Återställande av förmånsrätten

Herr talman! Per Bolund har frågat finansministern om han avser att verka för att förmånsrätten helt återställs som utlovats i regeringsförklaringen och i så fall när. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. För att företagen ska kunna låna pengar på bra villkor är möjligheten att lämna goda säkerheter av stor betydelse. Den nya företagsinteckningen som infördes för några år sedan innebar, enligt den utvärdering som har gjorts, en försämring i detta avseende. Regeringen har vid flera tillfällen aviserat att företagsinteckningens förmånsrätt ska återställas för att företagens möjlighet att låna på goda villkor ska förbättras. En utredning föreslog i höstas att företagsinteckningen skulle gälla i 75 procent av gäldenärens alla tillgångar i stället för som i dag i 55 procent av tillgångarna. Därigenom skulle värdet av inteckningen, sett som en genomsnittlig utdelning i en konkurs, i stort sett motsvara det som gällde för det gamla företagshypoteket. Anledningen till att någon större höjning inte skulle behövas är att företagsinteckningen gäller i all gäldenärens egendom, medan det tidigare företagshypoteket gällde endast i egendom i näringsverksamheten. Flera slag av tillgångar var dessutom undantagna, till exempel banktillgodohavanden, fast egendom och värdepapper. En majoritet av remissinstanserna föredrar dock en fullständig återgång till det tidigare företagshypoteket, det vill säga en säkerhet som gäller i 100 procent av vissa tillgångsslag. En sådan säkerhet anses av kreditgivarna vara mer värd och därmed kunna leda till att företagen får bättre kreditvillkor. Samtidigt kan tillgångar som hypoteket inte omfattar, till exempel fast egendom och värdepapper, nyttjas som säkerhet på annat sätt. På Justitiedepartementet har vi därför tagit fram ett nytt förslag som i allt väsentligt innebär en fullständig återgång till den förra ordningen. Förslaget har remitterats, och en proposition ska lämnas till riksdagen i maj.

Herr talman! Jag vill också tacka justitieministern för svaret. För oss i Miljöpartiet är det väldigt glädjande om det är så att förmånsrättsreformen kommer att återställas. Det är för tidigt att vara lycklig över det än så länge. Vi får se om regeringen verkligen kommer med ett sådant förslag. Det är väldigt bra i sådana fall. Miljöpartiet var ju emot den här reformen från allra första början och har kämpat emot den hela vägen, just därför att vi har sett den stora skada som den har orsakat, framför allt i regioner utanför storstäderna och för väldigt många företag. Vi kan därför bara beklaga att regeringspartierna tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gjorde upp om den här reformen från allra första början. Jag ser det tyvärr som en del i regeringens småföretagsfientliga paket tillsammans med till exempel borttagandet av de nedsatta arbetsgivaravgifterna och misslyckandet med regelförenklingen. Tyvärr är det här flera olika saker som regeringen har gjort eller inte har gjort som har drabbat småföretag i Sverige väldigt hårt. Jag tycker framför allt att det är obegripligt att det har gått så otroligt långsamt för regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag om att återställa den här misslyckade reformen. ITPS har gjort en väldigt bred genomgång av den här reformen och visat på att den brister i väldigt många aspekter. Man har konstaterat att de negativa effekterna klart överstiger de positiva. Man har konstaterat att kapitalförsörjningen för flertalet företag har försämrats. Det har funnits tecken hela vägen på att det här har varit en misslyckad reform. Redan i februari 2006 gick Miljöpartiet ihop med de borgerliga partierna i ett riksdagsbeslut där vi beslutade att återställa förmånsrättsreformen. Det var för två år sedan. Löftet återkom i alliansens valmanifest, och man hade också med det i regeringsförklaringen för ett och ett halvt år sedan. Därefter har det hänt mycket lite, vilket jag tycker är förvånande. Den långsamma hanteringen har försenat borttagandet av de destruktiva reglerna och kostat stora summor för hundratusentals småföretag och hindrat dem från att växa och utvecklas. Varför har regeringen agerat så oerhört långsamt i denna fråga med tanke på att vi hade ett beslut på det redan 2006? När regeringen sedan lyckas komma till något slags handling och tillsätter en utredning får den i uppdrag att komma med förslag om att förstärka företagens möjligheter till kapitalförsörjning och inte, som beslutet var i riksdagen, att återställa förmånsrätten. Därmed går man från vårt gemensamma beslut och försenar, helt i onödan, ett återställande av reformen. Jag har svårt att förstå varför regeringen hattat så i den här frågan. Varför har ni inte haft en klar och tydlig linje och följt det beslut som faktiskt fanns redan förra mandatperioden? På sätt hade man mycket snabbare kunnat ta bort reformen och i stället kunnat skapa bättre regler för landets småföretag. Jag kan konstatera att det i ministerns svar fortfarande finns frågetecken som behöver besvaras. Ministern skriver att man tar fram ett förslag som i allt väsentligt innebär en fullständig återgång. Där måste vi få ett förtydligande. Vad innebär det att det "i allt väsentligt" är en återgång? Varför kan regeringen inte sluta med hattandet och i stället återgå till den lagstiftning som gällde innan denna misslyckade reform infördes - utan sådana förbehåll som "i allt väsentligt"? Det behövs alltså ett förtydligande från regeringen om vad det innebär att det bara är "i allt väsentligt" som det kommer att bli en återgång. Varför inte en fullständig återgång? Jag tror att svenska småföretag är ivriga att få se en total återgång till de regler som gällde och som fungerade bra innan reformen genomfördes. Först när de får sådana försäkringar kommer de att kunna känna sig tryggare med att utveckla sina företag i framtiden.

Herr talman! Först vill jag rätta en del av historieskrivningen. Det är möjligt att Miljöpartiet haft rätt hela tiden. Det brukar ju alla partier tycka att de har. Men alla allianspartier röstade faktiskt inte för den reform som gjordes för några år sedan, utan det var en ohelig allians med ett av allianspartierna. De övriga var Miljöpartiets samarbetskompisar vid den tidpunkten. Sedan gjorde vi det gemensamma riksdagstillkännagivandet, det är helt riktigt. Varför har det tagit så lång tid, frågades det. Det är inte så att det i alla delar var bättre förr. Skälet till att reformen gjordes var att det fanns en del saker som kunde förbättras. Reformen var inte heller enbart negativ. Syftet var att underlätta rekonstruktion av företag i stället för att låta dem gå i konkurs, vilket naturligtvis är angeläget. En försämrad säkerhet för banken skulle också ge incitament för en mer noggrann kreditprövning och kreditövervakning. Genom en försämrad säkerhet skulle dessutom krediten styras till företag med god betalningsförmåga, det vill säga framtida vinst, i stället för till företag med sämre framtidsutsikter men med möjlighet att ställa säkerhet. Institutet för tillväxtpolitiska studier har tittat på effekterna och sett en och annan positiv effekt av det som gjordes. Det är alltså inte bara problemen som gör att vi måste ändra oss och ta ställning på nytt. Det är alltid viktigt att försöka agera så att man inte slänger ut barnet med badvattnet. Och då tar det lite tid. Det handlar inte om att bara damma av en gammal lagregel eller gamla beslut och säga att nu gör vi så här. Med tanke på att man inför den förra reformen diskuterade förarbetena i ett par decennier kan detta inte sägas ha blivit så oerhört långsamt hanterat. Vi kommer att lägga fram en proposition i maj som i alla väsentliga delar innebär ett återställande på det sätt som även Miljöpartiet är intresserat av. Nu frågar Per Bolund mig vad som inte ska återställas. Jag kan säga att den lilla reservation vi har i svaret handlar om detaljer som är mer eller mindre oväsentliga; det är fråga om detaljer och skönhetsfel helt enkelt. Det är inga sakliga skillnader, om jag säger så, såvitt jag sett av de underlag som kommit hittills. Man ska dock alltid reservera sig för att det kan finnas någon bokstav som är lite annorlunda. Skälet till att det tagit oss lite tid är alltså att vi vill ta vara på de erfarenheter och eventuella positiva effekter som vi tycker oss ha fått av den tidigare reformen. På så sätt leder det oss framåt. Det är, som sagt, viktigt med reformen som kommer i maj. Vi har lyssnat på remissinstanserna. Vi är angelägna om att arbeta på ett sätt som gynnar och stärker småföretagen, och det är roligt att Miljöpartiet också i den frågan stöder regeringen.

Herr talman! Det var lite motsägelsefulla besked i ministerns inlägg. Det ska vara detsamma som tidigare "i allt väsentligt". Det är bara i oväsentliga detaljer som det blir en skillnad jämfört med tidigare lagstiftning. Det blir trots allt, såsom jag tolkar det, en fullständig återställning av reformen. Samtidigt säger ministern att man ska lära sig av misstagen och göra förändringar. De två påståendena går inte riktigt ihop. Är det en fullständig återställning eller inte? Det vore bra med ett tydligt besked i den frågan. Om det nu blir en fullständig återställning, vilket vi hela tiden krävt och som majoriteten i kammaren också varit överens om, är det ännu mer obegripligt varför det tagit så lång tid att genomföra reformen. En fullständig återställning hade man kunnat göra genom att redan från början gå tillbaka till den tidigare lagstiftningen utan att gå omvägen via utredningar som fått tveksamma direktiv. Det har blivit två års väntetid helt i onödan. Vi vet att den nya regeringen hade en lång förberedelsetid redan innan man kom in i Regeringskansliet. Man förberedde många reformer. Om man hade haft ett riktigt engagemang i den här frågan hade man kunnat förbereda sig även på det området och ta fram förslag som man sedan snabbt kunnat genomföra. Det gjordes dock inte. I stället har man suttit och väntat väldigt länge - alldeles för länge, tycker jag. Ett ytterligare problem med reformen visas i ITPS-rapporten där det framkommer att reformen framför allt drabbat företag i glesbygd, i stödområden. Det måste vi verkligen ta hänsyn till, för det är de företagen som verkligen behöver vårt stöd och vår hjälp. De behöver inte en stjälpande reform som ju denna varit. För just de företagens skull tycker jag att det är olyckligt att det tagit så lång tid att genomföra återställningen. Jag tolkar svaret så att vi får ett besked om att det blir en fullständig återställning, vilket är positivt. Jag skulle ändå vilja ha ett förtydligande om man kommer att göra förändringar jämfört med tidigare lagstiftning eller om delar av reformen trots allt kommer att finnas kvar. För Miljöpartiets del kan jag säga att vi förlorat en stor del av förtroendet för regeringspartierna när det gäller småföretagspolitiken. Vi har i fall efter fall sett hur man beslutat om åtgärder som slår mot småföretag, och vi ser denna reform som ett sådant fall där man inte kommit med beslut tillräckligt snabbt. Ett annat exempel är regelförenklingarna. Man har inte med någon handlingskraft genomfört förändringar som småföretag gärna vill ha just för att det finns belastningar på dem. Därför kommer vi att fortsätta att noga följa frågan, och vi kan inte känna oss lugna förrän propositionen kommer och vi verkligen ser att det innebär en återgång till tidigare regler så att företagen vet att de har samma möjligheter som tidigare att få krediter och kapital för sin verksamhet. Systemet fungerade i stort sett bra tidigare. Det har också visat sig i utvärderingarna att den reform som gjordes lett till resultat som blivit sämre för företagen. I stället för att gå åt det håll som jag trodde att regeringspartierna och Miljöpartiet var överens om, alltså att man skulle förbättra för företagen, har man genomfört något som innebär klara försämringar framför allt för företag i glesbygd. Därför tycker jag att man snabbt måste komma med förslag om att återgå till de tidigare reglerna.

Herr talman! Det är nog inte bara jag som är otydlig och har flera uppfattningar samtidigt. Man kan kritisera alliansregeringen för att inte tillräckligt snabbt göra de förändringar som behövs för småföretagen, men från Miljöpartiets synpunkt må det väl ändå vara bättre att det inte går särskilt fort än att det ska vara som det var med era tidigare samarbetspartier. Ni stödde ju den förra regeringen som inte kom med några förslag alls utan fattade beslut som gick tvärtemot vad ni tycker är rätt och riktigt. Då måste väl detta vara bra mycket bättre. Skälet till att det tagit tid är att vi vet att det fanns en del positiva effekter av den tidigare reformen som vi försökte se om vi kunde rädda. Det har visat sig att det förmodligen inte är möjligt, och man kan säga att vi i maj i princip kommer att lägga fram förslag om en återställare. Men det finns ändå skäl att göra den prövningen. Det är riktigt att vi hade en mycket tydlig uppfattning i valrörelsen, och vi har arbetat efter den, men det ankommer också på regeringen att ha ett ordentligt beredningsunderlag. Vi är mer eller mindre tvingade av riksdagen, inte minst av konstitutionsutskottet, att faktiskt utvärdera den lagstiftning som finns, i synnerhet om den är relativt ny, innan vi går till riksdagen för att ändra igen. Det har naturligtvis tagit lite tid. Jag är ledsen om det har tagit ett och ett halvt år, men jag tycker inte att det är så mycket att bekymra sig över, med tanke på vad som hände under förra perioden efter decenniers agerande som då gick stick i stäv med en småföretagarvänlig politik. Jag tycker att det är viktigt att vi nu får det här förslaget och att riksdagen så skyndsamt som möjligt kan fatta beslut så att vi får rätt regler på plats. Då har vi i alla fall på ett seriöst sätt utvärderat det som gjordes av den förra regeringen, som Miljöpartiet stödde och som uppenbarligen inte fungerade alls. Då har vi fått någonting som de flesta tror och anser sig veta är bra mycket bättre. Det kommer att gynna småföretagen, och det tror jag att vi alla ska vara väldigt glada och tacksamma för. Jag tror, som sagt, att det är otroligt viktigt att man bereder ärenden noggrant, inte minst när det gäller småföretagen. Även om det finns ett behov av att skynda väldigt snabbt kan jag säga att det som också har skadat småföretagen väldigt mycket har varit en hel del ogenomtänkta förslag där man inte har tagit reda på hur det fungerar och där man inte heller har lyssnat på de synpunkter som har kommit. Det har vi gjort genom att vi har tagit fram ett förslag, remitterat ut det och faktiskt haft kommunikation med företagen. Det är klart att de som yttrar sig i en remissomgång tycker att vi kan göra som de tycker på en gång. Men det är många att lyssna på. Och, som sagt, jag tror att den här propositionen, som vi kommer att lägga fram, kommer att ligga väl i linje med vad småföretagen tycker och då även Miljöpartiet den här gången.

Herr talman! Först vill jag bara göra ett förtydligande. Miljöpartiet stödde inte den förra regeringen i den här frågan, utan vi röstade emot det här förslaget när det kom, och vi har kämpat emot det hela vägen. Miljöpartiet tog flera beslut som gick över blockgränsen just när det gäller småföretagare. Det var ju för att vi var missnöjda med den tidigare regeringens politik. Då hoppades vi att vi skulle bli mer nöjda med den nuvarande regeringens politik, men det har vi tyvärr inte kunnat bli. Det är tråkigt. Vi tog till exempel beslut, över blockgränsen, om tvåpersonsundantaget från LAS för småföretag. Vi tog beslut, över blockgränsen, om regelförenklingen, om ett mål att minska det med 25 procent. Där hoppades vi att regeringen skulle komma med lite handlingskraft, vilket man tyvärr inte har gjort. Vi tog nu också beslut, över blockgränsen, om just den här förmånsrättsreformen. Miljöpartiet har hela tiden kämpat för småföretagens möjligheter och för att förbättra dem. När vi inte har lyckats göra det i den ena majoriteten har vi lyckats hitta en annan majoritet just för att få igenom sådana reformer. Detta gör vi för att vi tycker att det är oerhört väsentligt att vi skapar bättre förhållanden för småföretagen i Sverige, inte minst i glesbygd och stödområden. Den här reformen har slagit extra hårt mot just de företagen. Vi tycker att det är väsentligt just för att vi tror att det bidrar till Sveriges utveckling att vi har en stor bredd med många småföretag. Vi vet också att småföretagen har möjlighet att växa och kan bli stora företag som kan bidra väldigt mycket till Sveriges ekonomi i framtiden. Därför är det också viktigt att ha en bredd. Därför får jag väl avslutningsvis ändå tycka att det är bra att regeringen nu kommer med ett fullständigt återställande, som jag tolkar det som att det ändå blir. Jag kan beklaga att det har tagit två år i onödan. Vi hade ändå det beslutet redan tidigare, att det skulle vara ett fullständigt återställande. Jag kan också hålla med om att det är bra att utvärdera. Men när man till slut i alla fall kommer fram till samma resultat som man hade från början kan det kännas som att det faktiskt var väldigt mycket tid som gick till spillo i onödan. Men vi kommer att fortsätta att följa den här frågan och se till att regeringen nu håller sitt löfte om att det kommer att bli ett fullständigt återställande av reformen.

Herr talman! Först vill jag bara säga att det är en viss skillnad mellan en politisk överenskommelse mellan partier eller en reservation i riksdagen och att lägga fram en proposition. Det ställs krav på beredning. Det kan man tycka illa om. Det är oftast väldigt irriterande för alla inblandade därför att det tar tid. Likväl är det den ordning vi har. När vi lugnar ned oss brukar vi känna att det ändå har ett värde att vi faktiskt tänker efter och ser till att lagtexter och annat blir korrekta, att man analyserar och utvärderar och så där. Den kritiken ser jag därför inte som så allvarlig. När det gäller småföretagarpolitiken måste jag ändå säga att det är riktigt att Miljöpartiet har fattat blocköverskridande beslut också under den förra perioden som jag tycker är bra, självklart. Jag kommer ihåg att jag var väldigt glad när det gällde friskolorna. Men även på det här området har det skett en del. Likväl är det så att Miljöpartiet stödde en regering ledd av Socialdemokraterna där helheten faktiskt inte var bra för småföretagsamheten utan skapade problem. Jag är fortfarande inte säker på att ni har ändrat inställning till det. Nu har vi en alliansregering som i sin helhet ser till företagsamhetens villkor och som har det som en av sina viktiga utgångspunkter att vi för att skapa fler arbeten och bättre företagsamhet ska ha vettiga villkor. Jag välkomnar alla goda initiativ. Vi kommer att göra allt vad vi kan för att lägga bra reformer på plats. De ska vara stabila och fungera väl. Jag tror att den proposition som regeringen nu lägger fram i maj, som innebär att vi går tillbaka till de regelverk som gällde tidigare när det gäller förmånsrätten, kommer att vara till glädje för många småföretag. Det är viktigt. Därmed rättar vi till ett felaktigt beslut som den förra regeringen var ansvarig för tillsammans med Vänsterpartiet och ett alliansparti. Nu har vi den erfarenheten. Förhoppningsvis ska vi inte behöva fler återställare på det här området.