betygsfrågan

Fru talman! Tobias Billström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att elever får möjlighet att få satta betyg överprövade och kunskaper omprövade. Han har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att elever får möjlighet till en rättssäker och förutsägbar omprövning respektive överprövning. Betygen har stor betydelse för den enskilde. Låt mig därför först slå fast att betygen ska ha en sådan legitimitet att de av elever, föräldrar och lärare upplevs vara satta på ett likvärdigt och rättvist sätt. Regeringen gav därför redan år 1999 Statens skolverks dåvarande kvalitetsgranskningsnämnd i uppdrag att genomföra en nationell kvalitetsgranskning. Därefter har Skolverket och Myndigheten för skolutveckling på regeringens uppdrag och på egna initiativ vidtagit åtgärder för att öka likvärdigheten i betygssättningen. Skolverkets utbildningsinspektion granskar hur skolorna hanterar betygssättningen. Skolverket har utarbetat allmänna råd, kommentarer och bedömningsexempel som stöd för lärarnas bedömning. Ett tidigare uppdrag till Skolverket att utveckla ämnesprov och provbanken i syfte att stödja en likvärdig och rättvis bedömning har förnyats. Myndigheten för skolutveckling har arbetat för att stärka betygssättningen genom kompetensutveckling av lärare samt genom olika informationsinsatser. Mål- och resultatstyrningen innebär bland annat att elever och lärare ska ges utrymme att tillsammans planera och utforma undervisningen, det vill säga innehåll och arbetssätt. Det förutsätter att eleverna ges information om målen och kraven för de olika betygen i början av studierna i ett ämne eller en kurs. Eleverna ska sedan kontinuerligt under utbildningen få information om sin kunskapsutveckling. Detta gäller redan i dag, men flera rapporter från de statliga skolmyndigheterna visar brister i detta avseende. Många missförstånd som gäller enskilda betyg kan undanröjas genom att dialogen mellan elever och lärare förbättras. Barn och ungdomar ska tillförsäkras att få komma till tals och framföra sina synpunkter i alla frågor som rör dem. Det gäller även betygsfrågor. Det är däremot inte säkert att elevernas rättssäkerhet med nödvändighet ökar om de skulle få möjlighet att överklaga sina betyg eller ompröva dem enligt den modell som Skollagskommittén lägger fram i sitt förslag till ny skollag (SOU 2002:121). För närvarande pågår arbetet med en ny skollag. I det sammanhanget övervägs hur elevernas rättssäkerhet och kravet på rättvisa och likvärdiga betyg kan stärkas. Jag ser svårigheter med att införa ett sådant system som Skollagskommittén har föreslagit med ett omprövningsförfarande i efterhand, det vill säga utan att eleven visar upp sina kunskaper ännu en gång. Ett viktigt skäl är att det kan antas att en sådan prövning till stor del kommer att ske på grundval av den dokumentation som finns. Skolverkets kvalitetsgranskning visar att redan i dag dominerar skriftliga prov när kunskaper ska bedömas, vilket innebär att liten hänsyn tas till vad eleven presterat till exempel i form av projektarbete och uppgifter av praktisk karaktär. Det finns risk för att fokuseringen på mätbara kunskaper, prov och skriftliga arbeten skulle öka ytterligare och minska utrymmet för den allsidiga bedömning som betygskriterierna förutsätter och som är helt nödvändig i många ämnen. Hur man på ett rättssäkert sätt kan dokumentera kommunikativa förmågor, förmågan att ta ansvar och samarbeta, hur maten ser ut och smakar i ett yrkesämne med sådan inriktning, elevernas insatser i ämnet idrott och hälsa, i musik och så vidare är inte självklart. Jag befarar att en bedömning i efterhand, grundad på den betygssättande lärarens underlag, i mycket få fall skulle leda till en annan bedömning än den bedömning som den undervisande läraren gjort. Min inställning är att elevernas rättssäkerhet ska stärkas när det gäller betygen. Det finns åtgärder att vidta som verkar på kort och på lång sikt. Huvudinriktningen är att behovet av omprövning ska minimeras genom olika förebyggande åtgärder. Jag är dock inte beredd att nu slutligt ta ställning till vilka åtgärder för att stärka elevernas rättssäkerhet som ska vidtas. Jag ämnar återkomma i frågan i samband med propositionen om en ny skollag. Slutligen vill jag framhålla att möjligheten att få sina kunskaper bedömda genom prövning finns redan i dag. Bestämmelser om detta finns såväl för den obligatoriska skolan som för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

Fru talman! Jag ska be att få tacka statsrådet för svaret, men jag kan redan nu säga att jag inte är nöjd med och att det är väldigt svårt att vara det när statsrådet helt undviker de centrala frågeställningarna. Betyg handlar ytterst om myndighetsutövning. Betyg är även en fråga som är av central betydelse för rättssäkerheten, inte bara därför att betygen spelar en så stor roll för eleverna utan också därför att vi måste upprätthålla viktiga principer för att människor ska få möjlighet till en rättvisande bedömning. Statsrådet redovisar i svaret till mig Skolverkets uppdrag och principerna för detta, men han rätar inte ut de stora frågetecken som finns om hur man bäst garanterar att eleverna får rätt och blir rätt bedömda för sina prestationer. Det finns åtminstone två punkter där statsrådets argumentation är lika tunn som den is som finns här utanför på Strömmen mellan Rosenbad och Riksdagshuset. Låt mig illustrera detta genom att teckna porträtten av två elever. Först har vi Maria, som går i tvåan på gymnasieskolans naturvetenskapliga program. Hon läser matematik B, och hon skulle ha fått ett bra betyg. Men så inträffar någonting i familjen som gör att hon får svårt att koncentrera sig. Det landar i att hon får G trots att hon känner att hon under normala omständigheter skulle ha varit värd VG. I Ibrahim Baylans skola måste hon nu passera igenom både C- och D-kurserna och ta studenten och sedan söka in på komvux och därefter läsa in B-kursen innan hon slutligen kan få VG. Hon kommer att kosta väsentligt mycket mera för samhället. Hon kommer också att få mindre livslön än sina kamrater. Vill hon söka till högskolan kommer hennes inträde att försenas. Vem blir vinnare på detta, skolminister Ibrahim Baylan? Det andra porträttet är av Mohammed, som läser tredje året på det samhällsvetenskapliga programmet. Han skriver därmed en uppsats som en del av kursen svenska C. Han tycker själv att uppsatsen håller för MVG men han har fått G av sin lärare. I den Baylanska modellen döms även han till komvux, eller också får han skriva om hela uppsatsen. Men det är inte det som Mohammed vill. Det är inte ens säkert att han skulle prestera bättre om han skrev om hela uppsatsen. Nej, vad Mohammed vill är att någon annan lärare ska titta på hans uppsats och sedan bedöma om betyget är rätt. Han vill alltså få sitt betyg överprövat, men det går inte heller i Ibrahim Baylans skola. Mohammed måste sluta gymnasiet innan prövningen kan komma i fråga. Nu tycker man kanske att den här situationen borde prioriteras av en skolminister, eftersom det drabbar och är i fokus för så många elever i det här landet, och att svaret till mig borde ha innehållit en tydlig handlingsplan för hur det här ska hanteras. I stället väljer statsrådet att ducka för frågan, och det är mycket dåligt. Jag måste säga att ingen av de utvecklingsåtgärder som statsrådet räknar upp i svaret av alla de uppgifter och uppdrag som de olika myndigheterna har fått är riktigt lika viktig som denna enda åtgärd: att ändra lagstiftningen och göra det möjligt för eleverna att få en prövning som är rättssäker och ordentlig.

Fru talman! Likvärdigheten i betygssystemet är en oerhört viktig fråga, särskilt som vi i Sverige har ett målrelaterat betygssystem, där prestationer inte sätts i relation till prestationer från de andra eleverna i samma klass utan till vilka mål som man når upp till. Under den tid som det målrelaterade systemet har funnits har vi sett en omfattande inflation i betygsstegen. De olika betyg som elever får har blivit högre, samtidigt som det kommer rapporter på rapporter som visar att de faktiska kunskaperna bland eleverna har minskat. Det är bra att skolministern inser att det finns problem, men då krävs det också att man vidtar åtgärder. Från Folkpartiet har vi ett antal förslag som jag tycker är mycket goda, bland annat att ha externa examinatorer, att man kan kalla in experter från Skolverket, Lärarhögskolan eller från någon annan skola när man sätter betyg så att det är flera som diskuterar, jämför och tar referenser från andra håll än från bara den egna skolmiljön. De kriterier som i dag finns för betyg kan bli betydligt tydligare. Också nationella prov är ett viktigt instrument för att kunna fastställa rättvisa betyg och bör utnyttjas mer och i fler ämnen. Vad den här interpellationen framför allt handlar om är möjligheten att skapa ett tryggt system. Jag tror att de tre förslag som jag lyfter fram kan öka tryggheten och rättvisan i systemet. Men det behövs även vissa säkerhetsventiler så att man har en möjlighet att överpröva betyg. Det var en modell som Skollagskommittén lyfte fram och som jag tyckte var ett mycket intressant och bra förslag. Det ger en möjlighet för sådana elever som tydligt kan motivera att de är berättigade till bättre betyg att få det genom den säkerhetsventilen. Vi vet att det har kommit en del kritik, och man har varit oroad att man vid terminsstart skulle ha milslånga köer av elever som vill ha prövning i alla sina betyg som de inte är nöjda med. Men det löser man med ett ganska så enkelt förfarande som att man tvingas att till exempel skriftligt motivera att man är värd ett visst betyg. Det höjer naturligtvis med en gång tröskeln till att bara okynnes överpröva. Jag hoppas att det finns ett utrymme för att tänka om en del kring detta och tillåta ett tryggt system där möjligheten att få betyg omprövat finns kvar.

Fru talman! Både Moderaternas och Folkpartiets förkärlek för betyg är vida känd. Det är inte helt obekant att man har önskemål om fler betygssteg, tidigare betyg och i vissa fall till och med betyg redan från första årskurs, som i Moderaternas fall. Det har också varit tydligt tidigare att vi inte delar den uppfattningen. Betyg är en dimension av kunskapsmätning. Vi kan se att det finns behov av ett välfungerande betygssystem i det nuvarande skolsystemet, och det är därför som jag också haft som ambition att försöka jobba för att förtydliga och säkerställa likvärdigheten i betygssättningen i vårt nuvarande betygssystem. Jag har fått frågan vad jag skulle kunna tänkas vidta för åtgärder. Ja, det finns åtgärder som jag skulle kunna överväga för att minimera behovet av en omprövning. Vi måste väl ända vara överens om att en prövning i sig är ett misslyckande. Det viktiga är att man under studietiden får ett rättvist betyg för de kunskaper man har. Det måste väl vara målet med den skolgång vi har och den betygssättning som vi har. De åtgärder som jag överväger handlar om att förtydliga rektorns ansvar för betygssättning, att se till att vi säkerställer kvaliteten i betygssättningen genom att kräva att betygssättningen i hög grad ska ske i samarbete med behörig lärare, att öka elevens rätt till information om mål och kriterier i början av studierna, att se till att elevens rätt att få information om de betyg som övervägs införs i skollagen, att se till att man har rutiner för att ta emot klagomål och åtgärda brister och att se till att införa en ny bestämmelse om skyldighet att ändra felaktiga betyg. Fru talman! Det förslag som finns i Skollagskommitténs betänkande har, precis som Axel Darvik säger, mött en hel del kritik och väckt en del farhågor vid det praktiska genomförandet. En av de farhågorna, som jag tar på stort allvar, är att det här mer skulle leda skolan mot att endast värdera dokumenterad kunskap, det vill säga i alltför hög grad prov. Jag förstår naturligtvis att både Moderaterna och Folkpartiet tycker att det är en bra lösning. De vill ha en skola med fler prov, men jag tror att det är ett alltför endimensionellt sätt att se på kunskapsinhämtning, kompetens och egenskaper. Det är därför som jag har ställt mig tvekande till det förslaget. Dock har jag ställt mig öppen till att försöka hitta en annan modell som ska öka dialogen mellan elever och lärare vid betygssättning och också hitta en fungerande praktisk modell som ska säkerställa rättssäkerheten vid betygssättningen. Men målet för regeringen, fru talman, är att vi ska försöka att se till att vi har ett så tydligt och bra betygssystem att omprövning eller överprövning i sig blir onödig.

Fru talman! Det är viktigt att fundera över behovet att ständigt lära om och lära nytt. Det har vi moderater funderat över under lång tid. Det finns emellertid ingen poäng med att förlänga lärandet i sig i onödan. Men det är precis vad som i dag sker i ett system där eleverna går ur gymnasiet och sedan direkt in i nästa skolform för att kunna bevisa att de har rätt kunskaper, och framför allt rätt kunskaper för rätt betyg. Avståndet i min valkrets Malmö mellan Borgarskolans gymnasium och komvux Kronborg är tio minuters rask promenad. Men det verkliga avståndet är ju tiotusentals kronor, kostnader för samhället och en mindre livslön för den enskilda individen. Tid och kraft offras i onödan. Det gäller tusentals människor i Ibrahim Baylans skola, bland annat Maria och Mohammed som jag nämnde i mina exempel, som statsrådet över huvud taget inte berörde, men det ligger väl i Socialdemokraternas stil att mest beröra systemen och mindre individerna. Detta är till ingen nytta för dem eller för de skattebetalare som till sist får stå för kalaset. Detta visade Tillträdesutredningen som regeringen själv tillsatte och som våren 2004 kom fram till det resultat som jag nyss presenterade. Även andra studier visar samma sak, nämligen att konkurrenskompletteringens vansinne är fullständigt öppet för var och en som vill ta del av fakta i målet. Vi moderater har ett klart och tydligt alternativ. Med vår politik får Maria och Mohammed pröva sina kunskaper under resans gång, och den prövningen, Ibrahim Baylan, är lika lite ett misslyckande som en överprövad tingsrättsdom i hovrätten är ett misslyckande. Det är det inte. Det är ett sätt att garantera att rättssäkerheten upprätthålls. Jag är förvånad över att ett socialdemokratiskt statsråd inte förstår den skillnaden. Bedömningen av eleverna kommer ju att ske förutsägbart både för dem själva och för deras lärare. De får möjlighet att pröva, ompröva och överpröva kunskaperna under resans gång när betygen är satta och när deras prestationer värderas. Elevernas rättigheter stärks till skillnad från i Baylans socialdemokratiska alternativ där eleverna ska utsättas för kvasisäkerhet och kvasiinflytande. Att Ibrahim Baylan talar om mätbara kunskaper som ett problem förvånar nog inte bara mig utan också en stor mängd föräldrar, elever och lärare. Statsrådet säger i sitt svar till mig att han fruktar att man kommer att fokusera på mätbara kunskaper. Så står det ordagrant i svaret. Jag tycker precis tvärtom, att det är bristen på kunskapsinnehåll i undervisningen som är grunden för den svenska skolans problem. Varför skulle det till exempel, som Ibrahim Baylan påstår, vara ett problem att mäta elevernas insatser i hälsa och idrott? Man skriver sitt prov i näringslära och anatomi. Man springer sina sträckor på tid. Man gör ett uthållighetsprov, och man får sitt betyg. Problemet är inte att det görs en bedömning av dessa insatser i efterhand. Problemet i dag är att efterhandsbedömningen över huvud taget inte kan göras, för det medger inte lagen. Denna verklighetsbeskrivning undviker statsrådet i sitt svar till mig. Det är listigt av honom, för det innebär att han slipper debatten här i kammaren. Men det är ju inte särskilt förtroendeingivande att göra på det viset. Alla de elever som i dag anser att de missgynnas, alla de lärare som dagligen känner frustration över betygssystemet och allt klander som de får bära på grund av felaktiga politiska beslut, alla föräldrar som vid middagsbordet på kvällarna får lyssna till sina barns missnöje över att de inte har möjlighet att få det betyg som de vill ha, trots att de upplever att de har rätt kunskaper för att få det, alla dessa människor har alla skäl i världen i att välja någon annan än Ibrahim Baylan att ratta den svenska skolan. Efter att ha lyssnat på statsrådet här i dag är det helt uppenbart att han inte tänker göra någonting åt den rådande situationen.

Fru talman! Jag håller med om att det är bra att inte i onödan överpröva eller ompröva betyg. Men det ju i funktionen som en säkerhetsventil som detta är så oerhört viktigt. Jag träffar själv många elever på gymnasiet som säger att de gärna skulle vilja ha den möjligheten. Det är också elevorganisationer, som inte är kända för att vara varma anhängare av för många betyg och prov, som säger att detta är en oerhört viktig komponent för elevernas rättssäkerhet, särskilt i det system med målrelaterade betyg som vi har haft där betygskriterierna har varit väldigt oprecisa. Det ska naturligtvis ingå i kriterierna vad det är som är en del av bedömningen. Visst är utvärdering en oerhört viktig del när man ska lära sig någonting i skolan. Tyvärr har utvärdering av alla de slag - prov, betyg eller skriftliga omdömen - varit någonting som man har skytt och ryggat undan för i Socialdemokraternas mer flummiga skolpolitik. Då skapar man naturligtvis inbyggda problem. Utan en fungerande utvärdering är det svårt att lära sig. Eleverna behöver veta vilka styrkor och brister de har, så att de kan hjälpa upp bristerna och utnyttja styrkorna. Den fientliga attityden till utvärdering är olycklig. Jag hoppas ändå att skolministern tar till sig en del av de konkreta förslag som jag lyfte fram i mitt tidigare inlägg, när han nu gör en översyn.

Fru talman! Jag är inte så förvånad över Tobias Billströms önskemål om en annan skolminister och en annan regering. Det ingår i oppositionens uppgift. Jag blev dock något förvånad när jag läste Folkbladet från Norrköping i dag och såg att en av Tobias Billströms partivänner, Sten Tolgfors, figurerade som skolministerkandidat och "skulle lägga en proposition i höst om skolan". Ja, det har kanske inte med det här att göra, men jag gjorde den kopplingen. När det gäller konkurrenskomplettering i gymnasiet hänvisade Tobias Billström till att den möjligheten finns i dag inom komvux. Vi vet att det är ett stort bekymmer. Skulle det bli så mycket bättre att införa konkurrenskomplettering också i gymnasiet? Skulle det inte leda till samma problem med betygshets, betygsinflation och en massa onödiga studier som inte behövs? Fru talman! Jag vänder mig också mot jämförelsen med domstolar. Lärare är inga domare och ska inte vara det. Betyg är ingen dom, det är en gemensam utvärdering av de kunskaper och egenskaper som en elev har i det här fallet i gymnasieskolan. Det är därför som jag vänder mig mot synen att betyg endast skulle handla om faktakunskaper. Faktakunskaper är en del av de kunskaper och de egenskaper som man mäter. Men sådana saker som elevernas kommunikativa, analytiska och problembaserade förmåga är svårare att visa i enkla prov, Tobias Billström. Till och med Moderaterna måste inse att det är enkelspårigt och endimensionellt att bara mäta kunskapsresultat i form av fakta. Det säger inte särskilt mycket om en elevs kunskaper i grunden.

Fru talman! Folkbladet i Norrköping är ju en socialdemokratisk tidning. Om den gör Sten Tolgfors till skolminister är väl åtminstone halva vägen vunnen så här långt. Det var inte jag som kallade betyg för en dom, Ibrahim Baylan. Du påstod däremot att varje omprövning var ett misslyckande - det kommer vi att kunna utläsa ur protokollet från den här aftonens överläggningar. Det anser inte vi. Det är inte alls ett misslyckande. Det är ett sätt att upprätthålla rättssäkerheten. Sedan blev jag fundersam över statsrådets avslutande ord. Jag begär ju inte att representanter för regeringen ska kunna leverera färdiga förslag här i kammaren i samband med interpellationsdebatter. Men jag begär faktiskt att man som statsråd kan försvara det som man påstår i medierna och i svaren till ledamöter. Statsrådet har påstått att överprövning inom ramen för terminstid och kurs är fel. Men har inte kunnat försvara på ett tillfredsställande sätt varför det skulle vara på det viset. Statsrådet har också påstått att omprövning av betyg inte är möjlig att genomföra och att rättssäkerheten inte kan garanteras. Men han har inte förklarat varför. Han har bara sagt att han personligen ogillar det. Avslutningsvis: Jag tycker att det är rätt anmärkningsvärt att skolministern inte funderar på vad de organisationer som företräder elever och lärare tycker. Har ministern till exempel läst artikeln från den 20 januari i Göteborgsposten, skriven av Metta Fjelkner och Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarnas Riksförbund respektive Lärarförbundet? De säger att Skollagskommitténs förslag om överprövning är bra. Jag ska låta deras ord avsluta den här debatten för mitt vidkommande: "Om Baylan frångår kärnan i det ursprungliga förslaget till ny skollag kan han inte räkna med lärarnas stöd." Det är möjligt att skolministern är beredd att löpa den risken, men vi är det inte. Vi ser till att vidta de åtgärder som är nödvändiga och som professionen bedömer som nödvändiga för att kunna göra ett bra jobb. Jag är förvånad över att en socialdemokratisk skolminister inte tycker att det är väsentligt.

Fru talman! Jag har redan förklarat vad jag ser som bekymmer med det förslag som ligger från Skollagskommittén. Det finns en stor risk, och det framkommer också i de remissyttranden som kommit på Skollagskommitténs förslag, att det skulle leda till att endast dokumenterad kunskap kan bedömas av den lärare som ska göra bedömningen om betyget är rätt satt eller ej. I detta fall är det många instanser som kommer med synpunkten att detta skulle handla om prov i traditionell mening. Det förstår jag att Moderaterna skulle tycka var bra eftersom de har den kunskapssynen. Men den kunskapssynen delar inte vi socialdemokrater. Jag respekterar att ni har en annan åsikt, men jag håller inte med om den. Om det är det som är det bekymmersamma för Moderaterna kan jag inte göra så mycket åt det. Jag har också bekymmer med att detta sker efter terminsslut genom att man inom högst en vecka ska gå fram med ett dokument där man redogör för varför man vill överpröva betyget. Detta ger inte särskilt mycket till dialog. Det handlar om en monolog som vid ett juridiskt förfarande. Detta i sig är också ett bekymmer. Jag tror att vi skulle behöva mer dialog vid betygssättningen, och det ger inte det här förslaget. Jag vill stärka rättssäkerheten, och jag vill stärka dialogen. Till skillnad från Tobias Billström har jag en väldigt god dialog med både lärarfacken och elevorganisationerna. Jag har naturligtvis träffat dem och kommer att fortsätta träffa dem för att tillsammans med våra samarbetspartier försöka hitta en modell som fungerar i praktiken, som stärker dialogen och som stärker rättssäkerheten.