Barn som utsätts för sexualbrott

Fru talman! Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag ämnar vidta för att motverka sexualbrott mot barn och hur jag ämnar verka för att skydda barn från pedofiler som söker barn och kommer i kontakt med dem på nätet i syfte att utsätta dem för sexuella övergrepp.

Att bekämpa sexualbrott mot barn är en angelägen och högt prioriterad fråga för regeringen.

Vid vår interpellationsdebatt i höstas berättade jag om att regeringen har tagit initiativ till en rad lagändringar på straffrättens område som innebär strängare straff och utökat straffansvar för sexualbrott. Jag berättade också om uppdraget till 2020 års sexualbrottsutredning och de förslag som utredningen lämnade i somras. Jag berättade vidare att regeringen kommer att tillsätta en ny utredning med uppdrag att se över bland annat det straffrättsliga skyddet mot sexuella övergrepp för barn mellan 15 och 17 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En viktig del av regeringens politik är vidare att förstärka den brottsbekämpande kapaciteten. Utbyggnaden av Polismyndigheten har inneburit att myndigheten har kunnat förstärka den resurs som arbetar med bland annat sexualbrott mot barn. Även Åklagarmyndigheten har fått ökade resurser för att kunna utveckla sin verksamhet och öka antalet åklagare.

För att öka kunskapen om förekomst och risk- och skyddsfaktorer stöder regeringen forskning om våld mot barn, bland annat genom Stiftelsen Allmänna Barnhusets kartläggningar. Enligt stiftelsens senaste studie uppgav var fjärde elev i årskurs 3 i gymnasiet att de utsatts för övergrepp under sin uppväxt. I studiens definition av övergrepp ryms såväl sexuella ofredanden som allvarliga sexualbrott. Det är alltså en mycket bred definition. Den genomsnittliga åldern på offret vid det första tillfället var 14,9 år. Det framgår också att den vanligaste förövaren var en ungefär jämnårig person som offret kände.

Studien från Stiftelsen Allmänna Barnhuset visar att andelen som uppgav att de utsatts för övergrepp var högre 2021 än 2014. Enligt rapportförfattarna kan en del av ökningen handla om att det har blivit lättare för ungdomar att definiera det de har varit med om som övergrepp och att de därmed kunnat ange det i enkäten. Samtidigt finns det andra studier som indikerar att utsattheten för sexualbrott har minskat de allra senaste åren, om än från höga nivåer. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning, som publicerades i oktober förra året, minskade den självrapporterade utsattheten för sexualbrott bland 16-19-åringar, som är den yngsta åldersgruppen i studien, under 2020 för tredje året i rad. Men sexuella övergrepp mot unga är givetvis djupt oroväckande oavsett om övergreppen ökar i omfattning eller inte.

Att barn tvingas växa upp med våld och övergrepp är oacceptabelt. Det behövs ett sammanhållet, långsiktigt och strategiskt arbete som syftar till att säkerställa barnets rättigheter och att åtgärda det som inte fungerar i praktiken. Förra våren fick därför en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under de kommande tio åren. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag i vår.

För att förebygga sexualbrott och öka anmälningsbenägenheten måste också kunskapen om rätten till sexuell integritet och självbestämmande spridas till både män och kvinnor, pojkar och flickor. Brottsoffermyndigheten har därför fått i uppdrag att sprida information om den nya samtyckeslagen till ungdomar, vårdnadshavare och yrkesverksamma. Den tidigare genomförda informationsinsatsen Av fri vilja fick stort genomslag, och i september förra året förlängdes myndighetens uppdrag.

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

I många år har vi valt att titta bort och valt att inte prata om detta fenomen. Tystnadskulturen har nästlat sig in överallt. Resurser har inte prioriterats inom polisen. Under tiden har pedofiler fått härja runt bland våra barn näst intill oskyddat. Jag undrar: Varför?

Av statsrådets svar får jag känslan av att statsrådet vill förmildra fenomenet att barn blir utsatta för sexualbrott genom att statsrådet belyser att det minsann har minskat enligt en undersökning. Statsrådet väljer att lyfta fram det faktum att snittåldern bland offren i den undersökning han hänvisar till är 14,9 år och att förövaren är ganska jämnårig. Detta känns faktiskt som ett försök att förringa saken ytterligare. Statsrådet hade i stället kunnat välja att ta upp att under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet hade kunnat berätta om att år 2019 fick polisen in 8 138 anmälningar gällande sexualbrott mot barn under januari till oktober och att de under 2020 ökade med 16 procent - en nästan dubbelt så stor ökning som den näst högsta noteringen de senaste fem åren - eller att det enligt statistik från Brå gällande anmälda barnpornografibrott skedde en ökning med 57 procent år 2020 jämfört med år 2019 och att dessa brott under en 20-årsperiod har ökat mer än åtta gånger. Statsrådet skulle också ha kunnat nämna att de anmälningar som gällde utnyttjande av barn för sexuell posering ökade med 45 procent 2021 jämfört med 2019.

Inget av detta sa statsrådet i sitt svar, utan det var viktigare för statsrådet att förmildra utbredningen av sexualbrott mot barn. Detta talar sitt tydliga språk, fru talman.

Statsrådet Johansson uttrycker i sitt svar att det är en mycket angelägen fråga att bekämpa sexualbrott mot barn, att man har vidtagit flera åtgärder för att förbättra möjligheterna att bekämpa den typen av brott och att man tar nya initiativ fortlöpande. Men jag ifrågasätter detta starkt.

De åtgärder som man har vidtagit ter sig verkningslösa när man ser den negativa utvecklingen. Jag är högst tveksam till detta när polis och åklagare har mer än händerna fulla med gängkriminaliteten, som regeringen inte får bukt med.

Fru talman! Små barn, till och med bebisar, barn som inte ens har börjat skolan, barn som har börjat skolan, tonårsbarn och barn i alla åldrar faller offer för det vedervärdiga i att en vuxen människa tar sig rätten att utsätta dem för sexualbrott.

Om människor förstod hur det påverkar ett barn som har blivit utsatt för sexualbrott - om man för en dag fick uppleva den smärta, sorg, skam, ilska och frustration som barnet känner under uppväxten och in i vuxen ålder - skulle man se vilket tortyrfängelse barnet tvingats in i. Jag vet, och många som sitter och lyssnar här vet, precis hur detta känns. Varje gång man hör talas om ett barn som har blivit utsatt för en vidrig pedofil, sadist, psykopat, pedoraptor kastas man tillbaka till den där fängelsehålan.

För mig är det dock tillfälligt, för jag har fått verktygen att ta mig ur den. Men för barnet som nyss har blivit utsatt har det ofrivilliga straffet precis börjat - ett straff som regeringen skulle kunna förebygga.

Fru talman! Stort tack till Marléne Lund Kopparklint, som ställer den här oerhört viktiga interpellationen! Ett av fyra barn blir utsatt för sexualbrott - ett av fyra! Man ryser. Som förälder får man ont i hjärtat, och det tror jag att man får oavsett vem man är.

Jag satt under en period i socialnämnden hemma och vet hur hemska fall det kan handla om. Jag vet hur viktigt det är att vi vuxna tar det här på allvar och att vi står upp för de utsatta barnen. Det är vi som är trygga, och vi får inte vända dem ryggen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste arbeta för att det inte ska hända igen. Men det lyckas inte alltid. Ganska många gånger fallerar olika insatser. Det finns dock olika organisationer som arbetar bra för att skydda utsatta barn, men det behövs mer. Även här i Sveriges riksdag måste det här tas på större allvar. Vi måste göra mer. För om ett av fyra barn blir utsatt är varje gång en gång för mycket. Inte ett barn till!

Jag har i Hästpartiets podd intervjuat Sophie Jahn, som berättar om sin hemska uppväxt på hästgården på Ekerö här i Stockholm. Det var en uppväxt med en pappa som var dömd för sexuella övergrepp på småtjejer men som ändå fick komma hem till sin gård och fortsätta att bedriva hästverksamhet med många unga flickor. Han var ridläraren vars gård på Ekerö blev centrum för många skandaler och sexuella övergrepp.

Sophie är hans dotter. Hon har berättat sin historia nu. Hon växte upp med en pappa som var psykopat. Uppväxten kantades av våld och skräck. Det var galna nattritter i oerhört farliga situationer. Det var störda straff om de inte gjorde som pappan sa eller om de hade misslyckats på en tävling. Då blev de doppade i poolen och fick sedan stå ute i minusgrader tills de inte ens kunde prata. Då blev de doppade i poolen igen, och så fortsatte det. Sedan skulle de stå i givakt, utan att darra, för att kunna be om ursäkt.

Varför kunde den här pappan, som var dömd för sexuella övergrepp, komma tillbaka till gården när man inte hade någon övervakning så att det inte skulle kunna ske något igen? Ingenting fanns, och ingen fanns som följde upp ärendet.

Marléne Lund Kopparklints fråga här i dag är därför oerhört viktig, fru talman. Vilka ytterligare åtgärder ämnar ministern att vidta för att motverka sexualbrott mot barn så att vi inte har ett av fyra barn som är utsatt?

Fru talman! Först vill jag säga att våld mot kvinnor och barn och sexuella övergrepp är och har varit en av de allra mest prioriterade frågorna.

Jag vill påstå att det är helt fel att säga att ingenting har hänt eller att regeringen inte har gjort någonting. Det är precis tvärtom. Under de senaste sju åren har vi genomfört en lång rad av både straffskärpningar och ekonomiska satsningar på de brottsbekämpande myndigheterna för att komma åt just den här typen av brott.

Vi har skärpt straffen för sexualbrotten, bland annat grov våldtäkt mot barn. Det gjorde vi under förra mandatperioden. Vi införde samtyckeslagstiftningen, som är en revolutionerande lagstiftning på många sätt när det gäller sexualbrotten. Det innebär att vi nu har 80 procent fler åtal för våldtäkt än vi hade före lagstiftningen. Vi har 75 procent fler fällande domar för våldtäkt än vi hade före lagstiftningen.

Vi avskaffade preskriptionstiden för våldtäkt mot barn - också detta en stor reform - mot bakgrund av att vi sa att det inte ska spela någon roll hur lång tid som har gått. Gärningsmannen ska veta att hur lång tid som än förflyter kommer lagstiftaren och de brottsbekämpande myndigheterna att kunna komma åt en om man har begått brott mot barn. Avskaffade preskriptionstider är alltså viktigt.

Vi såg till att polisen rekryterade 350 särskilda utredare. Det är utredare med speciellt fokus på särskilt utsatta brottsoffer, där våld mot kvinnor, våld mot barn och även hedersrelaterat våld är en del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från den 1 januari subventionerar vi LVU-omhändertaganden, alltså lagen om vård av unga. När myndigheterna behöver omhänderta ett barn som far illa gör man ett LVU-omhändertagande. Det är ofta en väldigt dyr insats; det kan kosta 5 000-7 000 kronor per dygn att göra ett sådant omhändertagande. Då går staten nu in med pengar och subventionerar kommunernas kostnader för detta. Vi satsar nästan en halv miljard bara på det här. Därmed blir det lägre kostnader för kommunerna när man gör dessa omhändertaganden, som ofta måste göras för att skydda de barn som far illa.

Det är alltså helt fel att påstå att vi inte har gjort någonting. Vi har nog tvärtom gjort mer än de allra flesta andra regeringar har gjort. Och vi är på väg att göra mer.

Det som är på gång nu är att vi kommer att skärpa straffet för våldtäkt mot barn. Det kommer ett lagförslag om det. Vi kommer att skärpa straffet för sexuellt övergrepp mot barn. Vi kommer att skärpa straffet för utnyttjande av barn för sexköp. Vi kommer att inrätta en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande mot barn, med en straffskala på upp till tre års fängelse. Vi kommer att utvidga bestämmelserna om utnyttjande av barn för sexuell posering.

Detta är bara några exempel på lagförslag som vi nu kommer att kunna gå till riksdagen med. Lagrådsremiss av detta kommer inom kort, proposition kommer i vår och ikraftträdande sker den 1 juli.

Vi kommer att fortsätta satsningarna på polis och åklagarväsen och instruera dem på ett sätt där vi säger att de här målen ska prioriteras och att de ska avsätta resurser för att bekämpa de här brotten.

Så nej, det är faktiskt inte korrekt när man påstår att ingenting har hänt och att ingen bryr sig om detta. Det är helt fel. Den regering som jag företräder har gjort mer för detta än någon annan regering, och vi kommer att fortsätta att göra det. Jag välkomnar naturligtvis engagemanget från Moderaterna och enskilda ledamöter i frågan, för det innebär att vi kommer att ha ett fortsatt mycket starkt stöd i riksdagen för våra åtgärder.

Fru talman! Jag tycker att det är lite osmakligt att ministern står här och slår sig för bröstet och tycker att allt har gått så bra. Det har det inte gjort. Vi har barn som blir utsatta dagligen för detta vidriga, och då kan man inte stå här och tycka att det man har gjort är bra och tillräckligt.

Vi måste sluta att normalisera och förmildra dessa brott. Det är lika idiotiskt som den skola som säger att man inte ska använda ordet pedofil för att det kan vara kränkande. Man säger: Det kan ju faktiskt ligga annat bakom så att det inte handlar om en pedofil. Man säger att det finns "goda" pedofiler och att man därför inte ska dra alla över en kam.

Det är klart att man ska använda ordet pedofil! Det är det begrepp man brukar använda när man pratar om någon som attraheras av barn och begår sexualbrott mot dem. Sedan ska man ifrågasätta hur den "goda" pedofilen ser ut. Är det personen som tidigare har utsatt barn och har slutat med det? Är det den person som har sökt vård för att upprätthålla sin avhållsamhet och inte konsumera barnporr? Ja, då kan jag möjligtvis hålla med om att det finns en "god" pedofil.

Det vi dock ska vara medvetna om är att den mänskliga sexualdriften är stark. Om någon ska gå in i ett livslångt celibat krävs insatser från samhället. Det räcker då inte med att luta sig mot frivillig kemisk kastrering som ingen följer upp individuellt eller som fungerar på ett icke tillfredsställande sätt. Det fungerar inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att det fortfarande är tabubelagt att prata om sexualbrott mot barn, att man får vakta sin tunga för att det blir lite hemskt kring det, måste också få ett slut. Så länge vi sätter munkavle på detta får den relativt skyddade verkstaden energi att fortsätta. Det är inte fåtalets ondska som är värst, utan det är den stora massans tystnad som gör att detta kan fortgå. Om politiken inte pratar mer om sexuella övergrepp mot barn för att det är lite grovt, hemskt eller obekvämt ska man tänka på hur det känns för barnen. Tar inte samhället ställning för dem sviks de dubbelt.

Menar vi allvar med att vi ska skydda barn mot dessa vidriga brott måste fler effektiva metoder och skärpta påföljder införas, men framför allt måste dessa frågor dras fram i ljuset och inte omfattas av tystnadskultur, normalisering och förmildrande, vilket jag anser att statsrådet håller på med. Vi måste börja prata klarspråk när det gäller detta, och om någon frågar mig säger jag att det har gått käpprätt åt skogen med dessa frågor i Sverige. Det är en skam, och det är regeringen som bär ansvaret för detta. Statistiken ser inte bra ut, och att den ser ut som den gör bär sittande regering ansvar för.

Jag förstår att man inte har kunnat göra underverk sedan sist vi stod här och debatterade, men regeringen borde ha kunnat göra mer på en hel mandatperiod. Man har dock helt enkelt inte prioriterat det tillräckligt mycket, vilket är helt vansinnigt. Våra barn är det mest värdefulla vi har. Det är vår framtid som vi inte klarar av att skydda från människomonster.

Sexualbrott ger vårdkrävande skador. Våldtäkt är det trauma som oftast leder till PTSD och har den starkaste kopplingen till självmord, självmordstankar och självskada. Konsekvenserna är ett förändrat liv med varierande grad av smärta, utmattning och psykisk ohälsa. Och vi ska veta att om man har blivit utsatt för sexuella övergrepp ökar det risken för suicid med tolv gånger. Man blir också mer utsatt för andra förövare. Risken är stor att detta blir konsekvenserna när man har blivit utsatt som barn.

Fru talman! Jag tycker inte att det är lämpligt att ministern står här och klappar sig för bröstet och tycker att man har gjort tillräckligt från regeringens sida.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Det är många som är och har blivit utsatta som blir itutade att det är deras eget fel. Det handlar om både psykiska och fysiska övergrepp. Det är en väldigt stor tystnadskultur - och ett väldigt stort mörkertal, får vi anta.

Jag håller med Marléne Lund Kopparklint om att det känns som att ministern försöker förringa problemen genom att slänga sig med lite statistik. Dock är det tydligt att anmälningarna ökar. Fler är och blir utsatta.

Ministern tar i sitt svar upp att Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag att sprida information om den nya samtyckeslagstiftningen. Det är ju bra. Informationen ska gå till barn, vårdnadshavare och yrkesverksamma. Jag undrar dock: När kommer den informationen, och till vem? Jag är mamma till tonårsbarn - ingen har fått någon information. Jag undrar också hur man följer upp de insatser man har beslutat så att de blir som man har tänkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om det nu råder tystnadskultur och många tror att det är deras eget fel kanske man behöver ha fler eller andra insatser för att nå de utsatta barnen. Det är viktigt att de insatser som görs faktiskt ger önskad effekt. Uppenbart nås inte så många barn av insatserna eftersom det fortfarande är så många som är och blir utsatta. Många som jag mött och talat med upplever att man inte får det stöd som behövs.

Inte ett barn till! Vad tänker ministern vidta för ytterligare åtgärder?

Fru talman! Det är ingen som har påstått att allt har gått bra. Det är ingen som har påstått att vi har gjort tillräckligt. Det är ingen som har slagit sig för bröstet på något sätt. Jag sa bara att det är fel att påstå att ingen har gjort någonting. Det stämmer faktiskt inte.

Det är väldigt lätt att lista alla de åtgärder som har gjorts de senaste åren. Vi har skärpt straffen för sexualbrott. Vi har skärpt straffen för grova våldtäkter mot barn. Vi har infört samtyckeslagstiftningen, som gjort att antalet åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat kraftigt.

Den kampanj om fri vilja som Alexandra Anstrell berörde här på slutet har utvärderats och faktiskt visat sig nå mycket stora grupper. Det är framför allt ungdomsgrupperna som är målgrupp för den kampanjen. Vi har därför förlängt Brottsoffermyndighetens uppdrag att driva den kampanjen. När vi nu har en samtyckeslag ska vi också grundlägga en samtyckeskultur, och då kräver det att man förebygger med ökade informationsinsatser.

Vi har avskaffat preskriptionstiden för våldtäkt mot barn. Vi har 350 nya särskilda utredare på polisen, och så den nya stora satsningen på LVU-omhändertagande med ytterligare en halv miljard.

Det är fel att påstå att ingen har gjort någonting och att ingen har brytt sig om de här frågorna.

Det är också fel att påstå att ingen har pratat om dem. Tvärtom har jag nästan varenda gång jag har intervjuats om kriminalpolitiken lyft fram att vi har två prioriterade områden från regeringens sida. Det ena är gängkriminaliteten, och det andra är mäns våld mot kvinnor och barn. Det var därför vi utöver 34-punktsprogrammet mot gängkriminaliteten också tog fram ett 40-punktsprogram för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor och barn. Ingen annan regering har gjort det.

Det är lätt att se, när man listar hur de olika partierna har agerat genom åren, att samtliga stora reformer på detta område har drivits fram av socialdemokratiska regeringar. Lagstiftningen om kvinnofridsbrottet - Socialdemokraterna. Sexköpslagen - Socialdemokraterna. Samtyckeslagen - Socialdemokraterna. Borttagandet av preskriptionstid - Socialdemokraterna. Ytterligare straffskärpningar för sexualbrott - det är vi som har gjort detta.

Ingen stor reform på detta område har någonsin drivits fram av en moderat regering. Jag utmanar gärna både Marléne Lund Kopparklint och Alexandra Anstrell att nämna en enda sak som Moderaterna har gjort för att driva de här frågorna framåt. Det finns inga sådana exempel.

Påstå alltså inte att vi inte har gjort någonting, för det är precis tvärtom!

Marléne Lund Kopparklint ställer frågan: Vad tänker ni göra nu då? Jag har precis listat de ytterligare åtgärder vi är på väg att gå fram med. Vi kommer att skärpa straffen för våldtäkt mot barn. Vi kommer att skärpa straffen för sexuellt övergrepp mot barn. Vi kommer att skärpa straffen för utnyttjande av barn för sexköp. Vi kommer att inrätta ett nytt brott som handlar om grovt sexuellt ofredande mot barn, med upp till tre års fängelse i straffskalan. Vi kommer att utvidga bestämmelsen om utnyttjande av barn för sexuell posering. Vi kommer också att fortsätta anvisa medel till åklagare och polis och instruera de brottsbekämpande myndigheterna att dessa frågor är prioriterade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom tillsätter vi ytterligare en utredning för att se över straffrätten för övergrepp mot barn mellan 15 och 17 år för att kunna utvidga också den delen. Men det blir nästa steg. Det blir en reform för nästa mandatperiod.

Det som ligger framför oss nu är dessa straffskärpningar kring sexualbrotten. Här räknar jag med en lagrådsremiss inom kort, riksdagsbehandling under våren och ikraftträdande redan den 1 juli 2022.

Fru talman! Det blir väldigt svårt att hålla en debatt här i kammaren när ministern inte ens kan hålla ordning på begreppen. Han pratar om mäns våld mot kvinnor; jag pratar om sexuella övergrepp mot barn.

Jag tycker inte heller att man ska skylla ifrån sig och gå på Moderaterna. Ta ansvar själva! Det är ni som sitter i regeringsställning. Det är ni som ska ta ansvar i första hand.

Hur kan jag få statsrådet att på allvar klämma åt alla pedofiler som smyger runt på nätet och inte vill annat än att utsätta barn för hemskheter? Vad konkret kommer att bli bättre för barnen av allt det som statsrådet Johansson räknar upp? Var är handlingskraften och viljan?

Tycker statsrådet att det är rimligt att en dömd 19-årig pedofil som har förgripit sig på små barn under lång tid kan söka in på förskolelinjen efter att markeringen i belastningsregistret försvunnit? Är det rimligt att en dömd pedofil som är ute villkorligt kan sätta sig på en parkbänk utanför en förskola?

Här har statsrådet lite tips på vad man kan göra. Utrymmet att kunna utsätta ett barn för sexuella övergrepp och komma lindrigt undan med det måste elimineras. Det är ett fåtal av sexualbrotten som klaras upp och leder till åtal och straffpåföljd, det vill säga av 1 000 sexualbrott leder 4 till ett straff och till en markering i brottsregistret. När man ser på hur många barn som har blivit utsatta inser man att det är skamligt. Här måste man göra insatser på riktigt.

Det finns hur många pedofiler som helst som ligger ute och fiskar efter barnoffer, och anledningen till att de gör det är att de kan göra det. Regeringen måste komma med fler insatser och inte bara stå och prata om mäns våld mot kvinnor.

Fru talman! Vi talar och mäns våld mot kvinnor och barn. Det är det som vi pratar om. Det är bland annat det som vi har ett 40-punktsprogram mot som vi nu rullar ut efter hand.

Jag vänder mig emot bilden som man försöker sätta, nämligen att regeringen inte har gjort någonting och att ingen har gjort någonting. Det är helt fel. Det är en lång rad reformer som vi har genomfört under de här sju åren. Jag har listat dem, och Marléne Lund Kopparklint har inte kommenterat en enda av dem. Det är som att hon inte över huvud taget tar till sig informationen om allt det som vi har gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har skärpt straffen för sexualbrott, infört samtyckeslagstiftningen, tagit bort preskriptionstiden och tillsatt 350 nya utredare just för att utreda brott i nära relationer och brott mot barn. Vi gör nya stora satsningar för att kunna omhänderta barn som far illa i familjer. Vi går in med en halv miljard från den 1 januari för att göra det.

Man måste väl ändå kunna ta till sig informationen att detta har skett och att vi gör det här? Vi är också på väg med ytterligare saker, som straffskärpningarna som jag har nu har räknat upp när det gäller sexualbrotten men också insatser för att komma åt brott som sker på distans, det vill säga när gärningsmän instruerar barn på andra sidan jorden över nätet att till exempel begå sexuella handlingar mot sig själva. Också där kommer vi att utvidga lagstiftningen med de här nya lagförslagen som vi går fram med.

Fru talman! Detta är och har varit en av regeringens allra mest prioriterade frågor, och jag påstår nog att ingen annan regering har gjort mer än vad vi gör. Den fråga jag ställde till Marléne Lund Kopparklint var just om hon kunde säga en enda sak som Moderaterna har gjort i regeringsställning för att bekämpa den här typen av våld. Hon kan inte det, för det finns inte en enda reform som hennes parti har drivit fram. Det är synd, men jag har massor av exempel på vad vi har gjort och ytterligare många exempel på vad vi kommer att göra framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.