Barns rätt till fritidsaktivitet

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig på vilket sätt jag menar att ett avskaffande av fritidspengen kommer att öka utsatta barns deltagande i fritidsaktiviteter.

Sofia Fölster har frågat mig vilka konkreta förändringar av fritidspengen jag avser att vidta och när i sådana fall det kommer att ske.

Vidare har Sofia Fölster frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att värna alla barns rätt till en aktiv fritid i det fall regeringen tar bort de resurser som är särskilt avsedda för detta samt varför regeringen valt att inte lyssna till bland annat Rädda Barnens och Barnombudsmannens kritik mot förslaget.

Mitt svar i dag avser både Helena Bouvengs och Sofia Fölsters interpellationer.

Regeringen anser att den utformning som fritidspengen har strider mot den enskildes självbestämmande, ansvar och integritet och riskerar att vara utpekande. Stödet borde i stället utformas så att barnet själv kan välja hur han eller hon ska spendera sin fritid.

Därför föreslog regeringen i sitt budgetförslag för 2015 att de medel som avsatts för fritidspengen i stället skulle användas för att finansiera en höjning av barndelen i riksnormen för barn i åldrarna 7-18 år.

Regeringen har i 2015 års vårproposition aviserat att regeringen i budgetpropositionen för 2016 kommer att föreslå att bestämmelserna om fritidspeng upphör att gälla från och med den 1 januari 2016 och att medlen i stället föreslås avsättas till att höja riksnormen för barn. Därmed får även pojkar och flickor i familjer med tillfälligt behov av försörjningsstöd en ekonomisk förstärkning och möjlighet att fritt välja fritidsaktiviteter.

Utöver rätten till försörjningsstöd finns dessutom en rätt till bistånd till livsföringen i övrigt, vilket innebär att socialnämnden kan ge bistånd till skäliga kostnader för rekreation, om det finns särskilda skäl. Möjlighet finns till exempel för den enskilde att ansöka om bistånd för att kunna betala en aktivitet i förskott.

Det är också angeläget att göra satsningar på andra områden i samhället som underlättar för flickor och pojkar att bedriva en aktiv fritid, och inte minst gäller det för barn i en ekonomiskt och socialt utsatt livssituation.

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Utredaren har bland annat i uppdrag att ta fram förslag på hur den kommunala musik och kulturskolan kan göras mer tillgänglig och jämlik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare har regeringen föreslagit att medlen till idrottsrörelsen höjs med 32 miljoner kronor från halvårsskiftet i år och med 64 miljoner kronor årligen från och med 2016 för att stärka förutsättningarna för nyanlända barn och ungdomar och vuxna att delta i idrottsaktiviteter.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det var väntat men inte välkommet, kan man säga.

År 2009 kunde vi i Statistiska centralbyråns rapport om barns fritid läsa att barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer har otroligt begränsade möjligheter till en aktiv fritid, oavsett om det gäller idrott, musik, teater eller andra typer av organiserade fritidsaktiviteter.

Detta stämmer väl med den spaning Riksidrottsförbundet gjorde för inte så länge sedan, där man ser att de flesta barn och ungdomar som i dag idrottar har det ganska bra hemma. De flesta har två vuxna hemma och är oftast födda i Sverige.

Alliansen införde fritidspengen 2014 för att inga barn ska stå utanför den gemenskap som fritidsaktiviteter i form av idrott, fritidsliv och kultur kan innebära och för att ge alla barn en chans att ha en aktiv fritid - prova på att idrotta, spela ett instrument eller varför inte stå på scen - och likt andra barn kunna lära känna varandra efter skolan, utanför hemmets väggar, och vara en del av en gemenskap som barnet själv har valt.

Därför är det oerhört märkligt att statsrådet anser att fritidspengen inte leder till att det är just barnet som väljer.

Fru talman! Fritidspengen är inte bara viktig för utövandet av en fritidsaktivitet utan är kanske minst lika viktig som en dörröppnare för att komma in i det svenska samhället, gemenskap och delaktighet.

Barn från olika familjer och områden får en chans att regelbundet träffas i samband med barnens fritidsaktiviteter. Det är viktigt för barnen, men kanske minst lika viktigt för föräldrarna.

Många av oss kanske inte tänker på alla värdefulla samtal vi för när vi står där på läktaren eller väntar på att barnen ska bli färdiga med sin träning. Det är informella samtal och kontakter som många gånger kan lösa vardagsproblem eller ge tips om jobb, vem som behöver anställa, vem som säljer bra begagnade cyklar, hur man får gräset att bli grönare eller vad det nu kan vara.

Jag tror att ett informellt kontaktnät i många stycken är betydligt viktigare än den information man kan få från kommunens hemsida eller AF:s sida för lediga jobb.

Nu vill den rödgröna regeringen förhindra detta, vilket övergår inte bara min förmåga att förstå utan också de allra flesta barnrättsorganisationers förmåga. Rädda Barnen, Barnombudsmannen med flera ifrågasätter starkt att den rödgröna regeringen väljer att så abrupt ta bort möjligheten för barn från dessa familjer att delta i gemenskapen.

Vid införandet sa Miljöpartiet i alla fall ja men att det skulle följas upp. Bra där, låt oss göra det då - allt för att hitta rätt väg att gå.

Statsrådet säger i sitt svar att man i stället vill höja barndelen i försörjningsstödet. Jag kan tala om för statsrådet att det inte funkar. År 2012 höjdes försörjningsstödet. För en familj med barn på 11 och 15 år blev höjningen 1 040 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots denna historiskt höga höjning kunde vi inte se en enda skillnad i statistiken för barns deltagande i aktiviteterna. Det fungerade inte då, och därför vill jag fråga statsrådet varför hon tror att det skulle funka i dag. Tror statsrådet att det blir fler eller färre barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer som kommer att kunna vara med i organiserade fritidsaktiviteter efter ett slopande av fritidspengen?

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret, även om det är med besvikelse jag tar del av regeringens besked.

Vi vet från bland annat SCB:s rapport att barn i familjer som har det ekonomiskt tufft i betydligt lägre utsträckning deltar i fritidsaktiviteter.

Det var skälet till att alliansregeringen förra året valde att satsa extra på barn vars föräldrar har det särskilt svårt att få ekonomin att gå ihop. Alliansen införde en fritidspeng för att alla barn, oavsett bakgrund, skulle få möjlighet att spela fotboll, gå på musikskola, ta en mattekurs eller göra något annat på fritiden.

Utöver att utjämna livschanser vet vi att fritidsaktiviteter ofta är mer än bara lek och skoj. Att sporta, spela musik eller delta i föreningsliv kan vara avgörande för barns utveckling och lärande, dels på grund av direkt positiv korrelation mellan till exempel idrott och inlärning, dels genom att barn får ett socialt kontaktnät och goda förebilder i föreningslivet.

Det är mycket beklagligt att regeringen nu väljer att ta bort resurser för dem som redan är utsatta i vårt samhälle. Statsrådet hänvisar till att fritidspengen skulle strida mot den enskildes självbestämmande, ansvar och integritet. Vidare menar statsrådet att fritidspengen borde utformas så att barnet själv ska få välja hur han eller hon ska spendera sin fritid.

Svaret är i sammanhanget mycket märkligt eftersom fritidspengen är utformad just så - pengar är avsatta för att barn själva ska få välja fritt bland fritidsaktiviteter som vi tillskjuter extra resurser till och betalar för. I stället förespråkar Sveriges barnminister att resurser som är avsedda just för barn tas bort till förmån för högre försörjningsstöd för föräldrarna.

Den enda tolkning som jag kan göra av det svar som jag och Helena Bouveng har fått på våra interpellationer är att statsrådet syftar på föräldrars självbestämmande och möjlighet att välja bort fritidsaktiviteter för sina barn och att föräldrars självbestämmande är viktigare än alla barns rätt till en aktiv fritid.

Detta är precis den kritik som har framförts av tunga remissinstanser som bland annat Rädda Barnen och Barnombudsmannen: att det inte finns någon garanti för att mer pengar till föräldrarna också kommer barnen till del. Det behöver inte bero på att föräldrarna är oansvariga. Minst lika ofta kan det bero på omtänksamma barn som inte vill belasta familjens ekonomi med sina egna fritidsintressen.

Statsrådet menar att det är utpekande att satsa extra pengar på de barn som ofta har de tuffaste familjeförhållandena. Jag menar att det är än värre - och jag skulle säga än mer utpekande - att sätta just de här barnen på avbytarbänken och säga att de inte längre får vara med på fotbollsträningen tillsammans med sina kompisar eftersom deras föräldrar inte hade råd.

Jag skulle därför vilja upprepa mina frågor, som jag upplever ännu inte har besvarats tillräckligt tydligt av statsrådet: Varför gör statsrådet en annan bedömning än de remissinstanser som arbetar med utsatta barn varje dag, som Rädda Barnen och Barnombudsmannen? Och den kanske viktigaste frågan av alla är: Hur kan statsrådet garantera att de pengar som nu omfördelas till en höjning av försörjningsstödet också kommer barnen till del - och om barnministern inte kan garantera detta, är det inte dags att tänka om i fråga om fritidspengen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! För regeringen är det oerhört viktigt med generell välfärd. Varför skulle inte de här familjerna fatta bra beslut om sina barns fritid när andra familjer gör det? Vi tror att de här föräldrarna är fullt förmögna att sätta sina barns bästa och sina barns önskemål i första rummet, precis som andra.

Dessutom har båda interpellanterna sagt att detta skulle ge alla barn en chans och att inga barn skulle hållas utanför. Men det stämmer inte. Det finns ett mycket rigoröst regelverk kring fritidspengen. Fritidspengen gäller barn mellan 10 och 15 år, medan riksnormen gäller barn mellan 7 och 18 år, det vill säga betydligt fler. För fritidspeng måste familjerna ha haft försörjningsstöd i sex månader. Riksnormen gäller alla familjer som har försörjningsstöd. För fritidspengen ska verksamheten dessutom vara ledarledd och uppfylla olika krav som socialtjänsten ska bedöma. Till exempel kan man inte följa med kompisar på bio eftersom det inte är ledarlett och inte passar in i de här kriterierna.

För oss är det viktigt att inte peka ut barn, och det gör man om man måste ansöka och visa: Just vi har inte råd med detta.

Barnrättsorganisationerna, som det har hänvisats till, säger att om man gör en förändring av fritidspengen måste man vidta andra åtgärder, och regeringen har en lång lista på åtgärder som vi redan har vidtagit.

Först och främst satsar vi på idrott och särskilt på nyanlända, och nyanlända är överrepresenterade när det gäller försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd. Vi kommer att tillsätta en utredning som ska titta på en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Vi vill ha sänkta taxor i kultur- och musikskolan och återkommer till det i budgetpropositionen 2016. Vi har höjt underhållsstödet med 300 kronor för ensamstående föräldrar eftersom det är viktigt att familjerna har en bättre ekonomi. Jobb är det oerhört viktigt att föräldrarna har så att barnens ekonomi blir bättre, och därför har vi ett antal förslag i vårpropositionen om detta. Vi vill höja ersättningen för sjukskrivna arbetslösa och likaså höja sjuk- och aktivitetsersättningen. Den bortre gränsen för sjukförsäkringen tas bort, och taket i a-kassan höjs.

Vi tycker att barnrättsorganisationernas synpunkter på att man behöver vidta fler åtgärder är viktiga och anser att en höjning av riksnormen är ett mycket värdigare och bättre sätt att stödja barn i ekonomiskt utsatta familjer. Det är inte utpekande och en oerhört viktig del av den generella välfärden.

Fru talman! Statsrådet säger i sitt svar att det finns möjlighet att ansöka om bistånd för att kunna betala en aktivitet i förskott, det vill säga gå med mössan i hand upp till socialtjänsten och be om ytterligare bidrag, be om mer hos en person som man är i beroendeställning till och som förmodligen mer än en gång har ifrågasatt hanteringen av familjeekonomin. Hur rimmar det med att regeringen anser det vara viktigt med den enskildes självbestämmande, integritet och utpekande? Hela tanken med fritidspengen är att uppnå just detta, då den är helt fristående från försörjningsstödet och över huvud taget inte påverkar det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Barnombudsmannen är väldigt tydlig med att barn inte är dumma i huvudet. De barn jag har träffat och de berättelser som jag har läst vittnar om att barn är medvetna om den ekonomiska situation de lever i, precis som min kollega Sofia Fölster var inne på. Barnombudsmannens intervjuer med barn visar att barn tar ett mycket stort ansvar för sina föräldrar, inte minst när de lever med en ensamstående mamma.

Det är ingen hemlighet för Pelle att mamma har det svårt att få det att gå ihop. Därför säger Pelle till mamma att han tycker att det är roligare att titta på tv än att spela fotboll med kompisarna. Med fritidspengen behöver Pelle inte välja. Han behöver inte ha dåligt samvete för att han spelar fotboll med kompisarna. Han behöver inte heller avstå från aktiviteter därför att hans yngre syskon ska kunna vara med på sina aktiviteter. Det är vad Barnombudsmannen säger.

Fru talman! En vettig fritidsaktivitet är inte bara bra för hälsan, utan den är också en god skyddsfaktor mot utanförskap och ger många gånger en skön känsla av delaktighet och gemenskap. När jag åker runt i Sverige och besöker idrottsföreningar träffar jag många barn och ungdomar som vittnar om just detta.

Tvillingkillarna i Karlstad sa: Innan vi började med amerikansk fotboll grisade vi. Grabbarna Grus i Nässjö sa: I stället för att strula runt på stan spelar vi i dag basket och drömmer om jobb, Volvo och en fru. En av Örebros mest lovande fotbollsjuniorer sa: På fotbollsplanen har jag aldrig fått ett rött kort, men det fick jag alltid när jag lirade på gatan.

Jag tror inte att man behöver vara Einstein för att inse att alternativen för de här ungdomarna kunde ha varit förödande.

I sitt svar säger statsrådet att fritidspengen är så utformad att den skulle vara utpekande och att självbestämmandet försvinner. På vilket sätt anser statsrådet att det skulle vara mindre utpekande att gå upp till socialtjänsten och be om utökat försörjningsstöd än om fritidspeng? På vilket sätt anser statsrådet att barnets självbestämmande ökar om stödet bakas in i ett förhöjt försörjningsstöd? Tror statsrådet att barns ansvarstagande i dessa familjer blir mindre om man återgår till att fotbollen återigen ska vägas mot inköp av en vinterjacka till yngsta systern? Det är ju exakt vad det innebär när man pratar om generella bidrag.

Fru talman! Jag uppfattar det som att statsrådet menar att regeringen har bemött kritiken från de olika instanserna genom andra reformer och förslag. Då skulle jag vilja färska upp kammarens minne när det gäller hur de utlåtanden lät som regeringen fick i höstas i den remissrunda som var då. Beklagligt nog fick bara några få instanser möjlighet att yttra sig, men av dem var de flesta kritiska.

Socialstyrelsen sa till exempel: "För enskilda barn som eventuellt fått möjlighet till fritidsaktivitet på grund av ersättningen måste de plötsligt ändrade förutsättningarna framstå som svårbegripliga. Detta är särskilt olyckligt utifrån att ersättningen riktar sig till barn från familjer med långvariga ekonomiska svårigheter och som kanske för första gången fått möjlighet att delta i en avgiftsbelagd fritidsaktivitet."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Barnombudsmannen valde i sitt utlåtande att berätta om de möten som man haft med barn i utsatta situationer. Man sa att barnen ofta beskriver hur de känner ett stort ansvar för familjens ekonomi. Barnombudsmannen citerar en flicka, Mira, som säger följande: "Jag har alltid spelat fotboll, men så slutade jag för tre år sedan ungefär och det var också lite för att det började bli dyrt. Fotbollskläder och skor och träningarna kostar ju."

Rädda Barnen å sin sida säger: "Om resurserna för fritidspeng ska användas för generella förstärkningar av försörjningsstödet finns en risk att regeringen tappar barnperspektivet i frågan. Staten har i enlighet med barnkonventionen ett särskilt ansvar att tillse att varje barn får sin rätt till aktiv fritid tillgodosedd."

Mot bakgrund av remissinstansernas kritik är det för mig oförståeligt hur regeringen kan anse att fritidspengen, som är avsedd för utsatta barn, är att betrakta som utpekande välgörenhet. Men när samma regering höjer bidragen för dem som inte arbetar, då är det solidaritet och jämlikhet. Jag menar att detta är ett hyckleri, och det är ett enkelt sätt att sopa frågan under mattan.

Vad frågan om fritidspengen i grunden handlar om är att alla barn ska få samma möjlighet till utvecklande och lärande, oavsett föräldrarnas situation. Det är ett sätt att utjämna livschanser att avsätta särskilda medel just för barnen och på så sätt säkra deras rätt till fritidsaktivitet.

Jag vet att barnministern ofta talar sig varm för barns rättigheter. Men denna gång saknas helt ett barnperspektiv när medel för barn slopas till förmån för en generell bidragshöjning.

Min fråga till statsrådet är därför: Hur stärks barns rättigheter av att fritidspengen tas bort?

Sedan vill jag också instämma i remissinstansernas kritik vad gäller hanteringen av frågan. Det är olyckligt att, oavsett ideologisk uppfattning, ta bort öronmärkta pengar för utsatta barn så kort tid efter att en reform har införts, särskilt när vi ännu inte vet hur många barn som måste sluta på musikskolan eller hoppa av fotbollsträningen på grund av detta.

Jag vill därför också veta om statsrådet åtminstone avser att göra en seriös konsekvensanalys och ta reda på hur många barn som drabbas om fritidspengen skulle slopas innan den tvärt tas bort.

Fru talman! Detta är verkligen en ideologisk fråga. För oss handlar det om generell välfärd för barn och deras familjer och att man inte ska pekas ut. Mössan i hand, hörde vi här. Hela upplägget med fritidspengen handlar om att man ska ansöka, att man ska gå med mössan i hand och att man ska passa in i alla de kriterier som styr fritidspengen. Man ska ha varit i försörjningsstöd under en viss tid, och andra har bestämt vilka kriterier som man ska leva upp till. Man kan till exempel inte följa med sina kompisar på en konsert eller på ett biobesök. Det har ni inte nämnt i era svar, vilket jag tycker är intressant. Det är en vanlig situation för barn. Snacka om utpekande om man inte får det!

Dessutom tar ni upp synpunkterna från remissinstanserna. Hälften av remissinstanserna hade synpunkter - inte de flesta. Deras synpunkter gick ut på att om man gör denna förändring bör man vidta andra åtgärder. Vi har en lång lista på andra åtgärder som stärker ekonomiskt utsatta familjer, och därmed deras barn, på ett mycket tydligt sätt. Bara satsningen på idrott för nyanlända uppgår till 32 miljoner. Alla dessa åtgärder kommer att stärka barns fritid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har inte olika syn på att fritiden är viktig, att idrottsaktiviteter är viktiga och att det är viktigt att kunna delta i olika aktiviteter som gör att man får kompisar, att man kan röra på sig och att man har ett sammanhang att delta i.

Men vi tycker att det är oerhört viktigt att man inte ska behöva särbehandlas för att man är i denna utsatthet. Därför höjer vi riksnormen, och vi vidtar ett antal åtgärder för att dessa barns familjers ekonomi ska stärkas generellt sett.

Fru talman! Det är spännande och intressant att statsrådet tar upp just idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen och folkrörelsen i Sverige är unik. Den möjliggör idrottande och andra typer av fritidsaktiviteter för betydligt fler barn och unga än vad som är fallet i många andra jämförbara länder. Det är någonting som jag tycker att vi ska vara otroligt stolta över och värna. Det möjliggörs av alla ideella insatser som görs runt om i Sverige.

Många föreningar har i dag svårt att få ekonomin att gå ihop - det tror jag att barnministern är överens med mig om - trots alla ideella insatser. Höjningen av anslaget till idrotten tycker jag är bra. Men det är långt ifrån det som utlovades av Socialdemokraterna i valrörelsen. Ännu ett sviket vallöfte.

Dessutom tar man bort den halverade arbetsgivaravgiften för unga, vilket blir ett hårt slag för idrotten och inte minst för den tjejdominerade ridsporten. Det lär väl äta upp väldigt mycket av de anslag som man nu har talat om.

Att regeringen nu väljer att avskaffa fritidspengen, som gjort det möjligt för föreningar att nå nya barn och ungdomar och få in dem i föreningarna, kan inte anses vara något annat än ett dråpslag för denna viktiga folkrörelse. Men framför allt är det ett dråpslag för dessa barn, som återigen kommer att få det ännu svårare att vara med i denna gemenskap och som återigen kommer att hänvisas till tv-soffan - långt bort från kompisar och gemenskap.

Jag fick inget svar på en av mina frågor från statsrådet, och jag ställer den därför igen. Tror statsrådet att dessa barn kommer att få större eller mindre ansvar för familjens ekonomi?

Hur underlättar denna trippelstöt mot idrotten, Sveriges absolut största folkrörelse som redan nu trollar med knäna, dess arbete för att nå barn som kanske behöver idrotten allra mest?

Fru talman! Statsrådet talar om att de barn som tar del av fritidspengen i dag skulle vara utpekade, särbehandlade och få gå med mössan i hand. Men statsrådet har fortfarande inte svarat på det som jag och Helena Bouveng har tagit upp i nästan varje inlägg här och som handlar om att det inte finns någon garanti för att en generell höjning av försörjningsstödet kommer barnen till del. Det finns ingen garanti för att föräldrarna satsar extra på barnen eller låter dem delta i fritidsaktiviteter. Men framför allt vill barn själva inte belasta familjens ekonomi, och därför säger de nej till att vara med i fritidsaktiviteter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då blir frågan: Är man inte utpekad om man inte kan vara med på fotbollsträning för att föräldrarna inte har råd? Är man inte utpekad om man inte är med i musikskolan för att föräldrarna inte har råd? Är man inte utpekad när kompisarna pratar om vad som hände på handbollsträningen och man inte har en aning om vad de syftar på eftersom man inte kunde vara med för att föräldrarna inte har råd?

Det är detta som är alternativet, och då menar jag att man är mycket mer utpekad. Om vi då kan göra en särskild satsning på dessa barn för att ge dem möjlighet till samma fritidsaktiviteter som alla andra barn har, ge dem samma livschanser och garantera en god start i livet och en god uppväxt och garantera deras rätt till fritidsaktiviteter, då är det väl självklart att vi ska göra det.

Det är ganska enkelt att stå i denna talarstol och tala om barns rättigheter. Men när det sedan kommer till kritan handlar det om att leva upp till det med handling. Där hoppas jag faktiskt att de ideologiska skygglapparna kan försvinna och att regeringen kan tänka om i denna fråga. Den är oerhört viktig för alla de barn som tar del av dessa fritidsaktiviteter i dag med stöd av fritidspengen.

Jag tackar för en bra debatt.

Fru talman! Jag vill också tacka för debatten om den viktiga frågan om barns fritid och barns rättigheter och möjligheter att delta fullt ut i det som de har lust med och som deras kompisar också deltar i, oavsett inkomst i familjen. Det tycker jag är oerhört viktigt.

Men här finns det verkligen stora ideologiska skillnader. För vår del handlar detta om alla människors lika värde och om att så långt som möjligt skapa lika möjligheter för alla oavsett inkomster.

Vi använder medlen till att höja riksnormen för att även ekonomiskt utsatta familjer med barn mellan 7 och 18 år ska kunna samtala sig emellan och själva bestämma hur de vill använda de medlen. Det handlar om en betydligt större grupp än den som omfattas av fritidspengen. Vi är helt säkra på att även de familjerna och barnen själva kan ge uttryck för vad de vill. De ska inte behöva anpassa sig till de kriterier med en ansökan för fritidspengen som jag har noterat att ni inte har berört i debatten.

Vi kommer att jobba vidare med den höjda riksnormen för barnfamiljer och med den långa rad av andra förslag som finns som stöder barns rättigheter och möjligheter till fritid och till förstärkning av barnfamiljers inkomster.

Överläggningen var härmed avslutad.