Djur i konsumentköplagen

Fru talman! har frågat mig om jag har för avsikt att se över frågan om lämpligheten i och konsekvenserna av att konsumentköplagen ska omfatta köp av levande djur, särskilt sett i ljuset av att hästar och andra djur kan ta skada under rättsprocesser och att det hämmar handel med hästar.

Konsumentköplagen tillämpas när en näringsidkare säljer varor till en konsument. Lagen gäller vid köp av levande djur, och så var det även i den gamla konsumentköplagen som kom till i början av 70-talet.

De senaste åren har det pågått ett arbete inom EU med att modernisera regelverket på konsumenträttens område. Arbetet resulterade förra året i två nya EU-direktiv. Sverige tog tidigt i förhandlingarna upp att frågan om köp av levande djur var något som borde uppmärksammas. Sverige fick i de fortsatta diskussionerna gehör för synen att de medlemsstater som vill ska få bestämma att andra regler helt eller delvis ska tillämpas vid djurköp. Sofia Westergrens påstående om att regeringen inte skulle ha agerat i enlighet med riksdagens tillkännagivande är därför felaktigt. Sverige tog inte bara upp frågan i rådsarbetsgruppen utan hade också framgång i förhandlingarna.

Det är viktigt att vi har ändamålsenliga konsumentköpsregler i Sverige. Konsumenter ska ha ett starkt skydd, men det måste också råda en god balans mellan konsumenters och näringsidkares intressen.

Jag tycker att det är viktigt att regelverket ger goda förutsättningar att bedriva handel med hästar, hundar och andra djur i Sverige. Men utmaningen är att det inte finns något enkelt sätt att lösa det som vissa näringsidkare upplever som problem vid försäljning av djur utan att samtidigt försämra konsumentskyddet. Även riksdagen synes ha insikt i komplexiteten i denna fråga. Uppmaningen till regeringen har varit att initiera överväganden om reglerna är ändamålsenligt utformade. Riksdagen har inte, som Sofia Westergren gör gällande, beslutat att djur ska undantas från konsumentköpreglerna.

Utredningen om nya konsumentköpregler presenterade i början av hösten förslag på hur EU-direktiven ska genomföras i Sverige. En helt ny konsumentskyddslag föreslås. Utredningen föreslår vidare vissa särregler när det gäller köp av levande djur i syfte att uppnå en lämpligare avvägning mellan de olika intressena på området. Remisstiden gick ut för några veckor sedan, och förslagen bereds nu vidare i Regeringskansliet. Frågorna är viktiga, och regeringen avser att återkomma när beredningen är färdig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Konsumentköplagen fungerar i vissa avseenden dåligt för handel med dyrare djur som hästar, hundar och katter. Jag har för avsikt att prata om hästhandeln.

Konsumentköplagen är till för att stärka konsumenten i affären med näringsidkare och fungerar väl när det gäller köp av varor såsom vitvaror och andra tekniska produkter där det är tydligt att näringsidkaren besitter större kunskap än privatpersonen, som sällan gör dessa köp. Om kylskåpet inte skulle fungera efter installationen eller om det efter två år visar sig vara fabrikationsfel går det att laga, eller också kanske säljaren kan leverera ett nytt kylskåp. Men observera att konsumentköplagen inte gäller om den aktuella varan inte skötts eller hanterats korrekt i enlighet med gällande instruktionsbok.

När det gäller en häst är förhållandet inte lika givet eller enkelt. Hästar säljs ofta av en liten uppfödare som säljer någon enstaka häst per år, och det går inte att lämna garanti på något som i så hög grad påverkas av den nya ägaren.

Många hästar förstörs av entusiastiska men okunniga ägare, och sedan står säljaren där med en "trasig" häst och en köpare som kräver pengarna tillbaka. Det är en orimlig situation. En häst som inte fungerar hos köparen kan vid återlämnandet till säljaren börja fungera igen på grund av att den nya ägaren inte haft tillräcklig kompetens. Men lika ofta är hästen sönderriden, vanskött och förstörd.

En häst är beroende av så många delar i sin skötsel för att fungera. Pusslet med utevistelse, träning, foder, hovslagare och inte minst ägaren ska fungera för att en häst ska må bra och prestera som det är tänkt. En misskött häst ska lika lite som ett misskött kylskåp omfattas av konsumentköplagen.

Konsumentköplagen är också processdrivande, och djur hamnar tyvärr ofta i kläm under den tid processen pågår. Hästen får inte den träning och omvårdnad som djuret behöver för sitt välbefinnande.

Särregleringen som utredaren föreslår är inte tillräcklig. Tolkning gör att särregleringen inte skulle minska processerna vare sig i antal eller i tid.

EU ger nu Sverige möjligheten att flytta levande djur bort från konsumentköplagen och placera dem i till exempel köplagen. Det är bättre framför allt för djuren men också för de inblandade parterna i köpet, där större tydlighet behöver gälla.

Fru talman! Med anledning av detta frågar jag ministern om han håller med om att djuren påverkas negativt när de blir inblandade i en rättsprocess och står utan såväl formell ägare som skötsel och vård under så lång tid som rättsprocesser brukar pågå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När det först gäller formfrågan vill jag upprepa att regeringen alltså agerade i förhandlingarna i EU och fick till stånd denna möjlighet för medlemsstater att ha särregler. Det hade faktiskt inte blivit så om inte Sverige drivit frågan; det var vi som tog upp den, med stöd av riksdagen.

I sak handlar detta naturligtvis om en avvägning mellan köparens och säljarens rättigheter. Köplagen gäller handel mellan näringsidkare och även handel mellan privatpersoner, medan konsumentköplagen gäller handel mellan en näringsidkare och en konsument. Skyddet för köparen är alltså förstås större i konsumentköplagen än i köplagen.

Om handel med hästar i stället omfattades av köplagen skulle konsumentskyddet de facto försvagas. Risken för att en hästköpare blir lurad ökar. Jag tror att vi kanske kan vara överens om att skyddet som sådant blir svagare för konsumenten. Man kan fundera på vilken väg man ska gå.

Jag har själv en dotter som rider. Vi äger inga hästar. Men om vi skulle köpa en häst - jag hoppas att min dotter inte lyssnar på detta, för det kanske skulle väcka vissa förväntningar - och den sedan skulle visa sig vara sjuk, kanske i ryggen så man inte kan rida på den, kommer jag ju att känna mig lurad, särskilt om jag tror att säljaren visste om detta från början, när jag köpte hästen. Då måste jag ha möjlighet att få rätt mot säljaren i det avseendet. Detta är förstås helt hypotetiskt - vi har inga planer på att köpa häst. Denna balans mellan köparens och säljarens rättigheter behöver i alla fall finnas.

Utredaren har föreslagit denna kompromiss eftersom utredaren ser denna frågeställning och att det rör sig om ett specialfall. Utredaren föreslår någon form av undersökningsplikt vid dyrare köp, det vill säga när det handlar om djur som kostar från ungefär 5 000 kronor - där kommer gränsen att gå, enligt förslaget. Undersökningsplikten går ut på att köparen ska undersöka djuret, och om detta inte görs kommer köparen att hamna i en svagare ställning i en senare process.

Utredaren föreslår också en möjlighet att avtala bort den omvända bevisbörda som finns under de första sex månaderna. Det är så lagstiftningen är konstruerad: Under de första sex månaderna måste konsumenten först visa att det finns ett fel, och därefter är det säljaren som måste visa att detta fel inte var ursprungligt. Det är detta som kallas för den omvända bevisbördan för ursprungligt fel. Utredaren föreslår i utredningsförslaget att den regeln ska kunna avtalas bort.

Regeringen har som sagt inte satt ned foten i denna fråga ännu. Remisstiden har precis gått ut, och vi har inte tagit ställning. Jag vill ändå påpeka att jag förstår att handeln med djur är speciell, men jag menar också att det även fortsättningsvis måste finnas ett konsumentskydd och en bra balans mellan köpare och säljare.

Fru talman! Om ministern hade köpt en ponny till sitt barn och det skulle visa sig att den får ont i ryggen kan det röra sig om en åkomma som kallas kissing spines, där kotorna kommer nära varandra. Det är ofta vid ryttarbyten som detta dyker upp. Jag ska i alla fall trösta ministern med att många världscupshästar som har visat sig ha kissing spines kan fungera bra med träning och rätt hantering, om vi tar detta som exempel på hur viktig hanteringen av dessa otroligt ömtåliga djur är.

Den springande punkten här är att näringsidkaren kanske inte alltid haft möjlighet att känna till ett dolt fel som kissing spines, där en häst har lite ont i ryggen. Säljaren har ingen möjlighet att veta om att ett röntgenfynd som kissing spines kan hittas hos hästen, vilket skulle kunna leda till ont i ryggen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En häst kan gå i världscupen, men om samma ponny eller häst stannar på tävling för en köpare som köpt den till sitt barn och köparen åker runt till några veterinärer som konstaterar att den har röntgenfynd i form av kissing spines har köparen rätt att lämna tillbaka den. Det kan röra sig om en summa på över 100 000 kronor. Tidigare har man även behövt betala rätt stora omkostnader för ponnyn eller hästen, som kan överstiga dessa 100 000 kronor. Man får kanske en faktura på en halv miljon eller mer. Det handlar alltså om mycket stora pengar, och det drabbar väldigt små handlare. Ekonomin påverkar hela familjen.

Dessutom kan man få tillbaka hästen. Man behöver då utbilda den, få upp självförtroendet och få ut den på tävling innan den är säljbar igen. Den processen kan ta runt ett år. Det kan gå fortare, men det kan också ta ännu längre tid innan man har något helt annat att sälja.

Med anledning av detta vill jag fråga ministern om han kan se att levande djur ändå behöver lyftas ur konsumentköplagen för att i stället omfattas av till exempel köplagen. Kan ministern se att den lilla uppfödare som hamnar under konsumentköplagen egentligen inte har samma ställning som till exempel en fabrikant som gör ett kylskåp? Det är djuren som får betala det högsta priset. Nu befinner vi oss ändå på 2020-talet och kan kanske värna djurens rätt mer än när konsumentköplagen kom till. Kan ministern också se att det finns en risk för att konsumentköplagen hämmar den svenska försäljningen av hästar, när rättsförhållandet ser ut som det de facto gör?

Fru talman! Regeringen har ännu inte satt ned foten, som sagt; vi kommer att göra det under våren. Vi börjar med detta betänkande nu, och remisstiden har precis gått ut.

Jag är medveten om kissing spines - jag vet vad det är och hur det fungerar. Jag vet också att det i efterhand kan vara svårt att veta exakt när det uppkom. Samtidigt - om det skulle vara så att säljaren vet om detta när hästen säljs kommer en konsument att känna sig lurad, helt enkelt. Det måste finnas möjlighet att få rätt i den situationen.

Jag är väl medveten om att köp och försäljning av dyra djur är ett specialfall. Det är också därför detta kompromissförslag finns i utredningen, som innebär att det vid dyrare köp över en tiondel av basbeloppet - då landar vi på ungefär 5 000 kronor - ska finnas en form av undersökningsplikt, så att köparen ska låta göra en undersökning för att kunna upptäcka bland annat denna typ av fel. Görs inte den av något skäl kommer köparen i en sämre sits inför en framtida process. Då får man lite grann stå sitt kast.

Jag tycker att detta är en ganska rimlig konstruktion, utan att sätta ned foten definitivt. Det är samma sak när man köper hus. En klok husköpare ser till att besiktiga det hus man tänker köpa så att man vet om det finns några fel och hur de i så fall ser ut.

Det finns också ett förslag om att man helt ska kunna avtala bort den omvända bevisbördan vid dessa köp; detta ingår också i utredningens förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan inte säga så väldigt mycket mer om detta just nu. Beredningen fortsätter, och vi får se hur utredningsförslaget ser ut. Det ska bli spännande att se hur remissinstanserna tar emot det. Här finns alltså i alla fall ett förslag som gör att man särbehandlar denna typ av köp.

Fru talman! Jag passar på att skicka med ministern lite glada hejarop in i arbetet. Man behöver se till djurens rätt och risken med en processdrivande konsumentköplag. Jag har sett alltför många hästar och ponnyer som far illa.

Jag har särskilt sett många ponnyer som åker ut och tävlar många helger i månaden. Nu har Svenska Ridsportförbundet tagit tag i detta. Man får inte längre lov att tävla i så många klasser som på min tid, när jag var ung och var ute på tävlingsbanorna. Mycket arbete har alltså gjorts för djurens bästa.

Konsumentköplagen kom till i början av 1970-talet. Nu är vi på 2020-talet. Vi måste se till djurens välbefinnande, och just här är det hästens välbefinnande jag tänker på. Det som nu sker i svensk lagstiftning är helt orimligt. Vi har tidigare inte haft möjlighet att lyfta ut de levande djuren ur konsumentköplagen, men den möjligheten finns nu. Men de särregleringar och undantag som utredaren föreslår är inte tillräckligt för att värna om djurens bästa.

Sedan är det mycket bra som man har kommit fram till, till exempel detta med begränsad omvänd bevisbörda. Det ska man absolut ha kredd för. Men vi behöver göra något mer för att stå upp för djuren, för hästen.

Tack för debatten!

Fru talman! Som jag var inne på handlar det om en balans mellan köparens och säljarens rättigheter. Jag tycker att det måste finnas ett rimligt skydd för köparen. Köparen är ju ofta inte själv näringsidkare, utan det kan vara en person som helt enkelt köper en häst åt sina barn att rida på, och så visar det sig i efterhand att hästen inte fungerar som ridhäst. Har säljaren vetat om detta innan måste man kunna utöva en rättighet att låta köpet gå tillbaka eller att bli ersatt på något sätt. Det är väl precis den balansen vi måste ha.

Det finns som sagt ett förslag om en särreglering för dyrare köp med undersökningsplikt och med möjlighet att avtala bort den omvända bevisbördan. Vi fortsätter att bereda detta i Regeringskansliet, och vi återkommer till riksdagen under våren. Här behöver vi gå fram med förslag nu under våren för att direktivet ska börja gälla den 1 juli nästa år. Det är en frågeställning som vi måste ta ställning till fram till dess, helt enkelt. Men vi återkommer när vi har kunnat analysera remissvaren och ser var vi ska landa. Jag tycker dock att det är en rimlig avvägning som har gjorts i utredningen, även om jag inte definitivt har satt ned foten där.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.