Arbetsmarknadsåtgärder

Svar på interpellationer

Herr talman! Katarina Brännström har frågat mig vilken eller vilka av de särskilda jobbreformerna från regeringen som enligt mig har gjort skillnad, eller framöver kommer att göra skillnad, för dem som nu står långt ifrån arbetsmarknaden.

Den svenska tillväxten är för närvarade hög, även i ett internationellt perspektiv. Bostadsbyggandet ökar kraftigt, investeringstillväxten i näringslivet är god och utvecklingen på arbetsmarknaden är stark. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 120 000 personer samtidigt som arbetslösheten minskar, inte minst bland ungdomar, vilkas arbetslöshet är den lägsta på 13 år. Regeringens historiska satsning på välfärden genom att skjuta till 10 miljarder kronor per år permanent till kommunsektorn skapar förutsättningar för kommunerna att utveckla välfärdens verksamheter, inte minst genom att anställa fler.

Samtidigt som vi ser denna positiva utveckling finns det fortsatt stora utmaningar. Trots att arbetslösheten minskar är den fortfarande för hög, och många arbetslösa har varit arbetslösa länge. Bristen på arbetskraft ökar, och matchningen på arbetsmarknaden fungerar inte tillräckligt bra.

Regeringens aktiva arbetsmarknadspolitik syftar till att stärka människors möjligheter till arbete, förbättra matchningen och möta arbetsgivarnas rekryteringsbehov. Mot bakgrund av detta har ett nytt kunskapslyft påbörjats för att ge människor möjlighet att få den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. En 90-dagarsgaranti för unga byggs ut, och målgruppen för traineejobb har utvidgats till att även omfatta nyanlända och långtidsarbetslösa samtidigt som kravet på gymnasieutbildning har slopats. Regeringen avser även att stärka extratjänsterna genom att bland annat vidga målgruppen till att omfatta nyanlända. Nystartsjobben förändras i flera avseenden. Bland annat höjs subventionsgraden för nyanlända och långtidsarbetslösa i syfte att stärka möjligheterna till nystartsjobb för individer med svagare ställning på arbetsmarknaden.

Det är positivt att utvecklingen på arbetsmarknaden är stark, men det kommer att krävas ytterligare åtgärder för att fortsätta pressa tillbaka arbetslösheten. Mot denna bakgrund avser regeringen att löpande presentera reformer för att fler ska komma i arbete och för att arbetslösheten ska fortsätta att minska.

Herr talman! Jag ber att få tacka arbetsmarknads- och etableringsministern för svaret. Det intressantaste är det som inte står där.

Det är ingen särskild betoning på alla dem som står långt från jobb. Ylva Johansson, det duger inte att prata om allt som är bra! Det är att svika alla dem som har det tuffast.

Jag kan förstå att regeringen vill ta åt sig äran av att det skapats fler jobb, men vi är i en högkonjunktur. Om regeringen hade suttit stilla och tyst i två år hade jobben vuxit till i alla fall. Enligt experter som Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket har regeringens politik haft noll effekt eller till och med betytt tusentals färre jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Beträffande ungdomsarbetslösheten, som Ylva Johansson tar upp som positiv, kan jag informera om att när det gäller de ungdomar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen med enbart grundskola eller mindre har antalet minskat marginellt på två år, från 20 000 till 19 500. Här är de utrikes födda överrepresenterade med 30 procentenheter.

Över hälften av alla arbetslösa är födda utomlands. Under 2017 väntas nästan tre av fyra inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhöra utsatta grupper som står mycket långt från arbetsmarknaden. Många experter talar till och med om en tickande bomb.

Sverige har ett underskott på enkla jobb utan krav på särskild yrkesutbildning. Det går drygt tre personer utan gymnasieutbildning på varje sådant jobb. Som jämförelse kan nämnas att för dem som har utbildning går det 1,2 personer per jobb. Vad gör då regeringen? Ja, jag skulle säga att den gör nästan ingenting.

Herr talman! Utbildningskontraktet för unga, som man talade vitt och brett om, har gett endast 1 500 ungdomar en plats i skolan under dessa två år. Då återstår alltså nästan 19 500 i den gruppen på Arbetsförmedlingen.

Av 50 000 traineejobb och extratjänster har bara 2,5 procent blivit verklighet, det vill säga ungefär 1 200. Då återstår drygt 350 000 personer som väntar på jobb.

Ylva Johansson har inte lagt fram någon proposition som underlättar för dessa att faktiskt få ett jobb. I augusti var det drygt 117 000 personer utan gymnasieutbildning som var inskrivna på AF. Av dessa är drygt 82 000 utrikes födda. Detta är en stor utmaning. Medelåldern är 39 år. Många är över 50 år, kanske uppemot 60 år.

Tiden det tar för utrikes födda att få någon typ av jobb är nästan lika lång som hela grundskolan, åtta år. Efter åtta år är det bara ca 25 procent som har ett helårsarbete på hel- eller deltid. Efter 15 år är det 34 procent, enligt en rapport som riksdagens utredningstjänst tagit fram.

Det är alltså 66 procent som efter 15 år i Sverige saknar stadigvarande jobb och inte försörjer sig själva. Detta är en enorm utmaning.

Jag skulle ha velat höra mycket fler förslag om hur alla dessa människor ska kunna komma i jobb. Alla är inte lämpade att sitta på skolbänken. Alla kan inte gå en lång grundskola när de har passerat 40 eller 50 år. Vad gör regeringen för att skapa fler jobb? Jag har inte kunnat utläsa det av svaret. Det vore intressant att få höra vad arbetsmarknads- och etableringsministern säger.

Herr talman! Självklart ska vi helst inte ha några ungdomar arbetslösa alls i Sverige. Det är det mål vi jobbar mot. Men man måste ändå säga att det går åt rätt håll. Vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år.

Man kan göra ett vägval här. Ska man lägga huvuddelen av resurserna på att ungdomar utan utbildning på något sätt ändå ska få jobb som då blir låglönejobb? Eller ska man försöka se till att fler får grundläggande utbildning? Vi kan ju se hur samhället och arbetsmarknaden ser ut. Den höga arbetslösheten finns just bland dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning. Då måste huvudmålet vara att fler ska få det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller grundskola tror jag att vi är överens - det hoppas jag i alla fall att vi är - om att man självklart ska ha grundskoleutbildning. Men jag tror också att man faktiskt får ta steget och säga att de flesta även bör ha gymnasieutbildning för att ha en chans att få jobb. Det är snarare så att kraven ökar. Då är det där huvudfokus ska ligga.

Sedan är det självklart inte så att vi inte vill att de som saknar utbildning ska få jobb. Men man måste vara realistisk och se att det bästa vi kan göra för ungdomarna och även för arbetsmarknaden, där vi har brist på arbetskraft inom många sektorer, är att satsa på utbildning. Och grunden är grundskola och gymnasieutbildning. Regeringen har redan gjort insatser för att först och främst ungdomar ska få den utbildningen men även för att man senare i livet ska kunna få den. Har man inte den med sig är risken för arbetslöshet väldigt hög.

Nu har det införts rätt till komvux, vilket är väldigt avgörande. Det innebär i praktiken rätt till gymnasieutbildning för alla. Vi har på kort tid ändrat färdriktning för Sverige. Det har man redan kunnat se i form av att fler är i arbete och att sysselsättningsgraden är den högsta i EU - det gäller för både kvinnor och män. Det tycker jag är en stor framgång. Vi har väldigt många kvinnor som arbetar. Vi kämpar såklart för att ännu fler ska ut på arbetsmarknaden. Det går åt rätt håll.

Vi kan se att i stället för att det blir färre anställda i offentlig sektor blir det nu fler anställda, och vi ska satsa på ännu fler. Det är riktiga jobb som vi behöver. Det lägger grund för att minska arbetslösheten. Har man till exempel inte en fungerande skola och inte en fungerande arbetsmarknadspolitik kommer vi att se arbetslösheten öka. Därför vill jag säga att satsningarna på skolan är helt avgörande. Där lägger man också grunden för arbetslivet. Ju fler ungdomar som kan gå igenom skolan med godkända betyg, desto större chans att fler får jobb. Det börjar ju redan där. Därför har problemen i skolan varit ett väldigt stort problem för arbetsmarknaden.

De nyanlända har olika kompetens med sig i bagaget. Det är helt fel att säga att det bara är lågutbildade analfabeter. Det kommer väldigt många högutbildade som har erfarenhet av att jobba i sina hemländer. Regeringen har satt igång ett stort program med validering, så att de så snabbt som möjligt ska kunna komma ut i jobb. Vi behöver de människorna på grund av arbetskraftsbrist i stora sektorer.

När det gäller nyanlända är det på samma sätt som när det gäller ungdomar. Huvudspåret kan inte vara att satsa på låglönejobb, där man inte behöver utbildning, inte ens gymnasieutbildning. Man ska också tillgodogöra sig den kompetens man har med sig och snabbare komma ut i jobb.

Jag tycker att man måste säga att det är fantastiska resultat på så här kort tid. Men vi nöjer oss inte med det. Det är hela tiden nya reformer - varje arbetslös är en för mycket. Det är huvudmålet.

Herr talman! Det som slår mig i den här debatten är att det är självklarheter som sägs. Det är klart att det är fler som får jobb när det går bra för Sverige. När vi befinner oss i en högkonjunktur är det inte så konstigt att fler får arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det som Socialdemokraterna glömmer att nämna är att det inte går bra för alla. Det är inte alla som får jobb. Tyvärr ökar arbetslösheten för de utomeuropeiskt födda och för personer som endast har grundskoleutbildning. Här krävs det särskilda insatser, insatser som gör att dessa människor kan komma i jobb. Jag har inte hört någonting från arbetsmarknadsministern - eller från Socialdemokraterna, för den delen - om hur hon tänker göra.

I en högkonjunktur är det, som jag sa, klart att det blir fler jobb. Men då är frågan: Har Socialdemokraternas politik givit fler jobb, eller har den dämpat antalet arbeten? Man kan titta på exempelvis Konjunkturinstitutet och Företagsekonomiska rådet. De menar att regeringens politik dämpar antalet jobb som växer fram. Summa summarum: Om vi inte hade haft en rödgrön regering hade vi haft fler jobb. Då hade vi fått mycket fler jobb än vad vi har i dag.

Vad ska vi göra för att lösa problematiken med de här utomeuropeiskt födda, så att de ska komma i arbete? Ja, nyckelfaktorn är givetvis utbildning. Men det är också att vi får en välfungerande integration i Sverige. Nycklarna till integration är språket och utbildning. Det är jätteviktiga delar. Jag skulle också vilja säga att inte minst bostäder är en viktig fråga.

I den flyktingkris som vi har hamnat i, när det var 160 000 personer som kom till Sverige, är det absolut viktigaste för integration att människor får en bostad. Då menar jag inte att de ska förpassas till områden där man bygger modulbostäder och att alla som har anlänt till Sverige ska hamna där. Då bygger vi nämligen in ett utanförskap redan från början. Man måste kunna ge förutsättningar för kommunerna, så att integrationen går på bästa sätt. Har man ingen bostad är det svårt att skaffa jobb. Därför skulle jag vilja säga att bostadsproblematiken är extremt viktig i den här frågan.

Herr talman! Det är inte arbetsmarknadspolitiken som skapar jobb, men arbetsmarknadspolitiken kan se till att vi får en bättre fungerande arbetsmarknad.

Jobb skapas när svenska företag kan exportera och när vi som nu har rekordhög investeringsnivå i privata näringslivet. Det är privata företag som tror på framtiden i Sverige och därför investerar stort och anställer. Besöksnäringen växer runt om i Sverige. Det handlar om infrastrukturinvesteringar, utbildning och bostadsbyggande. Det finns en stark inhemsk efterfrågan, inte minst tack vare att regeringen har gjort så att också de med de minsta marginalerna i dag har bättre ekonomiska förutsättningar att kunna köpa varor och tjänster.

Så skapas jobb, både mer kvalificerade jobb och jobb med lägre kvalifikationsnivåer. Nya jobb driver andra nya jobb. Det är så det fungerar. Det är inte så att det är Arbetsförmedlingen eller arbetsmarknadspolitiken som skapar nya jobb, men arbetsmarknadspolitiken har förstås en viktig roll att spela.

Moderaterna tror att skattesänkningar skapar jobb. Vi har prövat den politiken. Anledningen till att det är jag som är arbetsmarknadsminister och inte en moderat är att ni fick underkänt för den politiken, eftersom den inte fungerade. Precis som Hillevi Larsson sa har vi nu lagt om politiken. Nu investerar vi stort i utbildning. Nu skapar vi också steg in för dem som inte kan efterfråga och konkurrera om de mer kvalificerade jobben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en ideologisk skillnad i synen på de så kallade enkla jobben. Moderaterna verkar vilja att vi ska ha en ekonomi som baseras på en ökad andel enkla jobb med låga kvalifikationskrav och låga löner på svensk arbetsmarknad. Jag tror att det är en återvändsgränd för Sverige. Sveriges konkurrenskraft ligger i att vi faktiskt har hög produktivitet och högt kunskapsinnehåll i våra jobb. Men vi behöver också vägar in på arbetsmarknaden för dem som har kommit hit med en mycket låg utbildningsnivå. För att minska arbetslösheten behöver vi jobb med lägre kvalifikationskrav. Men det är inte en framgångsväg att tro att vi för svensk ekonomi ska ha en mycket stor andel så kallade enkla jobb.

Katarina Brännström säger det som väldigt många moderater säger: Alla är inte lämpade för utbildning. Tänk, det är så otroligt vanligt att ni moderater kommer fram till vilka som inte är lämpade för utbildning. Det är sant att alla kanske inte är lämpade för utbildning. Men av de nyanlända som kommer till Sverige är det 7 procent som går vidare från etableringsuppdraget till utbildning. Är det en hög nivå? Jag tycker inte det. Av de lågutbildade, de som inte har grundskolekompetens, går ungefär 2 procent vidare från etableringsuppdraget till utbildning. Har vi då satsat för mycket på utbildning? Jag tror inte det. Jag tror tvärtom att det är väldigt många som är lämpade för utbildning och som skulle behöva mer utbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och kunna hävda sina intressen i det svenska samhället.

Katarina Brännström beskriver hur lång tid det tar för utrikes födda att få fotfäste på svensk arbetsmarknad. Det är sant att det tar lång tid. Det är det läget vi håller på att vända. Det är också en beskrivning av vad som har gällt under många års tid.

Jag ska inte heller skälla på den borgerliga regeringen för detta. Faktum är att när vi jämför oss i Europa och med andra OECD-länder står sig Sverige ganska väl. Det ser ungefär likadant ut i alla OECD-länder när det gäller hur lång tid det tar att etablera sig på arbetsmarknaden.

Dock har jag en högre ambitionsnivå och har för avsikt att vända läget så att vi kan få en snabbare etablering än vad vi hittills har haft för att vi därmed ska kunna öka andelen som kommer till arbete eller studier efter två år.

Herr talman! Det här är ingen lätt uppgift. Det är svårt för varje regering. Det kan jag erkänna. Men mycket lite är regeringens förtjänst av de jobb som nu växer fram. Det måste vi väl ändå vara överens om. Det var vad min interpellation gällde. Ylva Johansson säger: Vi har lagt om politiken. Det är inte heller sant. Inte en enda proposition för fler jobb har kommit. Både Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket säger att det är färre jobb. Vi måste lyssna på det.

Sedan till frågan om utbildning. Av de tonåringar som har invandrat till Sverige har till exempel 20 procent klarat grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det är alltså fyra av fem som inte har gjort det. Ännu mer nedslående är det att bara tre av tio i den gruppen klarar gymnasiet. Även om man satsar på utbildning kommer denna grupp att hamna på Arbetsförmedlingen för att söka jobb där det finns krav på hög utbildning. Det går inte ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen som varit utan jobb i mer än sex månader har växt sedan Ylva Johansson blev minister. Antalet som varit utan jobb i tolv månader har växt. Även gruppen med 24 månaders arbetslöshet har växt under Ylva Johanssons ministertid. Det är sant att jobbpolitiken har misslyckats. Regeringens integrationspolitik är inte i fas med verkligheten. Att det går bra för Sverige innebär inte att det är regeringens förtjänst.

Nu växer gruppen nyanlända som kommer till Arbetsförmedlingen. Det kom i dag nya uppgifter från Arbetsförmedlingen om att antalet födda utanför Europa ökade med 16 000 på ett år, och vi har 10 000 fler i etableringsuppdraget än för ett år sedan. Här krävs det stora insatser. Sedan är det lite illavarslande att även industrin har rapporterat att det är färre som får jobb i år än i fjol i september. Det stod också i Arbetsförmedlingens rapport.

Det kan vara en dipp. Siffrorna för industrin faller. Produktionen har gått ned med 4 procent i augusti, och orderingången faller. Vi ska inte hoppas att det är så, men det kan vara en vändning nedåt. Då blir utmaningen ännu större för hur man ska fixa jobb. Man måste kanske tänka lite nytt. Det är vad jag efterfrågar hos regeringen. Det är därför jag ställer interpellationen. När nästan tre av fyra inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhör den utsatta gruppen som står långt från arbetsmarknaden hjälper inte gammal socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik. Den gör inte det. Det krävs nya förslag. Det är det många experter som efterfrågar.

Man kan raljera mycket över så kallade enkla jobb, men RUT-reformen var kanske en av de bästa reformerna för jobb i Sverige någonsin. Det var väldigt många människor som kom i viktiga jobb - jobb som många kunde klara av. Det är den typen av reformer som efterfrågas. Det är inte väldigt långa utbildningar.

Det är en svår uppgift. Jag erkänner det. Jag kan ge kredd till ministern att man verkligen försöker på många sätt. Men ta verkligheten på större allvar. Se den växande grupp som har en liten chans att inom de närmaste tio åren komma ut på arbetsmarknaden i någonting som vi kan kalla för egen försörjning. Det är en stor utmaning. Ta den på allvar.

Herr talman! Det är självklart så att arbetsmarknaden påverkas av många faktorer. Regeringens politik är bara en av de faktorerna. Men det är märkligt att det råkar vara så att under de åtta år som de borgerliga hade makten hade de hela tiden otur, och nu har vår nya regering tur hela tiden. Man skyller på detta. Skattesänkningarna var undermedlet för att skapa jobb. Det råkade tyvärr vara så att det inte fungerade under åtta år för att det var lågkonjunktur. Men det var inte lika djup lågkonjunktur under hela tiden.

Det stora trendbrottet som man kan se är regeringsskiftet. Det är där man kan se vändningen. Politiken har stor betydelse. Har man provat samma koncept i åtta år utan att det fungerar är det dags att prova någonting nytt. Resultaten är hittills väldigt positiva. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år, sysselsättningsgraden den högsta i EU och arbetslösheten har sjunkit. Den rör sig kring 7 procent. Tidigare, under de borgerliga åren, gick den från 6 procent till 8 procent. Det går definitivt i rätt riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är fler anställda i offentlig sektor, bland annat 13 000 i skolan. Det är viktigt för att det ger jobb men också för att det lägger en grund för att eleverna ska få godkända betyg och därmed få jobb. Bostadssatsningar efterlyses. Vi har den största bostadssatsningen sedan miljonprogrammet. Det ger jobb i byggprocessen och framför allt bostäder till människor. Man kan se väldigt positiva resultat.

När man tog bort reduceringen av arbetsgivaravgiften för ungdomar ledde det inte till chockhöjningar av ungdomsarbetslösheten. Tvärtom är det fler unga som har fått jobb. Jag tycker att det visar att vi går åt rätt håll, och vi ska fortsätta på det spåret.

Herr talman! Jag vill påminna om att vi lever i en global ekonomi. Vi hade en finanskris 2008 som nog var den allvarligaste sedan 30-talskrisen. Antalet jobb förväntas inte öka när man befinner sig i en sådan kris. År 2008 hade vi den lägsta arbetslösheten för ungdomar. Sedan kom krisen, och då är det klart att fler blir arbetslösa. Vi lyckades i Sverige parera krisen bättre än i alla andra länder i Europa. Jobben har strömmat till och har ökat.

Man kan lyssna på de oberoende instanserna. Ger regeringens politik fler jobb, eller ger den färre jobb? Jag skulle nog vilja hävda att regeringens politik ger färre jobb än vad som skulle ha varit fallet om vi inte hade haft den här regeringen. Den dämpar tillväxten av nya jobb. Regeringen talar on konkurrenskraft, men samtidigt höjer den skatterna med 40 miljarder.

Den bästa integrationspolitiska åtgärden har regeringen valt att halvera. Jag tänker då på RUT-avdraget. RUT är en väldigt bra åtgärd för att människor ska komma in i arbete och lära sig språket. Moderaterna vill tredubbla RUT-avdraget just för att vi ser riskerna med att det är många som står utanför arbetsmarknaden. Det går bra för en del. Men det är för dem som inte kommer i jobb som vi vill göra någonting.

Herr talman! Jag är inte imponerad av regeringens arbetsmarknadspolitik.

Herr talman! Det är inte så lätt att vara moderat. Å ena sidan går det bra för Sverige, men det är verkligen inte regeringens förtjänst. Å andra sidan går det inte alls bra för Sverige, och det är regeringens fel. Det är lite svårt att veta vilket ben ni ska stå på.

Jag tar lite allvarligt på att Katarina Brännström inte har sett några propositioner om de fler jobben. Det är synd att Katarina Brännström som riksdagsledamot missar propositioner om nyindustrialisering, infrastruktur och en historiskt stor satsning på bostadsbyggande.

Under era åtta år i regeringsställning tillsattes 57 utredningar om bostadsbyggande. I år räknar vi med att vi bygger 57 000 nya bostäder. Behovet är stort, och vi kommer att behöva att fortsätta att öka.

Vi har lagt fram propositioner om ökad inhemsk efterfrågan, förändringar av nystartsjobben, extratjänster och utbildningssatsningar om 10 miljarder. Det är en historiskt stor satsning på kommun- och landstingssektorn. Det är olyckligt om en riksdagsledamot har missat alla de propositionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också ställa en fråga till Katarina Brännström: Vad är det som säger att en ung människa, som kanske har flytt till Sverige i tonåren eller strax efter, är 16, 17, 18 eller 19 år, som har förvägrats skolgång på grund av flykt och krig och förlorat många år som andra unga människor har kunnat ägna åt skolgång, som får uppehållstillstånd i Sverige, inte ska få lyckas med sina drömmar om att få utbilda sig och påbörja ett nytt, bra liv i Sverige? Varför ska den unga människan av Moderaterna hänvisas till jobb med låga kvalifikationskrav? Ett skäl till att dessa människor har valt att fly till Sverige är att de här kan och har råd att utbilda sig även om de inte har rika föräldrar med sig.

Ett problem är att Moderaterna inte har något svar på några av de största utmaningarna som finns på svensk arbetsmarknad just nu. Det råder arbetskraftsbrist i många yrken, och det är inte alls bara yrken som kräver lång utbildning. Det fattas kanske 100 000 undersköterskor om några år. Vad är Moderaternas svar på det? Är det att de unga människor som kommer till Sverige inte ska få chansen att utbilda sig till undersköterskor? Det fattas busschaufförer, fordonsmekaniker, elektriker, ställningsbyggare, kockar, barnskötare och en lång rad arbetstagare i yrken som inte kräver någon lång utbildning. Det är yrken som många svenska ungdomar tyvärr väljer bort, bland annat - tror jag - därför att utbildningarna i dag inte ger högskolebehörighet. Därför väljer de inte en yrkesutbildning på gymnasieskolan.

Regeringen menar att andra vägar måste hittas, genom yrkesvux, lärlingsvux, vuxenutbildning, yrkeshögskolan och i en kombination av yrkesutbildning och sfi, genom att inse att utbildningssystemet måste förändras när befolkningssammansättningen förändras. Begreppet lågutbildad ska få en annan innebörd än tidigare. Utbildningssystemet måste svara mot det.

Det är stora utmaningar, men regeringen tar itu med dem.

Jag vill också kommentera statistiken. När det gäller de inskrivna på Arbetsförmedlingen får man gå tillbaka till 2008 för att komma ned på den nivå i ungdomsarbetslösheten som råder nu. När det gäller den officiella statistiken, AKU, får man gå tillbaka till 2003 för att hitta så låg ungdomsarbetslöshet som nu.

Att en stor andel utrikes födda hamnar i arbetslöshetsstatistiken beror naturligtvis på att alla utrikes födda börjar sin tid med att vara inskrivna i Arbetsförmedlingen i etableringsuppdraget, i allmänhet i genomsnitt under två års tid. Det är bra att de är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det som inte är bra i dag är att inte fler går vidare därifrån till ett arbete.

Herr talman! Ylva Johansson frågade mig om ungas skolgång. Varför ska de inte få lyckas? Det är väl självklart att de ska få lyckas, och det är väl självklart att unga människor ska utbilda sig oavsett var de är födda någonstans.

Men det jag läste upp var hur illa det har gått med resultatet. De kommer till Arbetsförmedlingen, där det inte finns enkla jobb för dem som inte har klarat vare sig grundskolan eller gymnasiet. Det är utmaningen.

Yrkesvux, komvux och allt som Ylva Johansson räknar upp är jättebra. Vi satsade också på dem. Men de räcker inte. De är inte allt. Det behöver stimuleras fram andra typer av jobb. Det krävs jobbreformer; och det är vad jag menar när jag säger att Ylva Johansson inte har lagt fram någon jobbproposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns inget reformtänkande. Det är fråga om gammal socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik. Det räcker inte.

Hur har det gått med snabbspåren? Det fattas fortfarande kockar och arbetstagare i alla de yrken Ylva Johansson räknade upp. Det har inte gått alls. Det är inte enkelt.

Jag är den förste att erkänna att denna fråga kommer att vara svår att hantera för varje regering. Men jag blir störd av att regeringen tar åt sig äran av att det går bra. Man trixar också med statistik. Det står i Arbetsförmedlingens rapport i dag att ungdomsarbetslösheten inte har varit så låg sedan 2008 när Alliansen styrde. Så står Ylva Johansson och pratar om 13 år tillbaka i tiden. Då tar ni äran för allt möjligt. Det är inte sant!

Vad har ni för svar om det blir lågkonjunktur? Hur ska människor då komma i jobb när de inte gör det nu när det är högkonjunktur?

Herr talman! Nu förstår jag varför Katarina Brännström inte har lagt märke till de propositioner som regeringen har lagt fram om jobben. Det beror på att vi inte har föreslagit stora ofinansierade skattesänkningar. De är de enda jobbpropositionerna som liksom gills för Moderaterna. Då fick vi svar på den frågan.

Herr talman! Både yrkesvux och komvux skars ned kraftigt under den borgerliga regeringen. Under den borgerliga tiden försämrades resultaten i skolan, och allt färre ungdomar valde en yrkesutbildning i gymnasieskolan. Jag tror inte att det enbart beror på den gamla regeringens politik, men jag tror att det spelade roll att man försämrade förutsättningarna att komma vidare från en yrkesutbildning.

Vi måste se sanningen i vitögat: Det råder en stark efterfrågan på arbetskraft i Sverige. Många vill anställa. Det är inte där problemet ligger. Problemet är tudelat. Å ena sidan finns inte alltid de kompetenser tillgängliga som arbetsgivarna i dag efterfrågar. Hur löser vi det problemet? Det är klart att utbildning är en viktig del för att komma dit. Snabbspår är en annan väg genom att utnyttja den kompetens som nyanlända har. Snabbspåren fungerar och är igång, och de kommer att hjälpa arbetsgivare att få tag i den personal de behöver.

Å andra sidan finns många arbetslösa som inte har rätt kompetens och som därför inte kan komma i fråga för de lediga jobben. Det problemet behöver vi möta. Där ger jag en eloge till Katarina Brännström. Det är ett svårt problem, och det finns inte en enkel lösning. Det handlar om att få fram jobb som de arbetslösa som inte kan konkurrera med andra på arbetsmarknaden kan ta. Det behövs bra instegsjobb på arbetsmarknaden med lägre kvalifikationskrav.

Regeringen för en sådan politik genom att sänka lönekostnaderna, rikta nystartsjobben och införa extratjänster. Utbildning är viktig också för den gruppen.

Överläggningen var härmed avslutad.