de sociala arbetskooperativens framtid

Fru talman! Inger Segelström har frågat mig hur jag ser på de sociala arbetskooperativens framtid och behovet av stöd och ny lagstiftning. Först vill jag säga att de sociala arbetskooperati- ven är utmärkta exempel på att det går att hitta former mellan det offentliga och det privata som ger många människor nya möjligheter till arbete, större makt över den egna situationen och ett bättre liv i gemen- skap med andra. I mina ögon är de konkreta bevis på att social ekonomi kan erbjuda lösningar på problem och behov som den offentliga sektorn och det privata näringslivet av olika anledningar har svårt att klara. Det är därför min uppfattning att de sociala arbetsko- operativen fyller en viktig roll. År 1998 startade det s.k. Sociala kooperativ- projektet i samarbete mellan Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, och Intresseförbundet För Schizofreni, IFS. Syftet med projektet är att informe- ra alla berörda parter om vad de sociala kooperativen kan göra och att stödja kooperativa projekt med råd- givning. Projektet får också ett visst statligt stöd från anslaget för kooperativ utveckling. I dag finns ca 100 aktiva sociala arbetskooperativ registrerade. Dessa är spridda över hela landet och spänner över ett brett spektrum vad gäller inriktning, företagsform, medlemsgrupp och affärsverksamhet. De sysselsätter uppskattningsvis ett par tusen perso- ner, med mestadels fysiska eller psykiska funktions- hinder. Trots det viktiga arbete och den stora roll som de sociala arbetskooperativen fyller visar de också på flera svårigheter. Det ligger därför i regeringens in- tresse att titta på möjligheterna för den sociala eko- nomin, på samma sätt som är självklart när det gäller den offentliga sektorn och det privata näringslivet. Just nu pågår en studie som NUTEK, Socialsty- relsen och Rådet för arbetslivsforskning finansierar. Den syftar till att definiera och avgränsa begreppet sociala arbetskooperativ, beskriva den samhälleliga stödstrukturen samt analysera hur stödet påverkar och kan påverka en utveckling. En delrapport från studien som lämnades i början av sommaren innehåller en inventering och beskrivning av sociala arbetskoope- rativ och deras utveckling. Den innehåller också en utblick på jämförbara verksamheter i Italien och Storbritannien. I nästa fas ska studien analysera ef- fekterna av samhälleligt stöd och olika bidragssystem på kooperativens utveckling. När slutsatserna från den här studien är klara i ja- nuari 2002 kan vi på allvar diskutera hur man ska kunna komma till rätta med eventuella problem, vilka regeljusteringar som kan behövas och hur dessa i så fall ska utformas osv. Fram till dess vill jag, precis som Inger Segel- ström, konstatera att den roll och det arbete som de sociala arbetskooperativen gör i dag är både viktigt och värdefullt.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet Ulrica Mes- sing för svaret. Det känns bra att vi är så överens om vikten av att hitta en långsiktig lösning för de sociala arbetskooperativen, som Sunderbyn, Basta m.fl. är bra exempel på. I statsrådets uppräkning av vilka som ingår i sam- arbetet var inte Skoopi med. Skoopi är de Sociala arbetskooperativens intresseorganisation, som visser- ligen är ny. Om den inte varit med i det här arbetet hoppas jag att den kan komma med från och med nu. Min andra fråga är om det i den pågående studien kommer att ingå förslag på lösningar till ny företags- form. Statsrådet nämner inte i sitt svar om NUTEK, Socialstyrelsen eller Rådet för arbetslivsforskning ska titta på detta. Jag har träffat representanter från Skoopi och från Sunderbyns kooperativ Valborg, och det är just de här frågorna som man funderar över. Arbetskooperativen är ju egentligen inga traditionella ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller bolag. Om en ny före- tagsreform inte finns inplanerad i den här studien tror jag att att man verkligen skulle behöva fördjupa sig i det. De här kooperativen vill ju både kunna arbeta och känna att de behövs i samhället, men naturligtvis också med särskilda regler. När jag träffade Sunderbyns kooperativ Valborg fick jag en video som heter Att besegra sängen. Den är så fantastisk, så jag ska överlämna den till statsrå- det så att hon får låna den och tillsammans med sina arbetskamrater titta på den som en inspiration för hur ett socialt arbetskooperativ kan fungera.

Fru talman! Tack så mycket. Jag ska med nyfi- kenhet titta på filmen. Jag kan förtydliga mig för Inger Segelström och berätta att det arbete som sattes i gång med NUTEK, Socialstyrelsen och RALF delvis har ändrat form. Det beror på att RALF var med inledningsvis med bl.a. finansieringen, men är det inte i dag. I dag har Vinova tagit den platsen. Men självklart ska man i det arbete som man fått i uppdrag att göra också ha ett nära samarbete med Skoopi som har praktisk erfarenhet av det arbete som görs. Jag förutsätter att man för en dialog och att Skoopi är en viktig partner och aktör i utvärderingen. För att inte försvåra arbetet för de arbetskoopera- tiv som finns i dag har NUTEK i avvaktan på slutrap- porten beviljat Skoopi fortsatt bidrag. Men jag är medveten om att det finns ett stort intresse för den rapport som ska komma. Jag ser ett växande behov av att förtydliga lagstiftningen så att den tar hänsyn till den tredje sektorn i samhället, mellan den offentliga och den privata sektorn, eftersom vi ser en framtid där just den tredje sektorns och den sociala ekono- mins roll växer alltmer. Det ligger i mitt och allas vårt intresse att stötta den utvecklingen via lagstiftning, via förenkling av regler ibland och också genom att stötta den på så sätt att vi blir bättre på att gemensamt hämta tillbaka en del av alla de resurser som också medlemskapet i EU ger oss möjligheter till.

Fru talman! Det var bra att jag fick svar, för jag kände att det här inte riktigt klargjordes i svaret. Riksdagen har besökt kooperativet San Maniano. Det som är så spännande med just Italien är att där har kooperativen över huvud taget en mycket större roll än vad de har i Sverige. Jag tror, som även statsrådet skriver i svaret, att det finns mycket att lära av de andra kooperativen, därför att vi har varit väldigt traditionella i vårt sätt att lösa frågan om arbete. Basta i Södertälje har kommit väldigt långt och bygger på tankarna från Italien. Därför ser jag verkli- gen fram emot förslag som gör att också nya koope- rativ, som Sunderbyn, får en bra lösning. De ska kunna få lön för det som de gör, men på andra villkor än på en vanlig arbetsplats. Jag vill tacka statsrådet så mycket för svaret. Jag ser fram emot att få se resultatet av den här studien under nästa år.