Det ökade antalet skjutningar i samhället

Interpellationsdebatt 11 december 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 34 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr ålderspresident! Thomas Morell har frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder för att stoppa den ökande våldsspiralen gällande skjutningar i samhället och vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka skyddet för dem som arbetar och färdas i kollektivtrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen ser mycket allvarligt på det grova våldet med skjutvapen och har under de senaste åren vidtagit en lång rad åtgärder för att motverka denna utveckling. På det straffrättsliga området bedriver regeringen ett mycket aktivt arbete, och vi har även haft framgångsrika amnestier för vapen och explosiva varor.

Vi har genomfört ett flertal förändringar i lagstiftningen kring våldsbrott. Exempelvis har minimistraffen skärpts för bland annat grovt rån, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt våld eller hot mot tjänsteman. Även straffet för mord har skärpts i syfte att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare.

Regeringen har också förbättrat förutsättningarna för kamerabevakning. Flera brottsbekämpande myndigheter men även aktörer i kollektivtrafiken, butiker, köpcentrum och apotek kan i dag bedriva kamerabevakning utan tillstånd från Datainspektionen. Detta stärker möjligheterna att bekämpa brott och kan bidra till ökad trygghet.

Regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten är ett mycket ambitiöst reformpaket på både kort och lång sikt som omfattar nya verktyg i brottsbekämpningen och straffrättsliga åtgärder och höjda ambitioner i det brottsförebyggande arbetet.

Den stora satsningen på Polismyndigheten är en viktig del i arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten. Vid halvårsskiftet var vi halvvägs mot regeringens mål om 10 000 fler polisanställda, och ytterligare nära 3 000 polisstudenter är på väg ut i verksamheten de närmaste åren.

Även på det straffrättsliga området är flera åtgärder på gång. Exempelvis har en pågående utredning i uppdrag att föreslå skärpta straff bland annat för brott med kopplingar till kriminella uppgörelser. Dessutom har de nya straffskärpningarna för innehav och smuggling av illegala vapen och explosiva varor precis trätt i kraft. En generell utgångspunkt för dessa skärpningar är att de ska träffa kriminella nätverk särskilt hårt.

För att förhindra att fler barn och unga dras in i kriminalitet krävs tidiga och samordnade insatser för barn och unga från många aktörer, inte minst socialtjänst och skola. Regeringen har gett Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Särskilda insatser riktas mot riskgrupper bland barn och unga i socialt utsatta områden samt barn och unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

För att även bekämpa brottens orsaker behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Därför har regeringen tagit fram det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott. Vi avser att inom kort lämna en redovisning till riksdagen av åtgärder i enlighet med målsättningarna i programmet. Arbetet med att genomföra det brottsförebyggande programmet har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.

Men vi måste göra mer. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen därför ytterligare åtgärder av betydelse för att både bekämpa och förebygga brott. Det behövs ett gemensamt åtagande från hela samhället för att bryta de senaste årens negativa utveckling av skjutningar och gängkriminalitet. Kriminaliteten ska bekämpas med samhällets fulla kraft, och vi ska göra det på bred front genom att bekämpa både brotten och brottens orsaker.


Anf. 35 Thomas Morell (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Tack för svaret, statsrådet Morgan Johansson!

Det som fick mig att skriva interpellationen var en skjutning mot en buss i Borås. Det var den andra skjutningen - i alla fall vad jag känner till - i år mot ett fordon i kollektivtrafiken. Det var två rutor som skadades på bussen. Jag tror inte det var fråga om ett kulvapen, utan polisen skriver att det troligtvis var ett hagelvapen.

Det spelar egentligen inte särskilt stor roll vilken typ av vapen det var som användes i det här läget, men man använder alltså någon typ av skjutvapen och skjuter mot en buss. Anledningen är okänd; troligen satt det någon i bussen som man ville skrämma. Problemet är att föraren som kör fordonet och de övriga passagerarna däri blir vettskrämda när någon skjuter mot fordonet.

Det är ett gift i samhället att de kriminella tar en sådan plats och tar sig friheter att hota, misshandla eller till och med döda andra människor. Det är ett bekymmer.

Jag noterar i svaret från statsrådet att det görs mycket från regeringen för att komma åt det här, och det är jättebra. Jag tycker att det är jättebra att man satsar på polisen och att det finns ett tydligt mål att få ut fler poliser i verksamheten som också kommer att jobba i yttre tjänst för att kunna ta problemet på allvar där ute.

Men det räcker inte. Om man tittar på hur utvecklingen har varit under det här året ser man att skjutningarna har ökat. Det är fler skjutningar, det är fler som dödas i skjutningarna och det är fler som skadas. Trots att man har satt in flera åtgärder från regeringens sida är det en uppåtgående trend, och det tycker jag är oroväckande.

Någonstans måste man få en knäck på den här kurvan så att den pekar nedåt. Eftersom man inte har fått den här knäcken utan kurvan fortsätter uppåt bör man sätta in fler åtgärder. Jag är väldigt nyfiken på att höra från statsrådet om det finns ytterligare åtgärder som ligger framöver för att komma åt detta. Om man inte kommer åt och kväser den här utvecklingen kommer de kriminella att ta en allt större plats i samhället.

Jag tittade på Rapport i söndags och såg då lite grann av hur man resonerar i de kriminella kretsarna, vilket våldskapital man använder och hur man tar sin makt i samhället. Jag ska läsa upp exakt vad den kriminelle i inslaget sa:

Om vi bedömer att den personen skadar vår ekonomiska verksamhet är det inte bra för oss. Om vi bedömer att personen måste dödas skulle vi knappast tveka att göra det.

Om vi bedömer - i ett rättssamhälle ska det inte finnas utrymme för att någon annan ska bedöma huruvida någon ska straffas eller inte. I ett rättssamhälle måste våra rättskipande instanser sköta den delen - polis, åklagare och domstol. När det gäller svenska förhållanden är det riksdagen som stiftar lagarna, och det är utifrån de lagarna som straff ska utdömas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har vi dock ett parallellt samhälle där man anser sig ha rätten att döma vem som ska leva och vem som ska dö. Det är en kuslig utveckling.


Anf. 36 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Den åsikten delar jag sannerligen: Det är en kuslig utveckling. Men man ska också komma ihåg att detta är någonting som har pågått under en längre tid. Jag skulle säga att den fasta, etablerade organiserade kriminaliteten går så långt tillbaka som kanske 20 eller 25 år. Vad jag säger är att det vi gör nu borde man kanske ha gjort då, i mitten och slutet av 90talet. Det var då dessa strukturer etablerade sig. Men man gjorde inte det då. Då borde man ha kvävt detta i sin linda. Man gjorde inte det då. Då får vi göra det nu. Det kommer att ta lite längre tid, det kommer att kosta lite mer pengar och det kommer att behövas ännu mer av åtgärder för att komma till rätta med det - men vi kommer att klara av det. Det är jag helt övertygad om.

Det jag redovisar i svaret är bland annat den stora polissatsningen. Det gick alldeles nyss ut 600 nyutbildade poliser från utbildningarna, nästa år ytterligare 1 400. Det är alltså 2 000 ytterligare poliser på bara ett år. Vi utbildar fler. Det är färre poliser som slutar. Det är också fler poliser som återvänder till poliskåren eftersom förutsättningarna har blivit bättre. Man ser kanske att detta nu är någonting som staten verkligen satsar på.

Det har talats mycket om polislöner på senare år. Låt mig konstatera att lönerna för poliserna har ökat med 5 000 kronor per månad. Polislönen är nu 5 000 kronor högre i månaden än när vi tillträdde för sex år sedan.

Vi har gjort stora insatser när det gäller straffen, bland annat för det grova vapenbrottet, så att vi nu kan bura in fler. Kameraövervakningen satsar vi på. Sedan kommer hela 34-punktsprogrammet med alla de åtgärder som jag redovisade.

Jag vill också peka på att det faktiskt finns möjligheter att vända en utveckling. Många har tidigare pratat om att Malmö har varit ett problem. De senaste siffrorna visar att skjutningarna i Malmö under detta år ser ut att minska med kanske uppemot två tredjedelar i förhållande till 2017, då vi hade 65 skjutningar. Hittills i år, fram till november, har vi haft 19 - alltså en mycket kraftig minskning.

Det finns säkert många orsaker bakom det. Rimfrostsatsningen, där man verkligen drog samman de polisiära resurserna mot gängen, kan säkert ha haft betydelse, men också det projekt som vi har arbetat med i Malmö under några år och som kallas Sluta skjut, som jag och Brottsförebyggande rådet tog hit till Sverige från USA efter ett studiebesök som vi gjorde där 2016.

Vi frågade då de mest framstående auktoriteterna på gängkriminalitet i USA: Ser ni att det finns något sätt att jobba som vi skulle kunna applicera också i Sverige? David Kennedy, som jag träffade på John Jay College, ett av de mest framstående lärosätena i USA på just gängkriminalitet, svarade: Prova det här med gang violence intervention! Dra ihop de mest gängkriminella med jämna mellanrum och säg till dem: Vi vill inte att ni ska dö, men om ni fortsätter på det här sättet kommer ni att dö förr eller senare. Ni kommer att gå under i någon av de här konflikterna. Om ni inte slutar med detta kommer vi att fortsätta jaga er med alla till buds stående medel. Men om ni vill hoppa av verksamheten har vi ett avhopparprogram som gör att ni kan komma ur kriminaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är det sättet man har jobbat på i Malmö. Det har applicerats i Sverige de senaste åren och kan mycket väl ligga till grund för att vi faktiskt ser en så pass positiv utveckling där just nu. I januari ska vi få en mer sammanhållen utvärdering i den delen.

Jag ville bara peka på att det faktiskt går att vända en sådan här utveckling om man jobbar på rätt sätt, kanske med delvis nya metoder, men också om man är beredd att sätta hårt mot hårt mot den typ av kriminella vi talar om.


Anf. 37 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Den sista meningen var lite intressant: Man ska sätta hårt mot hårt. Jag tycker att det är viktigt att samhället markerar: Vem är det som ska ha våldskapitalet? Jo, det är staten. Vem är det som ska utfärda straff? Jo, det är staten. Det ska vila på demokratiskt stiftade lagar, och det är polis, åklagare och domstol som verkställer allt detta.

Kruxet är att vi har ett parallellt samhälle som har skapat ett eget system som ligger vid sidan av - helt utan kontroll, vill jag påstå.

Låt oss titta på den utveckling som har varit. De första tio månaderna i år var det 315 skjutningar med 37 döda och 105 skadade. Förra året var det 31 döda och 91 skadade. I snitt för samma period 2017-2020 var det 35 döda och 107 skadade.

Vad de kriminella gör är att de dikterar villkoren i särskilt utsatta områden. Malmö har fått en positiv trend. Stockholm har fått raka motsatsen. Här ökar det. Men vi ser också att det numera skjuts på gator och torg även ute på landsbygden och på mindre orter.

Sverige är också ett av väldigt få länder i världen där barn har dött i dessa konflikter. För några år sedan sprängdes en fyraårig flicka till döds i en bil på Torslanda i Göteborg. Strax därefter var det en åttaårig pojke som låg och sov i sin säng när någon kastade in en handgranat i rummet, och pojken dog. I somras fick en tolvårig flicka sätta livet till i en skjutning här uppe i Stockholm.

Det här våldet träffar oskyldiga människor. Det är inte så att det riktar sig bara mot de kriminella. Kulorna viner bokstavligt talat också runt vanliga människor. Det är detta som är så otäckt.

Grunden för min interpellation var skjutningen mot den här bussen. Det är bara att sätta sig ned och fundera ett ögonblick på vad människorna i bussen upplevde när kulorna, strax efter klockan sex på morgonen, träffade fordonet. Det måste ha varit fasansfullt. Detta är människor som inte på något sätt är inblandade i konflikterna, men någon tar sig ändå rätten att utöva våld och hot. Någon var tydligen mål på något sätt, och så skulle man statuera exempel.

Det är den här utvecklingen som är så otäck: att de kriminella helt enkelt dikterar villkoren för människor som inte har med saken att skaffa.

Det är jättebra att det sker en satsning på polisen. Vi behöver ha fler poliser. Kruxet är bara att om vi får för många poliser, om man uttrycker det så, och de blir effektiva trycker vi in folk i systemet som inte åklagare, domstol och senare kriminalvård kan hantera. Även om vi satsar på polisen måste alltså den övriga delen också växa så att man kan hantera det som produceras av poliserna på gatan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja höra lite från statsrådet hur tankarna går kring detta. På något sätt måste vi bryta ryggen av den utveckling vi har i samhället, för det här kan inte fortsätta.


Anf. 38 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det instämmer jag i. Det är precis därför som vi nu vidtar alla de här åtgärderna - både de vi har gjort under förra mandatperioden och de som ligger framför oss i 34-punktsprogrammet. Man ska komma ihåg att det vi gör nu är massivt. Det är det största sammanhållna program mot gängkriminalitet som någon regering har vidtagit. Vi fortsätter att rulla ut detta efter hand.

Jag pekade på Malmö där det, som sagt, har minskat väldigt kraftigt. Jag pekade på den här metoden, som bygger på precis det jag sa i slutet, att sätta hårt mot hårt mot de gängkriminella men samtidigt också ge dem en väg ut: Om ni väljer att hoppa av ska ni veta att här finns ett program för att kunna understödja det på olika sätt.

Jag tror att det där kan bli väldigt effektivt, för det behövs inte så förfärligt många som hoppar av för att man ska kunna bryta upp strukturerna. Då skadar man dem mer än om man bara tar ut de ledande individerna.

Jag nämnde inte det i svaret, men vi kommer också att gå fram med ett nationellt avhopparprogram som vi nu har gett fyra myndigheter i uppdrag att utforma. Det tror jag kan vara väldigt effektivt.

I Malmö har skjutningarna minskat med, som det nu ser ut, kanske uppemot två tredjedelar från 2017 och fram till 2020.

Det här får naturligtvis följdeffekter i hela rättskedjan. När vi nu skärper straffen som vi har gjort och när vi ökar den polisiära närvaron innebär det också att man griper fler. Vi fyller då upp kriminalvården. Vi har 100 procents beläggning - mer än så till och med - på både häkten och anstalter. Därför bygger vi ut kriminalvården. Det ska bli minst 2 000 fler platser i kriminalvården de närmaste sju åren.

Men då hjälper det inte om Sverigedemokraterna går i en annan riktning. Ett bekymmer är att när ni i Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna röstade igenom er budget hösten 2018 underfinansierade ni Kriminalvården med 300 miljoner kronor.

Det hjälper heller inte när sverigedemokrater står lokalt och stoppar våra projekt. Vi skulle bygga en jättestor ny anstalt i Svedala för uppemot 2 miljarder kronor och som skulle ge ytterligare 300 platser. Då började Sverigedemokraterna att driva kampanj mot det och försöka skrämma upp folk: Vi ska inte ha någon anstalt här i Svedala! Ni lyckades stoppa den, och det innebar att det projektet drog ut ytterligare två år på tiden. Nu har vi en ny plan för det projektet, och anstalten ska byggas i Trelleborg i stället.

Men det hjälper inte att stå här i kammaren och säga att vi behöver ta tag i detta, att vi måste göra de här investeringarna och att vi behöver satsa på kriminalvården och sedan i nästa andetag lokalt motarbeta precis de investeringar som faktiskt måste göras. Man måste ta ansvar på alla nivåer för att kunna lösa detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan hänger allt detta ihop. När jag träffar poliser från de utsatta områdena säger de ofta tre saker. De säger: Vi behöver bli fler. Och så säger de: Vi behöver bättre verktyg. Det handlar alltså om straffen, hemliga tvångsmedel och kameror. Men så säger de en sak till. De säger ofta: Tänk på att det inte bara handlar om polisen. Skolan måste fungera, socialtjänsten måste fungera och fritidsverksamheten måste fungera.

Detta är poliser och alla som arbetar i de utsatta områdena oerhört medvetna om. Det handlar inte bara om att bura in dem som är gängkriminella. Man måste också bryta nyrekryteringen bland de ungdomar som är på väg in. Då handlar det om att vara beredd att stärka också de delarna av välfärden. Det gör vi nu med ytterligare pengar som riktas till de utsatta områdena och just till den här typen av sociala insatser. Jag tror att det är helt nödvändigt för att kunna angripa både brotten i sig och brottens orsak.


Anf. 39 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Det är helt rätt att man måste stoppa rekryteringen till de kriminella nätverken. Där har man en viktig insats att göra med ungdomar.

Det finns dock en liten hake i det resonemanget, och det är att det finns de i de här grupperna som ser upp till och dyrkar de tungt belastade individerna som blir lite grann som kungar i sitt område. Det finns väldigt mycket pengar att tjäna på ruggigt kort tid, och då är det många som gör den matematiska beräkningen att det tar lång tid att gå i skolan och det är inte säkert att det ger ett jobb, men om man går den andra vägen tjänar man stora pengar på några månader.

Det där måste man slå hål på. Man måste stoppa den rekryteringsvägen och ta bort glorian på dem som sitter som ledare i de kriminella gängen. De ska låsas in och inte komma ut på mycket lång tid. De unga som har de äldre och tungt kriminella som idoler ska se hur det blir när samhället verkligen sätter hårt mot hårt. Det är inte så roligt att sitta bakom lås och bom i 10, 15 eller kanske 20 år. Är det fråga om ett riktigt grovt brott handlar det om livstid.

Man måste få bort den stora förtjänsten, och man måste få bort dem som blir idoler för de unga. Man får inte heller glömma att de allra flesta människor som bor där ute är vanliga, hederliga och hårt arbetande medborgare. De måste ha hjälp och stöd från samhället så att de inte upplever att de inte kan gå ut på kvällarna och inte kan släppa ut sina barn och så vidare. Det är dem man måste sätta fokus på så att de känner trygghet i det område där de bor.

De kriminella ska låsas in, och det vanliga folket måste känna trygghet.


Anf. 40 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Där har vi heller inga delade meningar. Det jag säger är att man måste göra båda delar.

Man måste bekämpa brotten och låsa in de mest brottsaktiva. Om vi inte tar hand om dem kommer de att utgöra förebilder för de unga som är på väg in, sabotera allt förebyggande arbete och försämra själva legitimiteten för allt förebyggande arbete. Det är helt klart så, och det är därför vi går fram med de stora satsningarna på polisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har fler poliser nu än någonsin i Sverige, och det fortsätter efter hand. Målet som vi satte upp 2017 var att det skulle bli 10 000 fler polisanställda till 2024. Vi har kommit halvvägs till det målet, och nu kommer varje halvår som går ytterligare en stor kull nya poliser från utbildningsorterna. Vi har startat två nya polisutbildningar i Borås och Malmö och har nu fem utbildningsorter. Vi gör alltså stora investeringar i den brottsbekämpande delen.

Sedan handlar det också om det förebyggande, det vill säga att det måste finnas bra skolor och en fin fritidsverksamhet, och all den välfärd som man har i ett modernt samhälle måste finnas överallt i Sverige.

Därför gör vi också stora satsningar i de utsatta områdena. I den budget som ligger på riksdagens bord föreslår vi satsningar på 250 miljoner kronor per år som riktas till de utsatta områdena, bland annat för den här typen av åtgärder.

Om man ska se till att de här figurerna inte blir förebilder handlar det inte bara om att låsa in dem - det ska man naturligtvis göra - utan man måste också ta deras pengar och tillgångar. I Rimfrostsatsningen var en del av det att man kunde ta ganska mycket kontanter, fina bilar, guldklockor och allt annat som de här personerna ståtar med.

Jag ser framför mig att om vi ska ha ytterligare åtgärder ska vi bli ännu mer effektiva just i det avseendet och gå på brottsvinsterna och ta de kriminellas tillgångar. Där kommer vi också att gå fram med förslag de kommande åren.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:184 Det ökade antalet skjutningar i samhället

av Thomas Morell (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Den 16 november larmas polisen ut till en misstänkt skjutning mot en buss i Borås. Det är inte första gången bussar blir beskjutna, och utvecklingen är oroande. Jag har tidigare ställt en fråga till justitie- och migrationsministern i detta ämne men finner att svaret är i alltför svepande ordalag.

Regeringen hävdar återigen att deras satsningar leder till fler poliser i yttre tjänst. Ambitionen är lovvärd, men är åtgärden tillräckligt kraftfull för att nå önskat resultat? Fler poliser i yttre tjänst är ett absolut krav för att nå önskad effekt i kampen mot de kriminella gängen. Med större polisiär närvaro ökar också trygghetskänslan hos den vanliga medborgaren. Men enbart satsningar på polisen är inte tillräckligt. Även åklagare, domstolar och kriminalvård måste få ökade resurser.

För att återgå till den fråga där jag tog upp skjutningar mot bussar är utvecklingen oroande. Antalet skjutningar i samhället har ökat med 20 procent under årets tio första månader jämfört med 2019, enligt uppgifter i Dagens Nyheter. I antal är det fråga om 315 skjutningar, och antalet dödsfall till följd av skjutningar är inte mindre än 37 stycken. Skjutningar är ett sätt för de kriminella gängen att ”skipa rättvisa” enligt gängens egen rättsuppfattning. Skjutningar är också en metod för att visa makt och skrämma medlemmar i andra grupperingar.

Problemet är att alla dessa skjutningar sker på öppen gata, och det drabbar givetvis även den vanliga medborgaren. Vanligt hederligt folk som bor och vistas i dessa områden tvingas in i de kriminellas uppgörelser, och det ökar givetvis otryggheten. När den tolvåriga flickan sköts till döds tidigare i år blev det uppenbart för alla hur stora riskerna är för den vanliga medborgaren.

Varför bussarna varit föremål för beskjutning vet jag inte, men det är egentligen ovidkommande. Bara det faktum att förare och resenärer i kollektivtrafiken utsätts för detta våld är oacceptabelt. Jag kan mycket väl föreställa mig den skräck de människor som var ombord upplevde. Oavsett om det är fråga om kulvapen, hagelvapen eller luftvapen sprider en sådan händelse en obeskrivlig skräck bland passagerarna.

Att skjutningarna ökar visar att regeringens åtgärder inte är tillräckligt kraftfulla och att ytterligare insatser krävs.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

  1. Avser ministern att vidta ytterligare åtgärder för att stoppa den ökande våldsspiralen gällande skjutningar i samhället?
  2. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka skyddet för dem som arbetar och färdas i kollektivtrafiken?