Besöksnäringen

Herr talman! Berit Högman har frågat mig dels om jag avser att ta initiativ till ett branschprogram även för besöksnäringen, dels om jag avser att avsätta särskilda resurser för detta ändamål, dels om jag avser att verka för att Nutek även fortsättningsvis aktivt ska stödja besöksnäringen på regional nivå. Jag delar Berit Högmans uppfattning att turistnäringen är en mycket viktig näring för Sverige med stor tillväxtpotential. Det är därför glädjande att antalet gästnätter i Sverige ökade till nästan 48 miljoner eller med 6,3 procent under 2006. Det är de högsta volymerna som någonsin registrerats, och Sverige som destination har haft en betydligt bättre utveckling än stora delar av världen. Vi kan se att en framgångsrik turistnäring inte bara genererar arbetstillfällen inom själva turistföretagen utan även leder till en viktig näringslivsutveckling, bibehållen och utvecklad service och sysselsättning inom andra områden. Det blir inte sämre av att en ovanligt stor andel av företagarna i denna näring är kvinnor. I syfte att tillvarata de möjligheter som svensk turism står inför och öka antalet utländska besökare beslutade riksdagen för 2007 att anslaget för turistfrämjande under en treårsperiod, med start 2007, ska öka med 10 miljoner kronor per år för att möjliggöra en utökad marknadsföring av Sverige som turistland utomlands. Anslaget för turistfrämjande för 2007 uppgår till drygt 111 miljoner kronor, varav 11,4 miljoner kronor disponeras av Nutek för turistfrämjande insatser. Nutek fick i sitt regleringsbrev för 2006 i uppdrag att inom sitt turistfrämjandeuppdrag ansvara för det fortsatta arbetet med och vidareutvecklingen av Framtidsprogrammet, baserat på Statskontorets utvärdering av tidigare resultat och erfarenheter. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2007. Jag har tagit del av Statskontorets utvärdering och vill också ta del av Nuteks redovisning för att sedan ta ställning till den bästa metoden för att stödja en ännu bättre utveckling av turismen i Sverige och en konkurrenskraftig svensk turistnäring. Nutek är ansvarig myndighet för turistfrämjande och ska utveckla näringspolitiska insatser för turistnäringen genom kunskapsbildning, kvalitetsutveckling och samverkan. En viktig uppgift är att ta fram och sprida information och kunskap om turism och turistnäringens utveckling i Sverige. Detta gäller landets alla regioner. För att få en ännu bättre utveckling av turismen i Sverige är turistnäringen, liksom många andra näringar, beroende av specifika insatser men också, och framför allt, av goda generella villkor för företagande och för ett gott entreprenörskap. Regeringen har presenterat ett brett program för arbete och företagande för att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden, skapa fler jobb och fler företag. Regeringen har initierat en rad olika reformer och åtgärder som förbättrar Sveriges företagsklimat, gör det enklare och mindre kostsamt att anställa och mer lönsamt att driva företag. Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. För att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet har regeringen aviserat och genomför en rad konkreta åtgärder. Regeringen har vid årsskiftet genomfört jobbskatteavdrag för inkomster av anställning eller aktiv näringsverksamhet, avgiftslättnader på socialavgiftsområdet för ungdomar, invandrare och långtidsarbetslösa samt de så kallade nystartsjobben. Vi avser också att sänka arbetsgivaravgifterna i vissa tjänstebranscher. Vidare har vid årsskiftet förmögenhetsskatten halverats och företagarnas sjuklöneansvar efter andra sjukveckan avskaffats. Reformeringen av beskattningen av fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, har inletts liksom en översyn av trygghetssystemen för företagare. Regeringens arbete med att öka användningen av förnybar energi innebär även möjligheter till att fler jobb skapas. För till exempel turismen i norra Sverige är de sänkta arbetsgivaravgifterna i stödområde A särskilt viktiga. Arbetsgivare med ett så kallat fast driftställe får göra ett avdrag med 10 procent av lönesumman. Regeringen genomför också en kraftfull satsning på 100 miljoner kronor för att främja kvinnors företagande och öka kunskaperna och forskningen om kvinnors företagande. Tempot i arbetet med regelförenklingar för företagen ska öka. Regeringens avsikt är att minska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk med 25 procent fram till 2010. För att förbättra företagens lånemöjligheter kommer regeringen skyndsamt att förstärka bankernas förmånsrätt vid konkurs. Den växande turistnäringen gynnas av att regeringen har sänkt momsen på liftkort från 12 till 6 procent. Nu jämställs skidanläggningar med andra idrottsaktiviteter och får 6 procents moms. Skidanläggningarna kan sänka sina liftkortspriser och konkurrensen snedvrids inte längre mot andra idrotter. I december 2006 fattade regeringen beslut om en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning mellan 2007 och 2013. I strategin lyfter regeringen fram bland annat innovativa miljöer och entreprenörskap som prioriterade områden. Den nationella strategins och de regionala strukturfondsprogrammens fokus på företagande och entreprenörskap innebär att företag i större utsträckning än i dag kan använda sig av strukturfondsprogrammens möjligheter. I tillägg till detta kommer låne- och stödmöjligheter för främst småföretag att finnas.

Herr talman! Tack, Maud Olofsson för svaret! Jag är glad över att vi är överens om vikten av att utveckla besöksnäringen, men jag tolkar svaret som att besöksnäringen inte kan vänta sig särskilt mycket egen uppmärksamhet från den borgerliga regeringen. I stället hänvisar ministern till den generella företagarpolitiken. Det vore väl okej om det vore så att det som regeringen sade före valet också var det som gällde nu. Men så är det ju inte. Faktum är att många företag inom besöksnäringen har fått det kämpigare med en borgerlig regering. Landets företagare förväntar sig en rejäl sänkning av arbetsgivaravgiften. I stället blev det en höjning för de minsta företagen, samtidigt som den utlovade sänkningen av arbetsgivaravgiften inom tjänsteföretag nu skjuts på framtiden. För företag med två tre anställda som är vanligt i besöksnäringen handlar det om 37 000 kronor om året från 2008. Även om vi tar hänsyn till regeringens skattelättnader för fåmansföretag tappar företagen 25 000 på regeringens politik, enligt beräkningar vi fått från riksdagens utredningstjänst. Även framgent kan vi räkna med att besöksnäringen drabbas hårdare än andra. Den aviserade arbetsgivaravgiftssänkningen ska ju gälla för restauranger men inte för hotell och inte för detaljhandeln. Hur går det för turistföretagaren som driver bed and breakfast ? Och hur ska bensinmacksföreståndaren i tid skilja på när han säljer korv och när han säljer bensin? Blir detta en regelförenkling över huvud taget? Jag konstaterar att statsrådet tycker att det är viktigt att förbättra företagens sociala skyddsnät. Det är bra, och det är ett initiativ som togs redan på vår tid med den socialdemokratiska regeringen. Men jag konstaterar att det inte är lika noga med de anställda. Genom att man återigen försämrar anställningstryggheten ska turismen utvecklas. Vilken bransch i Sverige har utvecklats genom dåliga förhållanden för de anställda? Vilken bransch har möjlighet att i framtiden, när det är konkurrens om arbetskraften, attrahera den bästa arbetskraften genom att säga: Kom till oss. Vi har de lägsta lönerna och den sämsta anställningstryggheten. Men med alliansens arbetsmarknadspolitik är det just besöksnäringens arbetskraft som kommer att drabbas allra hårdast. Det är våra unga människor, som jag vet att Maud Olofsson tidigare har sagt att hon värnar om. Det är de som får svårast att kvalificera sig för en ny a-kasseperiod. De som går in i perioder av arbetslöshet och i bästa fall får sin a-kassa tvingas sedan att ta ett jobb med lägre lön än de hade tidigare. Och det är just de unga som går detta öde till mötes. Och kanske blir de fler när det nu ska selekteras ytterligare inom utbildningssystemet. Min fråga till Maud Olofsson blir: Är detta en politik som ökar konkurrenskraften i besöksnäringen?

Herr talman! Först trodde jag att Berit Högman hade ett genuint intresse för att diskutera turistnäringen. Och det tycker jag verkligen är jättebra eftersom vi behöver diskutera den. Jag möter rätt mycket turistföretagare som tycker att vi politiker inte bryr oss tillräckligt. Därför tycker jag att det är bra att vi har den här interpellationsdebatten. Men när Berit Högman nu beskriver vad som egentligen är anledningen till den här debatten, nämligen anställningsskyddet, så blir jag lite fundersam. Turistföretagen har verkligen inte kommit till mig och sagt: Se nu till att ni stärker lagstiftningen när det gäller visstidsanställningar och gör det svårare för oss att visstidsanställa och så vidare. Det är tvärtom. Det är precis i turistnäringen som denna flexibilitet behövs. Det är precis i turistnäringen som vi behöver ha enklare lagstiftning så att man kan säsongsanställa. Det var ju det här som ni försökte förhindra i regeringsställning tidigare. Turistnäringen skrek ju högt och sade att man inte kan ha heltidsanställda året om vid skidliftsanläggningar eller vid sommarturistanläggningar därför att man inte kan försörja dessa människor under de delar av säsongen när man inte har några besökare. Därför tycker jag att den ambition som Berit Högman har när hon diskuterar turistnäringen så att säga faller när det är anställningstryggheten som hon talar om. Den största anställningstryggheten består ju i att det finns riktiga jobb att gå till. Och ju fler turistföretagare som kan etablera sig och som kan överleva på sin verksamhet, desto bättre är det. Den här regeringen har satsat på ökade marknadsföringsinsatser för att stärka turistnäringen i vårt land. Det är tio miljoner ytterligare som går till just dessa åtgärder. Och jag tror att det finns mycket mer att göra. När jag talar med turistnäringen och med de myndigheter och andra som ansvarar för detta så säger man att när man blir duktigare på att fokusera på vilka produkter som man har och vilka marknader som kan vilja ha dessa produkter och hur man kan rikta marknadsföringsåtgärderna till rätt kundgrupper och rätt marknader så stärks också turistnäringen. Och där finns det mycket att göra. Den andra delen handlar om att utveckla turistföretagen. Där har jag och inte minst jordbruksminister Eskil Erlandsson ett stort ansvar. De strukturfondsprogram och landsbygdsprogram som finns fokuserar väldigt mycket på att utveckla nya områden inom turistnäringen. Vi har livsmedelsproduktionen som kommer att bli mycket intressant för att locka turister. Och det gäller att hitta kombinationslösningar. Mer flexibilitet och mer kompletterande verksamheter på landsbygden är också ett sätt att göra detta. Men man får också fokusera mer på hur man kombinerar olika delar av de turistattraktioner som finns i vårt land och så att säga göra paket av dem så att man kan sälja dem till de marknader som finns. Jag tror att det finns väldigt mycket mer att göra här. Jag vill se Nuteks utvärdering i mars för att kunna dra några slutsatser innan jag bestämmer vad jag tänker göra. Jag tror att det är rätt viktigt att vi tar del av de utvärderingar som Statskontoret och Nutek nu kommer att göra men också lyssnar till turistnäringen själv. Det är också viktigt att man från turistnäringen definierar vad Sverige behöver göra för att stärka svensk turistnäring. Vilka är insatserna? Den diskussionen är jag beredd att föra, och jag för den redan med turistnäringen på samma sätt som jag har fört den med andra näringar. Det är den diskussionen som jag tycker är viktig.

Herr talman! Vi är överens om att varje part måste få säga sitt. Men då är arbetet med branschprogram ett alldeles utomordentligt sätt att åstadkomma detta, där näringen är med, och där samhället är med. Besöksnäringen är nämligen unik på det sättet att den är så beroende av våra gemensamma saker. Besöksnäringen i Stockholm är oerhört beroende av ett öppet Vasamuseum, ett bra Nationalmuseum, ett fint Skansen och så vidare för att hotellen och glassförsäljarna ska ha det bra i den här staden. Ute på landsbygden är det än mer tydligt att det gemensamma och turistföretagaren är så oerhört beroende av varandra. Därför är det förvånande att alliansen i en motion framför ett förslag som direkt skulle försvåra detta. Man skriver att riksdagen som sin mening ska tillkännage vad som i motionen anförs om att kommersiell verksamhet på annans mark inte ska kunna ske utan ägarens samtycke och utan att avtal skrivs med markägaren. Jag undrar vad cykelpaketsuthyraren och älg- och björnsafariarrangören funderar på. Är detta verkligen en regelförenkling? Är detta ett sätt att administrativt underlätta och att utveckla naturturismen? Jag ställer dessa frågor och undrar när vi kan förvänta oss ett lagförslag i denna riktning. Vidare säger statsrådet att hon vill invänta Nuteks bedömning och förslag. Och det är viktigt att vi har en helhetssyn. Tidigare sade hon också att vi måste lyfta blicken. Och om vi lyfter blicken ser vi att det är de sammantagna åtgärderna - vad samhället gör, vad Vägverket gör, vad Riksantikvarieämbetet gör och så vidare - som är en förutsättning. Väldigt många inom besöksnäringen har nämligen inte ett eget varumärke, utan förutsättningen för dem kan vara Göta kanal eller kulturlivet som till hundra procent är samhällsfinansierat. I ett sådant läge sägs det att det är den privata företagaren som ska ha större inflytande, vilket blir tydligt när det gäller markfrågan eller ert förslag om att sälja ut delar av Sveaskog till småskogsägare. Underlättar det utvecklandet av naturturismen i en landsända som jag vet att Maud Olofsson också värnar väldigt mycket om, nämligen Norrlands inland? Är det inte tvärtom så att utvecklingen av besöksnäringen kräver en tydlig ansvarsfördelning men också en väldigt tydlig armkrok mellan det som samhället driver och äger och det som turistföretagaren är så beroende av?

Herr talman! Jag hade inte förmånen att få vara här under hösten. Och det hände understundom att jag då tittade på dessa interpellationsdebatter på tv och ibland tänkte att jag hade någonting att säga i någon debatt. Nu behöver jag inte göra det längre. Den här frågan ligger naturligtvis mig varmt om hjärtat. Jag har varit sysselsatt inom turistnäringen under i princip hela mitt liv, och därför tycker jag att detta är så viktigt. Det som Maud Olofsson säger förvånar mig lite grann eftersom detta inte är vad vi som har jobbat inom turistnäringen, både på arbetsgivarsidan och på arbetstagarsidan, har diskuterat. Vi har diskuterat helt andra frågor. Maud Olofsson glömde momssänkningen. Maud Olofsson glömde elpriserna. Maud Olofsson glömde infrastrukturen som på senare år har blivit så viktig. Låt mig då berätta en sak för Maud Olofsson som hon också glömde. Vad är det som har gynnat turistsektorn väldigt mycket? Jo, det är utbildningen. När jag började jobba framför allt i restaurangbranschen i slutet av 70-talet så höll kockyrket på att dö ut. Ingen ville bli kock. Och vad gjorde man då? Jo, man förbättrade utbildningen. Man ställde större krav på utbildningen. Och man drog så sakta i gång det som har blivit så populärt, nämligen kocktävlingar. Det var i mycket liten skala i början, men det har ökats och har blivit bättre, och man har fått bättre kvalitet. Det fanns naturligtvis viktiga män omkring det här. Inte minst har Werner Vögeli varit en stor förebild för många av oss. Därför blir jag lite förvånad när man drar sin vanliga litania om vad man har gjort för företagen. Sanningen i det här sammanhanget, Maud Olofsson, är att man är ganska besviken på Maud Olofsson bland företagarna. Här har de röstat på alliansen för att få en bättre situation, och det första de får i ansiktet är en höjning av arbetsgivaravgiften. Låt mig få peka på det andra som också gör att det kommer att bli svårt för företagare. Tyvärr håller företagare inte på särskilt länge inom den här branschen, och ibland är minnet kort. Men man har dåliga villkor, man har dåliga löner. Det innebär att man inte får den bästa arbetskraften. Det här är en fråga för parterna, men det är ändå så att genom att man inte får en höjning av standarden när det gäller utbildning och att utveckla branschen på olika sätt kommer man att sitta i den här situationen. Slutligen skulle jag vilja säga till Maud Olofsson att den lag som hanterade visstidsanställda och heltidsanställda var dispositiv. Hotell- och restaurangfacket hade ett avtal om just detta för de företag som är säsongsföretag. Det var skrivet redan innan alliansen tillträdde. Innan lagen hann träda i kraft fanns det ett kollektivavtal som reglerade detta för så gott som alla företag inom branschen.

Herr talman! Jag hade inte förmånen att få vara här under hösten. Och det hände understundom att jag då tittade på dessa interpellationsdebatter på tv och ibland tänkte att jag hade någonting att säga i någon debatt. Nu behöver jag inte göra det längre. Den här frågan ligger naturligtvis mig varmt om hjärtat. Jag har varit sysselsatt inom turistnäringen under i princip hela mitt liv, och därför tycker jag att detta är så viktigt. Det som Maud Olofsson säger förvånar mig lite grann eftersom detta inte är vad vi som har jobbat inom turistnäringen, både på arbetsgivarsidan och på arbetstagarsidan, har diskuterat. Vi har diskuterat helt andra frågor. Maud Olofsson glömde momssänkningen. Maud Olofsson glömde elpriserna. Maud Olofsson glömde infrastrukturen som på senare år har blivit så viktig. Låt mig då berätta en sak för Maud Olofsson som hon också glömde. Vad är det som har gynnat turistsektorn väldigt mycket? Jo, det är utbildningen. När jag började jobba framför allt i restaurangbranschen i slutet av 70-talet så höll kockyrket på att dö ut. Ingen ville bli kock. Och vad gjorde man då? Jo, man förbättrade utbildningen. Man ställde större krav på utbildningen. Och man drog så sakta i gång det som har blivit så populärt, nämligen kocktävlingar. Det var i mycket liten skala i början, men det har ökats och har blivit bättre, och man har fått bättre kvalitet. Det fanns naturligtvis viktiga män omkring det här. Inte minst har Werner Vögeli varit en stor förebild för många av oss. Därför blir jag lite förvånad när man drar sin vanliga litania om vad man har gjort för företagen. Sanningen i det här sammanhanget, Maud Olofsson, är att man är ganska besviken på Maud Olofsson bland företagarna. Här har de röstat på alliansen för att få en bättre situation, och det första de får i ansiktet är en höjning av arbetsgivaravgiften. Låt mig få peka på det andra som också gör att det kommer att bli svårt för företagare. Tyvärr håller företagare inte på särskilt länge inom den här branschen, och ibland är minnet kort. Men man har dåliga villkor, man har dåliga löner. Det innebär att man inte får den bästa arbetskraften. Det här är en fråga för parterna, men det är ändå så att genom att man inte får en höjning av standarden när det gäller utbildning och att utveckla branschen på olika sätt kommer man att sitta i den här situationen. Slutligen skulle jag vilja säga till Maud Olofsson att den lag som hanterade visstidsanställda och heltidsanställda var dispositiv. Hotell- och restaurangfacket hade ett avtal om just detta för de företag som är säsongsföretag. Det var skrivet redan innan alliansen tillträdde. Innan lagen hann träda i kraft fanns det ett kollektivavtal som reglerade detta för så gott som alla företag inom branschen.

Herr talman! Jag ska börja med att säga att turistnäringen består av en massa företagare. Om de ska kunna fortsätta att vara företag måste de ha bra villkor. Det är precis det som är regeringens arbete nu, att se till att de får goda villkor. Det är sänkta arbetsgivaravgifter. Det är bara att titta på vad som händer nu. Vi har nystartsjobben, en sänkning av arbetsgivaravgiften för de unga som nu kommer in. Det finns inom turistbranschen väldigt många ungdomar. Där har vi sänkt arbetsgivaravgiften. Det kommer att gynna turistföretagen. Det andra som är viktigt att säga är att ju mindre belastning vi har av regelverk, av sociala kostnader, av skatter och annat, desto större möjligheter har de här företagen att bedriva också turistverksamhet. Det är det som är det viktigaste för oss. Kalla det för litania om vad som görs för företagen. Jag förstår om Socialdemokraterna inte känner engagemanget för småföretagarfrågor, men vi gör det. Det är intressant att Börje Vestlund tar upp och lyfter fram just kockutbildningen. Det blir en stärkt yrkesutbildning, något som ingår i det mandat den här regeringen har fått för att leda landet. Vid en förändring av gymnasieskolan handlar det nu om att ha både högskoleförberedande lärlingsutbildning och yrkesutbildning. Det här är Socialdemokraterna mot. Vi har sett brister i gymnasieskolan där man har minskat yrkesutbildningen och inte tyckt att den har varit viktig. Vi förstärker den nu och gör en förändrad gymnasieskola. Kockutbildning och annan utbildning som är mer yrkesinriktad kommer att få en förstärkt roll. Sedan vill jag också säga att infrastruktur, momssänkning och annat sådant är prioriterade områden för den här regeringen. Vi måste ha bra båttransporter till Gotland, som vi nu har löst. Vi måste ha bra flygförbindelser runt om i vårt land. Vi måste ha bra vägar, både det större vägnätet men också det finmaskiga vägnätet, för att vi ska kunna klara turistnäringen. Vi är ett stort land. Om hela Sverige ska kunna bidra till detta måste vi ha bra infrastruktur. Det är också därför som vi försöker få andra delar, det privata näringslivet, att gå in och medfinansiera en del av infrastrukturutbyggnaden för att vi ska få råd att göra det. Är det någonting som har varit eftersatt under den tidigare regeringens tid är det just infrastrukturen. Vi har sänkt momsen på skidliftar, som är en del i att förbättra konkurrensmöjligheterna för den delen av turistverksamheten. När det gäller Berit Högmans frågor tycker den här regeringen att det är viktigt att stärka också äganderätten. Om vi har en lagstiftning som gör det tillåtet för människor att verka och vara ute i naturen, plocka bär och annat - allemansrätten - måste vi också se till att turistnäringen och allemansrätten kan finnas sida vid sida. Vi kan inte ha en situation där äganderätten inte är skyddad när det gäller turistnäringen. I fråga om att utveckla nya verksamheter och om man ska gå mot branschprogram eller inte vill jag invänta utvärderingen innan jag tar ställning till vad det är jag ska göra. Jag vill lyssna till vad olika delar av branschen säger och vad utvärderingen ger. Vad är rätt saker att göra? Det råder lite delade meningar när jag lyssnat till branschen så här långt. Men jag tror att vi kommer att hitta kraftfulla åtgärder för att stärka turistnäringen. Det är min ambition. Det är en viktig del av svensk näringspolitik. Det sista jag vill säga och komplettera vad gäller Sveaskog, som Berit Högman tar upp, är att Berit Högman har missat att också Socialdemokraterna har tyckt att vi ska sälja ut 10 procent av Sveaskogs skogsinnehav. Jag tror att privata skogsägare också kan använda skogen som resurs för turistnäringen. Men det är kanske så att Berit Högman inte vet vad socialdemokraterna i regeringen och riksdagen sade under förra perioden.

Herr talman! Jag utgår från att Maud Olofsson är intresserad av att Sveaskog får fortsätta med sitt dotterbolag som utvecklar besöksnäringen och inte ifrågasätter det i sin iver att privatisera Sveaskogs marker. Vi kan inte komma ifrån att hur mycket vi än stöttar den enskilde företagaren är han eller hon beroende av att Sverige som land är känt utomlands. I det perspektivet är det obegripligt att den borgerliga regeringen har dragit ned på exportfrämjandet, har dragit ned på Sveriges närvaro i andra länder. Vad hjälper det om vi sänker skidliftsmomsen till 6 procent om inte nya grupper i Europa eller i världen känner till att man kan åka skidor i Sverige? Jag gläds, avslutningsvis, åt att vi är överens om att branschen ska utvecklas. Det är min förhoppning att regeringen och Maud Olofsson inser att det inte bara är de enstaka åtgärderna utan framför allt samverkan mellan näringsidkarna som skapar utveckling för besöksnäringen. Det är mycket tydligare där än i andra branscher där vi har branschprogram. Jag hoppas naturligtvis att det blir branschprogram. Det är upp till regeringen att visa att högre arbetsgivaravgifter för småföretagare, sämre marknadsföring för Sverige, minskad närvaro på exportmarknader och nedskärningar i företagens FoU-verksamhet leder till en konkurrenskraftig besöksnäring. Själv tillåter jag mig att tvivla.

Herr talman! Då har vi gått igenom hela det program som alliansen gick till val på. Nu var det nystartsjobben också. Jag säger inte att man bara ska döma ut någonting, men jag säger så här: Vi får väl se. Denna typ av åtgärder har funnits tidigare, och det var inte så lyckat den gången heller. Låt mig säga en sak om momssänkningen, Maud Olofsson. Vad vet Maud Olofsson om momssänkningen i det sammanhanget? Det går inte att sänka momsen, för man kommer inte överens i EU om detta. Vi har haft momssänkningen uppe på hur många råd som helst. Det har diskuterats och diskuterats, och det borde Maud Olofsson ha vetat om hon hade gått på EU-nämndens sammanträden. Men jag tänkte ägna den sista minuten av min talartid till att prata om utbildningen igen, jag tycker nämligen att den är viktig. Vad var det som lyfte branschen, Maud Olofsson? Vad var det som hände? Jo, man kunde lägga in den i högskolan. Hur skulle vi kunna rekrytera till högskolan om man inte har en normal högskolekompetens? Ni i er regering vill skärpa möjligheterna att söka till högskola. Det är ett förslag som ligger nu. Hur ska man kunna göra det om man inte har den kompetensen? Ska man sättas på skolan för att läsa ytterligare två eller tre år för att få kompetensen i svenska, engelska och matematik? Jag tycker att det måste hänga ihop. Jag tror att en del inte blev så som det var tänkt i gymnasieskolan. Det hade funnits anledning att titta på det, och det var en skolutredning på väg, men den fick inte fortsätta. Yrkesutbildning var en sådan sak som man skulle titta på. Jag beklagar att man nu ska vänta ytterligare några år innan man kan få till stånd en utbildning. Jag skulle kunna prata om många andra delar, men jag ska låta det vara. Nu har Maud Olofsson fått presentera hela sitt program i alla fall, och då måste Maud Olofsson vara nöjd.

Herr talman! Det är naturligtvis så att om jag pratar om turistnäring, skogsnäring eller något annat måste jag prata om helheten. Det är inte de enskilda detaljerna som helhet som faktiskt ger det totala företagsklimatet. Det är därför vi har ett helhetsgrepp när vi pratar om turistnäring, skogsnäring eller annat. Det är därför att vi har sett brister i utbildningssystemet som vi nu genomför reformen med lärlingsutbildning och yrkesutbildning. De som vill gå vidare till högskolan kan gå en högskoleförberedande utbildning. Vi ger olika möjligheter. En del inom turistnäringen och kockyrket vill gå vidare till högre utbildning, andra klarar sig med en gymnasieutbildning eller en yrkesutbildning i samarbete med företagen. När det gäller vår syn på vad som ska göras blir inte lögnen bättre för att den upprepas, Berit. Du säger att vi minskar marknadsföringsinsatserna. Jag säger: Nej, vi ökar dem med 10 miljoner. Det är bara att läsa innantill. Vi ökar marknadsföringsinsatserna inom turistområdet med 10 miljoner kronor per år. Det är totalt över 100 miljoner kronor som går till de här turistsatsningarna. Använd inte lögnen, utan läs innantill vad som står i den delen. Vi sänker arbetsgivaravgifterna. Vi ska återkomma till vilka näringar som kommer att omfattas och hur det totala förslaget ska bli. Men att vi ser turistnäringen som en viktig näring inom tjänstebranschen är alldeles självklart. Vi har också pekat på det. När det gäller minskade insatser för forskning och utveckling: Det är inte sant! Vi ökar insatserna för forskning och utveckling. Vi höjer anslaget till Vinnova, som har den forskning som är näringslivsnära. Läs innantill och titta på de förslag som regeringen lägger fram och se att vår totala satsning syftar till att stärka jobben i Sverige, stärka svensk företagsamhet och se till att vi får en bättre ekonomi. Jag menar att turistnäringen är otroligt viktig för att vi ska klara det. Det som är fördelen med turistnäringen är att den har den regionala dimensionen. Den finns både i glest bebyggda områden och i våra tätorter. Den ska vi värna om i vårt land.