Åtgärder mot utländska stöldligor

Herr talman! Mikael Oscarsson har frågat mig om jag avser att införa ett snabbspår för personer som söker asyl från "säkra länder", om jag delar polisens problembeskrivning i en artikel som han hänvisar till samt vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta gällande den problematik som beskrivs.

I sin fråga hänvisar Mikael Oscarsson till att problemet med utländska stöldligor ökar, och det anges att många av brottslingarna söker asyl i Sverige under falsk identitet.

När det gäller frågan om snabbspår för asylsökande från "säkra länder" finns det möjlighet för Migrationsverket att prioritera ansökningar som bedöms vara uppenbart ogrundade. Beslut om avvisningar i dessa ärenden kan verkställas innan de vinner laga kraft. Den genomsnittliga handläggningstiden för uppenbart ogrundade ansökningar var ca 31 dagar under januari till maj i år.

I regleringsbrevet för 2016 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att förkorta handläggningstiderna för asylansökningar. Som svar på uppdraget gjorde Migrationsverket förändringar i skyddsprocessen under 2016. Det innebär att inkomna ärenden sorteras utifrån ärendets inriktning för att effektivisera handläggningen. Till exempel sorterar Migrationsverket ut ärenden från länder med hög avslagsfrekvens och där det är möjligt att arbeta för att de sökande snabbt ska kunna återvända till sitt hemland. Dessa ärenden ska alltid prioriteras. Den nya processen ska vara fullt genomförd under 2017.

EU-kommissionen har också 2015 lagt fram ett förslag om att det ska finnas EU-gemensamma listor över länder som bedöms som säkra ursprungsländer och vilkas medborgare kan hanteras i påskyndade förfaranden. Sverige har välkomnat förslaget, och förhandlingarna kring detta pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den andra delen av frågan om internationella brottsnätverk som kommer till Sverige för att begå olika typer av stöldbrott är det en kriminalitet som är etablerad i Sverige sedan många år. Insatser mot den här brottsligheten är ett viktigt och strategiskt utvecklingsområde i Polismyndighetens brottsutredande verksamhet. Exempelvis införde Polismyndigheten under 2016 en nationell modell för brottssamordning, som bedöms ha ökat polisens förmåga att identifiera och ingripa mot mobil organiserad brottslighet som rör sig över stora geografiska områden.

Även det brottsförebyggande området är naturligtvis viktigt. I budgetpropositionen för 2017 avsattes 25 miljoner kronor årligen för att inrätta regionala brottsförebyggande samordnare vid länsstyrelserna. I uppdraget ingår att bidra till förbättrad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer. Länsstyrelsesamordnarna kan spela en viktig roll i kommunöverskridande insatser, till exempel när det gäller olika regionala brottsfenomen såsom stöldligor.

Detta är naturligtvis områden som regeringen följer mycket noga.

Herr talman! Tack för svaret, justitieministern! Bakgrunden till min fråga är att detta tyvärr är ett växande problem. Nationella operativa avdelningen, NOA, gjorde 2016 en rapport. Den visar att det kan vara så att utländska ligor står för uppemot 50 procent av bostadsinbrotten i Sverige. Rapporten byggde på fem års informationsinsamling och tar upp brottsnätverk från Litauen, Polen, Rumänien och Georgien.

Stockholm drabbas, Malmö drabbas, landsbygden drabbas och Uppsala drabbas. UNT har bland annat visat att dessa professionella ligor ger sig på upp till tio villor i ett svep en förmiddag. Det är en förtrupp som kollar upp, och sedan kommer man in och kan då klara upp till tio villor i ett svep. Det är väldigt lönsamt. Jag talade med en av spaningsledarna i går på underrättelseenheten på NOA, som berättade att man tjänar 300 euro per dag. Det är nästan 3 000 kronor på en dag. Det är väldigt lönsamt.

Vart går varorna någonstans? Det visar sig enligt rapporten att en hel del går till Georgien i södra Kaukasus. I ett enda ärende skickades 60 ton med stöldgods till ett värde av nära 100 miljoner från Sverige till Georgien. Polisen säger att många brottslingar från Georgien söker asyl i Sverige under falsk identitet. De kan vara här lagligt under en tid medan deras asylärende utreds, men ingen vet vilka de egentligen är.

Detta är en av pudelns kärnor. Är det rimligt att man på fredagen begär asyl och på måndagen börjar med fullskalig brottslighet, och det blir som en teflonpanna? Det är orimligt. Är det så att man begår brott är man inte seriös. Då har man inte i Sverige att göra och ska bli utvisad. Det borde då åtminstone bli ett snabbspår. Det borde vara ett snabbspår från början. Vi vet att 99 procent, kanske till och med 99,5 procent, från exempelvis Georgien blir utvisade. Då är det orimligt att vi ger dem möjlighet att obehindrat fortsätta detta. Det skapar en ohygglig otrygghet runt om i landet.

Nu har det blivit ännu tuffare. Den 28 mars 2017 upphörde viseringstvången för personer från Georgien. Det är sannolikt någonting som gör det ännu lättare att begå den här typen av brott. Även om det är viseringsfrihet borde man bli utvisad om man blir ertappad med den här typen av brottslighet. Även om man har turistvisum eller liknande är det inte seriöst om man blir tagen för sådan grov brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är någonting som också driver annan typ av brottslighet, människohandel och liknande. Ministern säger i sitt svar att Migrationsverket kan prioritera ansökningar som bedöms vara ogrundade. Men det sker inte alls i den omfattning som skulle behövas.

Min fråga är: Vad gör ministern och regeringen för att se till att det blir mindre attraktivt för dessa stöldligor att agera i Sverige? Just nu är det alldeles för enkelt. Var gör regeringen för att göra det mindre attraktivt att verka i Sverige?

Herr talman! Mikael Oscarsson tar upp en mycket viktig fråga. Jag är säker på att vi kan göra mer än vad vi i dag gör. Under de dagar när jag förberett mig för den här debatten har jag haft anledning att titta på vad vi gör och vilka metoder vi skulle kunna utveckla här.

Till att börja med är det rätt att en stor andel av inbrotten utförs av utländska stöldligor. Mikael Oscarsson nämner 50 procent. Jag tror att bedömningen är 30-50 procent av bostadsinbrotten. När det gäller de länder som det handlar om är det framför allt länder som Litauen, Polen och Rumänien. Här finns också Bulgarien, Estland och Lettland. I de länderna är de EU-medborgare. De är inte asylsökande i den delen. Jag vill peka på problematiken att de kan utnyttja den vanliga fria rörligheten inom EU för att kunna stjäla. Det är naturligtvis helt oacceptabelt.

Vi behöver utveckla polismetoderna. Jag besökte polisen i Östersund för bara någon månad sedan. De kunde vittna om hur de med den nya polisorganisationen har kunnat följa och kartlägga den här typen av stöldligor mycket bättre nu än vad de kunde tidigare med den gamla polisorganisationen, och då handlar det om norra Sverige. Det är vad jag talar om i mitt svar när det gäller polisens brottssamordning. Där finns naturligtvis ännu mer att göra. Men jag tycker ändå att polisen tar det på stort allvar.

Antalet bostadsinbrott generellt sett har inte ökat de senaste åren. Om vi går ungefär 15 år tillbaka ligger det på ungefär 30 000 bostadsinbrott per år, 40 000 om vi också inkluderar fritidshus. Det är klart att det är ett stort problem. Vi måste försöka göra mer för att utveckla polisarbetet på ett sådant sätt att vi kan bekämpa den här typen av brottslighet.

De flesta i de utländska stöldligorna är alltså inte asylsökande, utan de opererar från länder som är EU-medlemmar - men också, som Mikael Oscarsson påpekar, från Georgien. Det finns uppgifter om att det finns de som missbrukar asylsystemet på det sättet.

Då ska jag säga att antalet asylsökande från Georgien har minskat på senare år. Vi hade en topp 2014-2015 med 800-900 asylsökande per år. År 2016 var det drygt 700, så vi har sett en minskning.

Det är inte heller så som Mikael Oscarsson far efter att avskaffandet av viseringskravet har lett till en ökning av antalet asylsökande. Faktum är att sedan den 28 mars i år har antalet asylsökande från Georgien minskat ytterligare. Jag tror att det var 40 i april och 50 i maj. Vi ser alltså inte den utveckling som Mikael Oscarsson befarar.

Men även om vi inte ser den utvecklingen är det naturligtvis oacceptabelt om människor utnyttjar asylsystemet på det sätt som beskrivs. Då måste vi som en del i arbetet fortsätta att snabba på handläggningstiderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har haft långa handläggningstider under ett par år till följd av den stora flyktinginströmningen 2015. Nu minskar handläggningstiderna. Vi kommer under nästa år att vara tillbaka på normala handläggningstider på i genomsnitt tre till fyra månader.

Handläggningstiden minskar också för de georgiska ärendena. Från 2016 till 2017 har handläggningstiden för de georgiska ärendena minskat med 30 procent. En del av ärendena hanteras i det snabbspår som finns inom ramen för de uppenbart ogrundade ärendena. Där är handläggningstiden som sagt 31 dagar.

Sammanfattningsvis måste vi fortsätta utveckla polisarbetet, försöka stävja missbruket av asylsystemet och pressa tillbaka handläggningstiderna. Det tror jag är viktiga åtgärder för att komma till rätta med detta.

Herr talman! I min hand håller jag en rapport från Nationella operativa avdelningen från slutet av förra året. Där fastslår man att det här hänger ihop - den omfattande stöldverksamheten hänger ihop med att man har skapat en brandvägg. Det handlar om omfattande brottslighet där man använder bilmålvakter med samordningsnummer. Gärningsmännen bakom målvakterna utgör en viktig kapacitet för organiserad stöld och smugglingsverksamhet.

Här krävs ett politiskt beslut. Det ska inte vara tillåtet att utan särskilt tillstånd äga mer än ett fordon om man har ett samordningsnummer. Samordningsnumret, herr talman, är ju ett särskilt personnummer man kan få om man är här under en tid.

Det visar sig nu att det ägs en ohygglig mängd bilar. Det finns 512 samordningsnummer som man har tittat på som sammanlagt äger 28 897 fordon.

För att ta ett exempel: I torsdags för en vecka sedan stoppade Uppsalapolisen ett fordon. Det var en Golf, och det visade sig att Golfens ägare hade 9 133 000 i obetalda p-anmärkningar. Det finns fler exempel på det här. Man använder en kombination av bilmålvakter och samordningsnummer.

Det här måste vi komma åt, så frågan är: Tänker regeringen göra någonting? Är det rimligt att man med ett samordningsnummer kan äga mer än en bil? Är det rimligt att det som nu finns många fall där man äger 1 000, 2 000, 2 500, 3 000 bilar?

Det här används direkt i kombination, för när man åker fast "finns inte" bilens ägare. Det visar sig att de här länderna har stenkoll på sina fordonsägare, men i Sverige gör ansvarig myndighet inte någon bakgrundskontroll alls utan registrerar glatt de här.

En annan sak gäller gränskontrollen. När jag talar med poliser säger de att det inte finns någon gränskontroll att tala om. Det är ett jätteproblem. Vi har människor som kommer med färjan från Riga och från Finland. Naturligtvis borde man göra en gränskontroll och titta efter. "Titta! Här är 37 stycken som kommer till Sverige för 32:a gången. De har blivit dömda, men de kommer tillbaka igen." Det är pinsamt att Sverige inte kollar upp det här bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En sak till: Man kan använda en särskild teknik, ANPR, som handlar om att sätta kameror på polisbilar och vid gränskontrollerna och fota registreringsskyltar. Det här använder Norge, Danmark, Finland och Holland. Det gör att om en stöldliga som är uppe i Bodö och har en kampanj där kommer förbi Sverige vet vi att de är på väg in i Sverige.

Det är vanvettigt att Sverige inte använder den teknik som finns. Det här ett typiskt ärende som måste lösas politiskt. ANPR-systemen skulle kunna finnas på polisbilar och fånga upp de här bilarna. Vi skulle kunna stoppa en hel del av den här brottsligheten. Hur tänker regeringen när det gäller det här systemet?

Herr talman! Mikael Oscarssons interpellation handlade ju om bostadsinbrotten och de eventuella kopplingar som kan finnas till Georgien. Jag tyckte att jag svarade på den - att det handlar om att fortsätta pressa handläggningstiderna så att de som inte har asylskäl lämnar Sverige. Det är klart att begår man brott i Sverige ska man inte vara kvar i Sverige. Då ska man naturligtvis lämna vårt land. Något utrymme för andra tolkningar kan aldrig finnas.

Jag sa att handläggningstiderna för de georgiska ärendena har minskat med 30 procent. En del av de georgiska ärendena räknas som uppenbart ogrundade, och där har vi så pass kort handläggningstid som 30 dagar.

Jag vill också peka på en möjlighet som kan vara bra att känna till. Vi har faktiskt möjligheten att sätta människor i förvar. Individer som ägnar sig åt brottslig verksamhet i Sverige och har väldigt liten möjlighet att få asyl kan vi faktiskt sätta i förvar under väntetiden. Det sker också, men man kanske ska använda sig av den möjligheten ytterligare. Vi har alla ett intresse av att försöka begränsa och minska möjligheterna att missbruka asylsystemet.

Mikael Oscarsson tar nu upp frågan om registrering av bilar. Jag läser också tidningarna. Jag läste faktiskt UNT i morse och förstod att Mikael Oscarsson skulle ta upp den här frågan.

Nu är det här egentligen inte en justitiedepartementsfråga utan en näringsdepartementsfråga. Hur ser vi till att begränsa möjligheterna när det gäller hur många bilar som kan stå på en och samma person, och hur ser vi över om samordningsnummer används på det här sättet? Jag var i kontakt med Näringsdepartementet i morse för att se vilken process som görs där. Där görs nu ett arbete där man ser över möjligheterna att göra den typen av begränsningar.

Jag tror att vi ska ta ett ännu bredare grepp. Vi ska nog, tycker jag, gå igenom hela företeelsen utländska stöldligor och se om det finns ytterligare saker vi kan göra.

Mikael Oscarsson talar om gränskontroller. Så länge det gäller EU-medborgare råder fri rörlighet. När det gäller georgiska medborgare är det så att även om viseringskravet inte längre finns kommer du inte in i EU-området med mindre än att du har ett pass med biometriska uppgifter, alltså fingeravtryck och sådant. Man ska alltså inte skapa bilden att det är fritt fram för georgiska medborgare. Så är det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag tror faktiskt att vi skulle behöva ta ett bredare grepp om just de utländska stöldligornas framfart i Sverige och vända på alla stenar. Hur använder man sig av möjligheterna när det gäller till exempel registrering av bilar? Hur jobbar polisen för att följa de här ligorna? Kan det bli lättare - kan vi hitta metoder för att lättare komma åt den här verksamheten? Det är ett stort problem på många håll i landet. De här ligorna rör sig också ofta över ganska stora geografiska områden.

Sammanfattningsvis tycker jag att Mikael Oscarsson är inne på något som jag hoppas att vi kan jobba tillsammans med för att utveckla metoder för att bli bättre.

Herr talman! Tack för svaret och för erkännandet att det här är en viktig sak!

Jag tror att det är viktigt att se att det här hänger ihop, och det är viktigt att vi minskar attraktionskraften i att agera i Sverige.

Vi ser nu i polisens rapport att vi har ett system som har skapat möjligheter för dessa kriminella nätverk att ha en brandvägg och att detta hänger ihop med bostadsinbrott och kampanjer där en person åker i förväg och tittar ut lämpliga ställen att ge sig på. Man kan klara tio inbrott på en förmiddag och tjäna 300 euro, det vill säga 3 000 kronor, på en dag. Sedan använder man de här bilarna och de tillfälliga samordningsnumren; man äger uppemot 2 000-3 000 bilar.

Det farliga är att en barnfamilj kanske en vacker dag blir påkörd av en sådan här bil. Vad händer då? I Malmö visar det sig att var tionde bil ägs av denna typ av människor, som kanske inte ens finns i verkligheten.

Då måste regeringen agera. UNT har som sagt haft en serie; i dag har man artiklarna "Larmar förgäves om bilmålvakter" och "Fusket har ökat i åratal men stoppas inte". Det handlar just om denna typ av brottslighet, som tyvärr inte stoppas utan bara fortsätter.

Då krävs det att regeringen agerar, ger tillstånd för kameror och uppdrar åt de ansvariga myndigheterna att kolla upp mer och göra bakgrundskontroll så att vi kan förhindra att denna verksamhet växer och breder ut sig i Sverige och skapar otrygghet.

Herr talman! Jag tror att det finns en hel del man kan göra för att utveckla metoderna. Låt oss titta på dem, men låt mig bara säga att vi redan har gjort en del, till exempel när det gäller bilmålvakter.

För några år sedan utvidgade vi möjligheterna att beslagta bilar som det finns stora skulder på. Detta har fått väldigt god effekt på många håll. Man jobbar mer systematiskt med detta i Malmö, som Mikael Oscarsson nämnde.

Men det finns också något som kallas för Järvamodellen, där man använder sig av detta för att plocka undan sådana här bilar från gatorna eller från parkeringshus där de står övergivna. Detta har ibland varit i samband med de bilbränder vi har sett, som ibland kan vara rena försäkringsbedrägerier.

Vi har alltså utvecklat möjligheterna att beslagta bilar där det finns kopplingar till de här stora skulderna. Det finns säkert mer vi kan göra där. Vi har som sagt gärna en ny dialog med Näringsdepartementet om möjligheterna att begränsa hur många bilar man får ha registrerade i olika sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men när det gäller kopplingen till asylsystemet vill jag peka på att det handlar om att jobba med handläggningstiderna och fortsätta att förkorta dem. Vi måste också använda oss av den möjlighet som finns att sätta brottsliga individer i förvar under den tid de väntar på besked.

Därutöver måste vi som sagt fortsätta att utveckla polisarbetet. Polisiärt samarbete i landet är viktigt - det har vi blivit bättre på - men också samarbete med andra länder. Vi har ett gott samarbete med de övriga EU-länderna, men med ett land som Georgien, som ligger utanför EU, finns det säkert mycket att göra när det gäller underrättelseverksamheten.

När det gäller kamerorna, som nämndes sist, tog jag nu på morgonen emot en utredning där vi föreslås utvidga möjligheten att använda kameror för övervakning av särskilt brottsutsatta platser, till exempel.

Tack för en bra debatt! Vi kan säkert gå vidare med detta.

Överläggningen var härmed avslutad.