Bristande avfallshantering i FN-regi

Fru talman! Bodil Ceballos har frågat mig följande. 1. Avser jag att ta några initiativ till dialog med övriga försvarsministrar i EU för att säkerställa att EU:s fredsbevarande insatser i andra länder inte utsätter befolkningen för miljö- och hälsoproblem av detta eller andra slag och att de företag som anlitas följer europeiska standarder? I interpellationen hänvisar Bodil Ceballos till vissa förhållanden vid FN-insatsen i södra Libanon. 2. Avser jag att ta initiativ till dialog med den spanske ministern för att påtala vikten av att snarast lösa detta specifika fall? Miljö- och hälsoaspekterna är en av de allra viktigaste frågorna i världssamfundet i dag. Alla sektorer i samhället har ett ansvar. Det gäller också försvaret, både den nationella verksamheten och den internationella. Det är därför viktigt att vi i våra internationella militära insatser tar ett tydligt ansvar och beaktar miljö- och hälsoskyddet. För att markera att vi i Sverige vill ta ett särskilt ansvar i detta avseende har Försvarsmakten haft regeringens uppdrag att senast den 31 december 2007 införa ett system som säkerställer att miljöskydd ur ett hållbarhetsperspektiv beaktas vid internationella övningar och insatser. Med anledning av detta uppdrag har Försvarsmakten i samarbete med försvarsmakterna i Finland och USA utarbetat en handbok om miljö- och hälsoskydd vid internationell militär verksamhet. Avsikten är att handboken ska tillämpas av Försvarsmakten. Men den ska också kunna tjäna som ett exempel för andra stater och regioner. När det gäller Bodil Ceballos första fråga vill jag understryka att det är viktigt att vi inom EU uppträder på ensartat sätt, oavsett vilka stater som medverkar i EU-insatsen och var i världen insatsen genomförs. Det behövs därför gemensamma europeiska riktlinjer när det gäller miljö- och hälsoskydd vid EU-ledd militär verksamhet. Sverige har redan tagit initiativ till sådana gemensamma EU-riktlinjer. Den förra regeringen föreslog våren 2006 att det inom EU skulle utarbetas riktlinjer för miljö- och hälsoskydd vid EU-ledd militär verksamhet. I ett svarsbrev till den dåvarande försvarsministern var generalsekreterare Javier Solana mycket positiv till det svenska initiativet och förklarade att rådssekretariatet skulle utarbeta ett underlag om miljö- och hälsoskydd, och därvid beakta det svenska förslaget. Det arbete Bodil Ceballos efterfrågar pågår således redan. Jag kan också upplysa Bodil Ceballos och andra om att miljöriktlinjer utarbetas även på FN-nivån, Environmental Guidelines for UN Field Missions . Detta arbete är redan långt gånget. Jag bedömer därför - som svar på Bodil Ceballos andra fråga - att de aktuella frågorna i södra Libanon bäst klaras ut mellan de direkt berörda.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret och säga att jag tycker att det är mycket positivt att Sverige har agerat för att EU ska ha riktlinjer för miljö- och hälsoskydd vid militär verksamhet i annat land. Det är också mycket positivt att det utarbetas miljöriktlinjer på FN-nivån. Problemet är att det går så sakta och att det i detta ögonblick och sedan en lång tid tillbaka pågår en hantering av avfall på ett miljö- och hälsofarligt sätt som drabbar flera samhällen i närområdet. Ska vi be befolkningen där vänta tills riktlinjerna är klara, när risken är stor att cancerfallen ökar i avsevärd omfattning i området? Fru talman! Varför skriver jag då en interpellation till den svenska försvarsministern, när det är inte är svensk trupp som missköter sig? kan man fråga. Anledningen är helt enkelt att jag uppmärksammats på problemet av en ung svensk-libanesisk tjej, som med all rätt förfasats över hur denna sophantering går till. Mot bakgrund av hur vi har det i Sverige, där vi i många kommuner har en bra avfallshantering, är det självklart så att den hantering av sopor som FN-bataljonen står för kan få till och med den allra minst miljömedvetne att resa ragg. Att bränna blandade sopor på detta vis har inte gjorts i Sverige på väldigt många år, men det gjordes till för bara några år sedan i Spanien innan strängare regler infördes på grund av EU-medlemskapet. Jag dristar mig därför till att tro att den nya, miljömässigt bättre hanteringen av avfall i Spanien beror mer på EU:s krav än på människors och myndigheters medvetenhet om problemet. Utanför Spanien, där inte samma krav ställs, ser man sig kanske inte alls bunden av samma regler och återgår till tidigare, enkla sätt att bli kvitt sina sopor. Det krävs utbildning och en ökad medvetenhet för att få bukt med situationen. Utarbetandet av riktlinjer tenderar att ta tid, och innan de träder i kraft och faktiskt efterlevs tar det ännu längre tid. Jag är väldigt medveten om det, och det var just därför jag vände mig till vår svenska försvarsminister. Vi vet, både försvarsministern och jag, att i både FN och EU förs många diskussioner också informellt - i korridoren, på lunchen etcetera - som inte finns med på de ordinarie mötesordningarna. I de sammanhangen har försvarsministern möjlighet att faktiskt, helt informellt, tipsa den spanska försvarsministern om de problem deras bataljon förorsakar. Försvarsministern kan också tipsa sin spanska kollega om att en diskussion förts på plats och att civilbefolkningen fått löfte om förbättringar men att ingenting hänt trots detta. Jag hade kontakt med Wielma senast i dag via e-post. Hon är mycket angelägen om att hitta en lösning. Eventuellt sitter hon i Libanon och tittar på denna debatt just nu. Jag är säker på att de fortare hittar en lösning på problemet om det kommer påtryckningar på den spanska regeringen utifrån, som då på ett eller annat vis måste agera. Personligen har jag skickat frågan till den spanske ambassadören, och han har lovat att se vad han kan göra. Jag utgår från att det smäller högre om försvarsministern tipsar den spanska regeringen än om jag gör det. Jag har tagit kopia på brevet och har även med mig en projektplan. Wielma och hennes kamrater i Libanon har naturligtvis presenterat en lösning för att komma till rätta med problemet. Jag tänkte därför överlämna projektplanen och brevet samt ett par bilder till försvarsministern här i dag. Eftersom den första frågan fick ett mycket positivt svar skulle jag vilja återgå till min andra fråga. Finns det inte möjlighet för försvarsministern att på det informella planet försöka påverka den spanske försvarsministern - eller någon annan som försvarsministern tycker verkar lämplig att tala med - att ta tag i frågan?

Fru talman! Låt mig säga att det är bra att Bodil Ceballos ställt denna interpellation för det ger anledning att ta upp frågorna för en vidare belysning. Jag vill gärna fortsätta på det spåret. Vi ska också försöka konkludera mer precisa slutsatser efter hand. Försvarsmakten har haft regeringens uppdrag att se över miljöskyddet, att se till att det beaktas vid internationella övningar och insatser. Man arbetar med verkställigheten av detta. Tills vidare bygger systemet på att miljökompetens kan avropas av det berörda förbandet hos Högkvarteret eller hos FOI. Systemet är dock ännu inte fullständigt. Bland annat saknas en sammanhållande funktion i Försvarsmaktens insatsledning. Jag utgår från att Försvarsmakten ser till att detta arbete snart blir klart. Med utgångspunkt i regeringens uppdrag om miljöskydd vid internationell verksamhet har Försvarsmakten tillsammans med kollegerna i Finland och USA utarbetat en miljöskyddshandbok, Environmental Guidebook for Military Operations . Även om boken ännu inte är fastställd av Försvarsmakten är den redan nu ett konkret stöd i arbetet med miljö- och hälsoskydd. Det finns en miljörådgivare i den nordiska stridsgruppen, placerad vid Operational Headquarters i London, som ska stödja chefen i miljöfrågor. Det gäller bland annat operativa frågor men också utbildning och information till personalen i den nordiska stridsgruppen. Den kommer att kunna använda denna miljöskyddshandbok, som utarbetats tillsammans med Finland och USA, längre fram. Handboken är en praktiskt inriktad vägledning i miljö- och skyddsfrågor. Den tar upp operativ planering och åtgärder före insats, åtgärder vid insats, åtgärder när personal och materiel byts - roterar, som det heter på militärspråk - och åtgärder även efter insats. Jag tror att den kommer att bli en viktig sak vid militära insatser i framtiden. Jag tror också att den kommer att vara en modell för liknande handböcker i andra delar av världen. Försvarsmaktens miljöarbete utgår från de av riksdagen fastställda 16 miljökvalitetsmålen. Man har också miljöutbildning för både värnpliktiga och officerare. Jag lämnar gärna ytterligare material till Bodil kring detta för att visa hur det ser ut, för det är något som är på väg att komma fram, vilket jag tycker är bra. På regeringens uppdrag medverkar Försvarsmakten också i det internationella försvarsmiljöarbetet. Bland annat gäller det EU:s försvarsministrars inofficiella samarbete, det som kallas Defnet, och Rigainitiativet. Syftet med Defnet är att inom EU:s militära sektor diskutera EU-relaterade miljöfrågor. Rigainitiativet syftar till att stödja försvarsmiljöprojekt i Östersjöregionen. Tillsammans med Estland stöder Försvarsmakten också Georgien i att införa miljöledningssystem i dess försvarsmakt. Via Försvarsmakten stöder vi sedan ett par år dessutom det ukrainska försvaret med bland annat miljöledningssystem. Denna beskrivning ger jag för att visa att miljöfrågorna är något som alltmer uppmärksammas inom mitt politikområde, inte minst inom och av Försvarsmakten. När det gäller den specifika frågan vill jag säga att vi är aktiva i EU:s samarbete vad gäller att föra in miljöaspekter även i de militära diskussionerna. Den konkreta frågan tror jag dock hanteras bäst mellan de berörda parterna, det vill säga Spanien, som är det land som Bodil Ceballos adresserar, och de boende i det område där man opererar. Det är främst en fråga för dem att ta ansvar för i sin relation. När det däremot gäller de vidare mer principiella frågorna kan jag försäkra att Sverige är aktivt och tar upp dem i det europeiska samarbetet.

Fru talman! Jag betvivlar inte att Sverige går i bräschen för denna fråga. Det är mycket bra att vi gör det, och alla de synpunkter försvarsministern kommit med är väldigt positiva. Jag utgår från att miljöhandboken även tar upp avfallshanteringen, inte bara efter det att den militära insatsen är avslutad utan också under tiden den pågår. Civilbefolkningen har tagit kontakt med den spanska bataljonen och med bataljonerna överlag i området. Ändå har ingenting hänt. De har fått löfte om att det ska förändras, men ingenting händer. När det gäller miljöfrågor tror jag därför att det vore bra om Sverige, som håller fanan högt, utvidgade sitt område för att sprida denna kunskap också till andra länder. Spanien skulle förmodligen behöva den hjälpen. Politik är inte bara att skriva motioner, att ställa interpellationer i riksdagen och att rösta. Vi vet att det mesta som vi gör i riksdagen tar tid innan det får genomslag. Men politik är också allt det andra som vi gör - möjligheten att påverka, skapa opinion etcetera. Jag menar att vi i politiken måste vara konstruktiva. Vi måste hitta nya lösningar och nya vägar framåt. Ibland måste vi lobba för saker och ting och ta kontakt med människor som vi kanske inte vanligtvis tar kontakt med. För försvarsministerns del skulle det vara mycket lätt att ta kontakt med den spanske försvarsministern vid ett EU-möte och tala om att vi blivit uppmärksammade på situationen och att det vore bra om de rättade till problemet. Jag kan naturligtvis skriva honom ett brev; jag har inga problem med det. Jag skriver gärna brev till den spanske försvarsministern, men jag tror inte att det tas på lika stort allvar om jag gör det som om försvarsministern gör det. Mitt ord är inte alls lika tungt i sammanhanget som en svensk ministers. Jag skulle vilja återkomma till frågan om det inte finns någon som helst möjlighet för försvarsministern att i de mer informella sammanhangen ta upp frågan eller komma med någon annan konstruktiv lösning. Vem skulle man annars ta upp den med? Ska man vända sig till FN i New York? Ska man vända sig till EU-parlamentet? Ska man vända sig till någon annan? Vem ska man adressera för att få frågan fortare löst? Det är vad människorna efterfrågar i Libanon, för de lider av denna doft och av känslan av att de kan bli sjuka.

Fru talman! Jag gick igenom perspektiven i det svenska miljöarbetet. Jag talade om åtgärder före, under och efter insats. Den konkreta sak som Bodil tar upp kan jag inte döma av, vare sig hit eller dit. Det är en fråga där Spanien är ansvarigt för sitt agerande. Om det är en FN-insats är också FN berört av frågan. Det är inte upp till den svenske försvarsministern att döma av dem. Däremot berättar jag gärna vidare om de strukturer som finns och det mer strukturerade arbete som vi gör på miljöområdet vad gäller internationella insatser. Som jag nämnde föreslog Sverige redan 2006 att EU skulle ta fram riktlinjer för miljö- och hälsoskydd i internationella insatser och vi fick positiv respons av Javier Solana. Han skrev till Sverige att ministerrådssekretariatet skulle utarbeta ett underlag och därvid beakta det svenska förslaget. Tyvärr har det inte hänt så mycket som vi hade hoppats. Sverige har tryckt på. Vi har också hänvisat till Solanas löfte men hittills utan tillräcklig framgång. Jag tror att det är viktigt att få fram gemensamma EU-riktlinjer för verksamheten eftersom vi har ambitionen att öka de internationella insatserna på gemensam nivå. För att då öka trovärdigheten måste miljöfrågorna stärkas i det perspektivet. Det är också viktigt att alla EU-ledda insatser sker på ett likartat sätt, oavsett vilka EU-stater som deltar i en viss insats och oavsett var i världen den äger rum. Vi kommer nu att informera ministerrådssekretariatet om den svensk-finsk-amerikanska miljöskyddshandboken och hoppas att den kan bli en bra grund och ge ett bra stöd i arbetet med gemensamma EU-riktlinjer. Även på den globala nivån utarbetas riktlinjer för miljö- och hälsoskydd vid FN-ledda insatser. Det görs då förstås av FN. Experter från svenska FOI medverkar i det arbetet. Det är jättebra. Även Nato har sedan tidigare en standard för miljö- och hälsoskydd vid militär verksamhet. Standarden behandlar bland annat miljökompetens på olika nivåer inom förbanden och utbildning som sker innan insats. Den standarden bedömer vi ligger väl i linje med den svenska inriktningen. Det är den sortens arbete som regeringen gör. Vi försöker få på plats bra strukturer baserade på bra kunskap och förtänksamhet i miljöfrågorna också vid internationella insatser. Däremot kan jag inte döma av den specifika situation som Bodil Ceballos pekar på. Jag kan bara säga att vid en FN-insats är det en fråga där FN är delansvarig, men det är också en fråga för det land som Bodil Ceballos talar om. Men jag dömer inte av den frågan. Jag skapar, så gott vi kan, delaktighet i att arbeta fram bra strukturer för miljöarbetet på de nivåer där Sverige deltar.

Fru talman! Då tolkar jag det som att försvarsministern gör vad han kan i den roll han har. Då får jag göra vad jag kan i den roll jag har. Jag kommer som oppositionspolitiker och miljöpolitiker att i stället skriva ett brev till den spanske försvarsministern och påtala situationen. Jag kan göra det i min roll. Jag tänkte tacka ja till att få miljöhandboken som ministern erbjöd alldeles nyss. Sedan tänkte jag visa några av de bilder jag har fått från Libanon. Försvarsministern ska få med sig bilderna. Här finns en av bilderna där man tydligt ser eldning av sopor, och här finns en bild av spridningen av röken i området. Det är naturligtvis inte hälsosamt för människor att vistas i denna rök. Jag har också kopierat rapporten som Wielma i Libanon har skickat till mig om hur de vill lösa problemet. De har lämnat förslag till de lokala representanterna för den spanska FN-bataljonen. Då vet försvarsministern vad vi har pratat om. Det arbete som pågår är viktigt. Åtminstone för framtiden kommer vi att få en bättre hantering av miljö- och hälsoskyddsfrågorna när det gäller våra militära insatser utomlands. Eftersom vi är medlemmar i FN och EU är det också ett ansvar för oss att se till att andra länder sköter sig. Därför tycker jag att försvarsministern har ett ansvar att trycka på i frågan, även om det inte är den vanliga normala vägen att arbeta. Men jag tror att politiken måste vara konstruktiv och att vi måste hitta nya vägar och nya sätt framöver. Jag vill ändå tacka för svaret. Mycket av det var positivt, men i det konkreta fallet kan jag inte lova Wielma någon direkt hjälp i det här läget.

Fru talman! Det här utvecklar sig mer och mer till att bli en internpostövning där Bodil och jag överlämnar ömsesidigt intressant material till varandra. Det är bra. Jag lovar att departementet gärna ska sända över ytterligare underlag till Bodil om gällande miljöfrågor i internationella insatser. Det är en viktig fråga för oss. Jag är glad att Miljöpartiet välkomnar de initiativ som regeringen tar i sammanhanget. Jag vill också gärna nämna i mitt avslutningsanförande att miljöförändringar, klimatfrågor och konkurrens om en bristande naturresursbas är något som kan orsaka konflikter och försvåra att de löses. Det kan till exempel gälla vattenfrågor. Det här är något som Försvarsberedningen i bred enighet lyfte fram i rapporten förra året. Miljöfrågorna har i vidaste mening bäring på också mitt politikområde. Vi håller nu på att ta fram en svensk strategi för miljö och säkerhet i försvars- och utrikespolitiken. Vi samarbetar då inte minst med FOI. Ett underlag i det arbetet är FOI:s rapport Miljösäkerhet - En översikt . Den redovisar miljörelaterade säkerhetsfrågor i internationell politik och också i svensk politik. Under våren 2008, kan jag också nämna för interpellanten, kommer Försvarsmakten att ha ett försvarssektorsgemensamt seminarium som kommer att heta Försvarssektorns klimatdag. Det är mycket på gång, och jag noterar med glädje att Bodil uttalar intresse för detta. Vi ska också försöka bistå med material, både i perspektivet att miljö- och klimatfrågor kopplas ihop med säkerhetsarbetet i allmänhet och att beskriva vad Sverige faktiskt gör på den internationella arenan. I det konkreta ärendet har jag fullt förtroende för att Bodil Ceballos kommer att författa sina brev på ett konstruktivt och bra sätt.