Avvecklingen av medel för klimatanpassningsarbete

Fru talman! Elin Söderberg har frågat mig hur jag motiverar avvecklingen av aktuell verksamhet för klimatanpassning hos MSB och länsstyrelserna.

Låt mig inleda med att konstatera att effekter av klimatförändringarna redan märks i Sverige och att klimatscenarierna indikerar att de kommer att bli allt tydligare framöver. 32 myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser ansvarar för att arbeta med klimatanpassning. SMHI driver Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som är en nod för samlad kunskap och rådgivning om klimatanpassning. Regeringens nationella expertråd för klimatanpassning har utvärderat klimatanpassningsarbetet och gett flera förslag på utvecklingsområden. Regeringen arbetar just nu på en reviderad strategi för klimatanpassning som ska ta ett samlat grepp om behoven vi ser för att hantera ett förändrat klimat i Sverige.

Både länsstyrelsernas och MSB:s arbete med klimatanpassning är fortsatt viktigt för att Sverige ska bli anpassat till ett förändrat klimat. Klimatanpassning är fortsatt ett område som länsstyrelser har i uppgift att arbeta med. De beslut som regeringen har fattat innebär inte att regeringen avser att ändra länsstyrelsernas uppgifter som framgår i förordningen för myndigheters klimatanpassningsarbete.

När det gäller MSB kommer sådan verksamhet som anslaget har finansierat fortsatt att vara möjlig att bedriva inom myndighetens befintliga finansiering. Regeringen bedömer att de uppgifter som MSB har enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker och förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete kan genomföras utan finansiering från sakanslaget för klimatanpassning.

Fru talman! I budgeten för 2024 avvecklar regeringen medel till MSB för karteringar, konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner avseende klimatrelaterade översvämningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder. Man avvecklar också medel för länsstyrelsernas uppgift att samordna det lokala och regionala arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Pengarna kunde även gå till kommuner för kunskapshöjande insatser inom områden där kommunen identifierat särskilt behov av klimatanpassning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är pengar som går till lön till de medarbetare på dessa myndigheter som har kompetensen och jobbar med de här frågorna i dag. Att medel avvecklas innebär att myndigheterna inte har pengar för att betala dessa tjänstepersoners löner. Vi står inför ett läge där vi riskerar att förlora otroligt central personal på länsstyrelserna och MSB, som har jobbat systematiskt med klimatanpassning.

Om regeringen ville att dessa uppdrag skulle fortgå och verksamheten fortlöpa när det gäller klimatanpassning på centrala myndigheter skulle man inte ha skrivit "avvecklar" i budgetpropositionen. Då hade man till exempel kunnat skriva att man flyttar medlen från utgiftsområde 20 till utgiftsområde 1 när det gäller länsstyrelserna för att stärka anslagen till länsstyrelsernas arbete med att samordna klimatanpassning. Men så såg inte budgeten ut. Det står klart och tydligt att man avvecklar medel till MSB och länsstyrelserna när det gäller klimatanpassning.

Om regeringen vill att dessa uppdrag ska fortgå måste regeringen omgående återkomma med en ändringsbudget där medel skjuts till så att myndigheterna kan betala lön till de personer som arbetar med dessa frågor. Risken är överhängande att myndigheterna nu förlorar personal och att det blir stora luckor i klimatanpassningsarbetet runt om i landet.

Min fråga lyder: Vilka är motiven bakom att regeringen valde att avveckla anslaget för klimatanpassning hos MSB och länsstyrelserna?

Fru talman! Om man kunde lösa alla problem endast genom att lägga pengar på dem hade många problem här i världen varit lösta för länge sedan, särskilt med tanke på hur den tidigare regeringen bedrev finansieringen av exempelvis klimatanpassningsarbete. Man såg till att lägga 75 miljoner 2020 och 24,9 miljoner 2021, och nu lägger den här regeringen alltså 507 miljoner för kommunerna att söka för arbetet med klimatanpassning.

Det var välkommet att Miljöpartiet själva var väldigt pådrivande och framhöll att det behövs pengar för det lokala arbetet med klimatanpassning. Men när regeringen väljer att arbeta vidare med stora summor för kommunerna att söka så att de kan genomföra arbetet med klimatanpassningsåtgärder väljer man att vilseleda den svenska befolkningen genom att påstå att regeringen avvecklar allt arbete för klimatanpassning.

Vi hade, fru talman, för några veckor sedan en särskild debatt om klimatanpassning här i kammaren, och jag noterade tydligt hur ledamotens språkrör inte kunde svara på frågorna om påstådda minskningar av de anslag jag talar om, anslag 2:2 inom utgiftsområde 6. Man påstod i stora kvällstidningar att regeringen skär ned på klimatanpassningsarbetet trots att vi inte hade gjort det, och man kunde inte redogöra för varifrån man fått dessa siffror. Jag kan endast beklaga, fru talman, att man väljer att vilseleda när det finns olika summor och siffror att titta på i olika budgetar.

Men faktum kvarstår. År 2020 satsade man 75 miljoner på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. År 2021 satsade man 24,9 miljoner på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Och 2022, då det som vi alla vet var M:s, KD:s och SD:s budget som gick igenom i kammaren, satsades plötsligt 520 miljoner. Detta är ett arbete som nu fortgår, och vi växlar till och med upp från det föregående året med tuff ekonomi, då vi satsade 482 miljoner kronor. Nu återgår vi till 507 miljoner kronor, vilket budgeterats för nästa år, 2025 och 2026. Det är 507 miljoner kronor som finns tillgängliga för våra kommuner att söka för att genomföra dessa insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att kunna bistå dem finns många myndigheter tillgängliga. Vi har 32 olika myndigheter som arbetar med uppdraget att klimatanpassa hela vårt land. Och vi har två myndigheter som arbetar särskilt med detta. Det är SGI, som genomför riskkalkyleringar, och MSB, som tillhandahåller stora summor för kommunerna och även på andra sätt bidrar i detta. Dessutom arbetar länsstyrelserna med detta.

Att välja att endast fokusera på de förändringar som gjorts av de summor som finns att tillgå i anslag 1:10 inom utgiftsområde 20 är helt enkelt att vilseleda svenska folket. Det finns 507 miljoner tillgängligt för alla kommuner i Sverige att söka. Det finns 32 myndigheter som är tillgängliga för att bistå i arbetet. Och att länsstyrelserna och MSB har mindre att tillgå för att anställa tjänstemän som arbetar med detta är inte den stora puckeln.

Den stora förändringen för klimatanpassningsarbetet i Sverige är att kommunerna har pengar att söka för att genomföra insatserna på plats. Den här regeringen kämpar för att vi ska fortsätta göra det.

Fru talman! Jag känner till att det finns resurser för kommunerna att söka i regeringens budget, och det är bra. Där är vi inte oense.

Det denna interpellationsdebatt handlar om är just anslaget 1:10 inom utgiftsområde 20, för det är resurser som går till centrala myndigheters arbete med klimatanpassning. Att bara säga att det finns en massa myndigheter att tillgå för kommunerna är inte att respektera och se vad dessa myndigheter faktiskt har jobbat med. I beskrivningen av vad dessa anslag ska ha gått till framgår tydligt att det handlar om karteringar, konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner avseende flera olika typer av klimatrelaterade risker och att länsstyrelserna har arbetat med att samordna det lokala och det regionala klimatarbetet.

Länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare har till exempel upphandlat skyfallskarteringar för tätorter. Särskilt små kommuner på landsbygd och i glesbygd har inte resurser att upphandla denna typ av skyfallskarteringar. När länsstyrelserna har samordnat den typen av arbete så att kommunerna har underlag kan dessa sedan söka pengar från MSB för att göra insatser.

Men om det inte finns ett centralt arbete hos myndigheterna med att göra karteringar och riskhanteringsplaner eller med att samordna och stödja kommunerna har kommunerna inte förutsättningar att effektivt söka medel för effektiva klimatanpassningsåtgärder. Det är detta jag vänder mig emot, och jag vill verkligen få svar på vilka motiven är bakom att regeringen avvecklar centrala myndigheters arbete med klimatanpassning i budgeten. Det handlar inte om de pengar som finns tillgängliga för kommunerna att söka, utan det handlar om centrala myndigheters arbete med att samordna och leda klimatanpassning på lokal och regional nivå och ta fram karteringar, konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner avseende klimatrelaterade översvämningar, skyfall, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder samt utveckla arbetet med samhällsskydd och beredskap med avseende på klimatets förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Denna typ av underlag behöver nämligen hela samhället för att kunna göra effektiva klimatanpassningsinsatser. Har vi inte den typen av karteringar och underlag, och har vi inte stöd i samordningen mellan kommunerna på lokal nivå och sakmyndigheterna på nationell nivå, får vi inte ett effektivt genomförande av klimatanpassningsarbetet i landet. Det är just dessa medel som regeringen har avvecklat i budgetpropositionen för 2024.

Jag undrar därför: Varför? Vilka är motiven bakom att regeringen avvecklar just centrala myndigheters arbete för klimatanpassning?

Fru talman! Om ledamoten hade bemödat sig att lyssna noggrannare på mitt svar hade hon hört att jag tydligt påpekade att det finns uppdrag till våra myndigheter att arbeta med detta. Det finns uppdrag till länsstyrelserna att arbeta med detta. Det har inte försvunnit. Klimatanpassning är fortsatt ett område som länsstyrelserna har i uppgift att arbeta med. Dessa beslut innebär inte att vi ändrar länsstyrelsernas uppgifter. Det framgår i förordningen för myndigheternas klimatanpassningsarbete.

Detta är en diskussion om medel. Om det är pengarna som gör skillnaden, hur kommer det sig att man påstår att den regering som satsar 507 miljoner på kommunernas klimatanpassningsarbete inte skulle genomföra klimatanpassningsarbete lika bra som den tidigare regeringen, där ledamotens parti ingick? Den regeringen satsade 24,9 miljoner på ett år.

Det är inte så glasklart som ledamoten vill göra gällande att man genom att sänka anslaget helt enkelt förstör, ruinerar och drar undan alla uppdrag som utförs på detta område i Sverige. Vi har SMHI, som utför ett arbete jag redogjorde för i mitt svar. Vi har SGI, som gör riskbedömningar på ett fullgott sätt. Vi har MSB, som jag redogjorde för i mitt svar. Deras verksamhet, som anslaget har finansierat, bedöms fortfarande vara möjlig att genomföra inom myndighetens befintliga finansiering. Detta är de bedömningar som ligger till grund.

Den här regeringen ägnar sig inte, som oppositionen, åt att slänga sig med belopp på hundratals miljarder för att magiskt lösa problemen. Det gäller att lägga skattepengarna där de gör allra störst nytta. Vi vet, fru talman, att klimatanpassningsarbete är ett lokalt arbete som kommuner genomför i gott samarbete med SMHI:s kunskapscentrum, med SGI:s riskbedömningar och med den stora summa pengar som finns att tillgå hos MSB. Just därför ser vi till att dessa pengar nu finns där. Till skillnad från den tidigare regeringen, som lade 24,9 miljoner när Miljöpartiet senast fick igenom sin budget i denna kammare, lägger den här regeringen 507 miljoner på detta.

Om man tittar på utvecklingen av de totala siffrorna och inkluderar de anslag som ledamoten väljer att fokusera på och dessutom inkluderar det fantastiska arbete som sker i Sverige med att specifikt vidta åtgärder för att ras- och skredsäkra längs Göta älv, som ju är en särskilt känslig plats, kan man se att det år 2020 låg 263 miljoner totalt inom dessa tre olika forum och att det 2021 låg 295,9 miljoner. Sedan skuttar det kraftigt uppåt när M, KD och SD fick igenom sin budget i kammaren. Med den här regeringen har vi över 700 miljoner att tillgå för klimatanpassningsarbete i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är inte en politisk fråga där vi inte är överens, utan detta är en politisk fråga där vi alla ser vikten av att säkra vårt land för de kraftiga väderskiftningar som kommer att ske framöver på grund av klimatförändringarna. Det är ett arbete som 32 olika myndigheter i vårt fantastiska, avlånga land bidrar till att genomföra, och det är ett arbete där det finns medel att tillgå, även om det inte är just på det sätt som Miljöpartiet uppenbarligen önskar.

Fru talman! Min fråga rörde motiven bakom att regeringen avvecklar centrala myndigheters arbete med klimatanpassning samtidigt som vi befinner oss i en klimatkris. Flera svenska kommuner har bara i år upplevt allvarliga konsekvenser till följd av extremväder som översvämningar, ras och skred.

Klimat- och miljöministern hänvisar till att uppdragen finns kvar. Det är glädjande att höra, och jag hoppas att de kommer att finnas kvar i regleringsbrev och instruktioner även framöver. Men för att det ska bli någon verkstad behövs också personal som arbetar med dessa uppdrag. Därför ber jag klimat- och miljöministern att återkomma till riksdagen med en ändringsbudget där detta centrala arbete tilldelas resurser.

Som klimat- och miljöministern nämnde är det flera myndigheter som jobbar med klimatanpassning: SMHI, MSB, SGI, Boverket med flera. Alla myndigheter har fått uppdrag gällande klimatanpassning just för att de fyller centrala funktioner i det nationella arbetet med klimatanpassning. Det gör även MSB:s arbete med karteringar och riskhanteringsplaner och även länsstyrelsernas arbete med att samordna klimatanpassningen.

Jag har inte fått något svar från klimat- och miljöministern om motiven bakom att man avvecklar just dessa medel till just dessa myndigheters arbete med klimatanpassning. Därför kvarstår frågan: Vilka är motiven till att man avvecklar länsstyrelsernas och myndigheternas arbete med klimatanpassning i budgeten? En följdfråga är: Kommer vi att få se att ministern återkommer till riksdagen med en ändringsbudget, så att personal faktiskt kan få lön för att jobba med dessa uppdrag?

Fru talman! Låt mig fatta mig kort. Politik handlar om prioriteringar - antingen är vi i en situation där kommunerna inte har stabila medel att tillgå för klimatanpassningsåtgärder eller så är vi i en situation där länsstyrelserna har precis lika mycket pengar att tillgå som de hade under de år då Sverige hade en väldigt stark ekonomi. Vi kan alla se på Sveriges statsbudgetar och se vad som hände år 2022. Det var ett valår, och det var väldigt mycket pengar som skulle kastas ut ur kassan. Vi är inte i det läget nu. Att spä på inflationen är inte klokt.

Anledningen till att man omfördelar medel är helt enkelt att man vill stärka det arbete som sker. Man ser var det finns behov av prioriteringar. Varje gång jag träffar kommuner som sliter med att klimatanpassa sina ytor talar de om vikten av förutsägbarhet, av att det finns goda medel att tillgå och av samordning och samarbete. Då är det viktigt att man inte minskar anslagen till de insatser som ska ske på plats i våra kommuner. Som ledamoten väl är medveten om är klimatanpassning ett lokalt arbete. Det sker med stöd av våra myndigheter, absolut, men själva anpassningsarbetet måste utföras lokalt. Därför är jag väldigt glad över att regeringen i den kommande budgeten ökar medlen för våra kommuner att genomföra sådana här insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan se på det arbete som sker kring Göta älv. Det är en fantastisk framfart i klimatanpassningsåtgärderna. Man använder naturbaserade lösningar. Man återvinner. Det är ett fantastiskt arbete som pågår. Man kan genomföra det för att det finns en förutsägbarhet i att pengarna finns där. Det är därför det är så viktigt att vi inte skiftar i de medel som finns att tillgå för våra kommuner, som är de som genomför klimatanpassningsarbetet, utan att man helt enkelt får prioritera där.

Vi kommer att göra allt vi kan för att alla våra myndigheter och länsstyrelser på ett fullgott sätt ska kunna genomföra de uppdrag som de har. Men man kan inte ge allt till alla, särskilt inte i ekonomiskt dystra tider.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.