Det ökade ekonomiska stödet till solceller

Svar på interpellationer

Fru talman! Johan Hultberg har frågat mig varför jag och regeringen vill öka subventionerna till solceller trots att marknaden redan utvecklas i rätt riktning. Han har också frågat om jag och regeringen anser att styrmedel på klimatområdet bör vara kostnadseffektiva och teknikneutrala.

Bakgrunden till frågan är att regeringen i höstbudgeten presenterade en ökning av det ekonomiska stödet till solceller med 525 miljoner kronor per år under 2018 och 2019 samt en ökning om 915 miljoner kronor under 2020. I höständringsbudgeten finns även ett förslag om att ytterligare 203 miljoner kronor ska tillföras under 2017.

Johan Hultberg och jag är överens om att det är glädjande att solenergin ökar i Sverige och runt om i världen. Intresset för att investera i solceller är fortsatt stort, och under 2016 installerades ca 75 megawatt i Sverige. Även om investeringarna i solceller stadigt ökar är solelsproduktionen fortfarande marginell jämfört med den totala elproduktionen i Sverige.

För närvarande pågår en rad förändringar av energisystemet, både här i Sverige och globalt. Samtidigt är Sverige och svensk ekonomi i en styrkeposition. Därför väljer vi att använda en del av det större budgetutrymmet till att stärka omställningen av energisektorn.

Solcellsstödet infördes av den förra regeringen år 2009, och 100 miljoner kronor anvisades för det första året. De tre efterföljande åren låg den årliga budgeten på omkring 61 miljoner kronor. Under det första året inkom 421 ansökningar medan 81 beviljades. Redan från första början uppstod alltså en kö som sedan har fortsatt att växa. När regeringen nu ökar stödet till solceller kommer vi att hantera den kö som finns till solcellsstödet, och fler kommer att få tillgång till det.

Stödets utformning och ansökningsförfarande kommer att ses över i syfte att de ska förenklas. Syftet med stödet är, precis som vid införandet, bland annat att användningen av solcellssystem och antalet aktörer som hanterar sådana system ska öka i Sverige och att systemkostnaderna ska sänkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen vill ha ett riktat stöd för att främja teknik som ännu inte är tillräckligt konkurrenskraftig för att stå på egna ben. Energikommissionen presenterade även i sitt slutbetänkande att utbyggnad av solelsproduktion har den högsta produktionskostnaden för förnybar el. På längre sikt, när marknaden är mogen, kommer stödet att fasas ut i likhet med det tidigare stödet till vindkraft.

Att bygga ut tillförseln av förnybar energi kan bidra till låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Elcertifikatssystemet är regeringens huvudsakliga styrmedel för att öka andelen förnybar el. Det är ett för ändamålet både kostnadseffektivt och teknikneutralt styrmedel. Den förlängning och utökning av elcertifikatssystemet som riksdagen ställde sig bakom i juni 2017 är ett viktigt steg för att nå det av Energikommissionen föreslagna målet om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.

Fru talman! Jag och ministern är helt överens om att sol är något alldeles strålande.

Det är jättebra att vi får mer solenergi, att fler vill bli sina egna elproducenter och att vi stöder utbyggnaden av den småskaliga elproduktionen. Detta tror jag att man gör främst genom goda villkor i form av vettiga skattevillkor. Här var regeringens olyckliga solskatt väldigt problematisk. Regeringen säger sig vilja stödja utbyggnaden av den förnybara energin men införde en omotiverad skatt på solenergi. Glädjande nog har man nu backat ifrån den och genomfört en skattesänkning.

Solcellsstödet är jag som moderat väldigt kritisk mot. Det är riktigt att det var alliansregeringen som införde det, och det fanns ett skäl till det: Det är viktigt att stödja ny teknik och introduktionen och utvecklingen av sådan teknik. Men någonstans måste man från politikens sida bestämma när det är dags att börja trappa ned och fasa ut stödet.

Vi har sett en positiv utveckling när det gäller solceller. Priserna har fullkomligen rasat. Vi ser en storskalig produktion som växer fram i allt fler länder. Jag var själv i Marocko häromveckan och studerade deras ambitiösa satsningar på storskalig solenergi. Vi ser också hur den småskaliga produktionen växer sig allt starkare, även i norra Europa, inte minst i Tyskland.

Men nu när vi sett att priserna på solceller har sjunkit kraftigt - de är i dag en fjärdedel av vad de var när stödet infördes 2009 - väljer regeringen inte att trappa ned stödet, utan man väljer att höja det. Det har varit en subvention på 20 procent, och nu ska den höjas till 30 procent. Detta är för mig en väldigt märklig logik.

Menar ministern att konkurrenskraften för solceller har blivit sämre under det gångna året, när priserna har sjunkit? Är det detta som motiverar ett höjt bidrag? Om man vill att kön ska minska, är det då klokt att höja stödet så att det blir ännu mer attraktivt att söka det? Jag tror att det sänder en olycklig signal till marknaden att politiken tror att detta är en teknik som behöver mer subventioner och stöd.

Jag är fast övertygad om att det långsiktigt är möjligt för solenergin, liksom för andra förnybara energislag, att stå på egna ben. Därför tycker jag att regeringen snarare borde ha lagt fram en tydlig plan för hur man ska trappa ned stödet och fasa ut det. Tidigare var det sista året för stödet 2019. Nu aviserar regeringen att man höjer stödet kraftigt redan i år, och sedan kommer den rejäla höjningen med 525 miljoner per år från 2018. Man har också stöd i budgeten eller planen för 2020, vilket tidigare inte har funnits. Det blir alltså en förlängning också i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill också fråga ministern vilken siffra som gäller egentligen. I budgetpropositionen framgår det att stödet till solceller för 2020 är 965 miljoner, men ministern sa här i sitt svar att det är 915 miljoner som gäller för 2020. Jag är alltså lite frågande till vad som gäller.

Fru talman! För att ställa några konkreta frågor till ministern i övrigt: Branschen efterlyser förenklade regler, inte höjda subventioner. Varför ger inte ministern svar om detta i stället? På vilket sätt är de 3 ½ miljarder som regeringen nu föreslår i stöd till solceller ett effektivt sätt att minska de svenska klimatutsläppen? Denna fråga ställde jag i min interpellation, och jag har fortfarande inte fått svar på den.

Fru talman! Det gläder mig att vi i den här kammaren - moderater, socialdemokrater, hela kammaren - kan vara överens om vad Johan Hultberg inledde med att säga, nämligen att det är alldeles strålande med sol. Det är särskilt under svenska höstar en vanligt förekommande uppfattning i detta solfattiga land.

Johan Hultberg ställer relevanta frågor. Sett över en längre period, inte bara från 2009 utan de senaste 40 åren, har kostnaderna för solel och solceller gått ned med 99 procent. Det är naturligtvis en imponerande utveckling för tekniken, som vi alla ser med glädje på. Det är en ren teknik, och den har visat sig vara betydligt mer flexibel än många andra sätt att producera elektricitet. Det är naturligtvis ett område där vi ser framtiden an med tillförsikt.

Det är inte heller omöjligt, fru talman, att solenergi i förlängningen kommer att vara huvudkällan för elektricitet i hushållen runt om i världen. Solceller i kombination med någon form av lagring är svårslaget som elkälla.

Även om vi ser att detta håller på att bli verklighet i många solrika delar av världen - Marocko nämndes som exempel - är inte fallet så i Sverige. I och med att vi har mycket av solstrålningen koncentrerad till sommarhalvåret är fortfarande kostnaderna per kilowattimme för solel i Sverige betydligt högre än för annan elproduktion, det vill säga betydligt högre än de elpriser som brukar ligga på 20-30 öre per kilowattimme.

Därmed finns det fortfarande ett behov av ett stöd. Utan stödet är risken stor att det inte alls skulle bli den mycket kraftfulla ökningen, i alla fall i antal procent. Som andel av vår elproduktion är det fortfarande en marginell företeelse. Det kan vi ändå vara överens om.

Jag får frågan om varför regeringen har höjt stödet. Det är mycket enkelt. När regeringen tog över 2014 fanns en kö på 4 000 personer. Det var 4 000 personer som hade anmält sitt intresse hos Energimyndigheten och hos länsstyrelserna för att ta del av stödet som infördes under alliansregeringen 2009. Men det fanns inga pengar. Det känns bra konstigt, fru talman, att jag av en moderat riksdagsledamot blir anklagad för att betala den nota som man lämnade efter sig. Det är exakt vad som händer. Det kan likställas med att gå på restaurang, vara generös och bjuda, men sedan inte ta notan. Det var så det var.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den här regeringen har i varje budget sedan vi tillträdde höjt stödet. Vi har velat beta av köerna och se till att det löfte som har utställts till svenska folket, under förra regeringen och under den nuvarande regeringen, också uppfylls.

Glädjande nog ökar intresset. Jag tycker inte att det är något negativt, utan det är bra.

Varför har vi då återigen återgått till en ökad andel i stödet från 20 till 30 procent? Ja, det är mycket enkelt. Vi ville att en mindre mängd pengar skulle räcka så långt som möjligt, och vi ville beta av den kö som efterlämnats och byggts på. Nu ökas stödet kraftfullt, och då kan vi återgå till 30 procent. Redan det är en halvering från den nivå som gällde under den förra borgerliga regeringen.

Fru talman! Det är välkommet att försöka jobba bort de köer som har funnits i systemet. Jag har tidigare ställt frågor och debatterat med ministern om köerna.

Nu vidtar regeringen aktiva åtgärder för att förlänga kön. Det är precis vad som kommer att bli resultatet av en ökad subvention. Allt fler tycker att det är trevligt att staten betalar en stor del av en investering som troligtvis på lite sikt redan hade varit ekonomiskt motiverad.

Jag har själv räknat på att montera solceller på mitt eget tak där hemma, och jag har konstaterat att på lite sikt är det en alldeles lysande investering. Det är mycket märkligt att regeringen gör denna upptrappning, och den går helt stick i stäv med vad branschen själv vill. Om man vill stödja en bransch är det väl rimligt att lyssna en smula på vad den har att säga och vilka synpunkter som förs fram.

Dagen efter att ministern presenterade den storslagna satsningen på ökad subvention till solceller sa branschen att man välkomnade att regeringen vill förenkla systemet, men man ville snarare se en nedtrappning och utfasning av stödet, att det exempelvis skulle bli enklare att använda ROT-avdraget. Det är mycket märkligt.

En tydlig skiljelinje, fru talman, mellan mig och ministern, mellan Moderaterna och Socialdemokraterna, mellan Alliansen och regeringen, är synen på effektivitet. Det räcker inte att ha goda intentioner i politiken. Jag vet att ministern och regeringen vill väl med satsningen. Frågan är om 3 ½ miljard är väl använda pengar. Är det så vi minskar de svenska klimatutsläppen på bästa sätt? Nej, det tror jag knappast. Den svenska elproduktionen är redan i dag i det närmaste fri från fossila utsläpp. Det är naturligtvis en annan situation i länder såsom Tyskland, Polen, Marocko - praktiskt taget vilket land som helst - som har ett stort beroende av fossil energi, det vill säga gas, olja och kol.

Sverige har klimatsmart kärnkraft i kombination med vattenkraft, välutbyggd vindkraft, en enormt välutbyggd bioenergikraft och det gröna guldet i form av skog. Sverige har därför utifrån ett klimatperspektiv inte samma behov av att stödja utbyggnaden av den förnybara energin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror på solenergin. Den kan stå på egna ben. Jag beklagar att regeringen i stället för att säga att 2019 skulle vara det sista året för solcellsstöd nu har gett besked om att stödet ska ökas i procent och över tid. Det råder ett prisfall, men regeringen svarar med ökade subventioner.

Fru talman! Det är inte ansvarsfull ekonomisk politik. Det är inte heller ansvarsfull energi- eller klimatpolitik. Vi behöver snarare rensa upp i energipolitiken och hålla oss till de breda överenskommelser som har gjorts om att stödja förnybar energi med elcertifikatssystem, långsiktiga goda villkor i form av klara skattebesked, bra regler för miljöprövningar och så vidare. De kommer långsiktigt att spela störst roll.

Fru talman! Vi kan vara överens om att det är viktigt att föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Det är grunden för mycket av det vi gör för att hålla ihop vårt samhälle och för att investera för framtiden. Investeringar i solceller är verkligen en investering för framtiden. Som en investering för elproduktion här och nu utgör solceller en försvinnande liten del. Vi pratar om några promille av den svenska elproduktionen.

Trots den positiva utvecklingen globalt och även i Sverige är solceller det överlägset dyraste sättet att producera el i vårt land - alltså ny elproduktion. Därför behövs fortfarande ett stöd.

Fru talman! Det känns bra konstigt att bli uppläxad av en moderat företrädare om ordning och reda i statsfinanserna. Alliansregeringen lämnade en kö efter sig på 4 000 personer och satte av 60 miljoner, som ju inte alls räckte, med betydligt högre subventionsgrad än i dag. Detta i kombination med ett ökat intresse hos svenska folket har skapat köerna - vilket i grund och botten är positivt.

Fru talman! Lägg därtill att i samma budget som man avsatte 60 miljoner kronor till 4 000 personer hade man ett underskott i statsfinanserna på 60 miljarder. Det var på grund av alla skattesänkningarna som genomfördes under de åren.

Då känns det bra konstigt att när vi är i regering, med stora överskott varje år vi har regerat, bli anklagade för att vara ekonomiskt frivola. Så är det inte. Det råder överskott, och det är ordning och reda på statsfinanserna. Det ska komma hela svenska folket till del.

Vi ska stärka sammanhållningen i vårt samhälle med hjälp av investeringar i skattesänkningar för pensionärer, ökning av barnbidrag med mera samt investeringar för framtiden. Det är i det ljuset man får se det ökade stödet för solceller. Det är ingen som tror att detta i grund och botten klarar elförsörjningen här och nu. Johan Hultberg vet mycket väl att Sverige i dag har ett stort överskott av el som exporteras, just tack vare kärnkraft, vattenkraft, bioenergi och alltmer vindkraft i systemet.

Enligt energiuppgörelsen som har ingåtts över blockgränsen - Moderaterna, Centern, KD, Miljöpartiet och Socialdemokraterna - siktar Sverige på att i framtiden vara en nettoexportör av elektricitet. Det finns fantastiska förutsättningar för det.

Ja, vi investerar i solceller. Det är någonting oerhört bra, tror jag, för framtiden. Ja, vi stöttar detta i dag därför att det fortfarande inte klarar sig på marknadsmässiga grunder. Man hänvisar till Svensk Solenergi och säger att de vill avskaffa stödet. Ja, det var en diskussion om huruvida man skulle ha avdrag eller, i det här fallet, ett investeringsstöd. Men ett stöd är det oavsett om det är ett avdrag eller, för den delen, ett investeringsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ja, Svensk Solenergi argumenterar för, precis som Johan Hultberg, att detta på sikt ska avskaffas. Men det gör även jag. Jag ser inte framför mig några eviga subventioner - tvärtom. Jag tror att solenergin kommer att kunna klara sig på egna meriter. Jag är inte lika optimistisk som Johan Hultberg och tror inte att det kommer att ske just år 2019 och 2020. Men det är klart att det kommer att ske med denna fantastiska utveckling, och då finns det ingen som helst anledning att stödja detta med några subventioner. Vi kommer att komma dit, och när vi är där kommer vi att ha en fullständig förändring av elsystemen i större delen av världen. Jag tror att detta kommer att bli huvudkällan för el för hushållen, kanske i kombination med någon form av lagring.

Fru talman! Låt mig börja där vi är överens, i tron på att solenergin långsiktigt och globalt kommer att spela en helt avgörande roll för vår energiförsörjning och också bidra till att vi faktiskt klarar av att möta klimatutmaningen och kraftigt sänka de globala utsläppen.

Om jag minns rätt är solinstrålning under sex sekunder tillräckligt för att klara vårt behov av energi på jorden. Vi måste bara, så att säga, bli bättre på att skörda energin. Där ser vi en snabb teknikutveckling, och den behöver politiken delvis stödja. Jag tycker att det är bra att det finns anslag i regeringens budget till bland annat forskning och teknikutveckling på det området. Men jag är skeptisk till de väldigt vidlyftiga subventionerna.

Ministern valde nu i sitt inlägg att bredda debatten så att den blev lite mer allmänpolitisk. Jag kan väl bara konstatera att det inte bara är jag och Moderaterna som kritiserar regeringen för att ha lagt fram en riktig valfläskbudget, utan det gör var och varannan oberoende granskare. Konjunkturinstitutet och så vidare tycker att regeringen slarvar bort den högkonjunktur som vi just nu är inne i. Man fyller inte ladorna tillräckligt mycket utan ger den här typen av stöd till det ena och till det andra.

Mest flagrant, kan jag tycka, är till exempel stödet till elcyklar. 350 miljoner kronor per år ska gå till att subventionera elcyklar. Det är en marknad som också blomstrar och som ökade med 50 procent i fjol. Detta ska regeringen utifrån ett klimatperspektiv stödja utan att ha någon uppfattning om hur stora utsläppsminskningar det ska ge.

Jag frågade hur stora utsläppsminskningar regeringen beräknar att dessa subventioner ska ge. Jag får inget svar på den frågan. Jag upplever att regeringen inte riktigt, fru talman, har koll på vad de satsningar som man vill göra resulterar i. Vill man jobba bort kön tycker jag att man ska trappa ned stödnivåerna och sätta ett klart årtal för när detta stödsystem ska vara utfasat. Jag beklagar att regeringen snarare väljer att försöka vinna röster genom att öka subventionerna i stället för att ge långsiktiga besked.

Fru talman! Vi har tidigare hört frågan: Varför investera i solceller när vi redan har en koldioxidsnål elsektor? Den frågan skulle nästan kunna ställas till den förra regeringen och till Moderaterna. Det var då detta stöd inrättades, och då var vårt energisystem näst intill identiskt med det vi har i dag - kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, bioenergi och så vidare. Det håller alltså inte som argument.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför gör vi som vi gör? Man kan titta på regeringens budget. Vi har ett överskott i statsfinanserna på 85 miljarder. Med hälften av det betalar vi av på statsskulden. Det är ansvarsfullt. Det är bra för framtiden. Hälften använder vi för att stärka sammanhållningen i vårt land.

Pensionärer har sedan en lång tid, sedan den borgerliga regeringen, en helt annan skattesats än vad vi har. Varför ska de inte ha rätt till en ordentlig skattesänkning? Barnfamiljerna har inte sett någon ökning av barnbidraget på länge.

Varför är det fel att investera för framtiden i en mer förnybar energisektor, i det här fallet solceller? Jag kan inte se att det skulle vara felaktigt - tvärtom. Jag tror - jag har uppfattat att också Johan Hultberg tror det - att detta snarare är framtiden. Då är det viktigt att vi är med redan från början. Det var därför detta stöd inrättades 2009. Det är därför denna regering i varje budget har ökat det stödet. När solceller också i Sverige kan stå på egna ben kommer det naturligtvis inte att finnas något som helst skäl för det offentliga att subventionera dessa. Där är vi inte än. Jag hoppas och tror - det tror jag också att Johan Hultberg tror - att vi kommer att komma dit. Om det sedan sker 2021, 2023 eller 2025 är inte jag person att kunna svara på.

Överläggningen var härmed avslutad.