Detaljhandelns öppettider i EU

Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig hur reglerade öppettider kan utgöra ett handelshinder inom EU. Han har vidare frågat om regeringen har gjort ställningstagandet att EU har kompetens att besluta om öppettider för detaljhandeln. Större svenska företag inom detaljhandelssektorn som verkar i Europa hävdar att reglerade öppettider utgör ett handelshinder för deras verksamhet och val av affärsmodell. Regeringen är av uppfattningen att detaljhandelsföretagen själva bäst avgör sina egna öppettider. Vi ser gärna att EU:s medlemsstater arbetar för att regleringar som begränsar detaljhandelns öppettider tas bort. Det är värt att lyfta fram att helg- och kvällsöppna butiker ofta är en inkörsport till arbetsmarknaden för exempelvis unga och studenter samt att ökade öppettider kan verka gynnsamt på tillväxten. Avseende den andra frågan har regeringen inte gjort ställningstagandet att EU har kompetens att besluta om öppettider för detaljhandeln. Man kan dock resonera kring hur vi på den inre marknaden bäst arbetar för att ta bort begränsande regleringar avseende detaljhandelns öppettider.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag vill även tacka statsrådet för att hon kommer hit eftersom vi från ett flertal moderata riksdagsledamöter har fått höra att vi stör regeringen i dess arbete när vi ställer interpellationer. Jag är därför mycket tacksam för att statsrådet kommer hit. När det gäller denna interpellation är det med en viss förvåning som jag ser den svenska ståndpunkten angående ett meddelande som handlar om handel och distribution - det är för övrigt ett mycket bra program i många stycken, även om det finns synpunkter i detaljer - där regeringen kommer med det nästan häpnadsväckande förslaget att kommissionen borde titta på frågan om öppettider i butiker. Då vill jag ställa följande två frågor: Vad har EU med olika länders öppettider i detaljhandeln att göra? Och på vilket sätt skulle olika länders öppettider i detaljhandeln kunna hindra att man får etablera sig i olika länder, som påstås? Den stora frågan på EU:s inre marknad handlar om att tillåta och se hela EU som en marknad. Det är en mycket god princip som vi socialdemokrater, och till och med dem som är mycket tveksamma till EU, tycker är den kanske viktigaste i hela EU. Samtidigt har vi haft ett resonemang, inte minst statsrådet och jag, om att rena rama diskussionsklubben håller på att utbryta när det gäller den inre marknadspolitikens frågor. Det är väldigt mycket prat och väldigt lite verkstad. Detta bevisar återigen att detta bara är ett inlägg i just denna diskussionsklubb eftersom detta inte kan leda till någonting. EU kan inte sätta några muskler bakom detta, och EU kan inte tvinga några länder att vidta åtgärder på detta område. EU är egentligen kraftlöst. Då måste jag fråga följande: Är det då värt att lägga ned tid och kraft på att diskutera en fråga som EU inte har kompetens att besluta om? Är inte detta ett sådant exempel där kritikerna av EU säger att EU har en viss klåfingrighet och ska vara med och spela överallt? Är inte detta ett typiskt exempel på sådant som EU egentligen inte ska lägga sig i? Jag är tacksam för det tydliga svaret att vi inte behöver stå här och diskutera huruvida EU har kompetens när det gäller att besluta om affärstidslagar. Låt mig också poängtera att den svenska affärstidslagen är bra. Men jag tycker inte att vare sig den svenska riksdagen eller den svenska regeringen ska lägga sig i vilka öppettider man har i detaljhandeln i andra länder. Det tycker jag att varje land måste få bestämma självt. Vi har ganska nyligen antagit ett grundfördrag för EU. I detta sammanhang har många frågor tagits upp, men man har inte enats mellan länderna om att EU ska ha kompetens att besluta om det. Jag vill därför fråga: Vidhåller statsrådet verkligen att detta är en så viktig fråga att man ska ta in den i den diskussionsklubb som håller på att bildas när det gäller de inre marknadsfrågorna?

Herr talman! Jag tackar Börje Vestlund för att han har ställt en viktig interpellation. Jag kan försäkra att jag gärna kommer hit och besvarar interpellationer. Det är bara glädjande om vi kan diskutera fler frågor som rör EU:s inre marknad här i riksdagen eftersom det är viktiga frågor. Denna fråga kan man också se som en del i ett led för att vi vänder på alla stenar för att se hur vi kan hitta möjligheter till ökad sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft. Vi kan konstatera att det svenska systemet har fungerat väl under de drygt 40 år som det har varit i bruk när det gäller att man själv råder över sina öppettider. Kan vi bidra med den erfarenhet och den kompetens som vi har fått av vårt system till våra europeiska kolleger samtidigt som vi hjälper våra svenska företag är det en viktig uppgift för oss. Som jag sade tidigare är detaljhandeln en viktig arbetsgivare för många unga som får en inträdesbiljett till arbetsmarknaden. Det har också nyligen konstaterats i en spansk studie att utökade öppettider är en av de viktigaste åtgärderna för att minska ungdomsarbetslösheten. Även OECD har i flera rapporter konstaterat att begränsningar som är riktade mot detaljhandeln i form av reglerade öppettider är hämmande för ökad tillväxt och konkurrenskraft. Statistik från en av våra svenska detaljhandelsorganisationer visar att enbart i Tyskland skulle 2 500-3 000 personer anställas relativt omgående om regelverket för öppettider skulle liberaliseras. Men vi ska också vara noga med att poängtera att detta inte är EU-kompetens, utan det är en nationell kompetens. Så tycker jag också att det ska vara. Vad det handlar om är snarare att vi gärna vill dela med oss av våra goda erfarenheter för att även andra EU-länder ska kunna tänka mer liberalt när det gäller öppettider.

Herr talman! Jag tackar för svaret och konstaterar att vi egentligen är överens: Detta är inget handelshinder. Det är därmed alltså att man vill föra in detta i diskussionen. Då kvarstår ändå att det bara kan leda till en sak, och det är att man diskuterar det hela. Är det inte detta som håller på att bli bekymret för inremarknadsfrågorna, att det är väldigt många frågor som ligger uppe till diskussion och väldigt få frågor som verkligen blir lagstiftning? Vad som händer är nämligen att det möjligen kan stå i ett dokument att man nu har diskuterat detta - och så händer ingenting. Det kan till och med ge förhoppningar hos detaljhandeln att man skulle kunna stödja sig på detta gentemot andra länder. Det jag vänder mig emot är att EU hanterar saker, kanske till och med under lång tid, som det sedan inte blir någonting av alls. Sedan är det självklart att statsrådet ska redogöra för de uppfattningar man har. Inte minst tycker jag att det både i Sveriges riksdag och naturligtvis också, tror jag, över huvud taget i Sverige finns ett stöd för att man har rätt att ha sina butiker öppna. Ett exempel man kan ta är följande: Om nu Hemköp liksom Lidl har etablerat sig brett över hela Europa kan det inte vara så att det är någon skillnad. Då blir det väldigt konstigt, för om man har en Lidlbutik som har reglerade öppettider och en Hemköpbutik i Tyskland som har samma reglerade öppettider är man nämligen där på samma villkor. Man kan inte säga att man har någon konkurrensnackdel av att vara ett svenskt företag i Tyskland, för att ta det exemplet. Då finns det betydligt värre exempel just från Tyskland när det gäller att etablera sig där; Ikea är väl ett bra exempel på detta. Statsrådet får alltså naturligtvis gärna diskutera detta på EU-nivå, men det viktigaste med den inre marknaden är att man löser de problem den inre marknaden har. Jag upplever varken att detta kan vara en prioriterad fråga eller att det kan leda till någonting annat än just en trevlig diskussion på inremarknadsministrarnas möte. Jag skulle också vilja säga att jag delar den uppfattning statsrådet har - detaljhandeln är väldigt ofta en inkörsport till andra arbetsuppgifter. Det gäller inte minst för ungdomar men i framtiden kanske - förhoppningsvis - även för personer med utländsk bakgrund som har svårt att hitta ett fotfäste på arbetsmarknaden. Där är vi helt överens. På vilket sätt man ska ha ingångarna i detta måste dock varje land få forma själva. Om man jämför med andra reformer diskuterar man till exempel hur man ska pressa ned arbetslösheten, men det är upp till varje land att lösa frågan. Man åtar sig att pressa ned ungdomsarbetslösheten, men det är upp till varje land. På samma sätt måste det vara i dessa frågor. För övrigt är arbetsmarknadspolitik ett annat område där EU har en väldigt begränsad kompetens. Jag tycker att det är bra att vi fick diskutera frågan och att vi kan försöka hitta en lösning på detta så att vi faktiskt kan slippa ifrån en massa onödiga diskussioner och ha mer verkstad när det gäller inremarknadsfrågor.

Herr talman! Svenska företag hävdar att reglerade öppettider i andra medlemsstater kan vara hämmande för deras verksamheter och affärsmodeller. Dels har jag tidigare lyft fram de konkurrensskillnader som uppstår i förhållande till e-handelsföretag, dels kan regleringen av öppettider verka handelshindrande då de ofta tillämpas tillsammans med parallellt existerande regleringar av till exempel storlek på affärslokaler. Stora kedjor tvingas därmed anpassa sina affärslokaler till det accepterade formatet. Sedan kan man också konstatera att regleringen av öppettider för detaljhandeln ser väldigt olika ut mellan medlemsländerna; i vissa är tiderna extremt reglerade medan de är mer öppna i andra. Bara som exempel har vissa medlemsländer ett system där de tillåter butiker att ha öppet tolv söndagar per år, det vill säga ungefär en söndag i månaden. Det ser inte riktigt ut så i Sverige, utan vi har ett mycket mer liberalt system där man bestämmer själv. Vi ska dock konstatera att detta redan nu diskuteras på flera olika håll i Europa. Man undersöker också möjligheterna att låta företagare själva bestämma sina öppettider. Detta är ett led i syftet att öka tillväxten i detta reformpaket. Detta är bara en del i allt det som behöver göras som kan vara tillväxtfrämjande. Jag tycker dock ändå inte att man ska säga att vi inte ska försöka lyfta fram debatten och diskutera detta, för vi behöver alla tillväxtfrämjande åtgärder som över huvud taget är möjliga. Det var det jag menade när jag startade med att tala om att vi behöver vända på varje sten för att se vad vi kan hitta som kan vara tillväxtfrämjande. Det jag gärna vill se i detta är att det blir en ökad debatt och medvetenhet om vilken ekonomisk potential som ligger i en mindre restriktiv reglering av öppettider, som en del i behovet av strukturreformer. Där tycker jag inte att vi bara lugnt ska konstatera att Sverige har det bra och att Sverige har beslutat att företagarna själva bestämmer om öppettider. Varför skulle vi inte kunna dela med oss av goda exempel när vi ser att det fungerar bra? Jag tycker att vi i stället ska vara generösa mot andra EU-länder, oavsett om det är EU-kompetens eller inte. Det handlar om att dela med sig av det som faktiskt fungerar väl. Det försöker vi ju göra även inom andra områden, och vi lyssnar på andra EU-länder när de har goda exempel. Det handlar hela tiden om att ge och ta och att lära av varandra.

Herr talman! Jag bara konstaterar att företag upplever att det är problem med miljölagstiftning. Företag upplever att det är problem med arbetsrättslagstiftning. Företag upplever att det är problem med åtaganden man måste göra och som man gör i alla civiliserade länder. Det är alltså klart att man upplever detta som ett problem, och det förstår jag att man gör. Det är inte så att jag vänder mig emot att detta är en fråga som behöver diskuteras. Däremot vänder jag mig emot att detta skulle vara den svenska ståndpunkten och att det skulle göras till en av huvudfrågorna kring det faktiskt väldigt viktiga dokument där man går in på detaljhandeln. Det finns så många andra frågor som är stora och viktiga och där EU har kompetens. Sedan håller jag med om att det finns tveksamma nationella regleringar man borde diskutera. Det kan vara krav på yta, om man över huvud taget får förlägga sin verksamhet där - om det över huvud taget ska kunna finnas mer än ett möbelföretag inom arean - eller vad det nu kan vara. Man måste ha en särskild märkning i just det landet, eller till och med inom just den regionen, i vissa länder, och så vidare. Där har ju faktiskt EU muskler. Ta itu med de stora problemen, så kan vi återkomma med dessa problem! Som sagt, jag förstår att företagen upplever detta som svårigheter. Det finns väldigt många saker företag upplever som problem där vi från politiskt håll aldrig skulle acceptera att ändra på reglerna bara för att de slår emot företagen, utan det måste helt enkelt uppfylla andra viktiga ändamål i vårt samhälle.

Herr talman! Jag tackar Börje Vestlund för en viktig interpellation. Jag kan garantera att den svenska regeringen tittar på alla tillväxtfrämjande åtgärder som går att genomföra, och jag tycker inte att vi på något vis ska gradera dessa och ägna oss mindre åt det ena och mer åt det andra. Vad Europa behöver just nu är nämligen att vi ser på alla de möjligheter som finns över huvud taget. Vi har också lagt mycket fokus på flera viktiga åtgärder, inte minst det europeiska patentet. Vi har genomfört varupaketet, tjänstedirektivet, som vi nu också diskuterar vidare när det gäller hur det ska bli fullt ut implementerat. Börje Vestlund vet mycket väl att vi ägnar mycket tid åt dessa stora frågor. Vi tittar också på hur vi ska kunna slutföra fler frihandelsavtal, som naturligtvis också underlättar för ökad handel och tillväxt inom EU - och även utanför EU. Det finns många stora frågor som vi jobbar med hela tiden, både på svensk nivå och på europeisk nivå - för att inte glömma nordisk nivå. Jag tycker ändå inte att vi ska säga att vi inte ska ägna oss åt detta område. Det finns som sagt många olika åtgärder, som alla behöver belysas, oavsett om det är EU-kompetens eller ej. Vi behöver dela med oss av den goda kunskap vi har, precis som vi behöver lära av andra.