Barns rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet

Herr talman! Sara Gille har frågat mig om jag i den fortsatta hanteringen av utredningen Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) kommer att väga in barns rättigheter att själva bilda sig en uppfattning i religiösa frågor och i vilken utsträckning regeringen anser att föräldrars religion och kultur får styra ett barns liv. Vidare frågar interpellanten mig om jag delar utredningens bedömningar kring hur artikel 14.3 om friheten att utöva sin religion eller tro ska inkorporeras i svensk lag och utredningens slutsats att svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med innebörden av artikel 14, att barn har rätt att utöva vilken religion de vill eller ingen alls.

Att barnkonventionen blivit svensk lag är ett historiskt steg framåt för barns rättigheter och bidrar till att synliggöra barnets rättigheter och skapa förutsättningar för ett barnrättsbaserat synsätt i all verksamhet. Det innebär också att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs. Det kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet.

Barnkonventionsutredningen har gjort en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen. I utredningens uppdrag har det inte ingått att lämna några förslag. Den kartläggning som utredningen har gjort syftar till att ge ett stöd i det fortsatta arbetet med transformering av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden.

Barnkonventionsutredningens slutsatser kommer att vara ett viktigt underlag för regeringen i vårt fortsatta arbete med att säkerställa att Sverige lever upp till barnkonventionen. Utredningens betänkande spänner över många olika rättsområden och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Rättigheterna i konventionen hänger samman och ska i relation till varandra tolkas som en helhet. Alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Religionsfriheten är en av rättigheterna som följer av barnkonventionen. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras. Friheten att utöva sin religion enligt barnkonventionen kan endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter. Barn har samtidigt rätt att skyddas mot alla former av våld och utnyttjande, även när barnet omvårdas av sina föräldrar, vilket är en rättighet som aldrig får åsidosättas.

Religionsfriheten är vidare grundlagsskyddad i regeringsformen och skyddas även i Europakonventionen.

Av barnkonventionen följer att barnet ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter vad gäller religionsfrågor. Barnkonventionen uttrycker även barnets rätt till privatliv, som medför att barn inte kan tvingas att berätta om sina tankar eller tvingas att bekänna sin religion, tro eller andra övertygelser. Sammantaget utgör dessa rättigheter en ram att förhålla sig till, att det är barnet självt som väljer vad det vill eller inte vill ge uttryck för.

För regeringen är det oerhört prioriterat att stärka barns rättigheter och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.

Herr talman! Tack, statsrådet, för det långa svar som jag har fått!

I utredningen Barnkonventionen och svensk rätt, SOU 2020:63, går det att läsa om barnets rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet i artikel 14. Bland annat kan man läsa artiklar som stöder barnets rätt att anta och utöva sina föräldrars religion. I Skolverkets juridiska vägledning framgår också att klädsel är något som normalt bestäms av individen själv.

Samtidigt som statsrådet står här och uttalar dessa fina meningar om att alla barn har rätt att få sina rättigheter tillgodosedda och att det för regeringen är oerhört prioriterat att stärka barns rättigheter och bekämpa alla former av våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, förekommer det i Sverige att barn inte får ha sin egen vilja och sin egen tro utan ytterst styrs av sina anhöriga.

På flera håll i landet tvingas barn att bära slöja eller niqab redan i låg ålder. Barnets bästa måste få komma i första rummet, och ingen tro ska tvingas på en annan människa.

Herr talman! Religionsfrihet och tro är en grundläggande rättighet för varje människa. Denna mänskliga rättighet gäller alla människor i lika hög grad överallt oavsett vilka de är, var de bor, vilken ålder, kön, ras eller etnisk tillhörighet de har och vad de tror eller inte tror på.

Barnkonventionen får inte blunda för barns religion. Grundtankarna i barnkonventionen är just att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Alla barn har rätt att få sina grundläggande behov uppfyllda. Alla barn har rätt att få skydd mot övergrepp och utnyttjande. Alla barn har rätt att få uttrycka sin mening och bli respekterade.

Herr talman! För mig är det viktigt att barn får vara barn och inte tvingas leva ett liv de inte vill.

Jag frågar därför statsrådet: Försvarar regeringen barnens religionsfrihet eller föräldrarnas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är helt sant att vi har barn i Sverige som far oerhört illa. Det är många barn som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har diskuterat statistik tidigare här i riksdagen, och jag brukar nämna att uppskattningsvis 100 000 ungdomar i Sverige lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan även finnas ett stort mörkertal.

Denna statistik gör det tydligt att det är många barn utanför denna vackra byggnad som dagligen och med varje andetag kämpar för att ta sig igenom sin vardag.

Barnkonventionen är tydlig. I artikel 19 åläggs varje stat att skydda barn från varje form av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel och utnyttjande inklusive sexuella övergrepp. Denna rättighet kan vi aldrig kompromissa med.

För mig är det ganska enkelt när det gäller religionsfrihet och frågan om våld mot barn. Religionsfriheten är en mänsklig rättighet men rätten att inte utsättas för våld är precis lika tydlig. För mig står dessa rättigheter inte emot varandra. Man kan aldrig någonsin använda religionsfriheten som ett skäl för att utöva våld mot barn. Båda dessa rättigheter gäller, men ingen rättighet i världen kan användas som skäl för att utöva våld mot ett barn. Våld mot barn accepteras inte. Punkt. Det är regeringens tydliga ståndpunkt i frågan.

Herr talman! Jag blir lite förvånad över att statsrådet ständigt presenterar gamla siffror.

Sverigedemokraterna har drivit frågan om slöjförbud på flera håll i landet. All heder åt dem som står upp för jämställdhet på riktigt, och all heder åt dem som kämpar för att kvinnor och barn ska slippa sexualiseras - allt medan vår så kallade feministiska regering blundar.

Att barn går i kyrkan på en söndag är inte samma sak som att ett barn tvingas leva hela sitt liv med ett skynke för ansiktet, ett skynke som är förtryckande.

Herr talman! Tänk hur det måste vara för ett litet barn som tvingas leva enligt föräldrarnas tro. Tänk hur det måste vara att tvingas dölja sitt ansikte på grund av föräldrarnas tro. Att tvingas växa upp på det sättet är förtryck och bidrar till att barn upplever psykisk ohälsa.

Herr talman! Jag har själv erfarenhet av att tvingas på en religion jag inte valt. Till slut vet man inte vem man är eller vad man tycker och tänker. Man tappar bort sig själv eftersom man tvingas leva ett liv som någon annan valt åt en. Det är fruktansvärt och ska inte behöva hända någon, framför allt inte barn.

Vi måste respektera barnets rätt till sin egen tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

Sverige skrev på barnkonventionen 1990. I den står det att barn har rätt att utöva vilken religion de vill eller ingen alls. Men det stämmer inte när barnets föräldrar tvingar på barnet den religion de anser är rätt.

Hedersförtrycket är inget nytt i Sverige, men tyvärr eskalerar problemet.

Regeringen behöver tydliggöra vad barnkonventionens artikel 14 konkret innebär vad gäller både rätten till tro och rätten att inte tro. Rätten till religion borde även innefatta rätten att slippa religion.

Herr talman! Är det verkligen religionsfrihet när föräldrar inte tillåter barn att bada med andra barn på grund av barnets kön eller när barnet tvingas bära slöja eller niqab?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ingen individ ska tvingas bära slöja eller en niqab mot sin vilja. Ingen individ ska tvingas tro på en religion man själv inte vill tro på. Detta borde givetvis även gälla barn. Men så är det inte i den rödgröna regeringens Sverige.

Brott i den så kallade hederns namn är skadliga sedvänjor och grundar sig på att diskriminera och styra en annan individ.

Under rådande pandemi ser vi hur folk har svårt att bära munskydd i bara några timmar. Hur kan regeringen då tro att flickor tycker att det är trevligt att ha sitt ansikte täckt nu och i hela livet?

Herr talman! Tvång är aldrig okej. Punkt. Det är aldrig okej att tvinga på en annan människa ett klädesplagg. Det kan vi aldrig acceptera.

Samhället behöver generellt lyssnar mer på barnen. Religionsfriheten är tydlig med att man har rätt till en tro men också rätt att inte tro. Det gäller också barn. Barn har rätt att inte utöva en religion och rätt att göra sin röst hörd.

Det är viktigt att hela tiden bekämpa det hedersrelaterade våldet och förtrycket eftersom det är grunden till att flickor och kvinnor inte får bestämma över sina egna liv. Detta arbete ska fortgå med kraft och går inte emot religionsfriheten eftersom religionsfriheten aldrig kan användas som skäl för att utöva förtryck och våld mot ett barn. Det är glasklart att vi inte accepterar våld.

Jag tror inte att ett förbud mot slöja är rätt väg att gå. Utgångspunkten är att flickor och kvinnor själva ska bestämma över vad de har på sig. Kvinnor ska också kunna känna sig trygga i det offentliga rummet oavsett vilka klädesplagg de har på sig. Så vet vi att det inte är i dag. Vi vet att det finns kvinnor som känner rädsla och oro för att utsättas för till exempel hatbrott och diskriminering om de bär slöja.

Återigen: Tvång är aldrig okej. Känner förskola eller skola en oro för att ett barn far illa ska socialtjänsten kontaktas och en orosanmälan lämnas in. Det är viktigt för att samhället ska få kunskap om att barn far illa och kunna sätta in åtgärder. Inte minst har socialtjänsten ett viktigt ansvar att ge stöd och hjälp till bland andra flickor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtyck.

Vi politiker måste ta ansvar för att skjuta till resurser, inte minst till socialtjänstens arbete. Det är också viktigt med satsningar på polisen så att allvarliga brott kan utredas.

Vi måste också ta ansvar för lagstiftningens utformning. Vi har nu skärpt lagstiftningen på en rad punkter när det gäller hedersrelaterat våld och förtyck, till exempel med en straffskärpningsgrund om det finns ett hedersmotiv vid ett brott. Det är en tydlig signal från samhällets sida om att vi inte accepterar detta våld. Det finns även nya lagar på plats för att till exempel förhindra att barn förs utomlands för att giftas bort eller utsätts för tvångsäktenskap.

Denna kamp och detta arbete måste fortsätta. Vi har lång väg kvar innan varje barn kan växa upp i trygghet, fatta sina egna beslut och slippa skadlig hederskultur. Vi kommer med kraft att fortsätta detta arbete, för det är oerhört prioriterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag kan förstå att statsrådet inte ser felet med slöjförtrycket då hon faktiskt ingår i en regering vars representanter bar slöja i diktaturen Iran.

Vi behöver säkra rätten för den enskilde att göra sina egna livsval. Att vägleda sitt barn är inte detsamma som att tvinga barnet att bära slöja och sedan skicka iväg det till skolan. Barnets bästa måste komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barnet. Barn ska inte bara ha rätten utan även möjligheten att finna sin egen tro men också rätten att slippa tro, om de vill.

Att kvinnor ska skyla sina kroppar och täcka sig med en slöja eller en niqab är ett kvinnoförtryck som sprids över världen, inte minst i Sverige. Det är i dag faktiskt ett av vårt lands största jämställdhetsproblem. Samtidigt som vi har vår så kallade feministiska regering, som säger sig stå upp för kvinnors rättigheter och jämställdhet, ser vi hur barn och kvinnor utsätts för detta förtryck. Att små barn skulle välja att bära slöjan av fri vilja är befängt. Det hela handlar i stället om ett hedersförtryck som vi måste få stopp på, ett hedersförtryck som en riktig feministisk regering skulle ha sett men som sittande regering inte ser.

Varför är regeringspartierna alltid de som går upp till kamp för att föräldrarna ska få förtycka sina unga flickor? Vi ser ständigt i Sveriges kommuner hur de rödgröna i religionens namn försvarar förtyck och förhindrar effektiva åtgärder som till exempel slöjförbud i skolan.

Herr talman! Jag tycker att det är ett absurt påstående att vi försvarar förtryck och våld. Det har varit glasklart från dag ett för regeringen att vi inte accepterar hedersrelaterat våld och förtryck. Vi kommer att fortsätta att leverera reformer för att ta steg för att bekämpa förtrycket. Vi kommer inte att avstanna i detta arbete, och vi har gjort en rad olika insatser för att stärka det och har också varit oerhört tydliga med att vi inte accepterar våldet. Jag kommer att fortsätta att driva detta arbete tillsammans med regeringen och tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, som också har ett stort engagemang i dessa frågor.

Som jag har sagt tidigare i talarstolen är det många partier som har ett stort engagemang för att bekämpa det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Jag känner att detta är något som ger trygghet, och jag är glad över att vi har en uppslutning kring att vi inte accepterar våldet. Det vi då behöver göra är att få åtgärder på plats när det gäller vad vi ska göra för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Detta har jag och riksdagsledamoten stått och talat om tidigare. Jag välkomnar alla förslag som handlar om att bekämpa förtryck.

Det är viktigt att ha med sig i arbetet att det finns kvinnor i Sverige i dag som är rädda för att gå ut i slöja. Det är också oerhört viktigt att alla kvinnor i Sverige ska kunna känna trygghet på bussen, i affären och i det offentliga rummet. Det tycker jag också är viktigt att nämna i detta sammanhang.

Jag vill återigen avsluta med att tvång inte är okej. Flickor ska själva bestämma över hur de vill leva sina liv och hur de ska klä sig. Så ser det inte ut i Sverige i dag, och det är vi alla medvetna om. Det som vi behöver diskutera är vad vi gör åt det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.