Bensinmackarnas överlevnad i landet

Interpellationsdebatt 18 juni 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 85 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat inrikesministern om han kommer att verka för att regeringen lämnar förslag som gör att mackarna mäktar med att ställa om och fortsatt vara en förutsättning för en levande landsbygd. Interpellationen har överlämnats till mig.

En god tillgång till såväl kommersiell som offentlig service är grundläggande för att det ska vara attraktivt att bo, verka och leva i alla delar av landet. Dagligvarubutiker och drivmedelsstationer har en särskild betydelse eftersom de ofta fungerar som servicepunkter, det vill säga som ett nav även för andra serviceslag, som ombud för exempelvis post- och pakettjänster, betaltjänster och apotek samt ibland även viss offentlig service.

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor meddelar föreskrifter när det gäller miljöregler för drivmedelsstationer. Enligt föreskriften om cisterner med anslutna rörledningar för brandfarliga vätskor får befintliga varmförzinkade rörledningar i mark som inte är fuktisolerade användas längst fram till den 1 juli 2022 utan korrosionsskydd. Detta är ett krav som har funnits med i myndighetens föreskrift ända sedan 2014.

Föreskriftens syfte är att hålla risken för brand och explosion så låg som möjligt vid hantering av brandfarliga och explosiva varor samt att främja en likvärdig skydds- och säkerhetsnivå för hanteringen i hela landet. Det ska med andra ord vara lika säkert att tanka sin bil i alla delar av landet och på alla drivmedelsstationer.

Mellan åren 2015 och 2020 har riksdagen efter förslag från regeringen avsatt drygt 1 miljard kronor för insatser som syftar till att på olika sätt stödja drivmedelsstationer och dagligvarubutiker i landsbygder. I denna summa ingår såväl nationella statliga medel som de medel som finansierats via landsbygdsprogrammet.

Regeringen fortsätter arbetet med att underlätta för bland annat de små drivmedelsstationerna. Därför har ytterligare medel tillförts landsbygdsprogrammet för åren 2021-2022, och i den så kallade programändring 7 fördelades bland annat ytterligare 160 miljoner kronor till investeringsstödet för kommersiell service. Programändring 7 godkändes av kommissionen i april 2021.

Regeringen har även avsatt 50 miljoner kronor under 2020-2022 för snabbladdning längs större vägar samt förstärkt medel till Klimatklivet, vilket även mackägare kan ta del av, för att öka tillgången till framtidens drivmedel i hela landet. Vidare har landets länsstyrelser på uppdrag av regeringen tagit fram regionala planer för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel.

God tillgänglighet i hela Sverige, genom ett pålitligt, robust och långsiktigt hållbart transportsystem, behövs för att människor och näringsliv ska kunna leva och verka i alla delar av landet och för att Sverige ska kunna hålla ihop.


Anf. 86 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min fråga om hur mackar som drivs som familjeföretag eller av enskilda småföretagare ska mäkta med att ställa om utan att ha möjlighet att ta del av de medel som behövs för att göra de investeringar som krävs för miljö och för säkerhet. På ena sidan finns medel från regeringen, och på andra sidan står mackägarna utan att kunna söka dem.

Jag kan konstatera att statsrådets svar inte ger svar på hur detta ska lösas, i alla fall inte om man menar att målet är att mackägarna och mackarna ska finnas kvar och existera även efter den 1 juli 2022, då rörledningarna ska vara bytta och inplastade cisterner ska finnas på plats.

Ett alternativ är att regeringen kommer att låta dessa mackar falla. Ett annat alternativ är att regeringen tar ett omtag för att de ska kunna existera och för att inte servicen ska försvinna. Jag tänker på kommunal omsorg. Det kan vara hemtjänst, och det kan vara räddningstjänst. Men vi talar också om besöksnäringen. I de norra delarna av landet är det väldigt synligt att skotrar som används just i besöksnäringen tankar.

Vi kan se på den norska sidan. Vi vet alla att vi har en pandemi och har haft en pandemi som slagit till med full kraft mot besöksnäringen. Normalt sett är det karavaner av husbilar och husvagnar som förser inlandskommuner, till exempel Vilhelmina, med inkomster. Dessa mackar är också turistpunkter som erbjuder fiskekort, kartor och vägbeskrivningar för friluftsliv. De gör att dessa orter kan få en form av livsnivå. Utan dem blir det väldigt tomt.

Ortsbefolkningen och de som redan bor på glesbygden ska kunna ta sig till och från jobbet. Där finns det stora avstånd. Jag har läst statsrådets svar till Sydsvenskan om att det är enormt viktigt att det är ett rimligt avstånd till en mack. Där lyfts 20 minuter som olyckligt för att kunna ta sig till närmaste försäljningsställe. Det är klart att det inte är optimalt att behöva ta sig dit på de minuterna, för det blir över två mil. Men verkligheten ser betydligt annorlunda ut. Det är markanta skillnader. Vi kan tala om avstånd som gör att det tar upp till en timme att köra ut med hemtjänst, och då kan man inte tanka.

För två år sedan, efter ett möte i riksdagen angående glesbygd och vikten av servicepunkter på landsbygden, bestämde jag mig för att följa en ung tjej som har tagit över ett familjeföretag uppe i Pajala, i Kitkiöjärvi. För henne var det inte möjligt att ta över familjeföretaget. Antingen ska man sanera efter macken, vilket det inte finns medel till, eller så måste man investera med pengar som man inte har för att kunna ställa om, och då får man ställa in.

Statsrådet! Det är mycket väg och mycket skog som ska passeras när man åker i den norra delen av Sverige. Mackar och lanthandlar är jätteviktiga servicepunkter. De har drivmedel och sådant som behövs för viktiga elementära vardagsbestyr för lokalbefolkningen.

Landsbygdsministern räknade upp ett antal medel. Det är 1 miljard i statliga medel, pengar som lagts i landsbygdsprogram mellan 2015 och 2020. Det är 160 miljoner i EU-medel, och det är 50 miljoner kronor 2020-2022 för snabbladdning. Men faktum kvarstår. Man kan skriva och säga att även mackägare kan ta del av detta, men det blir en ren pappersprodukt. Dessutom kommer det som ett brev på posten att mackägarna inte har råd att ställa om. I stället måste någon annan ta över kostnaden om de går i konkurs och inte kan finnas längre. Detta framkommer av den informationsspridning som pågår i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Kommer ni att ta ett omtag under återstående tid för att mackarna ska kunna finnas kvar efter den 1 juli, statsrådet?


Anf. 87 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan! Jag delar interpellantens syn att det är jätteviktigt med både mackar och dagligvaruhandel på landsbygden. Det är en grundförutsättning för att man ska kunna bo, verka och driva företag i hela vårt land. Därför har regeringen systematiskt och långsiktigt jobbat med att säkerställa att det finns stöd som både dagligvaruhandeln och mackägarna kan söka för drift och investeringar. Det är ganska betydande belopp som vi har avsatt för detta.

Man kan till exempel titta på lanthandlarna. Vi kan konstatera att detta sannolikt har inneburit att det blivit ett stopp i minskningen av antalet. Vi ser till och med lite nyetablering, vilket är första gången på väldigt länge. Man ska inte underskatta betydelsen av detta.

Jag skulle vilja påstå att macken eller dagligvaruhandeln är dagens nya kyrka mitt i byn. Det är det som många gånger gör en samling hus till mer än bara en samling hus. Det blir en knutpunkt som kan leverera service, inte bara i form av en liter mjölk eller en liter bensin. Man är faktiskt ofta en knutpunkt som fungerar som ombud för till exempel apotek, post och Systembolaget. Detta är alltså jätteviktigt och väldigt angeläget.

Sedan gäller det frågan om mackarna, kopplat till det krav och den föreskrift som nu finns om att man ska säkerställa att ledningar under jord håller en standard så att det inte finns risk för explosion eller brand. Det är en svår utmaning, framför allt för enskilda mackägare. Där är jag helt överens med Ann-Charlotte Hammar Johnsson.

Men jag måste konstatera att frågan i någon mening är tvådelad. En del handlar om vad man gör för att på ett bra sätt möta mackägarnas behov av att kunna investera. Den andra delen handlar givetvis om hur man säkerställer att det finns tillgång till drivmedel, oavsett vilket det är, på rimligt avstånd i hela landet, så att man kan tanka sin bil. Det är inte nödvändigtvis samma sak.

När det gäller den senare delen kan jag konstatera att vi faktiskt ser att antalet små mackar, om man tar bort dem som ligger inom ramen för de stora bolagen, i nuläget ökar. Det låter inte riktigt så i debatten, men det är vad statistiken säger. Det är dock i första hand mobila enheter, som är obemannade. Men de tillhandahåller givetvis drivmedel, som är väldigt viktiga för alla de områden som Ann-Charlotte Hammar Johnsson räknade upp. Det handlar om att säkra att det finns en infrastruktur som gör att man kan leva och bo i hela landet. Det kan uppnås med den delen.

När det gäller den del som handlar om mackägarna och mackägarnas behov och utmaningar kopplat till MSB:s föreskrifter finns det investeringsstöd att söka. De är ganska generösa. Jag tror att man kan få 80-90 procent, beroende på i vilket system som man söker.

Jag kan också konstatera att drivmedelssektorn har plockat ut en väldigt liten andel av den miljard som har funnits i de här systemen. Och länsstyrelsen rapporterar att det så här långt inte är något stort söktryck från drivmedelssidan på den biten. Det kan säkert ha att göra med att man möjligen inte har förutsättningar att hantera den lilla del som blir över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är beredd att diskutera konkreta förslag på hur man ska uppnå detta, men jag har inte hört något sådant så här långt i debatten från oppositionen.


Anf. 88 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för inlägget! Ja, det finns stora belopp. Men mackägarna har inte medlen när de ska söka. De är väldigt små och har inte musklerna för att kunna ligga ute med de här pengarna. Det är svårt att bli dagens nya kyrka mitt i byn om man inte kan ställa om.

Jag ska ta ett exempel från norra delen av landet. En mackägare i Harads skulle ligga ute med 2,1 miljoner kronor till dess att han kunde söka och få tillbaka pengarna. Den mackägaren och andra behöver ett så kallat brygglån, det vill säga de behöver låna pengar under en kortare tid för att de ska kunna lägga rör, plasta cisterner och göra om macken, så att den blir i det grundläggande skick som MSB nu har begärt när det gäller säkerhet och skydd.

Det gick alltså inte att hitta någon som ville lägga ut dessa medel, trots att regeringen talar om alla dessa pengar som finns att söka för mackägarna. Det kom ett tiotal nej från dem som skulle kunna lämna pengar - banker.

Hur slutade det då i Harads? Jo, kommunalrådet fick traska in på banken och övertala den om att man skulle få kortfristiga lån för att sedan få medel från landsbygdsprogrammet. Det är verkligen en extraordinär handling och en handling i kris om ett kommunalråd måste traska in på banken. Jag tänker mig att det inte är den utveckling vi vill ha. Det var alltså på håret att det löste sig.

Denna mackägare hade alltså checkat ut nu i juni om detta inte hade varit möjligt. När det gäller den här platsen skulle hemtjänsten få köra sex mil för att tanka utan den macken. Om dessa mackar försvinner kommer den levande landsbygden, där man kan bo, leva och verka, inte att fungera.

Jag tycker inte att det är konstigt. Jag tror att det är precis som jag har sagt och som statsrådet också säger. Om det inte finns några sökande kan det bero på att man inte har möjlighet att söka eftersom man inte har möjlighet att göra det som förväntas av en.

Fru talman! Det är inte så att mackägarna täljer guld med kniv i dessa verksamheter. Det vet landsbygdsministern också, med tanke på hennes bakgrund i en inlandskommun i Halland - även om avstånden i inlandskommuner i södra Sverige skiljer sig från dem i norra delarna. Men det är tydligt att det finns en problematik.

Även i den del av landet jag kommer från, Skåne, ska människor kunna ta sig fram, och många platser ligger utanför tätorterna. Om man jobbar skift inom exempelvis sjukvården måste man ju kunna ta sig dit och måste då ha drivmedel till bilen på rimligt avstånd.

I Sydsvenskan skriver Sofia och Magnus Westin i Dösjebro i Kävlinge kommun om sin kombinerade mack och handel: Om en av dessa delar saknas får vi väldigt svårt att klara oss.

Statsrådet har ju också tagit upp hur viktigt det är med service såsom post, apotek med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det blir problematiskt om servicepunkter stängs ned framöver. Jag får återkomma till min lösning på problemet i mitt nästa inlägg.


Anf. 89 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag tror att det finns flera skäl till att söktrycket är lågt. Kanske kan man inte ta del av detta eftersom en egenfinansiering om 10-20 procent kan vara svår att klara. Men det viktigaste skälet har jag tagit del av när jag har rest runt i landet och mött mackägare och dagligvaruhandlare som varit intresserade av att få investeringsstöd för att göra investeringar i sin verksamhet men inte kunde ligga ute med pengarna: Banken sa nej till ett kortfristigt lån.

Jag tycker att vi politiker gemensamt ska vara tydliga med att det är oacceptabelt att bankerna inte tar sitt samhällsansvar på ett bättre sätt. De måste vara beredda att ge kortsiktiga lån när de vet att låntagaren snart kommer att få pengar. På så sätt bidrar de till tillväxt på landsbygden. Det borde ligga i allas intresse, även bankernas.

Med detta sagt har jag givetvis noterat problematiken och lyft in den i diskussionen om den nya programperioden. Det går inte att göra förskottsutbetalningar av de lån som finns i EU-portföljen, men vi tittar på om det är möjligt att hitta ett system för det givet att den nya CAP:en är tänkt att vara enklare och flexiblare.

Detta är inte färdigförhandlat, och vi får se om det blir några öppningar. Men utifrån det som låg på bordet när rådet hade förhandlat sin position bedömer vi att det finns en möjlighet. Det skulle betyda mycket om vi kan hitta en praktisk åtgärd för att se till att de pengar som faktiskt finns går till det vi vill att de ska gå till och till människor som vill investera för att hålla vår landsbygd igång.

Alla är kanske inte heller medvetna om vilka stöd som finns. Framför allt är man kanske inte medveten om att det finns en kombination av stöd att söka. Jag noterade att Ann-Charlotte Hammar Johnsson fnös lite åt Klimatklivet. Det borde hon inte göra, för det är ännu ett finansiellt verktyg som skulle kunna bidra och toppa upp i dessa sammanhang.

Grundkravet för att få medel från Klimatklivet är att man gör en investering som bidrar till ökad klimatnytta på landsbygden. Om man gör en investering, hanterar de föreskrifter som finns och erbjuder till exempel mer hållbara bränslen är detta en fullt möjlig finansieringskälla utöver de finansieringskällor vi redan har nämnt. Jag tycker inte att vi ska förakta någon finansieringskälla i detta läge.

Jag tycker att vi ska vara försiktiga så att vi inte får en debatt som handlar om att man inte ska behöva ha samma säkerhetskrav på landsbygden som i städerna. Ibland andas mediedebatten lite av det, men det vore djupt olyckligt.

Man kan söka uppskov hos MSB för att få längre tid på sig att göra det som krävs, och även denna information behöver vi hjälpas åt att få ut.


Anf. 90 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Bankerna tar inte sitt ansvar, säger statsrådet. Nej, och det är ett år kvar tills omställningen ska vara klar. Om medel inte finns och om man ser möjligheter i den nya CAP:en att leverera lösningar kan väl regeringen se till att pengar betalas ut så att mackägarna kommer i kapp och kan fortsätta sin viktiga verksamhet för att hela landet ska leva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet säger att jag fnyser åt Klimatklivet. Nej, det gör jag inte. Jag fnyser inte åt något utan konstaterar att det finns en hel del medel att söka men att det inte funkar eftersom mackägarna inte kan ligga ute med pengar. Det är det som är det kluriga. Då kvittar det om medlen täcker 85, 90 eller till och med 100 procent. Det här är den krassa verkligheten.

Angående MSB och olika krav är det viktigt för mig att vi har en grundläggande säkerhet. En annan sida av myntet är ju vad de som inte har tillgång till drivmedel gör om de har jättelånga avstånd och mackarna försvinner. Då kanske de lagrar hemma, och då får vi ett nytt problem.

Folk ska inte behöva köra sex mil i jobbet eller annars för att kunna tanka, så mitt råd till regeringen är att återkomma med ett förslag som gör att mackägarna får hjälp att ställa så att vi kan fortsätta att bo, leva och verka på landsbygden.


Anf. 91 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag tror att det finns en stor samsyn om att vi ska använda alla verktyg som finns på ett så konstruktivt sätt som möjligt för att hjälpa de mackägare som befinner sig i en tuff situation.

Låt mig dock konstatera att det här är ett resultat av en lag som antogs 2011 och en föreskrift från 2014, alltså under Ann-Charlotte Hammar Johnssons regering. Jag tycker att det var bra beslut, så jag kritiserar inte dem.

Det finns uppenbart en samstämmighet om att kraven är rimliga. Man har gett lång tid för omställning, vilket jag tycker är bra. Man har också avsatt pengar. Trots det ser vi problem, och dem ska vi förstås inte blunda för.

Vi har säkerställt att det finns så mycket pengar i systemen som efterfrågas. Jag tror att vi behöver jobba gemensamt med att få ut information om att medlen finns. Vi behöver nog också upplysa våra regionpolitiker om att de faktiskt sitter på pengar. De sitter också på investeringslån, vilket skulle kunna vara ett sätt att hantera att bankerna inte lånar ut kortfristigt. Investeringslånen är inte tänkta för detta, men det skulle kunna funka som en nödlösning. Vi behöver också informera om att man faktiskt kan få uppskov om man har hamnat i trångmål.

Sammantaget har det ställts många verktyg till förfogande, och jag är fortsatt öppen för en konstruktiv dialog om andra lösningar än dem vi har hittat i verktygslådan så här långt eller om det finns sätt att skruva i dem som vi inte har sett - givet de förutsättningar som finns i och med att vi har ett EU-regelverk att hantera.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:737 Bensinmackarnas överlevnad i landet

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Det finns ett stort renoveringsbehov med anledning av ett nytt lagkrav vid landets bensinmackar.

Det handlar om att de cisterner som finns i marken vid mackarnas pumpar behöver inplastning på grund av nya rörledningar. Detta är en kostsam omställning. I vårt avlånga land med stora avstånd står vi nu inför att mackar ska ha ställt om till juli 2022. Det finns ett begränsat antal intressenter som kan utföra arbetet, och de enskilda mackägarna har inte de ekonomiska resurser som krävs.

Detta kan i sin tur komma att betyda att anläggningar måste stänga och att service försvinner geografiskt. Den som driver macken kan då välja mellan att gå i konkurs och att bli stående med en personlig saneringsskuld utan inkomster. De stora ägarna lägger ned där det inte finns lönsamhet och så är macken borta.

En stängning av mackar kommer att få samhällskonsekvenser för kommuner med landsbygd och glesbygd. Mackarna utanför staden är kombinerade servicefunktioner för att hålla livet igång i vardagen. Mackarna utgör såväl tankställen för turism i norr, i form av stor skoterverksamhet, och i hela landet finns turister med bil, husvagn och husbilar. Många norrmän utgör intäkter som gör att svenska inlandskommuner kan klara sitt levebröd och fortsätta utvecklas. Mackarna utgör viktiga servicefunktioner med post, paket, apotek, dagligvaror och kanske till och med en resurs för Länsstyrelsen att lämna ut fiskekort och kartor och vägvisning. Det blir allt annat än enkelt att få tillgång till drivmedel om och när mackarna försvinner. Det påverkar också då samhällsviktiga funktioner såsom räddningstjänst.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Avser statsrådet att verka för att regeringen lämnar förslag som gör att mackarna mäktar med att ställa om och fortsatt kunna vara en förutsättning för en levande landsbygd?