Åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck

Interpellationsdebatt 16 april 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 92 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr ålderspresident! Alexandra Anstrell har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit mot hedersrelaterat våld och förtryck och när jag förväntar mig att dessa åtgärder får effekt och ger ett Sverige utan hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare har hon frågat om jag tänker ta några initiativ för att alla barn ska få klä sig som de vill och inte på grund av kulturella och/eller religiösa påtryckningar och om jag tänker ta några initiativ för att tillsätta en utredning i syfte att införa slöjförbud i för- och grundskolan.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som medför stort lidande för dem som utsätts. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är en högt prioriterad fråga för regeringen, och 2016 beslutade regeringen om en nationell strategi och ett riktat åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Regeringen avser att presentera ett nytt samlat åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2021-2023.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit ett flertal åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Den 1 juli 2020 infördes ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, som kan ge fängelse i högst fyra år. Samtidigt infördes också en straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Det infördes även ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) föreslås bland annat att det ska införas ett särskilt hedersbrott. Betänkandet har remitterats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet.

En stärkt kompetens och ett väl fungerande samarbete mellan ansvariga myndigheter är nödvändigt för att bekämpa och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och för att de som utsätts ska få det skydd och stöd de har rätt till. Regeringen har därför beslutat om en särskild satsning för att öka kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck, och 180 miljoner kronor avsätts för detta ändamål under 2021.

Regeringen beslutade i december 2020 om ett myndighetsgemensamt uppdrag, under samordning av Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län, till Brottsoffermyndigheten, Linköpings universitet (Barnafrid - ett nationellt centrum för kunskap om våld mot barn), Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten att under 2021 bland annat ta fram en myndighetsgemensam vägledning för personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, skolväsen och polis för att förhindra och förebygga att barn lämnar landet för att giftas bort, könsstympas eller utsättas för olika former av hedersrelaterat våld eller tvång.

Vidare har regeringen gett Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Till det nationella kompetenscentrets uppgifter ska höra bland annat

att stödja kommuner och regioner i deras arbete att kartlägga förekomst av hedersvåld, planera verksamhet samt införa, följa upp och utvärdera kvalitetssäkrade arbetssätt och metoder för att förebygga hedersvåld och erbjuda stöd till enskilda utsatta

att regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige samt utvecklingen av samhällets insatser på området.

Rättigheterna i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som sedan den 1 januari 2020 gäller som svensk lag hänger samman och ska tolkas i relation till varandra som en helhet. Alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda.

Skolan möter alla barn och unga och har därför en unik möjlighet att göra skillnad. Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Att personal som arbetar i skolan har en skyldighet att anmäla till socialnämnden om de misstänker att ett barn far illa är redan tydligt, och det är viktigt att all personal känner till sitt eget ansvar.

För att utveckla arbetet i skolan med att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck har Skolverket tilldelats 11 miljoner kronor för 2021 till ett uppdrag att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet, inklusive förskolan, genom kunskapshöjande insatser och stöd till olika personalgrupper inom skolan och förskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 4 februari 2022. Vidare har skolans uppdrag när det gäller hedersfrågor förstärkts i och med att regeringen i februari 2021 beslutade om läroplansförändringar i det kunskapsområde som i dag kallas sex och samlevnad. Förändringarna i läroplanerna ska tillämpas från höstterminen 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För regeringen är det prioriterat att stärka barns rättigheter och bekämpa våld mot barn, inklusive alla former av hedersrelaterat våld och förtryck. Religionsfriheten är en mänsklig rättighet, men rätten att inte utsättas för våld är precis lika tydlig. Religionsfriheten kan aldrig användas som ett skäl för att utöva våld mot barn. Våld mot barn kan aldrig accepteras, och alla människor i Sverige ska kunna leva sina liv fria från förtryck.


Anf. 93 Alexandra Anstrell (M)

Herr ålderspresident! Tack för svaret, ministern!

Ett framtida Sverige behöver en utökad politik för frihet - en frihet för alla, där både kvinnor och män har förutsättningar att själva välja det liv de önskar. Då behöver vi stå upp för jämställdhet varje dag, och vi behöver stå upp för frihet varje dag.

Jag tänker att den självklara utgångspunkten är att varje individ själv bestämmer över sin kropp och sin sexualitet, sin klädsel och så vidare. Problemet i dag är dock att det här i Sverige har vuxit fram parallella samhällen där en del av den svenska befolkningen lever i frihet och jämställdhet medan människor i andra områden begränsas och förnekas sina mänskliga rättigheter. På en del orter utsätts kvinnor och flickor för trakasserier, detta för att de inte följer uppsatta regler om klädsel, livsstil, vem de får träffa och så vidare - regler som man har satt upp i deras område.

Herr ålderspresident! Vi har alltså flickor och kvinnor runt om i Sverige vars livsval begränsas av deras familj och släktingar. De får inte klä sig hur de vill, de får inte röra sig fritt i samhället och de får inte heller gifta sig med vem de vill.

Det är 19 år sedan Fadime Sahindal blev dödad av sin egen pappa - skjuten i huvudet på nära håll - för att hon hade träffat en svensk man och ville välja själv vem hon skulle gifta sig med och vem hon ville älska. Fadime sa under sitt tal i den här byggnaden, i Sveriges riksdag, att vi inte skulle vända de här kvinnorna ryggen. Men jag skulle säga att vi under de här åren måste ha vänt väldigt många flickor och kvinnor ryggen.

Herr ålderspresident! Jag tänker att många saker har gjorts, som ministern räknar upp - och ändå kan vi runt om i Sverige se att hedersförtrycket ökar. Då måste man ju ställa sig frågan: Gör vi rätt saker, och gör vi tillräckligt av rätt saker?

Slöjan är i grunden en symbol för kvinnoförtryck. Att täcka hår och kropp görs för att flickor och kvinnor inte ska väcka begär hos männen. Kvinnor som utsätts för hedersförtryck vittnar om att kraven på att täcka sin kropp och sitt hår är en del av själva förtrycket. Vi moderater vill utreda ett slöjförbud i förskola och grundskola. Vi tycker att det är bättre att det är samhället som tar fajten för de här barnen - för de här flickorna och kvinnorna - än att fajten ska tas i varje enskild familj.

Ministern uttalade på frågestunden den 25 mars att det är regeringens "absoluta avsikt att se till att varje barn i det här landet har rätt att klä sig så som det vill - utan tvång, utan förtryck och utan hot om våld." Efter det valde jag att skriva den här interpellationen, för jag undrar: Hur ska ministern säkerställa det här? Uppenbarligen gör vi nämligen inte rätt åtgärder i dag. Vilka ytterligare åtgärder krävs? Detta är faktiskt ingenting jag får svar på av ministern, herr ålderspresident.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan är: Varför ska vi tillåta en symbol som kränker halva världens befolkning? Vi får nämligen inte vara så toleranta att vi tolererar de intoleranta. Är det så att vi har män som inte kan hålla fingrarna i styr för att en kvinna inte är täckt - för att hon inte har slöja - borde det ju vara de som stannar hemma.


Anf. 94 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr ålderspresident! När det gäller det sista är jag till hundra procent överens med ledamoten.

Hedersrelaterat våld och förtryck är oacceptabelt och måste bekämpas kraftfullt. Våldet och förtrycket är oförenligt med jämställdhet mellan kvinnor och män och flickor och pojkar, liksom med barnets rättigheter och hbtqi-personers rättigheter. Samhället måste agera kraftfullt mot alla former av hedersförtryck. Regeringen har agerat och kommer att fortsätta agera mot hedersnormer, hedersförtryck och hedersbrott.

Vad gäller frågan om slöja är utgångspunkten att flickor och kvinnor själva ska få bestämma vad de har på sig. Staten ska inte tvinga av slöjan från dem som bär den frivilligt, och lika lite ska den tvingas på någon. Ingen - allra minst barn - ska någonsin bära slöja mot sin vilja. Att kontrollera barns och elevers val av kläder kan i många fall vara uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck men är det inte i alla fall. Att någon bär slöja är inte heller en ensam indikator på huruvida denna är utsatt för hedersförtryck eller inte.

I det viktiga arbetet för att fånga upp barn som utsätts för hedersförtryck kan vi inte slarva eller tro att det finns genvägar, utan det måste till ett gediget arbete för att bryta med hedersförtrycket på riktigt. Skolan möter alla barn och unga och har därför en unik möjlighet att göra skillnad. All personal som arbetar i skolan har skyldighet att anmäla till socialnämnden om de misstänker att ett barn far illa, och det är viktigt att all personal känner till sitt eget ansvar.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att arbeta med just detta. Skolverket ska stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet genom kunskapshöjande insatser och stöd för olika personalgrupper inom skolan och förskolan. Sedan har vi elevhälsan, som utgör den yrkesgrupp i skolan som nämns i handlingsplanen mot könsstympning och i uppdraget till Socialstyrelsen att vidareutveckla kunskapsstöd. Med en samlad stärkt kunskap i dessa frågor kan elevhälsan stödja andra yrkesgrupper i skolan.

För att utsatta ska få det stöd och skydd de har rätt till är det också viktigt att yrkesverksamma i hela samhället har tillgång till rätt information, verktyg och kompetens kring gällande lagstiftning. Regeringen har därför beslutat om en särskild satsning för att öka kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck, och 180 miljoner kronor avsätts för detta ändamål under 2021.

Herr ålderspresident! Det här är åtgärder som tillsammans med många andra kommer att göra verklig skillnad för att motverka det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Det är välavvägda, konkreta och effektfulla åtgärder, men många av dessa åtgärder tar högerpartierna bort ur sina budgetar. Jag tycker att det är oroväckande att oppositionen är beredd att så lättvindigt skära ned på och backa gällande åtgärder som faktiskt gör skillnad i arbetet mot hedersförtryck och i stället fokusera på symboler, vilket har dålig och oklar effekt och slår mot hela grupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att fortsätta vidta kraftfulla åtgärder för att på alla plan bekämpa hedersförtrycket.


Anf. 95 Alexandra Anstrell (M)

Herr ålderspresident! Tack för förtydligandet, ministern!

Slöjan är faktiskt inget vanligt klädesplagg som den kavaj eller de byxor jag bär, utan slöjan är en symbol för ett synligt förtryck. Då måste man också agera utifrån det, tänker jag.

Den 13 april 2021 kunde man läsa i Dagens Nyheter om att Göteborgs stad nyligen har genomfört en studie som visar hur kriminella familjenätverk använder tvångsgifte för att utöka sin makt. Klaner tvingar folk att gifta sig med personer de inte vill gifta sig med - passande personer i andra familjer. Allt handlar om att utöka klanens territorium.

I DN den 7 april berättar en kvinna om sitt liv som bortgift och att hon nu äntligen tagit sig loss. Hon berättar om hur det var att komma till Sverige som fjortonåring, med en man hon blivit förlovad med. Han var 23. De hade flytt undan kriget i Iran och hade varit i Sverige i bara några månader. Hon berättar om möten hos socialtjänsten. Varje gång socialsekreterarna frågade henne någonting svarade hennes "man", som hon sedan var tvungen att gifta sig med. Det enda hon ville var att någon skulle prata med henne - se henne - men det hände aldrig. Hon hade en önskan om att bli sedd, att få träffa någon i enrum för att våga prata. Det hade kunnat bespara henne 18 års lidande. Det hade kunnat bespara henne ett liv i ett påtvingat äktenskap med konstant övervakning, psykisk misshandel och våldtäkter.

Det var många år sedan hon kom till Sverige. Men senast 2016 gjordes studien Är du gift? av Migrationsverket som identifierade 132 barn som lämnat uppgifter om att de är gifta. Alla var då eller hade varit barn utan vårdnadshavare i Sverige. Fyra av dem hade då hunnit fylla 18 år. Men det finns förmodligen ett ganska stort mörkertal av barn som har tvingats gifta sig som barn.

Trots att Sverige har infört lagskärpningar mot tvångs-, barn- och månggifte är det tydligt att det behövs mer åtgärder. Vad tänker ministern göra åt detta? Ministern har hänvisat till att Skolverket har fått 11 miljarder och så vidare och att det är viktigt att all personal känner till sitt eget ansvar, om jag citerar ministern rätt.

De satsningar som går till Skolverket kommer aldrig pedagoger i Jordbro tillhanda. De får ingen utveckling av det. Det står att det ska ske en utveckling på Skolverket. Men tiden går. Barnen blir utsatta för hemskheter som vi inte önskar någon, inte heller i andra utsatta områden.

Herr ålderspresident! Förra året mördades en 20-åring med ett 90-tal knivhugg på en buss i Kiruna. Nu är den skyldige dömd. Sönerna som var med har dömts till sluten ungdomsvård. Nu skriver tingsrätten att ett motiv för brottet har varit att bevara en persons eller en familjs heder.

Under den tid den nu mördade Reza Hoseini levde var han väldigt orolig. Han vände sig till polisen och socialtjänsten och hävdade att det handlade om heder. Ändå gjorde man bedömningen att det inte handlade om heder. Det var alltså förra året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När den negativa utvecklingen i Sverige går så fort, när så många blir utsatta, när man gör insatser men de inte leder till önskat resultat: Vilka insatser avser då ministern och regeringen att vidta? När kan vi se några resultat i rätt riktning?


Anf. 96 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr ålderspresident! Jag ska börja med att säga att det som ledamoten beskriver är precis de fruktansvärda konsekvenserna av det hedersrelaterade våldet och förtrycket.

Berättelserna om hur bemötandet från polisen, socialtjänsten och skolan varit pekar exakt på det som regeringen vill komma åt genom att satsa de pengar vi nu satsar på att få fram vägledning, stöd och möjlighet till bättre utbildning så att människor ska få rätt bemötande. Vi ska kunna fånga upp de barn och kvinnor som man kan misstänka utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Att bara säga till barn i skolan att de inte får bära slöja kommer inte att innebära den skillnaden. Den kvinna som ledamoten tar som exempel hade med stor sannolikhet inte blivit bemött annorlunda för att hon inte bar slöja. Vad vi däremot ser parallellt i samhället är hur kvinnor attackeras på stan, på bussen och på sin arbetsplats för att de bär slöja.

Om vi verkligen ska komma till rätta med hedersrelaterat våld och förtryck behöver vi gå på just förtrycket. När en i personalen i skolan möter ett barn som kan misstänkas vara utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck - antingen det beror på att barnet bär slöja eller på helt andra signaler - ska en orosanmälan upprättas för detta. Det gäller oavsett om barnet har slöja eller inte. Om vi menar allvar med att bryta med det hedersrelaterade våldet och förtrycket måste vi komma åt just detta och inte enbart slöjan.

Regeringen arbetar och kommer att fortsätta att arbeta varje dag för att bryta med det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Inget barn ska vara gift. Inget barn ska utsättas för kontroller när det innebär att leva i hedersförtrycket. Inget barn ska behöva kontrollera ett syskon som lever i hedersförtrycket.

Det här måste vi med gemensamma krafter bemöta varje dag. Då handlar det just om bemötande och att möta, fånga upp och stödja de personer som vi ser fastna i det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Där behöver vi lägga all vår kraft så att varje barn, varje ungdom som möter det förtrycket får det stöd de behöver i skolan, av socialtjänsten och av polisen.


Anf. 97 Alexandra Anstrell (M)

Herr ålderspresident! Tack, ministern, för svaret!

Ministern säger att man ska gå på förtrycket. Jag menar att slöjan är en del av förtrycket. Det menar de som jag har varit i kontakt med är en del av förtrycket, att de måste ha den på sig. Jag tycker att det är raljant av ministern att framställa det som att vi moderater skulle tro att den enda lösningen är ett slöjförbud. Det krävs naturligtvis en palett av saker. Men vi tror att det är en viktig del just för att gå på förtrycket.

I våra skolor och förskolor ska barn fostras till demokratiska medborgare. All utbildning ska enligt skollagen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då tänker jag att vi måste vara oerhört tydliga med att svensk lag och mänskliga rättigheter gäller alla, att det inte finns några undantag oavsett vem man är och var man kommer ifrån, oavsett vilken religion man har eller vilken kultur man kommer ifrån.

Det är märkligt att vi tillåter förtryck av småflickor som tvingas täcka håret och gå i heltäckande kläder. Det sexualiserar flickor i tidig ålder och lägger ansvaret för mannens brister på dem, små flickor eller kvinnor. Håller inte ministern med om att det är väldigt märkligt?

Frihet och ansvar att själv kunna påverka sin vardag och kunna försörja sig själv är grunden till jämställdhet. Vi moderater vill nå ett samhälle där alla människor ges samma möjlighet att nå sin fulla potential. Då behöver vi stå upp mot kvinnoförtrycket och aldrig någonsin acceptera de parallella samhällen som vi ser har vuxit fram i hela Sverige. De breder ut sig, inte bara i min hemkommun Haninge utan i hela Sverige.

Håller inte ministern med om att det vore bättre om samhället tar fajten i stället för att varje enskild flicka ska behöva ta fajten i sin egen familj?


Anf. 98 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Herr ålderspresident! Religionsfriheten är en mänsklig rättighet, precis som så många andra mänskliga rättigheter. Även att ge uttryck för religion är en mänsklig rättighet. Det är också en rättighet för barn enligt barnkonventionen.

Att däremot tvingas att ge uttryck för religion är inte någonting som något barn ska behöva utsättas för. Som jag sa i mitt svar kan det aldrig användas som ursäkt för våld mot barn. Men de barn som väljer att uttrycka sin religionstillhörighet har en rättighet att göra det enligt barnkonventionen. Att barn tvingas att bära en religiös symbol och lever i hedersförtryck och våld ska samhället däremot aldrig någonsin acceptera.

Nej, jag tycker att vi aldrig ska acceptera att flickor tvingas leva under hedersförtryck eller tvingas bära slöja. Däremot är jag beredd att försvara deras rättighet att välja att bära slöja.

Det vi behöver säkerställa är att skolan klarar att se skillnaden och erbjuder de flickor som behöver hjälp ut ur hedersrelaterat våld och förtryck den hjälp de behöver men också tillerkänner de flickor som väljer att bära religiösa symboler samma rätt till slöjan som judiska flickor har till davidsstjärnan eller som kristna flickor har till korset.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:621 Åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck

av Alexandra Anstrell (M)

till Statsrådet Märta Stenevi (MP)

 

Oron för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är stor just nu bland dem som jobbar med hedersfrågor. Det senaste årets pandemi har påverkat unga kvinnor som utsätts för hedersförtryck mycket negativt, visar bland annat en kartläggning som kvinnojouren Lund genomfört. Hedersvåld och förtryck frodas – och Sverige sviker.

Ett framtida Sverige behöver en utökad politik för frihet. En frihet för alla, där både kvinnor och män har förutsättningar att själva välja det liv de önskar. Då behöver vi stå upp för jämställdhet varje dag. Den självklara utgångspunkten är att varje individ själv bestämmer över sin egen kropp och sin egen sexualitet.

Men i dag har vi i Sverige parallella samhällen där en del av den svenska befolkningen lever i frihet medan människor i andra områden begränsas och förnekas sina mänskliga rättigheter. På en del orter utsätts kvinnor för trakasserier för att de inte följer uppsatta regler om klädsel och livsstil som män i deras bostadsområde satt upp. Vi har flickor och kvinnors vars livsval begränsas av deras familj och släktingar. De får inte klä sig hur de vill, inte röra sig fritt i samhället och inte heller gifta sig med vem de vill.

Slöjan är i grunden en symbol för kvinnoförtryck; att täcka hår och kropp görs för att inte flickor/kvinnor ska väcka begär hos männen. Kvinnor som utsätts för hedersförtryck vittnar om att kraven på att täcka sin kropp och sitt hår är en del av själva förtrycket. Ministern har på frågestunden den 25 mars 2021 uttalat att det är regeringens ”absoluta avsikt att se till att varje barn i det här landet har rätt att klä sig så som det vill – utan tvång, utan förtryck och utan hot om våld”.

Moderaterna vill utreda ett slöjförbud i förskola och grundskola. Vi tycker att det är bättre att alla i samhället tar fajten för de här barnen, flickorna och kvinnorna – i stället för att varje enskild ska behöva ta den fajten ensam hemma i sin familj. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:

 

  1.  Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit mot hedersrelaterat våld och förtryck, och när förväntar sig statsrådet att dessa åtgärder får effekt och ger ett Sverige utan hedersrelaterat våld och förtryck?
  2.  Tänker statsrådet ta några initiativ för att alla barn ska få klä sig som de vill och inte på grund av kulturella och/eller religiösa påtryckningar?
  3.  Tänker ministern ta några initiativ för att tillsätta en utredning i syfte att införa slöjförbud i för- och grundskolan?