Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

domares oberoende och självständighet

Interpellationsdebatt 30 maj 2005
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Thomas Bodström (S)

Anf. 22 Thomas Bodström (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jan Ertsborn har frågat dels om jag är beredd att låta införa ett system med prestationsbaserade individuella löner för domare, dels vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att klart och tydligt bibehålla och säkerställa principerna om domares oberoende och självständighet. Domstolarna ska tillhandahålla medborgarna rättskipning av hög kvalitet. För att domstolarna även i framtiden ska ha goda möjligheter att göra det är det viktigt att Sverige har ett modernt domstolsväsende och att domaryrket utövas av de skickligaste och för yrket lämpligaste juristerna. En i sammanhanget viktig omständighet är den enskilde domarens självständighet i dömandet. Vilka reformer eller andra åtgärder som kan vidtas i domstolsverksamheten utan att självständigheten riskeras är inte alltid helt givet och är kontinuerligt föremål för diskussion. Regeringen har år 2004 tillsatt en parlamentarisk kommitté, Grundlagsutredningen, som bland annat ska utreda om det finns behov av att tydliggöra domstolarnas roll i det konstitutionella systemet. Det ligger i kommitténs uppdrag att överväga om det bör införas ett nytt särskilt kapitel i regeringsformen om domstolarna som bland annat ska kunna innehålla förklaringar om domarnas oberoende och oavsättlighet. Vad gäller lönebildningen har ett centralt ramavtal träffats mellan Arbetsgivarverket och Saco-S. För närvarande pågår lokala löneförhandlingar mellan Domstolsverket och Jusek. I dessa förhandlingar diskuteras bland annat frågan om domarlönerna i framtiden ska kunna innehålla vissa individuella inslag. Den fria förhandlingsrätten är sedan lång tid tillbaka en grundsten på svensk arbetsmarknad. Detta gäller naturligtvis även inom det statliga avtalsområdet. Det är alltså de kollektivavtalsslutande parterna som, utan inblandning av regering och riksdag, inom ramen för gällande regler kommer överens om löner och former för lönesättningen. Jag har därför inte för avsikt att uttala mig i de frågor som är föremål för förhandling mellan arbetsmarknadens parter.
Jan Ertsborn (Fp)

Anf. 23 Jan Ertsborn (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag får börja med att tacka för svaret från justitieministern. Det innehåller en mycket tillfredsställande uppgift, som vi säkert är mycket överens om, och det gäller det uppdrag som Grundlagsutredningen har fått. Det är mycket viktigt att vi i fortsättningen får närmare utrett hur domstolarna och våra domare ska bli oberoende. Nu kommer det dessvärre, naturligtvis, att ta ett antal år innan Grundlagsutredningen blir färdig och det kan bli fråga om några lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder. Jag är naturligtvis inte tillfreds med svaret från justitieministern, att justitieministern inte vill diskutera lönesättningsmodell eller lönebildning för domare. Vi är överens om att det är mycket som ska skötas av arbetsmarknadens parter. I princip ska vi naturligtvis inte diskutera löner här i riksdagen, men när de kommer i konflikt med grundlagsenliga rättigheter och skyldigheter och principer blir saken annorlunda. Jag menar att vi helt enkelt måste diskutera modeller men naturligtvis inte löner individuellt för vare sig domare eller hela kollektivet. Domstolsverket driver nu frågan om prestationslöner för domare och motiverar det framför allt med att man har ett stort rekryteringsbehov de närmaste åren. Motivet är riktigt. Man har ett stort rekryteringsbehov, och man måste säkert göra en hel del beträffande lönerna, men det motiverar inte just detta med prestationslöner. Domstolar är inte några företag. Man kan inte jämföra avkunnande av domar med försäljning av vare sig varor eller tjänster. Vi kan inte heller ha en lönesättning som beror på en bedömning av en enskild domstolschef gentemot kolleger på domstolen. Frågan om lönerna till domare är inte på något vis ny. Jag har kunnat konstatera att den säkert är bortemot 15 år gammal, kanske ännu äldre. Det finns uppgifter från före detta justitierådet Bo Broomé. Han varnade för den här utvecklingen redan 1989 och 1991. Det finns upptaget i 1993 års domarutredning, som leddes av nuvarande presidenten i Svea Hovrätt, Johan Hirschfeldt. Till den hör också en expertpromemoria. Alla dessa tre har samma slutsats, nämligen att man varnar för att införa individuella löner för domare, alltså någon form av prestationslön. Fru talman! Våra domare är i dag allvarligt oroade. De har en bekymmersam ekonomisk situation i sina domstolar, som vi har talat om i andra sammanhang här, med ökat antal mål och höga balanser. Men de är också oroade för att man nu ska inskränka deras oberoende. Många domare har protesterat i skrivelser till Domstolsverket, i insändare i massmedier och så vidare. Det har till och med kommit en protest från den europeiska organisationen European Association of Judges. Tanken bakom min interpellation var naturligtvis att jag i dag skulle kunna få ett besked av justitieministern om den här lönesättningsmodellen och det besked som alla domare faktiskt vill ha, nämligen att man ska avbryta den aktivitet från Domstolsverkets sida som just nu pågår som gäller prestationslöner.
Thomas Bodström (S)

Anf. 24 Thomas Bodström (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag blir lite förvånad, därför att jag tror att Jan Ertsborn och jag har samma grundläggande uppfattning om att man inte ska lägga sig i en avtalsrörelse, och den pågår nu. Det är klart att det är att lägga sig i om vi står här och har principiella diskussioner där vi slår fast det ena eller det andra - Jan Ertsborn för riksdagens räkning, och jag för regeringens räkning. Jag tycker inte att vi ska göra det. Jag tycker att avtalsparterna ska göra detta helt och hållet själva. Om jag skulle stå och säga att man inte ska göra på det här sättet skulle jag verkligen lägga mig i. Och om den ena av två domare kanske kommer att få 5 000 och den andra 3 000 eller om båda får 4 000 är definitivt en fråga för avtalsparterna. Och det är precis det som de behandlar. Jag tycker inte att det bara är jag som bör akta mig för att lägga mig i den här saken, utan även Jan Ertsborn bör göra det. Jag tycker att han ligger lite väl farligt till när det gäller att vara helt fri från misstanken att han faktiskt har lagt sig i den här avtalsrörelsen. Det här är en sak helt och hållet för avtalsparterna. När den här saken är klar kan man, om man är försiktig naturligtvis, föra ett principiellt resonemang i olika former, i olika utredningar och så vidare. Men att nu stå och klargöra ståndpunkter tycker jag faktiskt är att bryta mot den fina tradition vi har att inte lägga oss i frågor som hör till avtalsparterna.
Jan Ertsborn (Fp)

Anf. 25 Jan Ertsborn (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Den inställning som justitieministern deklarerar blir naturligtvis den att man officiellt inte lägger sig i några förhandlingar eller några diskussioner, men i praktiken drivs de här förhandlingarna av Domstolsverket. Och Domstolsverket driver inte detta helt för sin egen skull. Jag tar upp detta därför att jag ser ett systematiskt beteende i det här sammanhanget. Jag tror faktiskt att man från regeringens sida vill fortsätta att starkare och starkare styra även över vårt domstolsväsende. Den uppfattningen har jag definitivt inte, utan jag vill göra tvärtom. Vi vet att regeringen genom budgetprocessen styr Domstolsverket ganska mycket. Regeringen har utnämningsmakten när det gäller domstolarna, och nyligen tog man ett steg till i att avskaffa oberoendet hos domare genom att man avskaffade institutet med plenum och kollegium i domstolarna. I utredningen om en öppen domarbana, som kom för drygt ett år sedan, förs det ett 14 sidor långt resonemang om de här frågorna. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att vi inte får höra någon synpunkt från justitieministern om ett resonemang som många av våra utredare och kända jurister tar upp och diskuterar. Det är också en fråga om vilken betydelse domarnas egen inställning har. Och domarna är alltså emot en sådan här lönebildningsmodell. Jag förstår faktiskt inte att justitieministern inte kan redovisa en uppfattning i den frågan.
Thomas Bodström (S)

Anf. 26 Thomas Bodström (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Det Jan Ertsborn säger nu är fullkomligt ologiskt. Först säger han så här: Ni försöker styra Domstolsverket. Sedan säger han: Ni måste styra Domstolsverket mycket mera och tala om hur de ska agera i lönefrågan. Jag anser inte att vi styr Domstolsverket för mycket, tvärtom. Vi ska respektera deras frihet, och det är just av det skälet som vi inte ska ta det steg som nu Jan Ertsborn talar om.
Jan Ertsborn (Fp)

Anf. 27 Jan Ertsborn (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag inser att jag inte får något svar från justitieministern i de här frågorna, som jag hade önskat. Vi har naturligtvis olika uppfattningar om hur man styr och inte styr. Men för min del är jag helt övertygad om att Domstolsverket inte styr sig självt, utan det styrs av regeringen. Sedan ska det inte vara fråga om några detaljstyrningar - jag känner också till frågan om ministerstyre och så vidare. Men kvar står ändå att om justitieministern och regeringen utåt sett förhåller sig passiva och tysta i den här frågan kommer det att uppfattas som att man står bakom Domstolsverkets agerande. Och det var det jag skulle vilja att justitieministern ändrade på.
Thomas Bodström (S)

Anf. 28 Thomas Bodström (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Det är riktigt att vi styr Domstolsverket på samma sätt som vi styr andra myndigheter, men det ska göras inom de givna regler som finns och de möjligheter som finns, och det ska vara förenligt med den konstitutionella ordning som vi har i Sverige. Det anser jag inte att det är att gå in i en pågående lönerörelse och diktera villkoren för Domstolsverket. Det vore inte att styra myndigheten på rätt sätt. Jag vill göra på det sätt som Sveriges riksdag faktiskt har beslutat att vi ska göra.

Dokument

den 17 maj

Interpellation 2004/05:599

 av Jan Ertsborn (fp) till justitieminister Thomas Bodström om domares oberoende och självständighet

Den enskilde domarens självständighet i dömandet är grundlagsfäst och ytterst viktigt för upprätthållande av det konstitutionella kravet på en oavhängig rättskipning.

I såväl utredningen Domarutnämningar och domstolsledning (SOU 2000:99) som i utredningen En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102) och i tidigare utredningar om domare har domares självständighet och oberoende varit vägledande och mycket viktiga beståndsdelar i vår rättsstat.

Sverige har anslutit sig till flera internationella åtaganden, däribland den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), som sedan 1995 är gällande svensk lag, samt FN:s konvention om civila och politiska rättigheter och FN:s Basic Principles on the Independence of the Judiciary. Sverige har också att beakta Europarådets rekommendation 1994 om domares oberoende, skicklighet och roll.

Sverige har tidigare följt sina åtaganden och värnat om domares oberoende och självständighet.

Under den senaste tiden har dock framkommit omständigheter som gör att man numera kan ifrågasätta om regeringen verkligen fortsätter traditionen att värna om domares oberoende och självständighet.

Regeringens beslut i slutet av förra året om förändrad handläggning av administrativa ärenden i domstol på så vis att sådana viktigare administrativa ärenden, som tidigare beslutats av domstolen i plenum eller kollegium, överflyttades till domstolschefen ensam, innebar otvivelaktigt att domarnas självständighet minskades och domstolschefens ställning stärktes. Även om regeringen formellt ägde rätt att besluta om förändringarna borde dessa principiella frågor ha underställts riksdagen, i all synnerhet som förändringarna hade föregåtts av omfattande mycket principiella överväganden i till exempel utredningen Domarutnämningar och domstolsledning (SOU 2000:99).

Under den senaste tiden har framkommit att Domstolsverket driver en fråga om individuell lönesättning av domare. Vid en första tanke kanske detta kan synas eftersträvansvärt och modernt. Snart kommer dock klarheten i att detta i själva verket blir en fråga om införande av ett belöningssystem i den dömande verksamheten, som i högsta grad kolliderar med domares oberoende och självständighet. Tanken bakom förslaget är väl att premiera "skickliga" domare men hur ska detta kunna förenas med oberoendet och självständigheten? Och vem ska lönesätta justitierådens och regeringsrådens insatser?

Den alldeles uppenbara slutsatsen måste bli att införandet av prestationslöner för domare ytterligare beskär domarnas självständighet och ger regeringen ytterligare ett instrument att styra domstolsväsendet.

Domarkåren är alldeles uppenbart emot en individuell och prestationsrelaterad lön. Domarnas fackliga organisation Jusek protesterar liksom Sveriges Domarförbund. Till detta kommer den nyligen avgivna resolutionen från European Association of Judges, som hänvisar till de internationella konventionerna och rekommendationerna. Det kan också konstateras att ett sådant lönesystem, som Domstolsverket förespråkar, inte finns någon annanstans i Europa.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern:

1.Är justitieministern beredd att låta införa ett system med prestationsbaserade individuella löner för domare?

2.Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta för att klart och tydligt bibehålla och säkerställa principerna om domares oberoende och självständighet?