Bristande konkurrensneutralitet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig om jag anser att det behövs en översyn av regelverket inom lagen om valfrihet så att vi kan leva upp till konkurrensneutralitet. Elisabeth Björnsdotter Rahm har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att motverka att Inspektionen för vård och omsorg vid sin tillståndsgivning säger nej till andra driftsformer.

Delar av regeringens politik bygger på en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen har för avsikt att lämna förslag för att säkerställa att aktörer, oavsett driftsform, har likvärdiga villkor. Konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare, såväl vad gäller ekonomiska villkor och en fungerande tillståndsgivning som vad gäller kvalitetskrav.

Den 1 januari 2019 började nya regler att gälla för vilka typer av verksamheter som behöver tillstånd från IVO. En sådan verksamhet är hemtjänst, enligt socialtjänstlagen. Enligt uppgifter från IVO ingår inte den så kallade vårdmomsen i myndighetens prövning av förutsättningar för att få tillstånd att bedriva verksamhet. Tillstånd får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. IVO ställer därutöver krav avseende insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för att få ett tillstånd och sedan behålla det.

Fru talman! År 2009 inrättades lagen om valfrihet, eller LOV, som vi ganska slarvigt förkortar den till. Ledorden i denna lagstiftning var konkurrensneutralitet och vård på lika villkor.

I svaret jag fick av statsrådet - och jag ber om ursäkt för att jag glömde att tacka för det i början - sa statsrådet att regeringen har för avsikt att lämna förslag för att säkerställa att aktörer, oavsett driftsform, har likvärdiga villkor. Konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare, såväl vad gäller ekonomiska villkor och en fungerande tillståndsgivning som vad gäller kvalitetskrav. Det trodde jag var ledorden när man inrättade lagen om valfrihet 2009, och nu ska man tillsätta en utredning för att säkerställa att detta verkligen gäller.

I januariöverenskommelsen står det tydligt i punkterna 60-63 att vård och omsorg ska drivas på lika villkor och på ett konkurrensneutralt sätt. I min interpellation till statsrådet lyfte jag fram Umeå. Jag skäms över att behöva lyfta fram Umeå, i mitt eget hemlän, som ett dåligt exempel, där kommunen inte förstår att behandla alternativa driftsformer på lika villkor och inte ens förstår att behandla dem konkurrensneutralt.

För ett par år sedan skulle den röda majoriteten avskaffa lagen om valfrihet i Umeå. I sista sekunden lyckades ett par partier ändra åsikt, och man fick behålla lagen om valfrihet. Nu är dock en ny nedmontering på väg.

Umeås privata utförare erbjuder hemtjänst i toppklass och får samtidigt lägst ersättning i Sverige. Revisionsbyrån Grant Thornton har på uppdrag av ett antal hemtjänstaktörer utrett och sammanställt kostnaderna för Umeå kommuns egen hemtjänst, eftersom kommunen själv inte kunde ta fram redovisning för vad kostnaden för en hemtjänsttimme var. Resultatet visade att en timmes kommunal hemtjänst uppskattningsvis kostade ungefär 425 kronor. Detta var 2018. Samtidigt fick de privata utförarna i genomsnitt 313 kronor i ersättning per timme. Ingen annan svensk kommun betalar en så låg ersättning - snittersättningen ligger på ungefär 401 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här kan vi diskutera var konkurrensneutraliteten och vård på lika villkor finns. De privata utförarna i Umeå står för ungefär 60 procent av de utförda hemtjänstinsatserna, och då tycker jag att det är ännu viktigare att man sätter fingret på det stora problemet när det gäller konkurrensneutralitet och vård på lika villkor.

Nu vet jag vad statsrådet kommer att säga, nämligen att man inte ska vara inne och peta i det kommunala självstyret. Men jag tycker att det är väldigt viktigt att lyfta denna fråga ännu högre upp, eftersom Umeå kommun inte förstår vad lagen om valfrihet innebär. Därför är jag väldigt intresserad av att ta upp denna fråga och av att höra vad socialministern har att säga.

Fru talman! Det är klart att Elisabeth Björnsdotter Rahm har hört mitt svar - jag har ju givit det - och det är svårt att utveckla det så oerhört mycket mer i replikskiftena här. När Elisabeth Björnsdotter Rahm beskriver situationen i Umeå blir det svårt att lyfta det till en generell diskussion. Jag är inte bekant med situationen specifikt i Umeå.

Det jag vill skicka tillbaka till Elisabeth Björnsdotter Rahm är att det är upp till varje kommun huruvida man vill ha lagen om valfrihet eller inte. Detta är uppenbart någonting som Umeå kommun har diskuterat, och kommunen har landat i att fortsätta ha flera utförare.

Det går att ha olika åsikter - och det har vi ju till och från - om hur man ska agera, vilka aktörer som funkar och inte funkar och hur man ska få långsiktighet. Men det finns en aspekt som kan tas upp bara för att beskriva vad det skulle kunna handla om, och jag har ingen aning om huruvida det är så i Umeås fall.

Det finns ganska många fall inom hemtjänsten där de privata aktörerna inte har hand om nätter och helger; det är inte alls ovanligt. Där är det i stället den kommunala hemtjänsten som ska stå för just dessa delar. Detta är inte de billigaste timmarna - de är ganska svåra att få personal till. Det krävs en helt annan personaltäthet och en annan typ av organisation.

Man kan fundera på om det är rimligt att en privat aktör inte behöver ta hand om hela uppdraget utan faktiskt kan säga att aktören inte kan hantera vissa delar eller att den vid sjukskrivningar också ska kunna vända sig till någon typ av kommunal personalbank. Jag säger inte att det är så i Umeås fall, och jag vet inte i hur många fall detta gäller. Det finns dock för många situationer där det faktiskt är så. Det är inte bara summan - ersättningen per timme - som ska vara likvärdig.

Jag förstår på Elisabeth Björnsdotter Rahm att hon nästan likställer dessa saker, men det handlar ju om vad man lägger i uppdraget. Det är svårt att tala om, för Sverige ser väldigt olika ut. Beroende på detta - och det gäller alltifrån avstånd och förutsättningar till målgrupper och hur tunga de brukare man går hem till är - finns det skäl att forma systemen så att de blir så välfungerande som möjligt.

Jag tycker att det behöver föras en god lokal diskussion om hur detta ska fungera. Även frågan om att man inte behöver ta hela ansvaret utan kan ta de bitar man vill är en del som går att diskutera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Elisabeth Björnsdotter Rahm undrade om inte LOV innebär att man ska ha konkurrensneutralitet. Detta handlar inte minst om det som Elisabeth Björnsdotter Rahm själv beskrev: Det finns ibland en misstänksamhet från alla olika håll, och man tycker att det inte råder konkurrensneutralitet i ersättningen eller i uppdraget. Det finns olika sätt att se det, och finns skäl för oss att se över detta och - om det behövs - också lägga fram förslag som gör att vi närmar oss konkurrensneutralitet. Det är absolut utgångspunkten.

Fru talman! Jag har stor respekt för att statsrådet inte har full insyn i Umeå kommuns inre angelägenheter. Jag har även stor respekt för att statsrådet inte vet hur hela verksamheten ser ut. Så är det.

Statsrådet har helt rätt - givetvis finns det skillnad i hur man lägger upp ansvarsområdena i olika kommuner, med nattpatruller och med olika tillståndsgivningar. Statsrådet har absolut helt rätt - det är inte det jag är ute efter.

Det jag vill lyfta fram är att situationen i Umeå har gått så långt att alla avtal med de privata utförarna från och med nu är uppsagda, och nya avtal ska skrivas från och med den 1 maj. Det innebär att skillnaden blir drygt 80 kronor i timmen.

Jag har haft många samtal med olika privata utförare och även med dem i kommunens egen regi i Umeå. De säger att detta inte handlar om att det ska vara lika nivå på ersättningen, utan det handlar om att det ska vara en nivå som kompenserar de utgifter utförarna har.

Från och med den 1 maj ska nya avtal tecknas, och de privata utförarnas kostnader ska efterdebiteras. Detta innebär att privata utförare får ligga ute med lönekostnader i upp till 60 dagar. Ett företag, som är ganska stort i Umeå, har en lönekostnad på 3 ½ miljon. Ska detta företag ligga ute med pengar i två månader? Statsrådet förstår summan av det problem som jag försöker att lyfta fram.

Detta är en utmaning som vi står inför och som IVO har pekat på, utifrån att man går in och granskar alla de privata utförarnas ekonomi och har åsikter om att alla privata utförare har en försämrad ekonomi. Det beror givetvis på att ersättningsnivåerna är så låga. Det är inte en vård på lika villkor som jag tycker är acceptabel.

Det här innebär, tyvärr, att från och med den 1 maj står alla 17 privata aktörer i Umeå på ruinens brant och kommer successivt, en efter en, att begära sig själva i konkurs. Då har vi inte vård på lika villkor och ingen konkurrensneutralitet.

Jag tycker att det är viktigt att lyfta upp den här frågan ett snäpp högre eftersom Umeå kommun inte behandlar sina privata aktörer på ett sjyst sätt när man gör så här. När de står för den högsta kundnöjdheten men den lägsta ersättningsnivån i Sverige är det inte rättvist.

Fru talman! Jag hör vad Elisabeth Björnsdotter Rahm säger, och jag utgår från att det där är en diskussion i Umeå. Men frågan till mig som socialminister från interpellanten är om det behövs en översyn av regelverket inom lagen om valfrihet så att vi kan leva upp till konkurrensneutralitet. Då är mitt svar att i den mån vi behöver göra en översyn tittar vi på detta i vårt samarbete mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna för att försäkra oss om att vi har konkurrensneutralitet. I vilken form det ska ske och vad resultatet blir får vi återkomma till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tyckte sedan att det var lite viktigt att också svara på Elisabeth Björnsdotter Rahms andra fråga, nämligen om jag inom mitt ansvarsområde avser att vidta åtgärder för att motverka att IVO säger nej till andra driftsformer. Jag har naturligtvis efterhört hur det faktiskt står till på den här punkten. Enligt de uppgifter som jag har fått från IVO stämmer det inte att myndigheten nekar tillstånd till verksamheter som ska bedrivas i privat regi, dessutom inte heller med någon koppling till den så kallade vårdmomsen. Det är för mig viktigt att få ge beskedet att det inte är den värderingen och prövningen som ska ske, utan IVO ska ge tillstånd till de aktörer som skulle kunna bedriva i det här fallet hemtjänst eller andra verksamheter enligt socialtjänstlagen för att de uppfyller de krav som är uppställda. Det tycker jag är viktigt att vi är tydliga med.

Fru talman! Nej, IVO kanske inte säger nej, men de har starka åsikter gällande de privata aktörernas förmåga att driva sin verksamhet utifrån den dåliga ekonomi de har på grund av de låga ersättningsnivåerna.

Ett snabbt överslag som är gjort i Umeå, tack vare Grant Thorntons genomlysning av hemtjänsten i Umeå kommun, visar att om de 17 privata aktörerna efter den 1 maj skulle tvingas i konkurs, vilket är ganska sannolikt, skulle det innebära en ökad kostnad för Umeå kommun med 50 miljoner kronor per år. Det är ganska stora summor vi pratar om, och det är våra skattepengar vi pratar om.

Jag tycker att det är tacknämligt att man, som ministern säger, har tillsatt en utredning. Jag hoppas att den kommer att vara så snabb som möjligt så att regeringen i närtid kan presentera ett förslag som innebär att vi måste kunna tillgodose vård på lika villkor och garantera att konkurrensneutralitet gäller för alla aktörer inom vård och omsorg, även i Umeå kommun.

Fru talman! Jag vill bara understryka att det inte är någon utredning tillsatt, utan det pågår ett arbete med detta. Sedan får vi fundera på och återkomma med formen för det och vad resultaten blir. Men vi har för avsikt att kunna lämna ifrån oss förslag på området.

Jag tycker att det spelar en viss roll om det här är en diskussion om villkoren i Umeå eller om det är en fråga om att IVO på något sätt agerar på ett sätt som inte är konkurrensneutralt. Det är inte min bild, och jag förstår att Elisabeth Björnsdotter Rahm inte heller framhärdar i det, för IVO:s prövning handlar ju om förutsättningar för privata utförare att få tillstånd att bedriva sin verksamhet och vilka regelverk som de då ska uppfylla.

Det är angeläget att alla aktörer inom välfärden - det gäller alla som arbetar med och möter människor som är utlämnade på olika sätt och i behov av samhällets vård och omsorg - verkligen är seriösa och har förutsättningar att bedriva en god verksamhet på det område där de vill verka. Det är IVO:s uppdrag, inte att göra en värdering i om det är en privat aktör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det känns viktigt att få avrunda med att säga att det är klart att det är viktigt att det är konkurrensneutralitet. När man säger vård på lika villkor tänker man väl oftare på patienten och brukaren, som oavsett sina förutsättningar ska ha möjlighet att få lika vård. Men privata aktörer är ju en stor del av vården och inte minst av hemtjänst och äldreomsorg, så det är klart att det är verksamheter som ska fungera. Det är dock Umeå kommun som sätter villkoren för sitt LOV-system.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.