning av diagnoser avseende psykisk ohälsa som naturligtvis ger upphov till frågeställningar avseende organisation, ledarskap och arbetsmiljö. Anser ministern att de lägre sjukskrivningstalen inom privat sektor kan bero på organisation och ledarskap?

Där har jag också följdfrågor som jag kommer att ta upp i nästa inlägg.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret, och tack till interpellanten för att hon lyfter upp en sådan här viktig fråga!

Jag håller med om att vi ska ha en så hållbar försäkring som möjligt. Den ska vara pålitlig för den försäkrade och för arbetsgivaren. Jag håller alltså med interpellanten om att det är en jätteviktig fråga, och det är jätteviktigt att vi får en bra försäkring.

Men då får man inte göra sådana saker som Moderaterna gjorde när de hade regeringsmakten. Finansminister Anders Borg flyttade över 5,5 procent av försäkringsavgifterna från sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen in i den allmänna löneavgiften som i princip är en ren skatt som finansministern förfogar över.

Ett sådant beteende skapar ingen pålitlig försäkring. Man ville åt pengarna, sänka skatten på löner och beskatta sjukdomen. Det får vi inte göra, för det skapar ingen tillit hos den som är försäkrad. Det skapar ingen tillit hos arbetsgivaren, för väldigt många arbetsgivare investerar väldigt mycket i sin arbetskraft och inte minst i samhället. I den förra interpellationsdebatten diskuterade man ju skatterna. Skatterna tar vi in för att investera - investera i individen och i samhället.

Då kan man inte bete sig så att man beskattar sjukdomen, eller som man gjorde i nästa steg: Först beskattar man den sjuka, och sedan säger man till den sjuka att gå till Arbetsförmedlingen efter ett antal dagar. Orsaken till sjukdomen och den nedsatta arbetsförmågan har ju inte försvunnit, utan man flyttar bara på personen.

Det får man inte göra om man verkligen vill ha en pålitlig försäkring. Det är jätteviktigt, fru talman, och jag hoppas att Moderaterna nu har ändrat sina idéer om hur man organiserar den här försäkringen.

Vi kan titta på vad Moderaterna gjorde under de åtta år som de hade regeringsmakten. Man ändrade i princip alla försäkringar. Man angrep allt: arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen. Man angrep allting som var kollektivt. Man till och med sänkte arbetsgivaravgifterna för ungdomar upp till 25 år. Allting utom en enda social avgift, och det var den allmänna pensionsavgiften. Det är ju den individuella avgiften. Den betalar var och en till sig själv. De andra är generella avgifter.

Ska man kunna ha kvar vår generella försäkring, vilken är den bästa försäkringen i hela världen, måste man skapa en pålitlig försäkring, både från den försäkrades synvinkel och från arbetsgivarens synvinkel. Då får man inte flytta ut 5,5 procent, ett antal miljarder. 1 procent var mellan 13-15 miljarder. Då kan man räkna hur mycket pengar den förra finansministern Anders Borg fick att leka med.

Detta skapar ingen pålitlig försäkring!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Lotta Finstorp och Jasenko Omanovic, för era inlägg i det som vi alla tycker är en väldigt viktig fråga.

Regeringen arbetar extremt intensivt med frågan om sjukskrivningarna. Det är mycket glädjande att se att det åtgärdspaket som regeringen, sedan den tillträdde, har lagt ned tid på för att implementera nu verkar få en del effekter.

Lotta Finstorp refererade till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen och det gedigna arbete som gjordes av partierna under de år som den verkade. En del av de förslagen finns ju med i det åtgärdspaket som regeringen just nu håller på att genomföra. Det gäller bland annat den tydliga målsättningen men också flera andra frågor. Det kan handla till exempel om det som rör sjukskrivningspraxis. Vi kommer nu att följa den på ett annat sätt. Vi har lagt en betydligt större tonvikt än tidigare på att sjukskrivning ska ses som en del av vård och behandling. Flera olika åtgärder är dessutom vidtagna i den riktningen.

När regeringen tillträdde hösten 2014 hade sjuktalen sedan 2010 ökat med närmare 55 procent. Erfarenhetsmässigt vet vi att den sortens utveckling tar tid att vända. Ändå är jag glad över att vi redan nu ser en del resultat. För regeringen handlar det om - precis som jag avslutade mitt anförande med - att se till att fortsätta att implementera det breda åtgärdspaket som vi lade fram i höstas, och som vi nu ser att det är framgångsrikt. Precis som jag avslutade mitt förra inlägg med ser vi också vad som eventuellt behöver utvecklas ytterligare i nästa steg och vad det är som helt enkelt väntar runt hörnet.

Jag kan nämna några ytterligare saker som är på gång, utöver det åtgärdspaket som vi nu håller på att arbeta med. Det handlar bland annat om ett kommande regeringsuppdrag. Vi tittar närmare på enskilda läkares sjukskrivningsmönster och även på det som Lotta Finstorp refererade till i sitt inlägg, alltså en djupare analys av de regionala skillnaderna i sjukskrivningsmönster runt om i landet. Vi ser på skillnaderna både mellan regioner och mellan olika primärvårdsenheter - detta för att vi ska få en bättre kontroll. Vi från regeringen ser fram emot att återkomma till detta.

Jag vill också närma mig frågan om ytterligare åtgärder hämtade från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Vissa delar finns redan med i det åtgärdspaket som regeringen nu genomför, men efter sommaren kommer vi också att återkomma med ytterligare delar från socialförsäkringsutredningen som vi tror är viktiga för att förstärka den utveckling om vi nu ser mot en låg och stabil sjukfrånvaro till 2020. Det kommer då att finnas en möjlighet att ta ställning till dessa förslag.

När det gäller den privata sektorn är mitt svar kort och gott: Ja, Lotta Finstorp, jag tror att både sättet att arbeta med ledarskapsfrågor och sättet att organisera arbetet inom delar av den privata sektorn kan vara betydelsefullt att se närmare på också för den offentliga sektorn.

Fru talman! Jag vill börja med att kommentera det som Jasenko Omanovic sa. Det kan ju inte vara okänt för honom hur situationen såg ut före 2006 och varför regeringen Persson tillsatte Hedborgsutredningen. Alliansregeringen levererade de förslag som fanns i utredningen eftersom det var alldeles för många människor som förtidspensionerades samtidigt som antalet sjukskrivningar var enormt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den sista fråga som jag hade och som ministern också har svarat på gällde detta med att man kan hitta goda exempel inom den privata sektorn eftersom sjukskrivningarna där är lägre. Då vill jag i stället fråga: Varför jagar då regeringen de företag som driver verksamhet inom vård, skola och omsorg genom att lämna oklara besked avseende deras verksamheter? Det borde vara tvärtom.

De privata arbetsgivarna borde lyftas fram som goda exempel där offentlig sektor kunde titta på hur man gör. Det handlar om organisation, ledarskap och delaktighet. Flera enkäter visar att de privat anställda är mer nöjda med delaktigheten i alternativt drivna verksamheter. Det finns inte något egenvärde i det, utan det måste gå att applicera även på offentliga verksamheter genom att ha mindre enheter, att mellanchefer har färre medarbetare och så vidare.

Vad anser ministern är kännetecknande för friska arbetsplatser? Vi måste nog titta på friska arbetsplatser där människor inte är sjukskrivna inom kontaktyrken, välfärdsföretag och offentlig sektor. Vad är det som de gör som är nyckeln till framgång och som gör att människor mår bra på sin arbetsplats? Det är ju inte rocket science på något sätt. Man borde lyfta fram dessa arbetsplatser och se noggrannare på dem.

Under våren bad jag riksdagens utredningstjänst att jämföra sjukskrivningarnas kostnader inom kommun- och landstingssektorn och kostnaderna i den privata sektorn. Skillnaderna är rätt så stora.

Om den privata sektorns sjukskrivningar gällde för hela arbetsmarknaden skulle det innebära en kostnadsminskning av sjukförsäkringen med 2,6 miljarder per år. Det motsatta gäller för hur kostnaderna skulle öka om kommuners och landstings sjukskrivningstal skulle gälla för hela arbetsmarknaden. Det skulle innebära en total kostnadsökning av sjukförsäkringen med 8,6 miljarder kronor per år. Det vore intressant att höra ministern kommentera det.

Jag tror att det ligger mycket i organisation och ledarskap. Men det går inte att gissa, så det vore väldigt bra att få en analys av hur friska arbetsplatser arbetar och varför de är framgångsrika i att ha medarbetare som mår bra på arbetet.

Inflödet av antalet anmälda sjukskrivna minskar, sett till siffrorna. Det är naturligtvis glädjande - absolut. Detta sker ju utan medfinansiering. Ministern har ju föreslagit att arbetsgivarna ska vara med och medfinansiera kostnaderna för sjukförsäkringarna.

Remisstiden gick ut den 7 juni. Kommuner och arbetsgivarorganisationer har svarat, och det är väldigt få som tycker att det är en bra idé. Det vore intressant att få höra vad ministern har för tankar framåt utifrån remissvaren. Om man kan fortsätta att sätta press på Försäkringskassan och hälso- och sjukvården för att arbeta mer optimalt - friska arbetsplatser - finns det väl ingen anledning att ha en medfinansiering.

Fru talman! Jag vill säga till Lotta Finstorp att jag ju har sagt att det är glädjande att vi är inne på samma linje. Vi vill att det ska vara en pålitlig försäkring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För mig som riksdagsledamot skulle det vara ett brott av mig - jag har varit riksdagsledamot och ledamot i socialförsäkringsutskottet under åtta år - att inte ta upp det som ledde till att nästan 100 000 personer var utförsäkrade. Jag upplever det som att det skulle vara ett brott av mig mot det uppdrag som jag har haft i åtta år. Därför ville jag säga det.

Sedan hoppas jag verkligen att Moderaterna inser hur utvecklingen har varit. När regeringen Persson insåg att kostnaderna för sjukförsäkringen var enormt stora satte man upp ett mål om att halvera dem. Men man sa inte att man skulle skicka ett antal personer till Arbetsförmedlingen för att de skulle försöka att hitta ett jobb. I stället försökte man att göra insatser som ledde till att sjukfrånvaron faktiskt minskade från 2003. Men när reformen rehabiliteringskedjan verkade i sin fulla kraft ökade sjukfrånvaron igen. Det var olyckligt och det var ett stort problem.

Men jag hoppas verkligen att vi nu kan hitta en gemensam grund där vi kan bilda en pakt för att få en långsiktig och pålitlig försäkring för den försäkrade och för arbetsgivare.

Fru talman! Jag tackar för mycket kloka och spännande inlägg. För att hinna med att svara i de olika delarna vill jag börja med det som Lotta Finstorp nämnde om goda exempel. Jag vill verkligen inte ge mig in i debatten om vinst i välfärden med den här frågan. Vad gäller frågan om hur man organiserar arbetet finns goda exempel i den privata sektorn - kanske något övervägande, ärligt talat, vilket siffrorna visar. Men vi har utmärkta exempel även på den offentliga sidan. Genom organisationsförändringar och genom att frångå ett traditionellt sätt att organisera de kvinnodominerade arbetsplatserna i välfärden får man direkta effekter på sjuktalen.

Lotta Finstorp har helt rätt när hon säger att det handlar om ledarskap, om att ge ledarna och cheferna i de här verksamheterna förutsättningar att vara chefer och ledare. Det handlar om mandat likaväl som om förutsättningar till exempel gällande personalgruppers storlek. Det handlar om att skapa delaktighet, framtidstro och engagemang på arbetsplatsen. Sådana exempel behöver vi verkligen lyfta fram, men vi får inte bara prata om att vi behöver lyfta fram de goda exemplen. Vi måste se till att också göra något. Man behöver göra saker i större utsträckning, inte minst i den offentliga sektorn.

Jag vill ta upp en oroande utveckling som jag sett. När jag tidigare var förbundsordförande för Vision började allt fler verksamheter bedrivas i privat regi. Till en början såg vi väldigt goda effekter, till exempel inom vård och omsorg. Men sedan såg vi en tendens åt att man anpassade sig efter sättet att organisera verksamheten i den offentliga sektorn. Detta har lett till att man delvis har högre sjukskrivningar i de verksamheterna, också i den privata sektorn. Även om de är lägre jämförelsevis är de fortfarande höga relativt sett, och där behöver vi göra mer.

När det gäller hälsoväxlingen måste jag få vara väldigt tydlig. Ja, jag tror att vi behöver ökade ekonomiska drivkrafter för arbetsgivarna när det handlar om de långa sjukfallen. Det förslag som vi nu har tagit fram innebär de facto en mer rättvis fördelning av sjukkostnaderna. De arbetsgivare som har låga sjuktal och som har fått vara med och finansiera kostnaderna för de arbetsgivare som haft väldigt höga sjuktal under lång tid kommer nu att få en bonus. Det kommer att gynna företagen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt vill jag kopplat till hälsoväxlingen lyfta fram något som jag tycker är väldigt olyckligt i debatten just nu. Nu pratar man mer om förslaget till Strandhälls sjukskatt än om det som faktiskt är problemet, nämligen att vi har 200 000 sjukskrivna. Regeringen har sträckt ut handen till Svenskt Näringsliv, SKL och Arbetsgivarverket och uppmanat dem att komma med förslag till regeringen på åtgärder som kan ha den effekt som vi bedömer att hälsoväxlingsförslaget skulle ha. Då är vi beredda att avstå från att lägga fram det här förslaget i höstbudgeten. Men kommer man inte med något sådant förslag kan vi inte sitta på händerna.

Fru talman! Jag tackar ministern för en viktig debatt.

Jasenko Omanovic säger att ökningen av antalet sjukfall skedde när rehabiliteringskedjan infördes, vilket låter märkligt i mina öron. Det vi ser i dag är ju att det sker en minskning även bland de längre sjukfallen tack vare att Försäkringskassan mycket tydligare prövar den som är sjukskriven och "lyfter upp" varje individ vid 90 och 180 dagar. Jag anser alltså att det snarare är tvärtom.

Jag skulle vilja ta upp medfinansieringsförslaget igen. Det är ett väldigt högt tonläge. Man är väldigt orolig bland privata arbetsgivare men också inom SKL, det vill säga bland kommuner och landsting. Varje arbetsgivare förlorar ju alltid på att ha medarbetare som är sjukskrivna. Det är aldrig bra för produktionen. Det är inte bra för verksamheten över huvud taget.

Jag håller med ministern angående dåliga arbetsgivare, som inte gör det de ska i arbetsmiljöfrågor och inte har en organisation som fungerar väl och där människor mår bra. Problemet är ju att det egentligen är vi politiker som är arbetsgivare i de organisationer som har det största antalet sjukskrivna. Vi måste ute i landet, i kommuner och landsting där fullmäktigeförsamlingen är arbetsgivare, verkligen ta tag i detta och se över hur man arbetar i organisationen. Att straffa via ekonomiska incitament är inte rätt väg. I vilket skede ska den som söker ett arbete säga "jo, det är så att jag har en lång sjukdomshistoria också" för att arbetsgivarna ska få ekonomisk hälsoväxling? Jag tycker att det är tveksamt ur integritetssynpunkt.

Fru talman! Jag vill säga några korta saker. När det gäller det här med prövningarna vid 90- och 180-dagarsgränserna tror jag att jag förstod vad Jasenko Omanovic var ute efter, och det är också min bild. Vi har debatterat detta många gånger, Lotta Finstorp. Det handlar om vad som faktiskt är verkningsfullt. Mellan 2010 och 2014 kunde vi, trots att rehabiliteringskedjan var på plats, se väldigt tydligt hur prövningarna vid de tidiga tidsgränserna föll ut och hur människor blev utförsäkrade vid den bortre tidsgränsen, där ingen prövning gjordes utan det bara blev en utförsäkring.

Det som vi nu försöker göra tillsammans med Försäkringskassan är att stärka prövningen men också se till att man verkligen får insatser vid de tidiga tidsgränserna. Man ska inte bara åka ut utan ska komma tillbaka igen och få det stöd man ska ha. Det tycker jag är otroligt viktigt att trycka på. Vi såg också hur prövningarna vid de tidiga tidsgränserna sjönk mellan 2010 och 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tittar nu på detta i Regeringskansliet och har för avsikt att komma tillbaka, troligen i början av nästa år, med förslag på hur vi ska kunna säkerställa kvaliteten i de rehabiliteringsinsatser som ska införas. Det visar ju sig att det här verkar fungera. Nu får vi bara följa det noggrant, så att vi verkligen ser att människor får det stöd de ska ha.

Vad gäller hälsoväxlingen har jag respekt för att man kan tycka olika. Jag säger återigen att min hand är utsträckt till arbetsmarknadens parter. Vi har gärna ytterligare dialog med dem om hur vi kan hitta insatser som de tror skulle vara bättre för att bryta utvecklingen med sjuktalen. I stället för kampanjande om Strandhälls sjukskatt, ägna er åt att hitta de lösningarna!

Överläggningen var härmed avslutad.