Ekonomisk brottslighet och kriminellas användning av företag som brottsverktyg

Fru talman! Tack, Lars Isacsson, för möjligheten att diskutera dessa frågor i afton!

Lars Isacsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen ämnar vidta för att öka tillsynen och regleringen av företag inom särskilt utsatta sektorer, såsom hälso- och sjukvården, för att förhindra att dessa utnyttjas av kriminella organisationer. Han har också frågat på vilket sätt regeringen och jag planerar att stärka Ekobrottsmyndighetens kapacitet och resurser för att myndigheten effektivt ska kunna undersöka och bekämpa ekonomisk brottslighet och företagsrelaterade brott. Han har även frågat mig vilka initiativ regeringen och jag tänker ta för att förbättra samarbetet mellan olika myndigheter, som Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och polisen, för att effektivisera kampen mot ekonomisk brottslighet, och också om det är aktuellt att alla myndigheter får ett utpekat brottsförebyggande uppdrag. Slutligen har han frågat om regeringen och jag ämnar vidta åtgärder för att förstärka kontrollen av legitimitet i samband med företagsbildning och transaktioner mellan företag, särskilt i de sektorer där kriminella grupperingar har visat intresse.

Låt mig först konstatera att den organiserade brottsligheten i Sverige är systemhotande. Den får inte bara allvarliga konsekvenser för enskilda brottsoffer, utan den hotar samhälleliga värden.

För att trycka tillbaka de kriminella nätverken behöver vi göra flera saker samtidigt: slå hårt mot det grova våldet, stoppa nyrekryteringen av barn och unga till de kriminella gängen och, inte minst, strypa den kriminella ekonomin. Gängen drivs av pengar, och den kriminella ekonomin visar hur brottsligheten också infiltrerar våra legala strukturer. Genom att strypa ekonomin för de kriminella kan vi slå sönder gängens strukturer.

Regeringen ser mycket allvarligt på uppgifter om att oseriösa aktörer etablerar sig inom hälso- och sjukvården. Frågan är prioriterad inom ramen för regeringens arbete mot den organiserade brottsligheten.

Det är viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna har rätt förutsättningar för att kunna verka effektivt. Detta gäller inte minst Ekobrottsmyndigheten. Regeringen gav därför i juni i år en särskild utredare i uppgift att se över Ekobrottsmyndighetens förutsättningar att bekämpa den ekonomiska brottsligheten på ett ännu mer effektivt sätt i framtiden.

Frågan om att ge fler myndigheter ett brottsförebyggande uppdrag är också befogad. Det brottsförebyggande arbetet måste vara strukturerat och långsiktigt och omfatta relevanta aktörer. Fler myndigheter kommer att få sådana uppdrag, och regeringen avser att återkomma i den frågan.

Förutom att skapa effektiva strukturer och organisationer är det förstås avgörande med ett nära samarbete mellan alla involverade aktörer samt att dessa kan utbyta nödvändig information. Regeringen vill förbättra möjligheterna till informationsutbyte och därigenom sätta stopp för den ekonomiska brottsligheten. I mitten av oktober tillsatte vi en utredning som fick i uppdrag att överväga och föreslå en generell möjlighet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda till en annan myndighet, såväl på begäran som på eget initiativ.

Jag får också nämna att regeringen i somras mottog betänkandet Bolag och brott, där det föreslås att Bolagsverket ska få en tydligare kontrollerande roll, bland annat vid registrering av nya företag, för att kunna identifiera brottsliga upplägg. Det är viktigt att uppgifterna i Bolagsverkets register är korrekta och att verket har rätt verktyg för att effektivt kunna bidra till arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. I betänkandet föreslås även att företagskapning ska kriminaliseras och att straffet för brott mot målvaktsförbudet ska skärpas. Förslagen är för närvarande ute på remiss. Jag är för egen del mycket positivt inställd till stora delar av utredningen.

Att slå sönder den kriminella ekonomin är av största vikt för att trycka tillbaka den samhällshotande organiserade brottsligheten. Regeringen har därför lagt och kommer att fortsätta att lägga ett utomordentligt stort fokus på att bekämpa ekonomisk brottslighet av alla slag.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitieminister Gunnar Strömmer för svaret på min interpellation. Jag håller helt med om att den grova organiserade brottsligheten är systemhotande.

Under de senaste åren har den ekonomiska brottsligheten och dess påverkan på samhället blivit alltmer framträdande. Ekobrottsmyndigheten varnar för att kriminella element infiltrerar näringslivssektorer såsom hälso- och sjukvård och använder företag som verktyg för att tvätta pengar och dölja illegala aktiviteter. Flera rapporter, inklusive uppgifter från Sveriges Radios Ekot, indikerar att kriminella nätverk ägnar sig åt bedrägerier och skattebrott genom att bland annat driva vårdföretag och företag inom familjehemsverksamhet.

Ekobrottsmyndigheten upplyser om att tecken på att kriminella grupper börjar etablera sig inom vården är synliga; det inkluderar drift av vårdcentraler och vaccinationsmottagningar. Vidare har brottsvinsterna från bedrägerier beräknats uppgå till nästan 6 miljarder kronor per år, vilket är mer än dubbelt så mycket som brottsvinsterna från narkotika. Svarta pengar beräknas kosta samhället 100 miljarder per år och välfärdsbrott 30 miljarder per år.

Denna typ av ekonomisk brottslighet utgör ett hot mot samhällets struktur, medför avsevärda kostnader och finansierar till stor del grov organiserad brottslighet. Det är tydligt att den nuvarande situationen kräver en förstärkt insats och nya strategier för att bekämpa ekonomisk brottslighet och förebygga kriminellas inflytande över legitima företag.

Utifrån detta ställde jag fyra frågor till statsrådet Strömmer. En av mina frågor gällde hur regeringen och ministern planerar att stärka Ekobrottsmyndighetens kapacitet och resurser. På den frågan har justitieministern gett ett fullt rimligt svar: Det har getts ett uppdrag till en särskild utredare att se över Ekobrottsmyndighetens förutsättningar att bekämpa ekonomisk brottslighet. Efter den utredningen förutsätter jag att vi kommer att höras mer i frågan. Jag förutsätter också att regeringen och ministern prioriterar att komma med snabba åtgärder när utredningen är klar.

En annan av mina frågor gällde vilka åtgärder regeringen och ministern ämnar vidta för att öka tillsynen och regleringen av företag inom särskilt utsatta sektorer, såsom hälso- och sjukvård. Ministern bekräftar i sitt svar att frågan är prioriterad och lyfter fram allvaret i situationen med oseriösa aktörer i hälso- och sjukvården. Dock ger statsrådet ingen beskrivning av specifika åtgärder för att öka tillsynen och regleringen inom dessa sektorer. Jag skulle vilja ge ett konkret exempel på hur ökad tillsyn och transparens kan åstadkommas.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga statsrådet hur han ser på att riva sekretesshindren mellan privata välfärdsföretag och kommuner och regioner. Det är orimligt att kommuner och regioner inte får ha insyn i de välfärdsföretag som de finansierar. Vi har i tidigare interpellationsdebatter haft samsyn om vikten av att riva sekretesshinder mellan kommuner och myndigheter i det brottsförebyggande arbetet. Jag skulle gärna se att vi kunde ha samsyn även när det gäller offentlighetsprincipen och välfärdsföretag. I detta exceptionella, oacceptabla läge behöver även regeringspartierna ompröva sin politik och bättre skydda kommuner och regioner mot oseriösa eller kriminella aktörer i vår gemensamma välfärd.

Fru talman! Jag tackar Lars Isacsson för möjligheten att diskutera dessa frågor i dag.

Jag vill först instämma i beskrivningen av problemets vidd. Detta kan beskrivas på en rad olika sätt, naturligtvis. Polisen uppskattar att brottsvinsterna från de kriminella nätverken numera uppgår till svindlande 100 till 150 miljarder, att ekonomiska bedrägerier har gått om narkotika som den huvudsakliga intäktskällan och att bedrägeriverksamheten är allt från sådan verksamhet som riktar sig mot våra äldre föräldrar runt om i landet per telefon till den väldigt systematiska verksamhet som ofta bedrivs i företagsform riktad mot våra välfärdssystem.

Allt understryker bara beskrivningen av detta som en systemhotande brottslighet. Utöver de stora ekonomiska värden som vi talar om finns det andra, väldigt väsentliga samhällsvärden som äventyras på det här sättet, inte minst medborgarnas tillit till våra välfärdssystems integritet och för den delen att skattemedel går till det som de är ägnade att gå till. Medborgarna är beredda att betala skatt om de vet att det går till exempelvis den gemensamma välfärden.

Det är ingen som helst tvekan om att det är betydelsefullt att slå mot den kriminella ekonomin, att strypa den kriminella ekonomin, både för att dränera de ekonomiska resurserna för de kriminella nätverken och, i samspel med det, för att värna medborgarnas tillit till välfärdsstaten och till vårt öppna och fria samhälle.

Detta måste man göra på olika sätt. Några delar som jag själv bedömer som utomordentligt betydelsefulla handlar om sekretessen. Nu rivs sekretessen på alla längder och bredder, höll jag på att säga. Det kommer snart en proposition från Finansdepartementet som specifikt handlar om akassan. Vi tillsatte nyligen en utredning som vill använda den modell som föreslås där generellt när det gäller informationsdelning mellan myndigheter.

Jag tycker att det väldigt intressant att se vilka som är mest drivande i det arbetet. Det är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och andra myndigheter som på olika sätt har möjligheter att med bättre samspel bidra till att strypa den kriminella ekonomin.

Jag tog själv häromdagen emot en utredning som handlar om olika andra samhällsaktörers relation till brottsbekämpande myndigheter, där man lite förenklat kan säga att vi går från en modell där man inte ska dela information till en modell där det finns en skyldighet att dela information för att förhindra och förebygga brottslighet.

Får jag också bara beröra frågan om de privata aktörerna. Där kan jag säga att vi kommer att komma tillbaka lite mer systematiskt till frågan om vad som bör göras. Jag hör till dem som tycker att det finns ett stort värde med att både företagare och civilsamhällesaktörer bidrar till vår gemensamma välfärd och erbjuder en valfrihet till medborgarna. Det råder dock ingen som helst tvekan om att den modellen, som också i hög grad bygger på tillit, utnyttjas av kriminella aktörer. Lars Isacsson har nämnt några av de sammanhang där vi nu ser det. Det är alltifrån vårdcentraler och apoteksverksamhet till familjehem och avhopparverksamheter.

Det råder ingen som helst tvekan om att vi på olika sätt, genom tillståndsplikter, effektiv tillsyn och genom en förstärkt offentlighetsprincip, måste komma åt detta. Exakt hur detta kommer att se ut konkret avser regeringen att återkomma till i närtid.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret! Jag delar justitieministerns bild att detta hotar tilliten till välfärdsstaten och att det är allvarligt. Jag delar också bilden av att vi har varit överens om att riva sekretess på alla längder och bredder, som statsrådet uttryckte det. Jag uppskattar att justitieministern också öppnar för att titta på sekretessen mellan privata välfärdsföretag och kommuner och regioner. Det tror jag är ett nödvändigt steg framåt.

Jag hade också en fråga om vilket initiativ regeringen tänker ta för att förbättra samarbetet mellan olika myndigheter som Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och polisen och om det är aktuellt att alla myndigheter får ett utpekat brottsförebyggande uppdrag. I svaret säger statsrådet att regeringen vill förbättra samarbetet mellan de myndigheter som bekämpar ekonomisk brottslighet. Ministern nämner en utredning för att öka möjligheten till informationsutbyte. Det är bra. Något som jag ofta hör när jag träffar medarbetare från till exempel Ekobrottsmyndigheten är just möjligheten, eller snarare bristen på möjlighet, till informationsutbyte med till exempel Skatteverket.

Vad gäller frågan om att i den exceptionella situation som vi är i ge alla myndigheter ett brottsförebyggande uppdrag är svaret att frågan är befogad. Det väljer jag att tolka väldigt positivt. Jag tror att det inte är en symbolfråga. Jag tror att det är en fråga som skulle ge ytterligare fokus och tyngd åt denna viktiga fråga för vårt land. Bolagsverket är en viktig nyckel i detta. De förslag om kriminalisering av företagskapning samt skärpta straff för brott mot målvaktsförbudet som ministern lyfte fram är bra.

I utredningsbetänkandet Bolag och brott, som ministern nämner, finns även ett resonemang om återinförande av revisionsplikt som inte nämns i svaret. Ekobrottsmyndigheten analyserade 2016 och 2020 vilka effekter som avskaffandet av revisionsplikten hade fått på den ekonomiska brottsligheten. Några av de iakttagelser som gjordes var att det fanns indikationer på att reformen kan ha underlättat ekonomisk brottslighet och skatteundandragande och att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor för att bolag används som brottsverktyg.

Fru talman! Min fråga till justitieministern är nu om revisionsplikt - ett förslag i utredningsbetänkandet Bolag och brott - är något som justitieministern vill gå vidare med?

Fru talman! Låt mig hugga tag i några av de berättigade frågor som Lars Isacsson lyfter upp.

När det gäller samspel mellan olika myndigheter vill jag verkligen ta fasta på den, som jag uppfattar det, genuina viljan att samverka som finns mellan statliga myndigheter. För att börja med dem som är omedelbart berörda av de frågor som vi diskuterar kan återigen nämnas Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kronofogden, och man kan fortsätta väldigt brett.

Det finns ett samspel mellan myndigheter när det gäller den grova ekonomiska brottsligheten som har kommit långt. Den efterfrågan som nu finns är att få ännu effektivare verktyg och att olika hinder för samspel ska rivas ned. Vi har en viktig gemensam uppgift att åstadkomma det.

Jag vill gärna ha det sagt att vi vet att det finns motstående intressen när det gäller sekretessfrågor. Det finns integritetskänslig information i andra änden. Det måste göras på ett rättssäkert och balanserat sätt. Jag känner mig ändå rätt trygg när efterfrågan kommer från myndigheter av det här slaget som har en stor erfarenhet av att hantera det och som verkar i en miljö där vi värderar både offentlighet och sekretess väldigt högt.

Låt mig också säga att vi kommer att återkomma till riksdagen med en ny nationell strategi mot den grova organiserade brottsligheten. En väldigt viktig del där kommer att handla om att strypa den kriminella ekonomin och på olika sätt understödja en bättre samverkan mellan olika aktörer på det här området.

När det gäller det brottsförebyggande uppdraget hade ledamoten helt rätt i att det var en kanske något rund formulering i svaret att det är en berättigad fråga. Det är det.

Jag vill inte här och nu strössla ut de här uppdragen, men låt mig bara bekräfta att ett par av de myndigheter som Lars Isacsson har nämnt också är sådana som har efterfrågat ett tydligare brottsförebyggande uppdrag. Bolagsverket hör dit. Jag har träffat Lantmäteriet som har en mycket viktig roll när det gäller fastighetsrelaterade frågor. Jag vet att fastighetsköp är ett utmärkt sätt att tvätta pengar. Man kan också bli förvånad när man inser hur svag regleringen kring fastighetsköp är när det gäller till exempel kontroll av den bakomliggande identiteten hos både företag och privatpersoner som köper fastigheter.

Både sakfrågorna som de här myndigheterna bevakar och myndigheterna i sig talar för att fler myndigheter bör få ett sådant uppdrag. Sedan ska det ske i nära samspel med de aktuella myndigheterna så att det blir rätt, effektivt och målrationellt.

Men låt oss återkomma till konkretiseringen av svaret på den mycket berättigade frågan. Revisionsplikten tycker jag är en mycket intressant fråga, för här ser vi också en målkonflikt. Bakgrunden till de reformerna har förstås inte handlat om att göra det enklare för kriminella aktörer att ta sig in och använda företag som brottsverktyg, utan det är att vi som land har ett väldigt starkt intresse av att skapa långsiktigt goda förutsättningar för företagande, tillväxt och stärkt konkurrenskraft.

De bakomliggande motiven när det gäller förändringar av revisionsplikten har jag lätt att förstå och instämma i. Jag kan också notera att det finns iakttagelser som kan tyda på att en mindre grad av kontroll också har kunnat användas av kriminella aktörer för att ta sig in i företagsamhet, och jag tycker att de frågor som Lars Isacsson väcker är berättigade också på det området.

Exakt hur detta ska hanteras framöver får vi återkomma till, men det är en realitet att revision och tillsyn, också av den privata företagsamheten, är en otroligt viktig sak för de enskilda företagen men också för att undvika att företag används som verktyg för brottslighet.

Fru talman! Tack, justitieministern, för debatten! Det framgår klart att bekämpande av den ekonomiska brottsligheten är prioriterat för ministern.

Jag tänker på det här med revision. Som gammalt kommunalråd var det inte alltid man tyckte att revision var jättebra när de kom och ställde en massa svåra frågor. Men det är också kvalitet för både kommuner och bolag att ha revision.

Jag tycker att vi behöver öka tempot när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Som konstruktiv och ansvarstagande opposition vill vi gärna driva på detta arbete med flera konkreta förslag. Jag tror att man skulle behöva titta mer på en höjning av minsta aktiekapital i bolagen. Vi sänkte från 50 000 till 25 000. Det skulle försvåra för kriminella att etablera skenföretag och öka företagens finansiella stabilitet.

Jag tror också på en integrering av kommuner och regioner i MUR, där 22 myndigheter samverkar för att motverka ekonomisk brottslighet. Detta skulle stärka det gemensamma arbetet mot brottslighet i välfärdssystemen, vilket lyfts fram av både Försäkringskassan och Brottsförebyggande rådet.

Jag tror även att vi skulle behöva ha strängare regelverk vid företagsbildning. Detta skulle förhindra att företag bildas för olagliga syften.

Och så har vi det som kanske är viktigast av allt, nämligen att öka transparensen vid offentliga upphandlingar, implementera en öppen databas över alla offentliga upphandlingar och begränsa antalet led för underleverantörer. Det skulle minska risken för korruption och brott vid offentliga inköp och arbetslivskriminalitet, och det skulle också vara en stor hjälp för kommuner och regioner att kunna ta det ansvar som de behöver ta.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga stort tack till justitieminister Gunnar Strömmer för debatten. Jag ser fram mot att återkomma i frågan.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Lars Isacsson, för möjligheten att diskutera de här frågorna denna afton.

Jag tycker att det återigen är viktigt att bekräfta att vi ser samhällsproblemet utifrån våra respektive utsiktspunkter och att vi är överens om betydelsen av att med full kraft mobilisera mot den kriminella ekonomin.

Jag säger det igen: Utöver de enorma ekonomiska värden som står på spel handlar det i förlängningen om medborgarnas tillit till välfärdssystemen och, skulle man kunna tänka sig, i förlängningen av detta om tilltron till vårt demokratiska system. Det har därför otroligt stor betydelse att vi lyckas med det här.

När vi sedan återkommer till vår konkretisering i de frågor där jag kanske har svarat lite vagt är jag övertygad om att Lars Isacsson och andra som har ett genuint engagemang i dessa frågor kommer att uppfatta seriositeten i ansatsen och skärpan i åtgärderna.

Jag tycker att det finns några avvägningar som är lite luriga. Jag kan exempelvis ta det konkreta förslag som Lars Isacsson nämnde, att höja minimiinsatsen från 25 000 till 50 000 vid bildandet av bolag. Man kan naturligtvis säga att de kriminella aktörer som vi nu talar om sitter på ekonomiska resurser som gör att de inte kommer att ha några problem med att hantera en sådan höjning. Men frågan är vad den skulle innebära för den lilla, hederliga entreprenör som vill dra igång.

Det är sådana avvägningar vi måste göra när det gäller de långsiktiga villkoren för företagsamhet och konkurrenskraft å ena sidan och effektfulla verktyg mot de aktörer som vill använda våra system för kriminella syften å andra sidan.

Jag är övertygad om att vi kommer att hitta en gemensam väg framåt, gärna i den anda som har präglat kvällens meningsutbyte.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.