Effektskatten

Fru talman! Cecilie Tenfjord-Toftby har frågat finansministern om regeringen har för avsikt att sänka effektskatten i nästa budgetproposition. Cecilie Tenfjord-Toftby har också frågat finansministern hur en oförändrad effektskatt påverkar offentliga finanser.

Interpellationerna har överlämnats till mig.

Energisystemets utveckling och förutsättningarna för en trygg elförsörjning är frågor som bör tas på största allvar. Detta har jag framfört flera gånger i denna kammare.

Frågan om skatten på termisk effekt och kärnkraftens framtid är tillsammans med en rad andra frågor kopplad till vilken typ av energisystem vi ser framför oss de kommande decennierna.

Som Cecilie Tenfjord-Toftby känner till har regeringen tillsatt en parlamentarisk energikommission. Målet med arbetet i kommissionen är att skapa förutsättningar för en bred politisk uppgörelse som långsiktigt säkrar Sveriges elförsörjning på ett sätt som gynnar såväl den svenska industrin och svenska hushåll som miljön och klimatet. Här har vi som ingår i kommissionen - det gör både jag och Cecilie Tenfjord-Toftby - och våra respektive partier ett mycket viktigt arbete framför oss.

Arbetet i Energikommissionen tar ett systemperspektiv för att säkerställa ett hållbart och konkurrenskraftigt energisystem med trygga leveranser av energi. I det arbetet ingår allt från att se över förutsättningarna för de enskilda kraftslagen till att genomlysa hela marknadens utformning. Alla de stöd, skatter och regler som hänger samman med energisystemet, inklusive skatten på termisk effekt, är uppe för diskussion inom ramen för Energikommissionen. Det är i dag för tidigt att uttala sig om vad denna diskussion kommer att resultera i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens prognoser för hur statens intäkter och utgifter förväntas utvecklas - inklusive intäkten från skatten på termisk effekt - redovisas årligen till riksdagen i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen. Där görs den samlade bedömningen av skattepolitikens effekt på ekonomin.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Ibrahim Baylan för svaret. Tyvärr svarade han inte på alla frågorna.

Att det pågår ett arbete inom Energikommissionen är jag mycket väl medveten om. Som statsrådet sa ingår jag själv i kommissionen. Men i direktiven till kommissionen står det "ta fram underlag för en bred överenskommelse om energipolitiken med särskilt fokus på förhållandena för elförsörjningen efter år 2025-2030". Vi är här och nu, och här och nu finns utmaningar som måste lösas och frågor som behöver svar.

Delar av den elproducerande industrin lever under en tung press av höga skatter i kombination med historiskt låga elpriser. Oron är stor för hur nödvändiga investeringar ska komma till stånd.

Speciellt allvarlig är situationen för kärnkraften, som i kombination med höga skatter, som regeringen i ett desperat försök att få in kronor till statskassan valde att höja 2015, och de låga elpriserna, nu står inför investeringar i miljardklassen - investeringar i kärnkraftssäkerhet som måste göras för att de sex kvarvarande reaktorerna ska få fortsätta producera el efter 2020. Ingen dispens kommer att ges till de reaktorer som inte före utgången av 2020 har gjort dessa investeringar.

Med höga skatter och låga elpriser ställer sig kärnkraftsindustrin självklart frågan: Ska vi, kan vi göra de nödvändiga investeringarna utifrån dagens ekonomiska förutsättningar? Blir svaret nej riskerar Sverige vid utgången av 2020 att förlora 40 procent av sin elförsörjning jämfört med dagens produktion.

En del av min fråga var vad regeringen avser att göra med effektskatten för att förbättra elproducenternas ekonomiska förutsättningar. Den frågan besvarar man, som vi hörde, med att "det är för tidigt att i dag uttala sig", trots att industrin under våren troligtvis måste ta de nödvändiga investeringsbesluten.

Fru talman! De 100 miljoner som statsrådet Baylan tidigare i denna kammare sagt att höjningen av effektskatten tillför statskassan, blir en bagatell jämfört med hur statsfinanserna påverkas om den svenska elintensiva industrin väljer att lägga sina investeringar på andra ställen, hur försvagningen av den svenska konkurrenskraften påverkar oss och i slutändan förlusten av svenska jobb och skatteinkomster. Detta, fru talman, kommer att påverka Sveriges möjligheter att upprätthålla den välfärd som våra invånare har all rätt att förvänta sig.

Därför ger jag statsrådet Baylan möjligheten att svara på den andra frågan: Hur påverkar en oförändrad effektskatt offentliga finanser? Då menar jag inte det som effektskatten i dag inbringar, utan jag undrar hur ett bortfall av 40 procent av den svenska elproduktionen kommer att påverka svenska finanser. Denna konsekvensutredning utgår jag från att regeringen har gjort när man nu gamblar med kärnkraften och Sveriges framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Cecilie Tenfjord-Toftby har en intressant infallsvinkel här. Hon vill få in skattepolitiken som en avgörande faktor i den stora utmaning vi har att hantera när det gäller hållbar utveckling och att få en energipolitik som kan leva upp till detta begrepp.

Jag har under de senaste dagarna besökt två energiföretag i den södra delen av Sverige där man just står i begrepp att jobba för att den hållbara utvecklingen, och de energikällor som utgörs av sol, vind, vatten och skog - som har stor potential - är de som man vill satsa på rejält framöver. Det är av både ekonomiska och utvecklingsmässiga skäl som man betonar denna koppling.

Svensk konkurrenskraft bygger på ett hållbart företagande och Norden och Sverige som ett slags grönt batteri för Europas hållbara utveckling. Man kan ifrågasätta huruvida skattepolitiken när det gäller kärnkraft och energi har en avgörande effekt. Vi vet att också under den borgerliga mandatperioden höjdes skatter på detta område.

Jag vill att vi ska få möjlighet för energiministern att här i riksdagen fokusera på den hållbara utvecklingen och de möjligheter som vi har genom att koppla ihop svensk energipolitik med forskning, ökad konkurrenskraft och ett hållbart samhälle. Hur ser energiministern på utvecklingsmöjligheterna på detta område?

Fru talman! Jag ska försöka svara på ledamöternas frågor efter bästa förmåga. Låt mig till att börja med slå an en positiv ton och välkomna denna vändning från Moderaterna när det gäller den svenska elintensiva industrin. Under regeringsåren var ju inte inställningen den som Cecilie Tenfjord-Toftby nu ger uttryck för och som jag välkomnar, nämligen att detta inte bara har varit viktigt för Sverige historiskt utan att basindustrin liksom industrin över huvud taget är viktig för Sverige framöver, både när det gäller sysselsättning och exportinkomster. Jag välkomnar detta, och jag välkomnar att vi kan vara överens om det. Det är ju inte alltför länge sedan den dåvarande moderatledaren och statsministern yttrade att det var en verksamhet som var "basically gone".

En viktig del för att denna verksamhet ska kunna utvecklas ytterligare är naturligtvis en trygg, säker och hållbar energiförsörjning, och då inte minst elförsörjning. Det är mot den bakgrunden som regeringen under förra året tillsatte denna energikommission, som statsministern tog upp redan i regeringsförklaringen.

Även om vi i dag har ett gynnsamt läge med stora överskott av el och väldigt låga priser för konsumenterna är det lätt att se att just detta faktum - att vi har stora överskott och låga priser - har lett till att vi i dag inte får så mycket investeringar i energisektorn. Det gäller inte bara de viktiga investeringarna i kärnkraften, som Cecilie Tenfjord-Toftby talar om, utan också investeringar i övriga kraftslag, som Per-Arne Håkansson talar om. Till och med vattenkraften har på dessa nivåer en del lönsamhetsbekymmer. Det är samma sak med vindkraften och med bioenergi, som är lika stort som vattenkraft och kärnkraft tillsammans i vårt energisystem, i alla fall i kilowattimmar räknat, även om det huvudsakligen handlar om värme.

Allt detta behöver vi gå igenom, och det är precis detta vi gör i Energikommissionen. Jag tycker att det är viktigt att vi diskuterar både de frågor som Cecilie Tenfjord-Toftby tar upp och de som Per-Arne Håkansson tar upp. Vad är det för system vi ser framför oss, och hur ska vi kunna ha en stegvis och smidig övergång till ett hållbart system som alltid levererar och gör det till konkurrenskraftiga priser? Det är utmaningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns inga enkla svar. Ibland hör man: Om man bara skruvar med den skatten så är det klart, eller, om man bara bygger det där så är det klart! Men så enkelt är det inte. Det har vi också kunnat se under den gångna hösten, när vi i Energikommissionen har varit på studiebesök utomlands och också besökt industrier i landet.

Nu sitter vi tillsammans, alla riksdagspartier i Energikommissionen. Vi för samtal, och i de samtalen ingår naturligtvis också skatter. Men jag tror att det är viktigt att vi gör detta i ett sammanhang. Jag hoppas och tror att vi dessutom gör det tillsammans. Om ett besked från politiken ska gälla längre än en mandatperiod måste det vara blocköverskridande.

Jag tror att detta är nödvändigt, för det är allvar i läget när det gäller den svenska energiförsörjningen. Vi får nog var och en, på var sitt håll, slänga en och annan gammal käpphäst och försöka hitta gemensamma lösningar, så att vi kan skapa långsiktiga förutsättningar för investeringar i svensk energisektor, så att basindustri och annan industri vet vad de har att förhålla sig till långsiktigt.

Fru talman! Per-Arne Håkanssons inlägg om framtidens gröna batteri är självklart intressant och relevant. Men min fråga i dag handlar om vad som händer med den svenska konkurrenskraften och de svenska jobben och hur det påverkar statsfinanserna redan 2020.

Jag förstår, fru talman, att energiministern gärna vill göra detta till en långsiktig energidebatt inom ramarna för Energikommissionen. Nu är jag lite mer konkret och verklighetsnära. Jag är intresserad, fru talman, av att få veta hur finansminister Magdalena Andersson ser att statsfinanserna kommer att påverkas om kärnkraftsreaktorerna måste stängas redan 2020.

Den rödgröna regeringen har tidigare aviserat att man vill ha Europas lägsta arbetslöshet 2020. Det har diskuterats häftigt hur realistiskt detta mål är. Men det är kanske bra för regeringen att man har sagt 2020 och inte senare, för är det en sak som Sverige behöver för att säkra jobb och tillväxt är det en stabil tillgång till en säker elförsörjning. Om effektskatten inte sänks hotas kärnkraften, ett av de tre viktiga benen i svensk elproduktion.

Fru talman! Min fråga, som ursprungligen var ställd till finansminister Magdalena Andersson, handlar om hur detta i förlängningen påverkar svensk konkurrenskraft och offentliga finanser. Den förtjänar ett svar som den ännu inte fått.

Svenska företag behöver kärnkraft för att vara konkurrenskraftiga. Nedlagda kärnkraftsreaktorer kommer i hög grad att påverka den svenska konkurrenskraften och den svenska tillväxten. Det utgör därför också ett hot mot skatteinkomster och offentliga finanser och i förlängningen mot vår gemensamt finansierade välfärd.

Jag har, fru talman, all respekt för att statsrådet Baylan försöker ge sin syn på saken, men jag tycker att det är mycket anmärkningsvärt att finansminister Magdalena Andersson inte bemödar sig att komma till kammaren för att tala om denna för svenskt näringsliv, för svenska jobb och för svenska statsfinanser mycket viktiga fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan inte låta bli att oroas över den avsaknad av oro som statsrådet Baylan uppvisar. Men jag utgår från att han i alla fall har pratat med finansministern innan han gav sig på att svara på frågor, eller icke svara på frågor, om statens framtida finanser. Jag tänkte, fru talman, ge statsrådet Baylan möjligheten att klargöra detta för svenska folket. Är de besked som du kommer med, som är i total avsaknad av funderingar eller resonemang kring hur det kommer att påverka statsfinanserna och svenska jobb, förankrade hos finansminister Magdalena Andersson? Betyder det i så fall, fru talman, att Sveriges finansminister inte ser att ett bortfall av 40 procent av Sveriges elproduktion kommer att påverka statens finanser?

Ny elproduktion kommer självklart att växa fram, men det är bara fyra år till 2020. Hur ser statsrådet Ibrahim Baylan och finansminister Magdalena Andersson att detta kommer att påverka möjligheten för svenska företag att finnas kvar, den svenska konkurrenskraften och de svenska jobben? Jag vill ha ett svar som inte bara handlar om långsiktiga visioner. Jag vill ha ett svar som i alla fall kan ge den svenska industrin och det svenska näringslivet ett hopp om att framtiden fortfarande är ljus och inte nedsläckt.

Fru talman! Jag har stor respekt för Cecilie Tenfjord-Toftbys ambition, kunskap och erfarenhet när det gäller den energipolitiska situationen för Sverige. Men jag blir en smula bekymrad när den moderata företrädaren så tydligt fokuserar på en enskild skattefråga när problematiken egentligen är av en helt annan art.

Det finns också en rad ekonomiska aspekter på att lyfta fram kärnkraften framöver. Det finns stor tveksamhet bland stora internationella energiföretag kring att de ekonomiskt, så att säga, kan bärga en långsiktig kärnkraftssatsning inom sina egna planeringar. Det finns nog all anledning för oss, utifrån dessa förutsättningar och de erfarenheter som finns, att ytterligare betona de krafter, de naturtillgångar och de resurser vi har i Sverige som vi kan använda för att utveckla en hållbar energiproduktion framöver men också stärka vår konkurrenskraft när det gäller innovationer, export och jobb. Det är även kopplat till utveckling och forskning.

Här finns stora värden att ta vara på. Vi behöver betona de frågorna framöver. Sedan bör vi självklart ha en planering som bygger på realism och på de förutsättningar som råder. Jag vill gärna att Baylan utvecklar detta.

Fru talman! Regeringen tillsatte Energikommissionen just för att vi kände en oro för utvecklingen inom energisektorn. Hela den förra regeringens energiuppgörelse, som sedermera landade i ett beslut, utgick från att det som nu påbörjats skulle hända, nämligen att en del av de äldre reaktorerna skulle läggas ned. Planen var då att de skulle ersättas av nya reaktorer på samma plats. Så var uppgörelsen. Men det var ett tillägg: att det skulle ske utan subventioner, utan direkta eller indirekta stöd.

Den första delen händer. Däremot är det i dag väldigt få som gör bedömningen att reaktorerna kommer att ersättas av nya på privat grund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är själva grunden för det här. Innebär det att vi i Energikommissionen också ska diskutera hur det här ska gå till? Ja, absolut. Innebär det att vi kommer att diskutera skatter? Absolut. Detta är nämligen en viktig del av vårt energisystem. För att sådana blocköverskridande samtal ska vara framgångsrika är det i min värld viktigt att de sker i förtroendefull anda och att de förs vid ett bord.

Det är sällan det blir resultat av att i talarstolar försöka förhandla. Det ingår i själva konceptet för en interpellationsdebatt att man har just en debatt mot regeringen. Jag har själv suttit i riksdagen i åtta år och vet att det handlar om att försöka vara tydlig i sin opposition. Jag har respekt för det. Det är en viktig del av vår demokratiska modell.

Men, fru talman, man kan ifrågasätta seriositeten i att ledamoten vid flera tillfällen gör så här trots att vi har en energikommission där hon själv ingår och trots att jag som energiminister varje gång jag står i riksdagen företräder hela regeringen. Det är det formella. Det är så det är. Jag kan inte komma hit och ha personliga uppfattningar - det tror jag också att ledamoten vet. Ändå har hon gjort ett antal försök att ställa den här frågan till alltifrån utbildningsministern vid frågestund till i det här fallet finansministern.

Jag tror att det är viktigt både för industrin - jag håller med ledamoten om att den är väldigt viktig för Sverige och bör utvecklas - och för energisektorn att vi nu lägger ned stridsyxorna. Det handlar om att använda den möjlighet som vi nu har i de samtal som pågår i Energikommissionen att hitta lösningar. Ja, det handlar också om de utmaningar som kärnkraften står inför. Vi har nämligen ett stort bekymmer i dag. Det är att det i dag inte är lönsamt med investeringar i någon form av energiproduktion. Det gäller såväl kärnkraft som vattenkraft, vindkraft och bioenergi.

Det är inget akut problem. Men vi kan, precis som Cecilie Tenfjord-Toftby själv tar upp, hamna i väldigt stora bekymmer om det pågår för länge. Dit ska vi inte. Regeringens mål med det här arbetet, gärna tillsammans med oppositionen, är att hitta lösningar så att vi i alla lägen kan garantera våra hushåll och våra elintensiva industrier el till konkurrenskraftiga priser. Och det ska gärna vara så hållbart som möjligt. Det är själva målet med arbetet.

Jag är fortsatt optimistisk och tror att vi, när vi står inför ett väldigt allvarligt läge, faktiskt ska hitta fram till varandra och se till att komma med lösningar i fråga om de här utmaningarna såväl kortsiktigt som långsiktigt.

Jag tror att det skulle vara en enorm styrka för vårt land om vi lyckas göra detta. Om vi däremot inte lyckas blir det fortsatt en politisk osäkerhet som läggs ovanpå en ganska hög marknadsrisk på energisektorn i dag. Det tror jag skulle vara till nackdel för vårt land.

Min inriktning är att fortsätta att föra samtal och hitta lösningar på såväl de utmaningar som vi har kortsiktigt som de långsiktiga utmaningarna.

Fru talman! En enskild skattefråga, säger ledamoten Per-Arne Håkansson, som tycker att den är för smal. Det kanske en del tycker, men statens skattebas är en synnerligen viktig skattefråga, inte en smal skattefråga. Jag vet inte om ledamoten Håkansson har läst min interpellation, men min fråga är tydlig: Hur påverkar en stängning av samtliga kärnkraftsreaktorer statens finanser?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Egentligen är det en enkel fråga, som jag ställde till finansminister Magdalena Andersson och som jag inte, fru talman, hade tänkt ställa till energiminister Ibrahim Baylan, just därför att de funderingarna inte ingår i hans kompetensområde.

Vi är, fru talman, vana vid att frågor som ställs ibland får luddiga svar. I dag har vi tyvärr återigen varit vittnen till det. Jag kan bara konstatera att det när det gäller regeringen och frågan om hur statsfinanserna påverkas om 40 procent av vår elproduktion försvinner 2020 inte är några enskilda reaktorer som vi riskerar att förlora. Vi riskerar att förlora alla om vi och kärnkraftsproducenterna inte gör de nödvändiga investeringarna.

Det verkar inte som att regeringen ens har börjat fundera på svaret om hur statsfinanserna kommer att påverkas. Energiministerns ansvarsområde är som sagt begränsat. Därför är det, måste jag återigen säga, mycket anmärkningsvärt att Magdalena Andersson inte visar större ansvarstagande.

Som Fredrik Reinfeldt en gång sa: Är man inte förberedd är man oförberedd. Den rödgröna regeringen synnerligen oförberedd på det som kan hända om fyra år. Den rödgröna regeringen är därför ett hot mot Sveriges konkurrenskraft, företag, jobb, välfärd och statsfinanser.

Fru talman! Jag tackar Cecilie Tenfjord-Toftby för viktiga frågor om något mycket angeläget, nämligen landets energiförsörjning.

Jag kan försäkra ledamoten att vi är så förberedda man kan vara. Vi är så väl förberedda att vi till och med har tillsatt en parlamentarisk energikommission för att ta oss an dessa frågor. Det gjorde vi just för att vi kände en oro för hur energiförsörjningen skulle utvecklas. Även om det finns många bra saker i den uppgörelse som den förra regeringen gjorde kunde vi se att sannolikheten för att någon skulle bygga nya kärnkraftsreaktorer för att ersätta de gamla, vilket är en viktig del av uppgörelsen, inte skulle ske på marknadsmässiga grunder.

Jag blir lite förvånad över tonen. Om man verkligen har en seriös önskan att hitta lösningar - det tror jag faktiskt finns hos Moderaterna - sätter man sig ned vid ett bord och resonerar. Om man vill ta upp effektskatter gör man det, och så försöker man hitta kompromisser som gör att vi kan få en bra utveckling av det svenska energisystemet. Det är så man gör.

Intresset för att försöka hitta brister hos regeringen är en viktig del av att vara i opposition, och det har jag full respekt för. Jag har som sagt själv varit det i åtta år. I det läget kan man känna att det är viktigt att få utbildningsministern eller finansministern att diskutera något som man vet rimligtvis måste diskuteras inom ramen för Energikommissionen därför att det är en viktig del.

Vad som blir konsekvensen om det ena, det andra eller det tredje skulle hända är en hypotetisk fråga. Våra prognoser baseras på de beslut som finns. De redovisas till riksdagen två gånger per år, och så kommer det också att vara i dessa frågor.

Jag tror att det är viktigt för oss att i det här läget gemensamt göra vårt yttersta för att hitta varandra. Jag förstår att det är viktigt för oppositionen att försöka hitta fel på regeringen - det ingår i själva uppdraget - men låt oss i stället försöka hitta lösningar tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.