Åtgärder för ökat återvändande

Fru talman! Arin Karapet har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Polismyndigheten i större utsträckning ska kunna utvisa personer med tvång.

För att kunna upprätthålla en human, rättssäker och långsiktigt hållbar migrationspolitik måste de som efter en rättssäker prövning av sina asylskäl fått ett avslagsbeslut återvända så snabbt som möjligt. Återvändandet ska i första hand ske frivilligt men annars med tvång.

Regeringen har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet, både det frivilliga och det som sker med tvång. Sedan 2014 har mer än 80 000 före detta asylsökande lämnat Sverige. Det är i genomsnitt över 1 100 per månad.

I flera regleringsbrev framgår att Polismyndigheten ska fortsätta arbetet med att verkställa fler beslut om av- och utvisning. Återvändandesambandsmän har placerats ut på ambassader i flera nyckelländer, bland annat Afghanistan. Förvarskapaciteten har utökats successivt sedan 2016 och uppgår nu till 528 platser, vilket är en ökning med drygt 100 procent sedan 2016.

Eftersom det är angeläget att återvändande i så stor utsträckning som möjligt ska ske på frivillig väg infördes 2017 en möjlighet för Polismyndigheten att återlämna ett ärende till Migrationsverket om det visar sig att personen vill medverka till ett frivilligt återvändande. Detta tillvägagångssätt frigör resurser för Polismyndigheten, som annars skulle behöva hantera ärenden som lika gärna kan hanteras av Migrationsverket.

Sedan 2018 har också Polismyndigheten fått utökade möjligheter att utföra arbetsplatsinspektioner, vilket har bidragit till att antalet sådana inspektioner har ökat och att polisen påträffar fler personer som håller sig undan.

Vidare har regeringen tillsett att det har gått att genomföra avvisningar och utvisningar med tvång till länder dit det tidigare varit svårt, till exempel Afghanistan och Marocko. Sambandsmän som på plats arbetar med att underlätta återvändandet har placerats ut på ambassader i flera nyckelländer. Regeringen fortsätter att ha en löpande dialog med relevanta ursprungsländer.

Vi stöder även det gemensamma arbetet med att stärka återtagandesamarbetet med dessa länder, som pågår på EU-nivå genom bland annat ingående av återtagandeavtal och andra överenskommelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan således konstatera att det under de senaste åren har vidtagits en rad åtgärder inom återvändandeområdet. Det har även förbättrat Polismyndighetens möjligheter att utföra sitt arbete med att verkställa avlägsnandebeslut.

Den rådande situationen med covid-19 medför särskilda utmaningar också beträffande återvändandet. Det gäller bland annat möjligheten att hålla personer i förvar och att verkställa beslut om av- och utvisning. Regeringen fortsätter att följa frågan.

Fru talman! Jag säger stort tack till migrationsminister Morgan Johansson för att han har tagit sig till kammaren i dag. Tanken var att vi skulle ha haft denna interpellationsdebatt i mars månad. Men då kom covid-19. Av den anledningen valde jag att skjuta upp interpellationsdebatten, så att regeringen kunde frigöra resurser till viktigare saker. Men detta var sista tillfället att ha debatten. Hade vi inte haft den nu hade jag varit tvungen att dra tillbaka interpellationen. Av den anledningen är migrationsministern här och svarar på min interpellation.

Just nu befinner vi oss i en situation där luftrummet är stängt. Eller det är inte stängt, men det sker inte mycket flygtrafik, eftersom vi har en pandemi över hela världen som skördar liv.

Men, fru talman, Riksrevisionen hade en dragning hos oss i socialförsäkringsutskottet om hur svensk återvändandeverksamhet har funkat sedan 98. Det var egentligen ingen dragning, utan det var en totalsågning av hur Sveriges myndigheter arbetar med just återvändande.

Låt mig bara ta ett exempel. Under 2019 verkställde svensk polis 3 417 utvisningar med tvång. Det kan jämföras med norsk polis, som verkställde 4 157. Sverige har, som känt, högst mottagande i Norden, det vill säga vi har ett högre mottagande av asylsökande än vad Norge har. Sverige har ungefär lika högt mottagande som våra nordiska grannländer tillsammans.

Fru talman! Morgan Johansson, migrationsministern, säger att över 80 000 har lämnat Sverige. Ja, men enligt riksdagens utredningstjänst borde minst det dubbla ha lämnat Sverige. Det finns vissa som har lämnat landet frivilligt eller som man inte har kunnat registrera, men Sverige bör ha kontroll över sin inre och yttre gränskontroll.

Vi kan titta på någonting annat. I Polismyndighetens årsredovisning ser man att det finns stora problem och kostnader med att ha en gränskontroll. Det medför krav på stora resurser. Är man ute i verksamheten och pratar med gränskontrollanter på fältet hör man att det finns ett problem. Alla poliser i yttre tjänst har inte tillgång till systemet Wilma, där man gör en slagning vid en inre eller yttre gränskontroll.

Detta medför bland annat att man inte jobbar effektivt operativt. Det innebär att ansvarskedjan fördelas inom myndigheten. Riksrevisionen har kritik mot att man har gamla datasystem. Det är trubbigt inom myndigheten. Systemen hos de tre myndigheterna, det vill säga Migrationsverket, Kriminalvården och Polismyndigheten, talar inte med varandra fullt ut. Det är gamla system. Det innebär att själva systemet har inbyggda fel och problem som gör att återvändandeverksamheten inte funkar som den ska.

Regeringen skriver regleringsbrev - det är så det funkar. Men sedan ska det också verkställas, och det ska funka operativt. Jag tror inte att migrationsministern och hans kansli skriver dåliga regleringsbrev, men regleringsbreven måste kunna verkställas i praktiken. Det är där jag har kritik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vilka åtgärder tänker migrationsministern vidta när vi som en nation, som ett Europa och som en värld har kommit över pandemin och när vi åter kan upprätthålla asylrätten? Det handlar alltså om att den som får ett ja får ett ja och att den som får ett nej får ett nej. När man har fått ett nej ska man snabbt återvända. En av grundpelarna för en reglerad invandring är att ett ja är ett ja och att ett nej är ett nej.

Fru talman! Först ska jag säga tack till Arin Karapet för flexibiliteten när det gäller interpellationsdebatten. Vi har ju behövt fokusera på en del andra saker under våren. Men det innebär faktiskt inte att utresandet eller återvändandet har avstannat i den här situationen. Vi har kunnat genomföra utresor även under denna vår. Jag tror att det i maj månad var så många som 200 utresor. Det ska man jämföra med en normal månad de senaste sex åren. Det har då varit ungefär 1 100 per månad. Även under denna vår har vi alltså kunnat genomföra ett stort antal utresor.

Sedan har Arin Karapet ett högt tonläge när det gäller Riksrevisionen. Nej, det var förstås ingen sågning. Riksrevisionen hade anmärkningar, och jag hade synpunkter - dessa jobbar vi med. Men sanningen är, fru talman, att Sverige jämfört med många andra länder är ett av de allra mest effektiva länderna när det gäller att genomföra utresor på riktigt. Det finns många länder som pratar om återtagande och utresor, men Sverige genomför dem faktiskt på riktigt.

Om man räknar från när ett återreseärende läggs upp till dess att det verkligen leder till en utresa ligger EU-genomsnittet på lite drygt 40 procent. För svensk räkning ligger det på lite drygt 60 procent i genomsnitt de senaste tio åren.

Sverige är ett av de länder som klarar av att göra flest återresor som andel av de ärenden som läggs upp, trots att vi ofta jobbar med länder som vi har haft svårt att samarbeta med. Det är det faktiskt många andra EU-länder som inte gör.

Arin Karapet nämnde siffran 80 000. Det stämmer: Det är 80 000 före detta asylsökande som har lämnat Sverige de senaste sex åren, alltså 1 100 i månaden.

Vi kan numera genomföra återresor till länder dit man tidigare inte kunde göra det. Marocko är ett sådant exempel. När vi tillträdde för fem år sedan var det nästan omöjligt att genomföra återresor till Marocko. Många kommer ihåg hur situationen såg ut i Nordstan i Göteborg och runt Centralen i Stockholm, där vi hade en del marockanska ungdomar som ofta hade drivit runt i Europa under många år. De var rätt illa däran på många sätt, kan man väl säga, och också väldigt brottsaktiva. Det var ett jättestort problem under de åren, delvis därför att vi helt enkelt inte kunde få till något samarbete med Marocko.

Det har vi nu, från och med 2017. Detta var en av de första frågorna som jag och före detta inrikesministern Anders Ygeman tog tag i när vi tillträdde 2014. Moderaterna brydde sig inte alls om det här under sin regeringstid, men när vi tillträdde tog vi de kontakter som behövdes, och nu har vi ett fungerande samarbete med just Marocko. Sedan 2017 har vi kunnat genomföra över 100 utresor per år till Marocko, nästan 400 sammanlagt under dessa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är nu också väsentligt färre marockaner som kommer till Sverige, för man vet att det finns risk för att bli hemskickad om man kommer hit. Detta är alltså en direkt effekt av vårt arbete i den delen.

Ett annat land var Afghanistan. Alliansregeringen brydde sig inte om att jobba med Afghanistan. Men vi fick till stånd ett återtagandeavtal med Afghanistan 2016 som nu fungerar bra, och förra året hade vi 450 återtaganden till Afghanistan.

Det innebär inte att allt är frid och fröjd, Tvärtom har vi några problemländer som vi måste fortsätta att jobba med, till exempel Iran, Irak och Libanon för att bara nämna tre. Jag kommer därför att ta initiativ till att bjuda in ambassadörerna för dessa tre länder för en fortsatt dialog kring hur vi kan fortsätta att fördjupa samarbetet så att de också i ökad utsträckning börjar ta emot sina egna medborgare när de avvisas från Sverige.

Fru talman! Vi har haft interpellationsdebatt i det här ämnet flera gånger, så ibland kan vi väl båda förutse vad den andra kommer att säga. Det är så det funkar.

Om jag får fortsätta på migrationsministerns svar, fru talman, så har regeringen drivit igenom två särlagstiftningar i form av två gymnasielagstiftningar. Delegationen för migrationsstudier har pekat på att bland annat den här typen av särlagstiftning gör att återvändandet går sämre.

Vi kan vara bäst i klassen i EU, och regeringen slår sig i all ära för bröstet och säger att 80 000 har lämnat landet sedan de tillträdde 2014. Ja, men riksdagens utredningstjänst säger att ungefär 160 000 skulle ha lämnat. Det innebär per definition att Sverige inte har koll på sin inre och yttre gräns.

Det är en sak vad alliansregeringen gjorde fram till 2014. Men svenska folket röstade fram en ny regering. Morgan Johansson är en del av den regeringen, och det innebär att hans regering är ytterst ansvarig för Sveriges inre och yttre gränskontroll.

Ja, nu har vi avtal med Marocko och Afghanistan, och jag vill önska Morgan Johansson lycka till i hans möten med just Iran, Irak och Libanon. Iran och Irak är två av de länder som Riksrevisionen pekar på där det är svårt med återvändandet. Där har vi moderater ett förslag om att man skulle kunna villkora biståndet.

Jag stannar där, för jag har inte så mycket tid kvar. Det finns en person bakom varje politiker, och jag vill önska Morgan Johansson en trevlig midsommar eftersom jag inte tror att vi kommer att ses innan dess. Han har tidigare har berättat om sin familj, och jag hoppas att de får spendera tid tillsammans, för det har varit några tuffa månader. Jag vill även önska talmannen en trevlig midsommar.

Fru talman! I sakfrågan påstår jag att Sverige i förhållande till övriga EU-länder har ett effektivt återvändande. Jag påstår inte att vi är bäst i klassen i EU; det vågar jag inte säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag vågar säga att vi de senaste tio åren haft en mycket högre andel av ärenden som läggs upp för återresa som också verkställs och att människor på riktigt får åka hem till de länder som de kommer ifrån om de har fått ett avslag. Det påstår jag. Jag pekar på Marocko, och jag pekar på Afghanistan. Jag säger också i dag att vi måste jobba vidare med Libanon, Iran och Irak och att jag kommer att ta initiativ i den delen.

Jag kommer också att ta initiativ när det gäller det europeiska systemet. Där är EU-kommissionen på väg fram med sitt migrationspaket. Vi har en tät dialog med ansvarig kommissionär, som är Ylva Johansson. Jag träffar henne i nästa vecka.

Där kommer jag även att ta upp utresefrågorna. Vi vet ju att Afghanistanavtalet för Sveriges räkning kom till i en miljö där EU agerade genom att lägga tryck på de länder som varit problem och som inte har tagit emot sina egna medborgare. Detta initiativ kallas för Joint Way Forward, och det gjorde att Sverige i det sammanhanget också kunde teckna ett bilateralt avtal med bland annat Afghanistan.

När ett nytt migrationspaket nu är på väg fram vill jag trycka på för att EU-kommissionen återigen ska ta tag i den här frågan, för det finns ett stort stöd bland medlemsländerna i detta. Vi kan identifiera en del av de länder som EU:s medlemsländer generellt sett har problem med och säga att vi måste öka trycket på just de länderna så att de tar emot sina egna medborgare, till exempel. En sådan dialog kommer vi naturligtvis att föra med kommissionen under de kommande veckorna.

Jag vill återigen påminna om att vi i Sverige har genomfört ganska starka insatser för att kunna lokalisera dem som uppehåller sig här illegalt och pekade då på arbetsplatsinspektionerna. Det finns oseriösa arbetsgivare som anställer folk som inte har rätt att vistas i Sverige och utnyttjar deras svåra belägenhet. De får jobba för 30 kronor i timmen och bo i en källare. Det är helt enkelt oacceptabelt, och det är bakgrunden bland annat till att vi 2018 ökade polisens möjligheter till arbetsplatsinspektioner. Vi fördubblade också sanktionsavgiften så att en arbetsgivare som anställer folk som inte har rätt att vara i Sverige och utnyttjar deras belägenhet nu får böta betydligt högre summor än tidigare.

Detta har sammantaget lett till att polisen har kunnat jobba effektivare. Det har också lett till att vi har fyllt upp våra förvarsplatser. Vi har fördubblat antalet förvarsplatser från lite drygt 200 till över 500, men vi har sett att även dessa platser har fyllts upp ganska snabbt. Vi behöver därmed öka även den kapaciteten, och Migrationsverket har ett sådant uppdrag.

Det här är ett problem som alla länder har. Sverige är inte Nordkorea. Vi har inga utresekontroller. Det finns ingen polis som står och kollar vem som åker ut ur Sverige. Vi har heller inte hermetiskt tillslutna gränser. Det har inget öppet västland, och därför får vi nog leva med att det ständigt kommer att finnas ett problem med att den som har fått avslag finns kvar i EU en tid. Därför måste vi se till att ha så effektiva medel som möjligt.

Hermetiskt tillslutna gränser skulle innebära en helt annan samhällsmodell, och en sådan kan i alla fall inte jag stå för. Det måste man också bära med sig.

Jag vill naturligtvis också passa på att tacka Arin Karapet för interpellationen och önska honom och hans familj en trevlig sommar framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan meddela migrationsministern att jag kommer att återkomma när riksdagen öppnar på nytt efter sommaren. Då kommer det frågor om hur myndigheterna ska samarbeta och hur Sverige blir mer effektivt i sin återvändandeverksamhet. Jag hoppas innerligt att Socialdemokraterna vågar sätta hårt mot hårt mot sina regeringskollegor i Miljöpartiet och se till att återvändande är en viktig del av vad den parlamentariska kommittén ska komma fram till.

Jag önskar åter alla i kammaren en trevlig sommar och att alla håller sig friska.

Fru talman! Jag har inget ytterligare att tillföra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.