En EU-plattform för djurskydd

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att verka för ska ingå i den föreslagna plattformen. Frågan gäller även vilka konsekvenser på nationell nivå och unionsnivå jag anser vara möjliga till följd av plattformens införande. I interpellationen tas även frågan upp om hur Sverige säkerställer viktiga allianser inom jordbruks- och fiskerådet efter brexit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I över två år har Sverige haft ett nära samarbete om djurskyddsfrågor inom EU. Samarbetet med Danmark, Nederländerna, Tyskland och sedan en tid även med Belgien har varit framgångsrikt. Ett konkret resultat är att kommissionen i januari i år har fattat beslut om att inrätta en EU-plattform för djurskydd. Plattformen är ett initiativ från oss och har fått stöd från en klar majoritet av medlemsstaterna samt från berörda aktörer.

Syftet med plattformen är att bidra till ett stärkt djurskydd. Det kommer att ske bland annat genom att underlätta kommunikation samt utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan berörda parter. Plattformen kommer att bestå av omkring 75 personer. Dessa ska representera behöriga myndigheter, olika näringsgrenar och det civila samhället. Utöver detta kommer oberoende vetenskapliga experter att ingå i plattformen. Ett första möte i plattformen är planerat till den 6 juni i år.

När det gäller djurskydd på EU-nivå anser jag att det är av största vikt att vi arbetar tillsammans. Djurskyddet inom EU behöver stärkas, och vi måste gå fram på bred front och utnyttja hela verktygslådan. Plattformen kommer att sätta fokus på frågan och öka medvetenheten om betydelsen av ett gott djurskydd. Det är värdefullt och nödvändigt att ta del av varandras erfarenheter. Plattformen kommer att öka möjligheten till samarbete olika aktörer emellan. Det gäller att utnyttja de goda krafter som finns och sprida information om lyckade initiativ och samarbeten, vare sig de finns på lokal nivå, regional nivå, nationell nivå eller på EU-nivå.

Jag har föreslagit en rad konkreta frågeställningar för plattformens arbete. Exempel på detta är arbete som syftar till att svanskupering av grisar, näbbtrimning av fjäderfä och obedövad kastrering av smågrisar upphör. Långa djurtransporter är en annan central fråga. Ett annat angeläget område är att utveckla system för att kommunicera mervärden i djurhållningen till konsumenter.

Vi har också vidtagit åtgärder för att stärka djurskyddssamarbetet inom landet. Näringsdepartementet har i detta syfte bjudit in aktörer från myndigheter, akademin, näringen och berörda organisationer som på olika sätt är aktiva på EU-arenan till ett rundabordssamtal i nästa vecka. Syftet är att vi genom att arbeta tillsammans ska ge extra tyngd åt den svenska rösten inom EU.

Arbetet med likasinnade medlemsstater på djurskyddsområdet är väl etablerat och under ständig utveckling, samtidigt som ambitionen hela tiden är att utvidga denna krets.

Den svenska regeringen arbetar kontinuerligt och aktivt för att utvidga och fördjupa EU-samarbetet inom olika områden, däribland djurskydd. Sverige har inom EU-kretsen ett gott anseende och trovärdighet vad gäller djurskyddsfrågor. Detta visar inte minst det pågående samarbete som lett fram till inrättandet av en plattform för djurskydd.

De formella utträdesförhandlingarna för Storbritannien påbörjades den 29 mars 2017. EU och Sverige kommer inom många områden att behöva ha ett väl fungerande samarbete med Storbritannien även när landet står utanför EU.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för inlägget. Innan vi går vidare med denna interpellation vill jag säga något angående det tidigare inlägget om jaktfrågor, som jag tyvärr inte hade möjlighet att svara på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Visst är det så att regeringen har kommit i mål med vissa jaktfrågor under mandatperioden, men när Sven-Erik Bucht nu ändå är på plats och är så pass ödmjuk kan jag passa på att säga att det är med blandad framgång som man har kommit i mål med dessa jaktfrågor.

Nog om detta - nu är det dags att tala om denna interpellation, som rör det svenska djurskyddet och en eventuell EU-plattform för djurskydd.

Jag vill inleda med att säga att svenskt djurskydd är omfattande och håller en hög nivå. Den konsument som väljer svenskt i hyllan eller i disken kan känna sig trygg i att man har valt hållbart producerad mat, och detta gäller vare sig man väljer konventionell mat eller ekologiskt odlad mat. Detta är viktigt att slå fast redan i början.

På EU-nivå finns, i brist på annat ord, ett golv för djurskyddet, och Sverige ligger ganska högt över detta golv. Ibland talas det om att Sverige ligger lite för högt över det och att vi får en konkurrensnackdel, eftersom vår mat helt enkelt blir dyrare. Det är klart att det kommer att kosta mer om vi har krav på att grisarna ska ha en större box än i andra länder, särskilt som vi bor i ett land med höga mark- och fastighetspriser, vilket spelar roll i en konkurrenssituation.

Vad gäller framtiden är jag övertygad om att det så kallade EU-golvet långsiktigt måste höjas, vilket också är anledningen till att jag ställde denna interpellation. Dagens nivå på svenskt djurskydd är god, och bristerna handlar inte om regelverk utan om tillsyn.

Men i samband med att man höjer nivån på djurskyddet inom unionen tror jag att man behöver titta på just tillsynen. De långa djurtransporterna, som uppmärksammades av flera partier förra sommaren, var helt enkelt inte lagliga - inte ens med detta EU-golv.

Därför är det välkommet att statsrådet tar initiativ till den här EU-plattformen. Den har potential att bli någonting riktigt bra. Jag vill också säga att jag är imponerad av vilka länder som ingår - det rör sig inte om länder som jag typiskt förknippar med en hög nivå på djurskyddet.

Därför vill jag fråga statsrådet Bucht hur han ser på framtiden för denna plattform. Blir det här ett diskussionsforum, eller får det någon legal status?

Hur går förhandlingarna med länder som eventuellt vill ingå? I interpellationssvaret nämns att man har goda diskussioner med flera länder - kommer detta att formaliseras på något sätt?

Hur säkerställer statsrådet att goda allianser byggs nu när en viktig allierad i EU-samarbetet, i form av Storbritannien, väljer att lämna EU? Vilka lärdomar - om några - kan man dra av detta?

Herr talman! Det är en stor framgång för Sverige att vi har fått denna plattform på plats. Det är ett arbete som har bedrivits intensivt under de två och ett halvt år som jag har varit statsråd, och väldigt mycket kraft har lagts på att gå i land med denna fråga.

Sedan Sverige gick in i EU på 90-talet har vi talat om vikten av djurskydd inom unionen, men kanske har vi inte riktigt blivit hörda förrän under de senaste åren. Detta är en jättebra sak för att stärka djurskyddet inom hela EU, och det är också en arena för samverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förslaget fick ett starkt stöd i EU. Det fick en bred majoritet, och just därför kommer det, som jag bedömer det, att bli ett mycket viktigt instrument med en hög status. Detta är ingenting som kommer att kunna negligeras av EU-länderna.

Vi har haft höga ambitioner när vi har jobbat med vår nationella strategi på detta område. Vi har haft som ambition att inte bara jobba inom Sverige utan att även föra ut arbetet och stärka djurskyddet inom EU, vilket vi har varit tydliga med även där.

Vi har lämnat förslag på konkreta åtgärder till kommissionen. Det är en mycket diger lista. Jag ska inte räkna upp alla, men förslagen rör bland annat handel med sällskapsdjur, djurtransporter, kastrering av smågrisar, svanskupering och näbbtrimning.

Djurtransporter är en väldigt viktig del, vilket Jesper Skalberg Karlsson tog upp. EU:s chefsveterinärer har kartlagt problemen med djurtransporter och vidarebefordrat informationen till kommissionen, som har fått en mängd förslag till åtgärder som kan vidtas i samband med denna plattform. Jag har även lyft upp frågan om djurtransporter på ett tidigare ministermöte.

Herr talman! Låt oss ta kupering av grisar, vilket statsrådet själv nämnde, som ett symboliskt och bra exempel när det gäller djurskydd och vad det är som egentligen kostar.

I vissa länder har man väldigt små boxar med många grisar i. Detta gör att grisarna blir trängda och stressade, så till den grad att de biter av svansen på sina syskon.

Många löser detta genom att kupera svansen, så att det inte finns någonting att bita av. Detta gör att man kan ha fler grisar på mindre utrymme. Grisarna lider mer men tar mindre plats.

Sverige har krav på större boxar än vad andra länder har, vilket gör att det behövs fler kvadratmeter ladugård. Om vi helt skulle harmonisera våra djurrättsregler med EU skulle vi ändå ha kvar vissa konkurrensnackdelar, just eftersom vi redan har höga mark- och fastighetspriser i Sverige. Den biten finns kvar, och så länge vi inte radikalt ändrar vår skattepolitik för jordbruket och vår äganderättspolitik kommer svenska produkter att kosta åtminstone lite mer än andra.

När det gäller den nya EU-plattformen och att göra saker i unionsformat vill jag säga att de ingångna avtal och de beslutade regelverk som vi har i unionen måste följas av alla. Jag tror inte att problemet långsiktigt är att EU inte kommer att våga stifta djurskyddslagar, utan jag tror snarare att problemet är att vi har en del sydeuropeiska vänner som tolkar dessa lagar ganska fritt och kanske inte genomför saker och ting som vi andra här uppe i Norden gör.

Jag tror inte att det är önskvärt eller att det finns något mervärde i att vi springer före i blindo så långt att vi fasar ut vår livsmedelsproduktion och i stället importerar alla livsmedel från dem som inte sköter sig. Hela golvet måste flyttas upp innan vi börjar tänka på att försöka nå taket.

Då vi verkar på en EU-marknad vill jag säga att det absolut finns ett mervärde i svenska livsmedel, men det är ganska svårt att få betalt för detta mervärde. Här kan man vara ärlig med att svenska livsmedelsproducenter i dag inte alltid får ut vad deras produkter egentligen är värda. Det är tveksamt om vi i Sverige ska fortsätta med vår egen gold-plating och medverka till att nya pålagor läggs till de svenska livsmedelsproducenternas bördor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då blir en rimlig följdfråga - när vi talar om nya initiativ på EU-nivå och saker som kommer uppifrån - om denna EU-plattform kommer att påverka svenskt jordbruk och svenska livsmedelsproducenter. Kan statsrådet garantera att detta inte leder till nytt regelkrångel? Är det, så att säga, ett forum för nya regler även för oss, eller är det mer av en diskussionsgrupp för best practice? Detta skulle vara bra att reda ut.

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att det inte handlar om att försämra svensk djurvälfärd eller djurhälsa. Det handlar om att förbättra den på EU-nivå. Vi är världsledande på området. Vi ska inte bli sämre, utan vi ska påverka EU att bli bättre.

Det finns en stor folklig förankring i de här frågorna inom hela unionen. Kommissionen gör sina Eurobarometrar, som visar en dramatiskt ändrad attityd till djurskyddet inom EU. 82 procent anser att lantbrukets djur bör ha ett starkare skydd. 59 procent uppger att de är villiga att betala mer för produkterna om de har ett bra djurskydd.

Så är det också med våra svenska produkter och livsmedel. Sverigemärkningen har blivit en formidabel succé. Folk efterfrågar dem, trots att de kanske kostar lite mer, därför att man vet vad man får. Man kopplar ihop mat med hälsa.

Sedan håller jag med om att det finns länder som inte riktigt följer den lagstiftning som finns. Det är också något som jag har påpekat vid ministermöten. Man kan inte införa en lagstiftning om förbud mot svanskupering på grisar som vissa länder sedan slarvar med att följa. Då måste det finnas sanktionsmöjligheter.

Vi fortsätter arbetet med likasinnade länder som Danmark, Nederländerna, Tyskland och Belgien när det gäller till exempel välfärd för grisar och djurskyddsbestämmelser för unghöns. Vi har också ett nära samarbete på tjänstemannanivå med dessa länder, och det kommer vi att fortsätta ha. Denna vecka är en europeisk delegation på studiebesök här för att titta på svensk grisuppfödning, och tyskarna är intresserade av att komma hit för att studera griskastrering under bedövning.

Det finns alltså ett stort intresse för de här frågorna från många andra länder, som kanske inte fanns tidigare. Under de senaste åren har vi höjt medvetenheten i många andra länder och fått ett väldigt bra gensvar.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Då tolkar jag ändå statsrådet som att den här plattformen inte kommer att innebära att några svenska regler eller lagar behöver skrivas om, utan att det snarare handlar om att få upp EU-standarden till svensk nivå. Det blir alltså ingen förändring för svenskt jordbruk och inte heller för svensk livsmedelsproduktion. Det skulle i så fall vara välkommet.

Jag vill i det sammanhanget säga att det är viktigt att tillsynen i hela unionen steppar upp ett snäpp, för man följer som sagt inte alltid ens nuvarande lagstiftning. Problemet är kanske främst tillsynen och inte regelverket. Det är viktigt att ha med sig när man ska höja ribban.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill avsluta med att tacka för debatten och konstatera att svenskt djurskydd håller en hög kvalitet. Den konsument som väljer svenskt i butiken kan känna sig trygg med att man väljer hållbar mat, oavsett om man väljer konventionellt eller ekologiskt. Det är något som vi ska värna och utveckla. Jag tycker att vi framgent också ska vara ärliga med att miljö- och produktionsmål ska vara jämställda. Det blir inte bra om det kantrar för mycket åt det ena eller det andra hållet. Om vi inte har den balansen tror jag att vi kan förlora både möjligheten att nå miljökvalitetsmålet om öppna landskap och viktiga arbetstillfällen i gröna näringar.

Därför hoppas jag att statsrådet och regeringen samlar mod och kraft att driva en ambitiös linje i den föreslagna EU-plattformen. Det kan bli riktigt bra om det görs på rätt sätt. Men med MP i regeringen finns det en oro för att det ska hamna på kant eller helt spåra ur.

Vi får väl se om det blir fler interpellationsdebatter. Det tror jag nog ändå att det kommer att få bli.

Med detta tackar jag för mig i dag.

Herr talman! EU-plattformen är väldigt viktig för att vi ska kunna höja djurskyddet inom hela EU. Det är också viktigt att vi utbyter erfarenheter med varandra. Vi är ändå i dag 28 men snart 27 länder, och det är många olika erfarenheter som finns där.

Detta är en mycket bra arena för samarbete och samverkan. Att vi kan lära av varandra är jag övertygad om. Jag är också övertygad om att till och med vi i Sverige kan lära någonting av någon annan, så jag tycker inte att man helt och hållet ska utesluta att det kan bli lagstiftningsförändringar. Så långt vill inte jag gå, för vi vet ännu inte riktigt hur det ser ut. Men jag ser det som väldigt viktigt att vi samarbetar om de här frågorna. Det handlar i första hand om att öka djurskyddet ute i EU där de ligger efter oss. Sverige är världsledande.

En annan reform på djurskyddsområdet är att det kommer att inrättas ett referenscentrum för djurskydd. Där hoppas jag att SLU kommer att kunna ta en position på ett bra sätt. Det finns ett stort intresse från kommissionen för frågan, och det riktar sig till Sverige.

Låt mig avsluta med att påminna om att arbetet med att stärka djurskyddet inom EU är en viktig del också för den nationella livsmedelsstrategin, och plattformen är ett betydande steg på den vägen.

Till Jesper: Tack för en bra debatt om ett viktigt område som djurskydd!

Överläggningen var härmed avslutad.