Bostäder till nyanlända

Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig om jag har tagit del av de förslag till punkter för att möjliggöra fler bostäder för nyanlända som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har redovisat samt vad jag avser att vidta för åtgärder med anledning av förslagen.

På den första frågan är svaret ja. Inom Regeringskansliet pågår ett aktivt arbete med att bereda flera förslag av just den innebörd som SKL lyfter fram. Flera av förslagen syftar inte enbart till att förbättra bostadssituationen för nyanlända utan även till att skapa en bättre balans på bostadsmarknaden som helhet. Jag vill här nämna några av de förslag som vi arbetar med inom mitt och näraliggande ansvarsområden.

Som ett led i den blocköverskridande migrationsöverenskommelsen har regeringen den 16 februari beslutat om lagrådsremissen Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande. I den föreslås att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om undantag från plan- och bygglagen för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under en begränsad inledande tid.

Regeringen har också den 9 februari beslutat om lagrådsremissen Tidsbegränsade bygglov för bostäder. Denna innehåller förslag till en särskild reglering i plan- och bygglagen om tidsbegränsade bygglov för bostäder. Syftet med förslagen är att göra det möjligt att under vissa omständigheter använda tillfälliga bostäder som komplement till permanent byggnation.

Den 17 januari i år beslutade regeringen att tillkalla en utredare som ska se över systemet med kreditgarantier för bostadsbyggande. Syftet är att skapa förbättrade förutsättningar för ny- och ombyggnad av bostäder. Uppdraget ska slutföras senast den 1 november i år.

Regeringen har vidare den 26 januari i år gett Statskontoret i uppdrag att göra en analys av hur privatbostadsuthyrningen fungerar och lämna förslag på möjliga åtgärder i syfte att effektivisera utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet. Utredningen ska slutföras den 30 juni i år.

En promemoria, Återbostadisering, har också utarbetats inom departementet, och den har varit ute på remiss till den 14 februari. Frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande på statens fastigheter beslutade regeringen den 26 januari i år att tillkalla en förhandlingsperson som ska studera både mark som ägs av staten direkt och mark som ägs av bolag med statligt ägande. Utredaren ska slutredovisa uppdraget den 15 februari 2018.

Vad avser frågan om riksintressen kan jag nämna att Riksintresseutredningens slutbetänkande nu är ute på remiss till den 28 februari.

I bullerfrågan har Boverket i december 2016 kommit in med en rapport som bland annat anger att en ändring av riktvärdena enligt det tidigare remitterade förslaget inte bedöms möjliggöra fler bostäder. Det kan dock enligt Boverket finnas anledning att göra vissa andra justeringar och förtydliganden i trafikbullerförordningen. Boverket har för avsikt att återkomma med sådana förslag i samband med slutredovisningen av det nu pågående regeringsuppdraget i april.

När det gäller frågan om strandskydd anger det bostadspolitiska paket som presenterades i somras att en utredning ska tillsättas med uppdrag att bland annat föreslå förändringar i LIS-regelverket i syfte att främja landsbygdsutvecklingen i områden med god tillgång till stränder. Regeringen vill se en levande landsbygd samtidigt som ett attraktivt landskap kan bevaras och värdefulla naturvärden skyddas. Utformningen av det aktuella uppdraget pågår.

Jag vill avsluta med att säga att jag är positiv till den agenda som SKL har utarbetat och som syftar till att skapa förbättrade möjligheter att tillgodose behovet av bostäder. Jag delar också SKL:s ambition att de förändringar av regelverket som bör ske ska komma till stånd utan onödigt dröjsmål.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Anledningen till att jag skrev interpellationen var att jag såg att SKL hade kommit överens brett politiskt om ett antal åtgärdspunkter utifrån den nya bosättningslagen från den 1 mars 2016 och att man har stora problem. Trots att man väldigt gärna vill ta emot nyanlända som blir kommunplacerade har man stora problem med att få till stånd bostäder, eftersom det finns många hinder och ledtiderna är långa. De förslag SKL har i sin skrivelse tycker jag är bra.

Ministerns svar handlar bland annat om att regeringen vill se en levande landsbygd samtidigt som ett attraktivt landskap kan bevaras etcetera. I dag har miljö- och jordbruksutskottet tillkännagivit för regeringen att strandskyddsreglerna måste förändras, bland annat därför att vi måste få till stånd mer byggnation, eftersom vi har en bostadsbrist i landet.

Detta har S, MP och V gått emot, och det är väldigt olyckligt och anmärkningsvärt, för det rimmar ju illa med meningen om att man vill se en levande landsbygd. Då måste man också vara beredd att öppna upp för bostäder där vi kanske inte traditionellt sett har haft det. Att bygga med miljöhänsyn i dag går heller inte att jämföra med hur vi kanske gjorde på 60- och 70-talen. I dag finns det sådana lösningar, så för att få till stånd den byggnation som krävs måste vi också vara beredda att hitta nya lösningar och vara pragmatiska.

Den nya bosättningslagen blir per automatik väldigt intressant i förhållande till hur bostadssituationen ser ut i Sverige. Plötsligt kommer det väldigt många människor som ska in på bostadsmarknaden. Många av de förslag som ministern nämner här tar höjd för detta, men jag tror inte att vi kan trampa runt i samma hjulspår, utan vi måste tänka mycket nyare och öppnare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I helgen hörde jag dessutom att många kommuner nu får ett minskat antal nyanlända. De vill gärna ta emot fler kommunplacerade, men bostäder saknas. Det handlar framför allt om Norrlands inland, där det finns många vattendrag och sjöar, och då lägger strandskyddsreglerna en våt filt över marker där man inte får bygga.

Det finns alltså mycket här som man kan diskutera för att underlätta att ta fram fler bostäder.

Länsstyrelserna har från den 1 juli 2016 fått 10 miljoner för att stödja kommunernas arbete med att förmedla eller på annat sätt underlätta uthyrning av privatpersoners bostäder. En av mina frågor är vilken effekt detta har gett. Har det gett någon effekt? Hyr människor ut sina bostäder, eller hur ser det ut?

När det gäller pragmatismen har jag ett exempel bland annat från Strängnäs kommun. Där har man en väldigt stor inflyttning, eftersom det ligger storstadsnära, det är lätt att pendla och så vidare. Där dammsuger man nu allt som finns på hyresmarknaden för att kunna ta emot de 93 personer som är kommunplacerade. Anser ministern att bosättningslagen har fått önskad effekt?

Herr talman! Jag börjar bakifrån med att säga att jag anser att bosättningslagen fungerar utmärkt. Den har verkligen visat sig göra skillnad. De flesta som kommer som nyanlända till Sverige skaffar sig en bostad själva på olika sätt, men en mindre del har skett genom den nya bosättningslagen. I de redovisningar och utvärderingar som vi har sett hittills är det alldeles uppenbart att det är betydligt fler kommuner som nu tar emot, och många av de kommuner som tidigare nästan inte alls tog emot nyanlända har gjort det det senaste året.

Jag är alltså av den bestämda åsikten att bosättningslagen har fungerat bra. Naturligtvis skulle man kunna önska sig att ännu lite fler, ja, alla kommuner ställer upp och tar sitt ansvar. Så har det inte riktigt varit, men de allra flesta gör det, och jag tycker att man kan vara ganska stolt över att de svenska kommunerna verkligen har ökat sina ambitioner på det här området.

Kommunerna tar även i mycket större utsträckning än tidigare fram detaljplaner och ser till att det finns mark som kan bebyggas, och detta är en viktig orsak till att vi nu har ett mycket högre byggande än under den förra mandatperioden. Byggandet är mer än fördubblat mot hur det var tidigare, och till syvende och sist är det ändå om vi klarar av att bygga i den takt och omfattning som behövs som avgör om människor har någonstans att bo.

De svenska byggföretagen anstränger sig också mycket mer än tidigare. Det är till och med så att de i dag har brist på folk när det gäller bostadsproduktionen. Man uppskattar inom industrin att vi kanske skulle behöva 40 000 personer till för att klara av de byggnadsprojekt som man åtar sig. I dag jobbar många övertid för att man ska klara av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan hålla med om att vi skulle behöva tänka mer nytt och större. Dock är strandskyddet det enda egentliga och konkreta som Lotta Finstorp tar upp, och det är knappast någon ny fråga. Jag tror att föregående regeringar jobbade med frågan under alla sina åtta år utan att lyckas komma med något vidare bra förslag, och detta är skälet till att vi återigen tar ett omtag i den frågan och ska försöka göra det som den förra regeringen inte lyckades med.

När det gäller det tillkännagivande som jag tror att interpellanten hänvisar till där S, MP och V går emot sker det med hänvisning till att detta arbete redan pågår, så det är det som deras reservation syftar till.

När det gäller uthyrningen av privatbostäder, som det också fanns en fråga om, har vi gett ett särskilt uppdrag till Statskontoret, men det är också så att de 10 miljonerna har börjat få effekt. Det finns ett antal kommuner som nu tar ansvar genom att ha en bostadsförmedling gentemot de privata. Det fungerar, men det skulle kunna fungera ännu mycket bättre.

Fru talman! Det brinner i knutarna, om man säger så, eftersom vi har en sådan akut bostadsbrist i och med att vi har fått så många nyanlända som nu ska kommunplaceras. Det jag tror har varit hindret under många år är att vi inte har en positiv flyttkarusell som man har i många andra länder och som innebär att när man är ung bor man på ett visst sätt och när man är äldre bor man på ett annat sätt.

Något som jag tyckte var väldigt positivt som vi hade när alliansregeringen styrde var subventionen för trygghetsboende. Jag kommer från Sörmland, där det inte byggdes särskilt mycket, men när trygghetsboenden kom till frigjordes villorna, och då blev det en positiv flyttkarusell.

Den subventionen togs bort av den nuvarande regeringen, så det vore bra om ministern kunde säga någonting om varför. Det är en utmärkt form. Flyttkaruseller kan man prata om i negativa ordalag, och i SKL:s skrivelse ser man det lite mer negativt. Men jag ser en flyttkarusell som någonting positivt om man gör det på ett bra sätt och om det finns attraktiva bostäder för varje skede i livet. I dag finns det snarare positiva inslag som gör att människor bor kvar i alldeles för stora lägenheter och villor.

Jag såg nyligen en intervju med bostadsministern där han sa ungefär att äldre har gott om plats medan unga och familjer ofta har det trångt, och det är ju precis så det är. För att få en ökad rörlighet på bostadsmarknaden vill bostadsminister Peter Eriksson se en rejäl sänkning av reavinstskatten, som han i en intervju med Dagens Nyheter kallar för det största bekymret på skatteområdet just nu, men då gick regeringskamraten S direkt ut och höll inte med. Vad händer i den frågan? Kommer det något förslag?

I utredningsbetänkandet SOU 2015:109 identifieras 39 kommuner där det på statlig mark finns en möjlighet till bostadsbyggande. Det tycker jag är väldigt intressant. Uppdraget bygger på att det finns ett behov av att möjliggöra avyttringar eller upplåtelse av statlig mark - ministern hade också det med i svaret. Det kan även finnas fastigheter inom statligt ägda fastighetsbolag som skulle kunna avyttras i syfte att nyttjas för bostadsbyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad händer där? SOU:n kom ju 2015.

Fru talman! Vi fattar väldigt många beslut nu. Vid varje regeringssammanträde varje vecka fattar vi nya beslut på det här området. Det handlar delvis om att genomföra det bostadspaket som jag och Magdalena Andersson lade fram i juni i somras, bara några veckor efter det att jag hade tillträtt.

Det fungerar i stor utsträckning bra, tycker jag. Vi levererar mängder av beslut. Vi har bland annat nyligen tillsatt en särskild förhandlingsperson - landshövdingen i Östergötland - som ansvarar för frågan om att sälja statlig mark för att kunna bidra till bostadsbyggande. Staten äger ju mark i många kommuner. Vi från staten kan om vi vill, menar jag, bidra även på det sättet till ett ökat byggande.

Akademiska Hus är en statlig aktör på området som också kan bidra, om vi från staten vill och talar om det tydligt.

Jag ser rörligheten som ett ganska stort problem i det svenska bostadsbeståndet. Det är för liten rörlighet. Vi skulle behöva vidta åtgärder för att öka den rörligheten och bidra till ett effektivare användande av bostadsbeståndet. Det kan vi göra på många olika sätt. Ett sätt är det stöd som vi från regeringen har infört för att bygga äldreboenden. Det tror jag är ganska bra.

Som jag nämnde tidigare jobbar Statskontoret med en utredning som handlar om hur man i privatbeståndet ska ge ökade möjligheter till uthyrning av delar av lägenhet, bostad eller villa.

Men när det gäller skatterna finns det inget förslag från regeringen. I en intervju tidigare tog jag upp att det inte har gått åt rätt håll. Den borgerliga regeringen höjde ju skatterna under den förra mandatperioden, både räntan och nivån på reavinstbeskattningen. Det bidrar ju inte till en ökad rörlighet, men regeringen har förslag om att ändra på det området.

Fru talman! Det är nog rätt att ta av många olika saker på smörgåsbordet för att försöka att hantera den bostadsbrist som vi har. Då gäller det att inte låsa in sig i heliga kor, utan man måste tänka mycket större och mer pragmatiskt, vilket jag tycker att ministern också gav uttryck för i det förra inlägget.

Det finns så många onödiga hinder. Jag är inte ingenjör, men det verkar vara bättre att mäta buller inne i huset än utanför huset. Det finns en översyn från Boverket om bullerregler.

Utifrån landet kan jag höra att man skulle kunna hjälpa till att minska bostadsbristen, men då finns det hinder av olika slag. Det hindrar även näringsverksamhet ute på landsbygden, och det gäller framför allt strandskyddsreglerna.

Alliansregeringen försökte ju genomföra lättnader i strandskyddet. Det som då blev problematiskt var ju till exempel vattendiket i Dalarna. Det är fyllt ibland, men det ses som en vattenspegel, och då får man inte bygga närmare det än 300 meter. Det finns en del sådana ärenden som är absurda.

Kan vi hitta möjliga lösningar på denna problematik tror jag att man kan få fram många fler bostäder. Jag vet att också regeringen vill att hela Sverige ska leva. I Norrlands inland finns det många kommuner som vill ta emot flera. Det är ett sätt att överleva att få fler människor att arbeta inom till exempel välfärden. Många unga flyttar därifrån, men de äldre blir kvar. Där måste det också gå att bygga och bo i attraktiva lägen, självklart med miljöhänsyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att översynen av LIS-områden och strandskyddsregleringen kommer att innebära en stor förändring.

Fru talman! Jag får tacka Lotta Finstorp för interpellationen. Det är naturligtvis väldigt viktigt att diskutera bostäder för nyanlända. Det har vi inte gjort för mycket. Framför allt borde vi kanske tidigare ha funderat mer på att bygga mer. Det gäller inte bara den förra regeringen utan också regeringen innan den.

Vi har byggt upp en stor brist på bostäder i Sverige under lång tid. Det kommer inte att vara så lätt att lösa, utan det kommer att ta lång tid att komma till rätta med de problemen.

Vi måste se på en mängd olika frågor. Det finns ingen enkel liten lösning som vi kan använda för att hantera detta. Det måste till en mängd åtgärder inom en rad olika områden.

Överläggningen var härmed avslutad.