En effektiv kriminalvård och färre återfall

Herr talman! Beatrice Ask har frågat mig vilka insatser jag och regeringen planerar för att vidareutveckla Kriminalvården och vilka åtgärder jag anser är nödvändiga för att kunna ha ett gott beslutsunderlag avseende insatser för att förebygga återfall i brott.

Bakgrunden till Beatrice Asks frågor är bland annat regeringens beslut i början av året att avsluta utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård.

Att fler ska lämna en kriminell tillvaro bakom sig är en prioriterad fråga för regeringen. Att öka kunskapen om vad som fungerar är angeläget men kräver ett sammanhållet och långsiktigt arbete. Den utredning som tillsattes av den förra regeringen, med ett uppdrag som omfattade många disparata delar, hade utifrån direktivens utformning inte de förutsättningar som var nödvändiga för att leverera det underlag regeringen behöver för att utveckla styrningen av Kriminalvården, inte minst avseende det återfallsförebyggande arbetet.

Vi vet att övergången från anstalt till frihet är kritisk när det kommer till risken för att återfalla i brott. En av den tidigare socialdemokratiska regeringens sista åtgärder var därför att ta initiativ till nya regler för att åstadkomma en förbättrad och mer strukturerad övergång från livet i anstalt till livet i frihet. Målsättningen var att utslussning från anstalt skulle anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott. Åtta år har passerat. Vi har i dagarna fått ta del av Kriminalvårdens årsredovisning och kan konstatera att man kan komma betydligt längre inom detta område.

Under tiden i anstalt ges ett unikt tillfälle att samordna och fokusera insatser kring individerna. Jag kan konstatera att den förra regeringen inte förrän 2014 identifierade samverkan som ett prioriterat område i Kriminalvårdens regleringsbrev. Jag och regeringen vill ta ett större och bredare grepp om det återfallsförebyggande arbetet och samverkan med andra aktörer. Exempelvis tror jag att det finns ett betydligt större utrymme att involvera socialt ansvarstagande företag och civilsamhällets organisationer i arbetet.

Regeringen anser vidare att det finns potential att generellt förbättra det brottsförebyggande arbetet. Ambitionen är att det ska finnas ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet. Dessa insatser kommer att ha stor betydelse för det återfallsförebyggande arbetet och för andra viktiga verksamheter på området, till exempel avhopparverksamhet och andra verksamheter som syftar till att förebygga nyrekrytering av unga till en kriminell livsstil.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min och regeringens avsikt är att höja ambitionsnivån på en rad områden inom Kriminalvårdens verksamhet. Det ska vara tydligt vad en säker, human och effektiv kriminalvård är, såväl för Kriminalvårdens klienter som för brottsoffer och det omgivande samhället. Vi ska tillsammans med myndigheten och i samverkan med andra aktörer utveckla verksamheten. I det arbetet kommer den omfattande kunskap som finns, såväl nationellt som internationellt, om vad som är verksamt att tas till vara.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Av det framgår att S-MP-regeringen anser att de direktiv till utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård som alliansregeringen gav var alltför omfattande, och man har därför beslutat att lägga ned arbetet. I en tidigare interpellationsdebatt hade statsrådet ett resonemang om att det är Alliansens budget som styr och att man därför inte kan låta utredningarna fortsätta. Jag vill gärna säga att om Alliansen hade varit kvar vid makten skulle vi, med vår budget, ha genomfört utredningarna. Det är en fråga om prioritering.

Det är djupt beklagligt att man lägger ned utredningen. En av de största utmaningarna för framtidens kriminalvård är att hitta former för att bedriva ett framgångsrikt återfallsförebyggande arbete. De tidigare insatser som alliansregeringen gjorde innebar att vi fick bättre tillgång till arbetsmarknadens olika åtgärder, såsom studier och större möjligheter för de intagna till utslussning under verkställigheten. Med den nya fängelselagen kompletterade vi reformarbetet, bland annat genom kravet att varje intagen ska ha en individuellt utformad verkställighetsplan.

Jag noterar att det i svaret var en släng om att det gått för långsamt. Det kan jag hålla med om, och det är ett problem. Det är viktigt att intagna har en personlig verkställighetsplan.

Kriminalvården använder numera nationella brotts- och missbruksrelaterade handlingsprogram utifrån en vetenskaplig bedömning. Man prövar om behandlingarna har vetenskaplig grund. Så var det inte tidigare, utan man använde lite av varje. Trots verksamhetsutvecklingen återfaller många i brott. Enligt statistik från Brå återfaller ungefär 40 procent av dem som döms för brott i Sverige inom tre år. Om man är dömd till fängelse är risken för återfall ännu större; två av tre återfaller inom tre år efter frigivningen. Det här visar att det finns väldigt mycket kvar att göra.

Då borde det vara ganska naturligt att försöka ta reda på vilka återfallsförebyggande åtgärder som fungerar. Jag förstår inte varför man inte vill veta det. Jag förstår inte heller varför man inte vill veta hur arbetet i högre grad ska kunna anpassas till klienters olika behov och förutsättningar.

Jag förstår av svaret att statsrådet anser att frågan rent allmänt är viktig. Men något mer än att regeringen funderar på att ta initiativ när det gäller brottsförebyggande arbete får vi inte veta. Faktum kvarstår: Den här utredningen, som hade en viktig uppgift, lägger ni ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den andra viktiga delen, att redovisa kriminalvårdens kostnadsutveckling och göra en internationell jämförelse, hoppar statsrådet över frågeställningen och omnämner detta som disparata delar. Det är beklämmande och historielöst.

Jag utgår ifrån att Morgan Johansson väl vet att vi hade ett par år av stora problem inom kriminalvården bakom oss när alliansregeringen tillträdde 2006. Det var överbeläggning, rymningar, missbruk på anstalterna med mera. Den tidigare socialdemokratiska regeringen fick lägga all energi på säkerhetsåtgärder och mer murar, vilket bland annat resulterade i anläggningen Saltvik.

Det planerades också stora investeringar, och det plöjdes ned en massa pengar, dock utan formella beslut, budgetunderlag och tillförlitliga prognoser. Där har vi nu städat upp en hel del. Jag ska återkomma till det. Men vi har utmaningar. Det är i det perspektivet som vi vill ha bättre underlag om kostnadsutveckling och prioriteringar inom kriminalvården för att säkerställa att vi i framtiden inte hamnar i det moras som ni lämnade efter er förra gången.

Herr talman! Det vi gjorde förra gången var bland annat att bygga ut säkerheten på fängelserna för att komma till rätta med rymningarna, som var ett stort bekymmer i början av 2000-talet. Efter de säkerhetshöjande åtgärder som vi vidtog är dessa nu mycket mindre förekommande än tidigare. Jag tycker nog att det var en ganska bra satsning som vi inledde för att göra det. Vi kan inte ha en situation där grovt kriminella rymmer i tid och otid. Vi måste ha säkerhet på våra fängelser.

Det uppdrag som Beatrice Ask rimligen hade som justitieminister, utöver polisens uppklaringsandel, förebyggande av brott och så vidare, var väl när det gällde kriminalvården att försöka få ned andelen som återfaller i brott. Men i statistiken över denna åtta år långa period är det som en död mans EKG - det är en rät linje i diagrammet. År efter år är det 40 procent som återfaller i brott inom tre år. År efter år är det 25 procent som återfaller i brott inom ett år. Det hände ingenting under dessa åtta år beträffande frekvensen för återfall i brott. Det är också ett jättestort misslyckande för den tidigare regeringen, skulle jag vilja säga.

Beatrice Ask säger att man efter åtta år skulle komma till rätta med detta genom en ny utredning. Den tillsattes sommaren 2014, under de sista skälvande månaderna inför valet. Det här var en av de utredningar som ni tillsatte för att försöka ta initiativ i debatten gällande frågor som ni visste att ni hade ett svagt record i. Efter att ni tillsatt utredningen sommaren 2014 går det några månader, och så förlorar ni valet. Sedan kommer ni tillbaka hit och drar in pengarna från Regeringskansliet. I vårt förvaltningsanslag drar ni in 200 miljoner kronor som vi inte längre kan använda för utredningar. Det är klart att vi då måste gå igenom detta, se vilka utredningar vi har och vad det finns för möjlighet att föra vidare processer i andra former än utredningar. Som jag sa i mina tidigare inlägg styr man inte myndigheter med utredningar, utan med regleringsbrev, myndighetsdialog och budget.

Vad vill då jag göra? Jo, jag skulle vilja ta ett nytt och större grepp när det gäller utslussningsverksamheten. Är det någonting som är problematiskt är det just när människor lämnar anstalten och är på väg ut i frihet igen. Den situation vi i dag har med en fast och etablerad organiserad kriminalitet gör att det är ännu viktigare att det finns ett samhälle som är berett att ta emot och hjälpa till när det gäller bostad och sysselsättning, kanske också i samverkan med ideella krafter och ett nytt socialt nätverk. Då är det ännu viktigare att samhället finns där. Om det inte gör det kommer de gamla kriminella gängen bara att fånga upp personen igen. Riksrevisionen har också pekat på att utslussningsverksamheten är en av de svaga punkterna. Vi kommer under den här mandatperioden att jobba väldigt mycket med just den delen. Vi tror att det är det som är det effektivaste sättet att minska återfallen i brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Statsrådet "tror" att det är den viktigaste åtgärden. Vad jag säger är att det måste tas fram fakta om vad som fungerar. Där finns naturligtvis en skillnad i attityd.

Morgan Johansson säger att det Socialdemokraterna gjorde var att bygga ut säkerheten. Ja, jag sa just i mitt förra anförande att det var det ni gjorde. Men det var det enda ni gjorde. Innehållsmässigt gick verksamheten i stå.

Illa var att ni slarvade med beslutsprocesserna. Det gjordes investeringar i hundramiljonersklassen som det inte fanns underlag för. Prognoserna var så dåliga att de inte gick att använda. Tillsammans med departementet arbetade Finansdepartementet och Kriminalvården ganska intensivt för att reda ut denna oreda och få ordning på resurserna, vilket också innebar att flera projekt som utlovats inte blev av.

Vi såg också under de här åtta åren en minskad population på anstalt, vilket rimligen inte kan vara ett stort problem. Men det innebar också att prognoserna blev ännu mer otillräckliga.

I direktiven till utredningen behöver vi ha ökad flexibilitet. Vi behöver säkert arbeta med detta ännu mer i framtiden. Då måste man ta fram underlag för hur man gör detta. Det är viktigt.

Det är också väsentligt, tycker jag, att fundera över hur det kan komma sig att vi nästan inte alls ser något resultat vad gäller kostnader, trots att antalet intagna människor inom kriminalvården minskar drastiskt. Det finns en diskrepans här som vi måste komma till rätta med för att långsiktigt få loss mer resurser till verksamheterna.

Vi satsade bland annat mer på missbruksrelaterade program och kunde se att de hade positiva resultat. Det kanske inte förvånar någon, men det var viktigt att följa upp att det faktiskt ger resultat. Vi arbetade också med yrkesutbildningsprogram som fungerar väl, och det finns mer att göra.

Jag välkomnar de initiativ som regeringen kan ta på det här området. Men ställ inte dem emot att se till att man har ordning på investeringarna, att man vet hur pengar används och att det sker på ett effektivt sätt. Det var inte så. I dag är Kriminalvården i mycket bättre skick när det gäller administration, ekonomisk styrning och mycket annat. Men det fanns tidigare väldigt stora problem. Det fanns anledning att långsiktigt se hur man ska arbeta med detta.

Det är inte märkligt att den här utredningen tillsattes vid denna tid. Resultaten av minskad population, Högsta domstolens beslut vad gäller narkotikabrott med mera är ganska nya, och effekterna, som får långtgående konsekvenser, kom ganska sent. Vi såg att vi behövde plocka fram underlag inför den kommande mandatperioden. Jag tror att det är väsentligt att göra det. Jag tycker att det är märkligt att statsrådet med ett pennstreck sätter stopp för en utredning av den här betydelsen. Att ta ett helhetsgrepp på ekonomi, prioriteringar och resultat inom kriminalvården är ytterst väsentligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Och kom inte en gång till och säg att det inte går att driva den här utredningen med Alliansens budget! Vi lade den budget vi skulle ha använt, och den här utredningen skulle ha varit kvar. Det är en fråga om prioriteringar. Säg som det är! Ni vill inte ha underlag. Ni vill bara tycka till.

Herr talman! Det är klart att vi vill ha underlag. Men om syftet är att man ska styra myndigheterna bättre gör man det på andra vägar via regleringsbrev eller budgeten men inte via utredningar.

Den här utredningen tillsattes i ett läge där Kriminalvården på eget initiativ redan hade inlett ett arbete med att förändra den interna styrningen och att utveckla sitt arbete. Då ska man utöver det lägga det här uppdraget på en särskild utredning. Vi såg i det sammanhanget att det var en av de insatser som man kunde avvara när ni nu drog in 200 miljoner kronor och vi var tvungna att se över vilka utredningar som fanns.

Utredningen tillsattes på sommaren 2014. Jag var i mina tidigare inlägg inne på att om man får en neddragning från riksdagen och måste gå igenom sina utredningar är det svårare att lägga ned utredningar som kanske har verkat under en viss tid, och man ska nog heller inte göra det. De kanske är i stånd att lägga fram sitt betänkande, eller kanske precis ska lägga fram sitt betänkande. Det är lättare att göra det med sådana som egentligen inte ens har hunnit komma igång med sitt jobb.

Vi kan träta om resultatet. Vi hade problem med rymningar i början av 2000-talet. Den socialdemokratiska regeringen vidtog ett antal åtgärder för att stärka säkerheten, och vi kom till rätta med det. Under de åtta år som Beatrice Ask var justitieminister talade hon varje gång i varje debatt om att vi måste minska återfall i brott. Men det kom aldrig några resultat.

Vi kan bara titta på statistiken. Det är 25 procent år efter år, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010 och 2011. Det är runt 25 procent år efter år som återfaller i brott inom ett år. När det gäller dem som återfaller i brott inom tre år är det samma sak. Det ligger på 40 procent år efter år under hennes tid som justitieminister.

Om man nu ska tillsätta en utredning för att se över hela kriminalvården borde ni kanske ha gjort det långt tidigare i så fall i stället för att i sluttampen kasta in detta bara som ett sätt att försöka ta initiativ under en sommarmånad.

Vi går vidare med en hel del förslag. Vi fortsätter naturligtvis att vidareutveckla kriminalvården. Det jag vill se specifikt på ytterligare handlar om detta med utslussningen och att ge ett bättre mottagande för dem som har avtjänat sina straff. Där återkommer vi till exakt hur vi ska göra. Det tror jag är en nyckelfråga om man ska lyckas i det återfallsförebyggande arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi kan återkomma till statistiken. Jag är inte så säker på att resultaten heller kommer att bli så lysande med socialdemokratisk ledning. Det är ett bekymmer. Jag tar verkligen siffrorna när det gäller återfall på stort allvar. Det var skälet till att fundera över vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Det som hände under de åtta åren var att man övergick till att använda kunskapsbaserade program som man ansåg sig ha vetenskapliga belägg för. Vi höjde kvaliteten på insatserna vad vi kunde begripa. Men vi har ändå inte bättre utfall. Det finns säkert många komplicerade faktorer bakom det. Men då måste man fundera över vilka de är, och det vill inte den nya regeringen ta reda på.

När det sedan gäller säkerheten var det vad Socialdemokraterna fick ägna sig åt. Jag konstaterar att det var väldigt mycket pengar som gick till helt onödiga insatser och därmed togs ifrån den viktiga verksamhet som borde bedrivas på anstalt. Exempelvis lade man ned väldigt många arbetsplatser och många enheter för viktigt arbete som gör att de intagna mår bättre men också har större möjligheter att förbereda sig för ett yrkesliv och ett vettigt liv utanför. Det stjäl resurser, och det var kanske inte helt nödvändigt.

När man ser framåt är det ändå viktigt att analysera kostnaderna över tid för olika poster och också att se hur andra länder finansierar och prioriterar. Vi kanske kan lära oss någonting så att vi får ut mesta möjliga till gagn för samhället. Här finns det viktiga saker i utredningen som borde ha fått fortsätta att verka.

Jag återkommer till detta med att det kom så sent. Vi kan ha olika bilder av det, och det är ganska naturligt. Vi tillsatte utredningar för att vi vill arbeta framåt och under den kommande mandatperioden. Till skillnad från regeringen hade vi dessutom ett program att utgå från.

Herr talman! De väsentliga delarna i den utredning som Beatrice Ask tillsatte bara ett par månader före valet kan vi ta vidare i andra former och utveckla vidare. När vi nu fick indragningen av pengar ansåg vi att övriga delar kunde man vänta med eller avvara i det här läget. Detta var en sådan utredning som tillsatts väldigt sent och inte riktigt ens hade kommit igång och börjat jobba. Då måste man göra den prioriteringen.

Bilden är sådan att vi ordnade upp säkerheten under vår till fram till 2006 och fick ned rymningarna. Det tycker jag ändå är rätt viktigt. De som sitter i fängelse ska sitta i fängelse. De ska inte springa runt på stan om de inte har permission. De ska sitta i fängelse och inte vara på rymmen. Det gjorde vi under vår tid fram till 2006.

Därefter borde man ha vidtagit ett ordentligt jobb när det gäller återfallsfrekvensen. Beatrice Ask pekar på programmen inom kriminalvården. Jag instämmer i det. Jag tycker att det var väldigt bra att man rensade bland programmen och ställde dem på en mer vetenskaplig grund än vad man har haft tidigare. Det var väldigt bra. Men likväl är vi kvar i samma siffror som har varit.

Jag har också full respekt för att det är väldigt svårt att arbeta med det. Vi får se om vi lyckas bättre än vad ni lyckades. Jag är inte heller helt säker på det. Det är rätt svår materia. Men vi tänker i varje fall ta ett rejält tag. Jag tror att utslussningen kanske är den viktigaste delen vi har att arbeta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.