Bristande beredning av skatteförslag

Interpellationsdebatt 23 november 2006

Protokoll från debatten

Anföranden: 13

Anf. 112 Anders Borg (M)

Därmed är dagens frågestund avslutad. Vi tackar deltagande statsråd och frågeställare.

Anf. 113 Fredrik Olovsson (S)

Herr talman! Vi har pratat om Köpenhamn som en arbetsmarknad som lockar till sig många arbetssökande från den svenska sidan, men också om prisboomen på bostäder i Storköpenhamnsområdet som gör att Skåne nu också är en attraktiv boenderegion för danskar. Vi har också pratat om att den ekonomiska tillväxten i Malmöregionen är het och ligger över genomsnittet i Sverige, men att jobben inte har hunnit med i Sverige. Danmark har EU:s lägsta arbetslöshet, för att inte tala om ungdomsarbetslöshet. De har nu upplevt flaskhalsar och har behov av kvalificerad personal inom flera yrkesområden. Det ömsesidiga utbytet mellan Danmark och Sverige är väldigt viktigt. Jag är övertygad om att det kommer att öka. Det finns siffror som visar på att Sverige som boendeland är mycket intressant. Vi kommer att se att många danskar flyttar till Sverige. Vi har nu diskuterat, och jag håller med interpellanten om, att vi på olika sätt måste försöka belysa gränspendlarnas vardag och de problem de ställs inför. Det handlar om a-kassa, socialförsäkringar, föräldrapenning och så vidare. Att vi löser detta är grunden för att vi ska kunna säkerställa konkurrenskraften och tillväxten i Öresundsregionen. Jag håller fullständigt med interpellanten om att det behöver göras ännu mer. Det är min övertygelse att vi också ska göra det. Vi har också sagt att det är två länder. Vi ska göra så mycket vi kan i det nordiska samarbetet för att lösa de här problemen. Där vi inte kan göra det måste vi satsa på informationstjänster som Öresund Direkt och andra tjänster som finns. Vi har talat om att detta visserligen är en Öresundsinterpellation, men att vi har problemen också i andra gränsområden som vi måste bevaka. Därför ska vi inte ha särskilda regler för Öresundsregionen. Jag har sagt att hearingen kommer att bli den 2 mars. Vi kommer då att lyfta upp många av de frågor som kommit här i dag. Vi kommer i regleringsbrevet att ge Skatteverket i uppgift att titta över den skatteöverenskommelse som gjordes mellan Danmark och Sverige 2003 där man får tillbaka en del skatt från Danmark in i Sverige. Problemet är, tycker många skånska kommuner, att den skatten går in i det allmänna skatteutjämningssystemet och inte till de kommuner som har kostnaderna för service. Jag är säker på att de frågorna kommer att lyftas fram där. Vad man kan göra vet jag inte i dag. Vi ska se över den här överenskommelsen. Det står också i avtalet. När vi blir ordförande för ministerrådet 2008 finns det ännu mera möjligheter att titta på de frågeställningar som kan finnas kvar.

Anf. 114 Marie Engström (V)

Herr talman! Att förbindelserna över Öresund är viktiga har vi redan berört, men det finns anledning att också ta upp betydelsen av en god infrastruktur till och från Malmö och Helsingborg. Min nästa fråga blir därför om Cristina Husmark Pehrsson är beredd att i regeringen verka för att påskynda upprustningen av vägarna E 21 och E 22. Det är viktiga vägar som binder samman Öresundsregionen med övriga Skåne, Blekinge och Sverige. Jag konstaterar också att Cristina Husmark Pehrsson inte riktigt anammar tankarna om en Öresundskommission och en myndighet för skatte- och socialförsäkringsfrågor. Men hon är också medveten om att det finns många praktiska problem. Och jag kan ge ytterligare exempel på detta. En svensk kvinna arbetar på en dansk färja men har blivit uppsagd. Hon börjar då studera i Sverige och är nu gravid. Ska hon få svensk eller dansk föräldrapenning? En dansk man som arbetar i Danmark men bor i Sverige skadas i en trafikolycka. Hur ska han få sjukersättning, och hur ska han få rehabilitering? En svensk man arbetar i Sverige medan frun är föräldraledig. Han erbjuds ett arbete i Köpenhamn, och familjen har för avsikt att flytta med. Vad händer då med fruns föräldrapenning? Det kan också uppstå komplikationer vid studier. De nordiska högskolorna och gymnasierna är tillgängliga för fritt sökande. Men detsamma gäller inte för grundskolan och dess elever. Jag ska ge ett exempel. Pelle i Malmö har hört att det finns en bra utbildning i Danmark om man vill bli tapetserare. Hans pappa jobbar redan i Köpenhamn och pendlar dit med bil. Pelle skulle vilja gå på högstadiet i Danmark för att lära sig språket. Men det är inte tillåtet i dag. Vad kan Cristina Husmark Pehrsson göra för att ändra på denna bestämmelse? Det är väldigt viktigt att de svenska ungdomar som utbildar sig i svenska skolor också får lära sig mer danska i skolan. Malmö, Landskrona, Helsingborg, Helsingör och Köpenhamn har stora möjligheter att erbjuda kost och logi för många människor. Och det finns stora anläggningar som skulle kunna dra till sig publika evenemang. Jag vet att det i Danmark pågår förberedelser för att ansöka om sommar-OS 2024. Då undrar jag om den svenska regeringen kan tänka sig att ställa sig bakom en gemensam ansökan om ett OS i Öresundsregionen. Det finns ju goda förutsättningar med alla dessa anläggningar för idrott och alla dessa möjligheter att inkvartera folk. Jag hoppas att Cristina Husmark Pehrsson är intresserad av att vi ska få ett OS till denna viktiga region.

Anf. 115 Anders Borg (M)

Herr talman! Jag tycker att vi har en alldeles utmärkt samarbetsminister, med tanke på det arbete som hon hittills har utfört. Vi har just nu en annan minister här i kammaren, nämligen finansminister Anders Borg. Även han kan fungera som en möjlig samarbetsminister. Jag citerade tidigare ur ett pressmeddelande från Öresundsbron. Jag ska fortsätta att citera ur det. Man konstaterar att många skåningar är utestängda från den danska arbetsmarknaden. Man skriver: "Trots visionerna om en gemensam arbetsmarknad och den snabbt ökande pendlingsströmmen över sundet är arbetsmarknaden i Öresundsregionen fortfarande inte tillgänglig för alla. A-kassereglerna är snåriga, skatteregler stoppar i princip bemanningsföretagen vid landsgränsen och tredjelandsmedborgare har stora svårigheter att komma in på den danska arbetsmarknaden." Det visar att det är bra att vi har en aktiv samarbetsminister. Men det är också viktigt att våra övriga statsråd i den svenska regeringen är lika samarbetsinriktade. Jag tycker att det är alldeles utmärkt att man ska anordna en hearing. Och det är oerhört glädjande att vi nu har fått ett datum för en sådan av ministern i dag, nämligen den 2 mars. Jag tror att det kommer att bli ett väldigt välbesökt och intressant möte i Skåne. Precis som tidigare har sagts, framför allt från Krister Hammarbergh, gäller detta inte bara Skåne, även om interpellationen handlar om det. Vi har en gränsproblematik även på andra håll i landet. Vi har det i Tornedalen, som Krister Hammarbergh lyfte fram. Och vi har det i Värmland och i Jämtland vid gränsen mellan Sverige och Norge. Där är det lite mer komplicerat eftersom det inte handlar om ett EU-land som det gör i Tornedalen och i Öresundsregionen. Jag tror därför att det är bra om man genomför hearingar inte bara i Skåne utan även på de andra platserna och lyfter fram dem. Vid dessa hearingar tror jag att det är oerhört viktigt att inte bara politiker och myndighetspersoner kommer till tals utan att också den enskilda individen har möjlighet att lyfta fram sina konkreta problem och frågeställningar. Det är just den enskilda individens svårigheter som vi måste försöka göra någonting åt. Då tror jag - vi hade en dansk språkövning tidigare - att vi går från rolig på danska, som betyder lugn, till rolig på svenska, som i så fall är kul.

Anf. 116 Fredrik Olovsson (S)

Herr talman! Jag tror att vi kan hålla i gång den här debatten. Men samtidigt känns det som att vi är helt överens i dessa frågor om vikten av att öka integrationen när det gäller människor som pendlar över Sundet. Lars-Ivar Ericson, jag kan också berätta om väldigt många vittnesmål från dem som pendlar över Sundet. Men egentligen borde frågan inte ställas till mig. Man skulle kunna säga: Varför har tidigare regering gjort så väldigt lite? Det är ju det som är problemet. Nu har vi suttit i en alliansregering i två månader, vi har en hearing på gång, och frågan är väldigt het och finns högt på alla fackministrars agenda. Jag tycker alltså att vi har dragit i gång detta och försökt intensifiera arbetet med de frågor och problem som finns. Jag stöder därför det som har kommit fram här. Jag är väl medveten om att svenska elever genom Helsingforsavtalet har möjlighet att söka till och gå i gymnasiet i Danmark. Men det gäller inte högstadiet. Många har kontaktat mig som vill börja nionde klass i Danmark för att inför gymnasiet behärska danska. Jag kan bara upplysa interpellanten om att jag som riksdagsledamot har motionerat i detta ärende. Som jag har sagt tidigare är jag samarbetsminister, men fackministrarna har också dessa frågor på sitt bord. Det gäller inte minst infrastrukturen. Vi tar tag i detta nu. Det finns många viktiga frågor, inte minst för enskilda gränspendlare. När de blir sjuka, arbetslösa eller får andra problem stöter de på patrull. Men det finns också problem på den danska sidan där vi måste mötas. Därför är det en nordisk fråga. Och vi ska med goda relationer och i gott samförstånd försöka lösa dessa frågor och inte på något sätt vara någon form av kravmaskin. Vi är beroende av varandra. Danskarna är fortfarande beroende av att få svensk arbetskraft. Samtidigt hoppas jag att det nu ska bli arbetstillfällen i Sverige, så att problemet så att säga blir mindre. Vi ska inte förlita oss på att dansk arbetsmarknad ska klara det svenska arbetskraftsutbudet, utan det ska vi klara själva, så att de som vill också ska både kunna arbeta och bo i Sverige.

Anf. 117 Marie Engström (V)

Herr talman! Precis som Hans Wallmark tror jag också att det finns bättre förutsättningar för att vi nu ska få en mer aktiv Öresundspolitik. Den tidigare regeringen fick nämligen underkänt för sitt arbete med att underlätta integrationen. Det är i och för sig för tidigt att betygssätta den nuvarande regeringen. Men jag tycker mig ändå förstå att Cristina Husmark Pehrsson är beredd att ta tag i dessa viktiga frågor. Det var väldigt få människor som kände till att Berit Andnor var ansvarig minister för Öresund. Jag önskar Cristina Husmark Pehrsson mer framgång i alla de frågor som berör Öresundsintegrationen. Det finns nämligen en enormt stor potential för tillväxt och utveckling i denna region. Men byråkratiska hinder för integration måste undanröjas, och gränsbarriärerna måste försvinna. I flera debatter under den förra mandatperioden hade jag anledning att ta fram ett av mina latinska favoritcitat, och då gällde citatet mina politiska motståndare. Citatet lyder: "Ut desint vires tamen est laudanda voluntas." Det betyder: Även om krafterna fattas är dock den goda viljan berömvärd. Med Cristina Husmark Pehrsson som Öresundsminister tror jag att både viljan och krafterna kommer att finnas. Jag önskar dig en god fortsättning med den viktiga uppgiften att Skåne och Själland ska komma varandra ännu närmare. Och glöm inte bort det goda förslaget om OS 2024 i Öresundsregionen.

Anf. 118 Lars Johansson (S)

Herr talman! Jag behöver inte förlänga debatten. Jag ska bara tacka dem som har deltagit i debatten för att de har tagit upp dessa viktiga frågor. Det finns Öresundsdelegationer. Det finns Öresundskommittéer. Och det finns inte minst Öresund Direkt som är ett väldigt viktigt informationsinstrument. Det är ett samarbete mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, länsstyrelse, Region Skåne och Skatteverket. Jag tror att vi har mycket av det som Lars-Ivar Ericson efterlyser, alltså en form av samlad kompetens för att ge den allra bästa informationen i fråga om det som vi inte kan lösa. Vi ska komma ihåg att det är två länder. Och även om vi skulle ha ett OS tillsammans, så ska vi väl ändå inte slå ihop länderna?

Anf. 119 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Fredrik Olovsson har frågat mig dels vilka allmänna åtgärder jag avser att vidta för att korrekt bereda de olika lagförslagen på skatteområdet i budgetpropositionen, dels om jag avser att vidta särskilda åtgärder i fråga om lagförslagen kring fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. Beredningen av budgetpropositionen inom Regeringskansliet är avslutad, och propositionen är överlämnad till riksdagen. Det är nu riksdagens sak att ta ställning till den fortsatta beredningen av propositionens lagförslag. När det gäller förslagen i budgetpropositionen vill jag påminna om att de grundas på det valmanifest som Allians för Sverige gick till val på och fått väljarnas förtroende att genomföra. Väljarna har en berättigad förväntan på att vallöftena ska omsättas i praktiken så snart som möjligt. Regeringen tillträdde den 6 oktober och hade då enligt riksdagsordningen endast tio dagar på sig att överlämna en budgetproposition till riksdagen. För att detta skulle vara möjligt behövde texterna sändas till tryckeriet redan efter sex dagar. Det är naturligtvis olyckligt att det har varit så ont om tid i budgetprocessen. Trots den knappa tiden har det varit möjligt att ta fram lagförslag av godtagbar kvalitet. Detta understryks av det faktum att Lagrådet inte riktat några avgörande invändningar mot själva innehållet i eller utformningen av de förslag som granskats. Samtliga lagförslag i budgetpropositionen har beretts under hand med Skatteverket. Lagrådet menar att det trots den korta tiden borde ha varit möjligt att bredda beredningen. Lagrådets uttalanden visar att systemet inte är anpassat till situationen med en nytillträdande regering med en annan politisk inriktning, vilket naturligtvis är djupt otillfredsställande. Detta visar enligt min mening att det kan finnas anledning att se över de aktuella bestämmelserna i riksdagsordningen. En sådan översyn skulle kunna ske inom ramen för Grundlagsutredningens uppdrag.

Anf. 120 Anders Borg (M)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret. Han har alldeles rätt i att regeringen har haft kort tid på sig när det gäller att bereda förslag som man lagt fram i budgetpropositionen inte bara på skatteområdet utan också på andra viktiga områden, till exempel om a-kassan - förslag som nu med rätta får kritik både för det sakliga innehållet, nämligen att de är djupt orättvisa och ökar klyftorna i samhället, och för att beredningen har varit mycket bristfällig. Samtidigt kan det inte ha kommit som en överraskning för regeringen, eller i alla fall för de borgerliga partierna då, att det skulle bli knappt om tid om man skulle vinna valet. Ni berömde ju er för att vara mycket väl förberedda inför regeringsskiftet. Nu när vi ser resultatet råder det väl ingen tvekan om att det är en överdrift. Ni borde ha förberett er bättre. Uppenbarligen gjorde ni inte det. Vidare kan jag konstatera att finansministern ganska lättsinnigt ser på beredningstvånget. Uppenbarligen anser han att man kan göra som man vill eftersom man har vunnit valet. Det finns ett annat ord för det, nämligen ordet "maktfullkomlig". Jag vill peka på att man bör ställa högre krav på lagstiftningen än på den typ av politiska pamfletter som både finansministern och jag säkert har skrivit i olika sammanhang. Det råder inte heller någon tvekan om att regeringen inte har fullgjort sina grundlagsskyldigheter när det gäller de två lagförslag som jag har tagit upp i min interpellation. Jag tänker läsa in till protokollet vad Lagrådet skrev den 2 november. Lagrådet anser att den beredning som förekommit i ärendet inte motsvarar de krav som ställs i 7 kap. 2 § regeringsformen särskilt som det inte heller finns någon dokumentation rörande den mycket begränsade beredning som skett. Trots den knapphet på tid som rått borde det ha varit möjligt att bredda remissförfarandet. Så långt Lagrådets kritik. Nu har också Skatteverket efter det att vi socialdemokrater krävt det i riksdagen gett besked om hur man ser på de här förslagen som man berett under hand med Finansdepartementet. Kanske kan finansministern hoppas på att få lite stöd och hjälp från nämnda håll, men så är det inte. I Skatteverkets skrivelse står det: Beredningstiden har inte möjliggjort för Skatteverket att överblicka samtliga detaljer. Det har heller inte funnits tid att överväga andra lösningar, varken författningstekniska eller systemtekniska, som möjligen skulle kunna förenkla såväl utformningen av lagförslagen som den administrativa hanteringen. Den korta tid som stått till buds har Skatteverket till övervägande del ägnat åt att utreda om förslagen över huvud taget gått att administrera. Efter beredningstiden har det framkommit ytterligare något problem. Sedan fortsätter man: Skatteverket vill också peka på att vissa förslag kommer att medföra omfattande och resurskrävande informationsinsatser. Skatteverket avslutar med att skriva: Kravet på snabba förändringar försvårar arbetet med framtagande av tydlig och förklarande information till allmänheten såväl i broschyrer som i beslutshandlingar. Så långt Skatteverket. Regeringens slarv här leder alltså till en sämre lagstiftning och till att alternativa lösningar inte hinner gås igenom, att Skatteverket tvingas till stora och dyra informationsinsatser och att det blir mer krångel och oklarhet för medborgarna. Finansministern är tydlig med att han inte tänker göra något för att ordna upp den situationen, vilket jag tycker är synd. Med tanke på vad som föregått i de här frågorna undrar jag: Varför en så lättsinnig inställning till Lagrådet och varför ingen särproposition om de här frågorna? Det är annars ett bra sätt att lösa ut en del problem. Men det har man nästan genomgående undvikit att göra från regeringens sida.

Anf. 121 Fredrik Olovsson (S)

Herr talman! Jag ska kanske instämma i det Fredrik Olovsson allra sist sade och fråga: Varför så bråttom? Lite grann skyller finansministern ifrån sig i svaret på interpellationen med att det är så kort tid från valet till dess att ni ska lägga budgeten på riksdagens bord. Naturligtvis kan man inte hinna med allt. Men man måste väl inte heller ha ambitionen att lägga fram precis allt. Det är kanske något att fundera över. Jag har också tittat på Skatteverkets yttrande. Det finns flera intressanta saker där. Bland annat skriver de om att tvingas införa viss manuell hantering av några inkomstskattedeklarationer på grund av att man inte riktigt förstår hur jobbavdraget ska utformas. När det gäller fastighetsskatten säger man i något sammanhang att det inte går att göra ett förtryckt material eftersom det ändå inte går att få det så begripligt att någon kan ta till sig informationen på ett bra och hyfsat sätt. Även om man inte kan lämna riktig information kommer det att krävas en hel del av den skattskyldige. När jag läser det här har jag lite funderingar. Vi brukar ha en del honnörsord när vi diskuterar skatter här i kammaren: Vi ska ha en likformig beskattning. Vi vill värna rättstryggheten. Det ska vara begripligt och kunna genomlysas och så vidare. Det är väldigt viktigt att upprätthålla förtroendet hos medborgarna för system som vi skapar. Jag tycker att kärnan i det som Fredrik Olovsson skriver om i sin interpellation lite grann är just att vi här har en lång rad exempel på rejäla avsteg som görs från vad vi många gånger tycker är mer eller mindre honnörsord när vi pratar om skattesystemet. Jag skulle vilja att finansministern lite grann belyste det i sitt nästa svar här, utan att för den skull gå in på enskildheter. Många gånger tänker vi väl att vi så långt som möjligt ska undvika problem, att vi ska undvika gränsdragningsproblem eller sådant som kan vara upprörande och jobbigt för de skattskyldiga. Det kan till exempel gälla det som förra veckan diskuterades här i kammaren, nämligen problematiken kring överskottslikviditeten - det som kallas för lex Uggla. Där var finansministern väldigt snabb med att komma till kammaren och lova förslag till lösningar och så vidare. Det har just varit exempel på där lagstiftningen inte riktigt har räckt till, så en väldigt stor oro har skapats bland många skattskyldiga. Jag ser alltså fram emot ett svar här från Anders Borg.

Anf. 122 Lars Johansson (S)

Herr talman! Tack, Marie Engström och Fredrik Olovsson, för inläggen! Jag tycker att det här är lite belysande för en socialdemokratisk demokratisyn. Jag tycker att det är mycket bra att vi får upp de här frågorna. På något sätt är det så att man inom socialdemokratin delvis har odlat en myt kring att Sverige bara kan styras av ett parti. I vissa avseenden har det gått så långt att man till och med valt att utforma lagarna så att de nästintill är försvårande för ett regeringsskifte. När man gjorde budgetlagen konstaterade man redan i förarbetena att en ny regering skulle ha mycket dåliga förutsättningar att hinna sätta sin prägel på politiken och att regeringen förmodligen bara skulle föra in något eller några förslag i en ny budget. Det här påtalades när budgetlagen gjordes. Där påtalades det orimliga i att man valde en ordning där ett allmänt val inte skulle få genomslag på politiken eller skulle ha mycket svårt att få genomslag på politiken. Att man har satt upp en sådan ordning och gjort det medvetet och sedan har mage att komma tillbaka efter valet och framföra detta som en kritik är för mig mycket märkligt. Det är väl självklart att våra väljare, det är en självklarhet att de som har röstat för att få en annan regering, har rätt att kräva att vi ska genomföra de förslag som vi har gått till val på. Tänk om vi hade stått här i kammaren och sagt att vi inte vill sänka fastighetsskatten och inför våra väljare försvara oss och säga: Ni röstade på en annan regering för att ni bland annat ville ha en sänkt fastighetsskatt. Ja, det kan ha noterats i valdebatten att Fredrik Reinfeldt i tv sade att det var viktigt att sänka fastighetsskatt, och det sade Lars Leijonborg, Göran Hägglund och Maud Olofsson, men det kan vi inte göra någonting åt. Vi kommer att sitta här ett år och rulla tummarna, sedan kanske vi återkommer i nästa budgetproposition. Det hade lett till ramaskri. Så kan inte en demokrati fungera. En demokrati måste fungera så att man har en valdebatt, het och intensiv, vi får ett valresultat, man bildar en regering, man söker majoritet i riksdagen och genomför den politik man har blivit vald på. Något annat vore orimligt. Sedan finns det naturligtvis en häpnadsväckande brist på konsekvens i den socialdemokratiska argumentationen. Socialdemokraterna har fått kritik för bristande beredning eller att man inte ens har gått till Lagrådet 1996, 1998, 1999, 2000, 2001, 2003, 2004 och 2005. Vid upprepade tillfällen - 1998, 1999, 2000 och 2001 - har man valt att inte gå till Lagrådet när det gäller beredningen av viktiga skatteförändringar och budgetpropositioner. Det har gällt arvsskatten, förmögenhetsskatten, det har gällt asyllag, omorganisation av Försäkringskassan. Nu har helt plötsligt Lagrådet blivit det centrala. Att vi nu när vi har ett uppenbart legitimitetsproblem i demokrati där vi gick till val på att genomföra förändringar, bilda majoritet i riksdag och regering skulle sätta oss still i ett års tid är för mig en obegriplighet. Jag tycker att det närmast är en självklarhet och en skyldighet för oss att så skyndsamt som det över huvud taget går, även om vi bara hade sex dagar på oss, göra vårt yttersta för att se till att de förslag som väljarna har bett oss att genomföra också får komma in i lagtexten och påverka människors verklighet. Det är då man får respekt för en levande demokrati - en intensiv debatt i en valrörelse, ett valresultat, en regeringsbildning och förändringar i verkligheten. Jag måste säga att jag tycker att det är bra att de här frågorna ställs. Jag tycker att det är märkligt att vi får kritik när det är vi som säger oss ha beredskap att göra någonting åt detta mycket allvarliga problem.

Anf. 123 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag tycker inte att det är så märkligt om vi i riksdagen har synpunkter när regeringen inte följer de bestämmelser som finns i grundlagen. Tills den förändras får man leva med kritik om man inte riktigt sköter sig. Jag tycker också att det är intressant att höra att vi inte riktigt har levt som vi lär, vi socialdemokrater, i det här fallet med kopplingen till arvsskatten. Jag var tvungen att kika lite extra på det. Jag var med i riksdagen när frågan hanterades. Det var inte direkt så att det från borgerligt håll handlade om att man borde ta mer tid på sig i den beredningen. Tvärtom fick vi kraftig kritik för att vi inte gick snabbare fram. Finansministern påstår i sitt interpellationssvar att Lagrådets uttalande visar att systemet inte är anpassat för ett regeringsskifte. Det är klart att vi kan diskutera det framöver. Men det är inte det som Lagrådet skriver, utan tvärtom skriver man uttryckligen att regeringen, trots den korta tid som blir följden av dagens regelverk, ändå borde ha kunnat göra mer för att bredda beredningen. Lagrådets skrivning ger inte finansministern det utrymme han nu försöker att kapa åt sig, nämligen att skylla ifrån sig på reglerna när han själv inte har lyckats. Det skulle vara bättre om finansministern erkände att det här inte var så bra. Man borde ha varit mer förberedd på att regera. Man borde göra vad man kan för att komma till rätta med de problem som nu faktiskt uppstår och kanske framför allt lova att inte göra om det. Nu blir det kanske inte aktuellt om fyra år, då är det snarare vi socialdemokrater som får ta itu med problemet, men i alla fall. Vi är inte intresserade av den här typen av hafsverk en gång till. Skattepolitiken är ett allvarligt område. Det gäller att inte skapa lagstiftning som i onödan ger upphov till krångel och oklarheter. Då slipper Skatteverket lägga stora resurser på onödig administration och dyra informationsinsatser utan kan i stället satsa på att komma till rätta med skattefusk till exempel. Det är inte så konstigt att Lagrådet ger regeringen underkänt. Jag skulle vilja höra finansministerns inställning till Lagrådet framgent men också när det gäller särpropositioner fråga: Kommer vi alltid att få ta alla de här frågorna direkt i budgetpropositionen? Jag tror att det blir en bättre debatt, också mer klargörande och demokratisk, om vi kan ta det successivt under hösten och få reella diskussioner om lagförslagen. Det ger troligen också bättre lagar i slutändan. Jag vill gärna ha svar på de frågorna men också gärna ett löfte om att inte göra om det.

Anf. 124 Anders Borg (M)

Herr talman! Jag noterar att finansministern fick så många frågor att det tydligen inte fanns någon tid till att svara på mina frågor. Jag tog upp mer principiella frågor för att inte alla ska gå upp i talarstolen och prata om exakt samma sak. Jag tog upp principiella frågor om hur man ser på ett skattesystem. Jag ställde ett antal frågor om vilka krav finansministern och regeringen vill ställa på ett bra och likformigt skattesystem. Tycker finansministern att de förslag som ni har lagt fram, framför allt förslagen om jobbavdrag och fastställande av markvärde inom fastighetsbeskattningen, stämmer överens med de krav som man måste ställa på ett skattesystem? Jag tycker att det är viktigt att ha en sådan principdiskussion. Visst ska demokratin fungera, och man ska naturligtvis driva de frågor som man går till val på. Men vi har också tillhört en majoritet från Vänsterpartiets sida. Vi har förstått mycket väl under de år vi har tillhört majoriteten att man inte kan genomföra alla de förslag som man skulle vilja genomföra. Det är någonting som vi lever med allihop. Det blir att skylla ifrån sig när man säger att man är skyldig väljarna att genomföra allt man har lovat i en valrörelse. Det är ett lite klent svar, tycker jag. Jag tycker att det är bättre om finansministern håller sig till frågan: Vad är det för krav man som finansminister måste ställa på ett skattesystem?

den 9 november

Interpellation

2006/07:54 Bristande beredning av skatteförslag

av Fredrik Olovsson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Lagrådet har i sina yttranden över lagförslag i budgetpropositionen på skatteområdet kritiserat regeringens handläggning av ärendenas beredning. Ingen remissbehandling har skett, utförligare konsekvensanalyser har ej gjorts, vägledande författningskommentarer finns ej och dokumentation från så kallade underhandskontakter med Skatteverket saknas.

Skarpast är Lagrådet i det protokoll den 2 november 2006 som berör fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. Lagrådet anser ”att den beredning som förekommit i ärendet inte motsvarar de krav som ställs i 7 kap 2 § regeringsformen”.

Lagrådet är en garanti för att rättssäkerhetsintresset samt kravet på enhetlighet, konsekvens och klarhet i rättssystemet iakttas.

Mina frågor till statsrådet är:

Vilka allmänna åtgärder avser statsrådet att vidta för att korrekt bereda de olika lagförslagen på skatteområdet i budgetpropositionen?

Avser statsrådet att vidta särskilda åtgärder i fråga om lagförslagen kring fastighetsskatten och förmögenhetsskatten?