Biståndet till Palestina

Interpellationsdebatt 23 januari 2024

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 126 Statsrådet Johan Forssell (M)

Fru talman! Ola Möller har frågat mig hur regeringens plan för biståndet till Palestina ser ut framöver och hur regeringen menar att denna plan leder fram till fred, trygghet och säkerhet och i förlängningen en tvåstatslösning.

Civilbefolkningen genomgår ett mycket svårt lidande. Bilderna från Gaza är förfärande. Alla parter i konflikten har enligt den humanitära rätten ett ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses. Det är av yttersta vikt att skyndsamt, säkert, fullt och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att humanitärt stöd når människor i behov av det. Sverige och EU understryker vikten av att humanitärt bistånd kan komma in i Gaza, inklusive genom humanitära korridorer.

Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera av de humanitära aktörerna på plats. Därtill har vi sedan den 7 oktober bidragit med 250 miljoner kronor i ytterligare humanitärt stöd till Gaza. Stödet går till de mest utsatta grupperna, med kvinnors och barns behov i fokus, och bidrar bland annat till akut sjukvård, socialt skydd, tillgång till mat, hälsa, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet.

Regeringen stöder en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida i fred och säkerhet. Utvecklingsbiståndet ska bidra till att främja förutsättningarna för en tvåstatslösning.

Efter Hamas fruktansvärda attacker mot Israel den 7 oktober 2023 bedömde regeringen att det var nödvändigt att pausa utvecklingsbiståndet till Palestina. Sida fick i uppdrag att göra en fördjupad översyn i syfte att säkerställa att inga svenska biståndsmedel går till aktörer som inte förbehållslöst fördömer Hamas, som utövar våld, hotar eller uppmuntrar till våld mot staten Israel eller dess befolkning eller som driver en antisemitisk agenda. Inga svenska biståndsmedel ska heller gå till aktörer som har samröre med sådana aktörer.

Översynen togs emot den 1 december, men regeringen behöver ett ordentligt beslutsunderlag och såg det som nödvändigt att Sida kompletterar sin rapport, som var ofullständig. Regeringen begärde därför den 7 december kompletterande underlag. Kompletteringen ska rapporteras till UD den 15 februari 2024. Regeringen kommer att återkomma gällande den långsiktiga inriktningen på biståndet till Palestina.


Anf. 127 Ola Möller (S)

Fru talman! Svenskt bistånd till Palestina har granskats på längden och på tvären - inte bara genom den granskning som regeringen initierade den 7 oktober utan även tidigare. Gång på gång konstateras att svenskt bistånd, inte bara i Palestina, är effektivt och gör stor skillnad för människor i deras liv och för positiv utveckling i länder med svaga eller inga system. I granskningen som gjordes efter den 7 oktober konstaterades också föga förvånande att inget bistånd går till terrorism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad går då det svenska biståndet i Palestina till? Förutom att det går till FN och UNRWA, som ombesörjer utbildning, sjukvård och annat nödvändigt för palestinska flyktingar i regionen, går biståndet även till civilsamhället.

Det utvecklingsbistånd som regeringen nu har strypt går till hälso- och sjukvård vid Augusta Victoria-sjukhuset och till demokrati- och jämställdhetsarbete med PWWSD, som stärker kvinnors ekonomiska egenmakt, motverkar könsbaserat våld och arbetar för politiskt deltagande. Det går till att israeliska och palestinska ungdomar möts inom ramen för Geneva Initiative. Rättssystemet som jobbar mot hedersrelaterat våld får del av biståndet genom ett arbete som Kvinna till Kvinna bedriver. Mat och jordbruk får stöd genom We Effects arbete, där framför allt kvinnor kan gå samman för att köpa mark och lära sig att odla och bygga ekonomi. Skolor får stöd, såsom yrkesskolan i Beit Hanina, där Act Svenska kyrkan hjälper unga män och kvinnor att komma i arbete, framför allt unga män och kvinnor i utsatta situationer. Det ekumeniska följeslagarprogrammet är vida känt och uppskattat för att det vidgar det palestinska handlingsutrymmet i ett läge där förtrycket på Västbanken bara ökar och ökar.

Det är dessa organisationer, program och insatser som nu inte längre har någon finansiering. För många organisationer är läget satt på paus, eller så är man nere och kör på botten av det egna kapitalet. Löner kan snart inte betalas ut, och kontoren kan inte utnyttjas för att säkerhetsläget är så akut.

Fru talman! Det indragna utvecklingsbiståndet innebär att detta arbete inte kan göras. Det kan aldrig kompenseras med att man pytsar ut lite humanitärt bistånd som dessutom tas från UNRWA. Det finns inte heller någon motsättning mellan utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd. Man behöver både en brandsläckare här och nu och en brandvarnare i morgon. Man behöver både plåster och vaccin. Om bara de akuta problemen hanteras kommer de andra problemen att bli värre i morgon.

Vad regeringen aktivt gör nu är att bidra till att skapa hopplöshet och radera framtidstron, inte bara i Gaza utan även på Västbanken. Det är ett recept på mer terror och fler Hamasanhängare i morgon. Som vi vet är Hamas en organisation som liksom premiärminister Netanyahu motsätter sig en tvåstatslösning. Det är också därför Netanyahu de facto har främjat Hamas arbete, något som Josep Borrell i EU talade om så sent som förra veckan.

Min fråga kvarstår efter Johan Forssells inledande anförande: Hur stöttar den svenska regeringen med den förda biståndspolitiken en tvåstatslösning?

(Applåder)


Anf. 128 Denis Begic (S)

Fru talman! Jag har många gånger träffat människor som bekräftat för mig vad Sveriges bistånd betyder. Dessa vittnesmål har övertygat mig om att ett av de kraftigaste instrumenten för att ge människor hopp i krigsdrabbade områden är just bistånd. Jag minns en kvinna som berättade för mig hur man i krigets Bosnien letade efter fordon med svensk flagga - där visste man att man kunde få hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Visst kan vi alltid ifrågasätta vart biståndet går, men just nu lider den palestinska befolkningen, kvinnor och barn, något oerhört. Hur säkerställer vi att denna paus inte skadar civilbefolkningen, som redan är i desperat behov av hjälp? Ministerns betoning av översyn av biståndet är viktig, men vi behöver säkra att pausen inte fördröjer eller förhindrar akut och nödvändig hjälp. Det är nödvändigt att vi balanserar transparensen mot omedelbara behov som människor just nu har på Gaza.

I dag hade vi en debatt med utrikesministern där mantrat var tvåstatslösning. Visst - vi är säkert överens om detta i den här kammaren. Men, fru talman, det man säger behöver också följas av det man gör. Just nu ser jag inte att regeringen gör något i frågan. Jag har inte sett några initiativ från regeringens sida gällande detta. Det behövs en tydlig och slagkraftig plan för hur vårt bistånd kan bidra till att främja fred och säkerhet - och tvåstatslösningen - i den här regionen.

Slutligen vill jag säga att vi alltid måste ha de mänskliga aspekterna av biståndet i åtanke. Varje beslut vi tar får direkta konsekvenser för människornas liv i dessa fruktansvärda krig. I slutändan finns det en oerhörd risk att många barn på Gaza inte kommer att få den framtid som de förtjänar och som Ola Möllers barn får här i Sverige.

(Applåder)


Anf. 129 Statsrådet Johan Forssell (M)

Fru talman! Jag vill börja med att korrigera några faktafel som framförs i interpellationen. Till exempel är det ett uppenbart faktafel att Sverige skulle vara ett av de länder som bidrar minst med humanitärt stöd. Det är lätt att kontrollera den saken. Enligt EU:s senaste sammanställning från den 15 januari är Sverige den femte största givaren i hela EU av humanitärt stöd till Palestina sedan den 7 oktober. Vi är helt enkelt en stor givare.

Det finns fler saker att korrigera, men jag vill inledningsvis också ge Denis Begic rätt i en del: Det man säger måste man också göra - annars spelar det ingen roll. Vi sa väldigt tidigt från regeringens sida att vi ska säkerställa att det svenska biståndet används effektivt. Det svenska biståndet kommer inte från någon annan. Det tas inte från UNRWA, som vi kunde höra interpellanten säga, utan det tas från svenska skattebetalare. Det är lärare, sjuksköterskor och poliser som har jobbat ihop de här pengarna. Det är inte så att de kommer någon annanstans ifrån, utan de kommer från svenska skattebetalare. Vi sa tidigt och tydligt att vi ska säkerställa att deras skattepengar används effektivt och inte går till felaktiga aktörer och att pengarna aldrig ens kommer i närheten, fru talman, av organisationer som på ett eller annat sätt stöder den vedervärdiga terrorsekten Hamas.

Där, fru talman, finns det en tydlig skillnad mellan regeringen och Socialdemokraterna. Socialdemokraterna markerade redan dag ett att man var emot en sådan granskning. Man ville inte säkerställa att svenska skattepengar används effektivt och att de går till rätt aktörer och inte till dem som kanske uttrycker sig rörande terrorism på ett sätt som vi inte är bekväma med. Där tycker vi väldigt olika.

Den analys som Sida gjorde har vi tackat för och granskat. Men den är inte det som vi bad om. Sida har totalt 42 partner i det bilaterala utvecklingssamarbetet i Palestina. Regeringen bad Sida granska alla. Sida granskade 5 av 42. Det är ganska vågat, tycker jag, fru talman, av interpellanten att så tvärsäkert säga att det uppenbarligen inte finns några problem hos någon av dessa 42 partner. Om man såg en granskning av 5 av 42 företag som misstänks för penningtvätt, skulle man då kunna dra slutsatsen att penningtvätt inte förekommer i något av de 42 företagen? Nej, ska man kunna veta det säkert och tydligt måste man granska helheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man måste också, fru talman, till exempel titta på hur de här organisationerna uttrycker sig kommunikativt. Vad skriver man på sina hemsidor? Hur kommunicerar man? Även det är en tydlig del i regeringens uppdrag som Sida inte har utfört.

När analysen kom bad vi därför Sida att återkomma med ett nytt beslutsunderlag. När vi har det på plats kommer vi att fortsätta bereda det här, och vi kommer då också att kunna fatta beslut.

Fru talman! Jag vill påpeka en annan sak. Mycket av den här diskussionen handlar om att svenska skattebetalare ska veta att deras pengar används effektivt och aldrig kommer i närheten av terroristorganisationer. Men det finns också en annan sida av myntet, nämligen att människor i Palestina och Gaza ska veta att de biståndspengar som Sverige sänder dit används för människornas bästa och går till dem och att pengarna inte hamnar hos aktörer som använder terrorism som politisk metod, cementerar konflikten och skapar massor av elände, frustration och lidande för både människor i Israel och människor i Gaza.

Fru talman! Regeringen kommer att fortsätta att arbeta för att säkerställa att svenska biståndsmedel används effektivt och inte går till aktörer som inte tydligt tar avstånd från terrorism.


Anf. 130 Ola Möller (S)

Fru talman! En sak som förundrar mig i detta är att den svenska regeringen och Sverige som enda EU-land agerar för att sänka biståndet i detta läge. Inga regeringar i andra länder gör som den svenska regeringen. Andra länder har också gjort granskningar, och till exempel CIA har tittat på det, och konstaterat att det inte går pengar till Hamas.

Ministern är så oerhört stressad i de här frågorna för att han vill försöka visa på något slags politiskt resultat som det inte är riktigt begripligt vad det handlar om. Att han ger Sida en så kort tid att göra en större granskning är ministerns fel. Det är för att ministern inte har tålamod att agera som han borde göra i ett sådant här läge och öka biståndet. Han vill inte det.

Det finns goda skäl till att biståndsorganisationer inte går ut och fördömer eller tar ställning i konflikter. En av de absolut äldsta är Röda Korset. De har en unik ställning i världens konflikter just eftersom de inte tar ställning mer än för att hjälpa. För så fort en organisation tar ställning för eller emot, fram eller tillbaka, så riskerar den att göra avkall på do no harm-principen. Det innebär att biståndet inte får göra skada för någon alls. Det är något som till exempel OECD har som tydliga kriterier för biståndet.

Ett talande exempel är de biståndsarbetare som höggs ihjäl i Gaza med flera knivhugg i ryggen för att de i sina hemländer hade kritiserat just Hamas. Ska man kunna verka i konfliktzoner, krigsområden och på auktoritära regimers bakgård måste man vara jätteförsiktig. Biståndsarbetare, både utländska och inhemska, gör det med livet som insats. Redan innan regeringen började ställa helt orimliga krav på organisationerna blev de alltså dödade. Regeringens hetsjakt på civilsamhället både här hemma och i Palestina kommer att leda till att antingen omöjliggöra biståndet eller att fler biståndsarbetare mister livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Anledningen till att jag lyfter fram den här debatten är för att jag vill veta vad regeringen ser framför sig. Hur ska en tvåstatslösning se ut? Vem är det som ska ta över makten och kontrollen i Gaza? Vem ska utgöra den part som ska administrera staten Palestina?

I mina ögon är den enda rimliga aktören den palestinska myndigheten, PA. Men för att det ska vara möjligt måste PA stärkas. Just nu motverkar regeringen detta genom sin aktiva politik för att dra ned på biståndet. Ett försvagat PA kommer att innebära att trots att utrikesminister Billström står här och talar med fagra ord om en tvåstatslösning är det omöjligt. Det inser andra EU-länder, och därför agerar de för att stärka biståndet. Men den svenska regeringen gör precis tvärtom.

Så jag måste fråga ministern igen: Hur stärker den svenska biståndspolitiken en tvåstatslösning här och nu? Om ministern nu inte ser PA som den part som ska ta över administrationen utan har någon lysande lösning med en annan aktör som ska lösa detta får han i så fall gärna delge det, fru talman.

(Applåder)


Anf. 131 Denis Begic (S)

Fru talman! Jag försöker att belysa den mänskliga delen bakom alla de siffror vi talar om. När vi överväger bistånd till krigszoner och till Palestina måste vi också reflektera över den verkliga inverkan.

Bistånd för mig är inte bara en siffra. Det är miljontals människor som behöver det för sin överlevnad. För en ung flicka i Gaza är det biståndet och den skolgången kanske det viktigaste hon kan få för att få ett hopp om livet och framtiden. Det är ett steg mot en ljusare framtid. En familj i ett flyktingläger är inte en siffra i en biståndsrad. Det är människor som varje dag behöver det för att överleva. Jag vet det, fru talman. Jag har sett det med mina egna ögon. Jag vet vad bistånd och svenskt bistånd betyder.

Som en påminnelse om vårt gemensamma ansvar vill jag bara berätta om en ung pojke i det krigsdrabbade och dessutom belägrade Sarajevo. Där som i Gaza var bistånd ofta skillnad mellan liv och död. Den pojken fann hopp i en burk svensk kalops. Han såg svenska flaggan och tänkte: En dag ska jag förhoppningsvis se världen, och framför allt skulle jag vilja se Sverige. Den pojken bor i dag i Sverige och bidrar till vår välfärd. Även hans skattepengar bidrar till bistånd och till Gazas barn.

(Applåder)


Anf. 132 Statsrådet Johan Forssell (M)

Fru talman! När vi har den här diskussionen önskar man att representanterna för Socialdemokraterna var mer intresserade av kvalitet och effektivitet eller i varje fall kunde nämna det i någon bisats någon gång. Det enda fokuset här är att betala ut ännu mer pengar. Det är viktigt att betala ut så mycket som möjligt och inte att det går till rätt saker. Det är egentligen en väldigt märklig hållning i biståndspolitiken. Det är också den hållningen som tyvärr har präglat detta viktiga område. Det är kanske också därför som resultaten över tid har varit så undermåliga på flera viktiga områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ändrar nu detta. Vi ställer krav, och vi gör om. Vi förändrar och ser till att svenska skattebetalare vet att deras pengar går till rätt saker. Vi ser till att införa mätbara mål. Vi ser till att kontrollera kvaliteten. Vi har nolltolerans mot korruption.

Ärligt talat, fru talman, är det som vi diskuterar här och det som vi har gjort något som vi har fått kritik för från Socialdemokraterna från dag ett. Är det inte ganska självklart att svenskt bistånd aldrig någonsin ska komma ens i närheten av aktörer som inte tar avstånd från terrorism? Hur kan man landa i slutsatsen att det är fel att göra den här typen av prövningar?

Jag vill påpeka en sak för interpellanten. Den granskning som vi gör handlar inte om huruvida pengar har gått till Hamas. Även det är ett sakfel. Lyssnar man till mitt svar i interpellationsdebatten och läser det uppdrag som vi har gett till Sida ser man att den fråga vi ställer är mycket bredare än så.

Det handlar om att aktörer ska ta avstånd från terrorism. Det är den fråga som vi ställer, och den är viktig. Den är viktig för förtroendet för den svenska biståndspolitiken och framför allt är den viktig för människor i Palestina och i Gaza.

Pengar som ska användas där ska gå till dem. Det gäller inte minst efter Denis Begics mycket målande beskrivning av att det är människor bakom de här kronorna. Jag ställer upp på den beskrivningen till punkt och pricka. Det är då desto viktigare att verkligen säkerställa att pengarna når fram, går till det som de är avsedda för och inte hamnar hos aktörer som snarare vill så split och splittring i samhället eller kanske till och med vill använda terror som politisk metod. Det var vad som skedde under Hamas fruktansvärda terrorattacker den 7 oktober i fjol.

Vi kommer att fortsätta att ställa den här typen av krav. Det är viktigt att göra det. Samtidigt som vi gör det har vi byggt ut det humanitära stödet till människor i Palestina och ökat de insatserna. Sverige är en stor givare. Vi använder den typen av bistånd för att säkerställa att mat, mediciner och vatten når fram. Det gäller inte minst World Food Program. Det är en stor aktör som vi står i daglig kontakt med.

Vi arbetar också oförtrutet för att öka det humanitära tillträdet in i området, till exempel med en maritim lösning som vi har varit engagerade i. Vi kommer att fortsätta att göra det. I grund och botten är det en tvåstatslösning som är vägen framåt. Men det ligger inte i någons intresse i den delen att biståndspengar används på ett felaktigt sätt.

Vi har också varit djupt kritiska till den omfattande korruptionen i den palestinska myndigheten. Det är för mycket pengar som har använts på ett felaktigt sätt. Det har också utvärderats. Det är ingen nyhet i den delen.

När vi får den rapport som vi har bett om från Sida den 15 februari kommer vi att analysera den. Vad sedan gäller fortsättningen för det svenska utvecklingsbiståndet, hur det ska ske, till vilken aktör det ska gå och till vilken nivå, kommer vi att återkomma till det. Men först måste vi ha en gedigen analys.


Anf. 133 Ola Möller (S)

Fru talman! Det är skrämmande att höra att pengar till kvinnors hälsa, till barns skolgång och till människor som får palliativ vård på ett sjukhus på Västbanken ska drabbas av det som händer i Gaza. De har ingenting med det som händer i Gaza att göra. Det är palestinierna som bor där som oförskyllt drabbas av det indragna utvecklingsbiståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern vet att väldigt lite av svenska biståndspengar går direkt till den palestinska myndigheten. Det är inga stora summor. Ja, där finns mycket korruption, och det har vi absolut ingenting emot att man försöker hantera. Men det ministern gör nu är att dra in alla pengar, så att det inte blir någonting alls. Så står ministern och säger: Visa först att ingenting hamnar fel någonstans! Då kan vi betala.

Detta innebär ju att folk faktiskt dör under tiden, för att pengar inte kommer till. Demokratin försvagas och så vidare. Det är ju detta ministern uppmanar biståndsorganisationerna till här. De ska alltså bryta med hundraåriga traditioner när det gäller hur biståndsorganisationer ska agera för att kunna verka i konfliktområden. Där har Johan Forsell kommit på en egen idé som inget annat EU-land och inte USA, CIA eller OECD tycker är någonting som man behöver göra. Det är lite skrämmande att vi har landat där.

Den stora frågan är att om vi nu inte ska ge pengar till dem som bedriver terror som politisk metod, varför ska vi då ge pengar, ha handelsavtal med eller sälja vapen till dem som använder ockupation och begår folkrättsbrott i form av blockad eller bedriver etnisk rensning? Ska de få pengar av oss och bedriva handel med Sverige?

(Applåder)


Anf. 134 Statsrådet Johan Forssell (M)

Fru talman! Skrämmande säger Ola Möller att det är. Vi har nog väldigt olika syn på detta.

Jag har redogjort för regeringens hållning. För oss är det viktigt att inte bara betala ut så mycket pengar som möjligt, till skillnad från den tidigare socialdemokratiska biståndspolitiken med i realiteten väldigt små krav på kvalitet, effektivitet och kontroll. Vi ska säkerställa att pengar går till rätt saker.

Jag förvånas över att det kan vara så viktigt för Socialdemokraterna att vara emot en granskning av att svenska biståndspengar inte hamnar i händerna på personer som använder terror som politisk metod. Hur kan Socialdemokraterna ha hamnat i den ståndpunkten? Men det kanske är viktigare att göra plakatpolitik av detta.

Jag noterar också den kritik jag har fått från Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, som beskrev det som en slakt av biståndet. Men när Socialdemokraterna sedan får möjligheten i sina egna budgetar, hur agerar de då, efter att ha kritiserat regeringen så mycket? Jo, de följer med och gör nästan på öret samma besparingar som regeringen gör. Det är lite av charader som spelas upp här i talarstolen. Vi kommer säkert att få anledning att återkomma till detta.

Jag vill bara ånyo säga: Situationen för civilbefolkningen i Gaza är väldigt allvarlig. Den är fruktansvärd på många sätt. Därför har vi förstärkt det humanitära stödet. Det handlar om mat, vatten och mediciner. Vi är en stor givare - den femte i hela EU-kretsen - men vi kommer inte att ge oss när det gäller den viktiga frågan att pengarna ska gå till rätt saker och inte hamna i närheten av terrorister. Det är en viktig principfråga.

Det handlar om förtroendet för biståndspolitiken, men framför allt handlar det om människorna i Gaza. De pengar som vi skickar dit ska gå till kvinnor, till barn och till civilsamhället - de ska inte hamna någon annanstans. Den här regeringen kommer, till skillnad från den förra, att säkerställa att vi också levererar i enlighet med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2023/24:304 Biståndet till Palestina

av Ola Möller (S)

till Statsrådet Johan Forssell (M)

 

Biståndsmyndighetens Sidas respektive EU:s granskning av biståndet till Palestina är nu klar. Sidas granskning visar att inga svenska biståndspengar går till terrorverksamhet i de palestinska områdena. Samma resultat har den granskning EU gjort av sitt bistånd till Palestina visat. Både granskningarna visar alltså att inget bistånd har gått till Hamas. 

I stället för att lita på sin biståndsmyndighet, som redan när regeringen frös utvecklingsbiståndet till Palestina sa att inget bistånd gick till Hamas, säger biståndsminister Forssell att regeringen behöver ett bättre beslutsunderlag och att det Sida tagit fram innehåller luckor. 

Precis som för Forssell är det viktigt för Socialdemokraterna att svenska skattepengar används på rätt sätt. Men när regeringens biståndsstopp svart på vitt visar sig bara vara tom symbolpolitik och att misstron mot sin egen biståndsmyndighet används som skäl för att fortsätta hålla inne biståndet till Palestina är frågan om några svar som Forssell och regeringen får gällande Palestina kommer att vara tillräckliga. 

Ett fortsatt stopp för biståndet spelar Hamas i händerna, eftersom det innebär att de demokratiska krafterna i det palestinska samhället försvagas. Utan en stark palestinsk aktör, det vill säga Palestinska myndigheten, som motvikt till terrororganisationen Hamas undergrävs alla möjligheter till en framtida fredlig utveckling och samexistens. 

EU ökade snabbt sitt humanitära bistånd till Palestina i spåren av det fruktansvärda kriget. Den svenska regeringen drog däremot benen efter sig och bidrog inte förrän trycket från oppositionen och civilsamhället blev för svårt att stå emot. Det är pinsamt att Sverige är ett av de länder som bidrar minst med humanitärt stöd till de krigsdrabbade civila i Gaza, och av de 150 miljoner som gavs togs 80 miljoner från stödet till UNRWA, som just jobbar med de palestinska flyktingarna. 

Det är svårt att förstå hur regeringen resonerar, men det är i samklang med den pinsamma, inåtvända, provinsiella utrikespolitik som regeringen för. 

Lidandet i Gaza är svårt att ta in, och de akuta hjälpbehoven är enorma. Tusentals människor har dött, och efter två månaders krig rapporteras att över 6 500 barn har mist livet. Kriget i Gaza har utplånat familjer, skadat och dödat tusentals civila, raserat hus, skolor, sjukhus och eskalerat en situation som redan innan kriget var svår i och med den snart 17 år långa israeliska blockaden av Gazaremsan. Ett eldupphör måste ske NU! 

När kriget tar slut kommer ännu större stöd att behövas till rehabiliteringen av människor, återuppbyggnaden av samhället, kraftfulla insatser för försoning, fred och trygghet och fredssamtal för att uppnå en tvåstatslösning. 

Jag vill därför fråga statsrådet Johan Forssell:

 

Hur ser regeringens plan ut för biståndet till Palestina framöver, och hur menar statsrådet och regeringen att denna plan leder fram till fred, trygghet och säkerhet och i förlängningen en tvåstatslösning?