Arbetslöshetsskapande åtgärder

Interpellationsdebatt 3 november 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 10 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig hur jag ser på det faktum att regeringens förslag döms ut av chefen för Arbetsförmedlingen, den på området största och viktigaste myndigheten.

Det är inte min bedömning att Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg har avfärdat regeringens politik. Tvärtom pekar generaldirektören, liksom regeringen, på vikten av att rusta arbetssökande som står lite längre ifrån arbetsmarknaden så att de ska kunna ta ett arbete. Trots den höga arbetslösheten är antalet lediga jobb fler än någonsin. Många arbetssökande saknar helt enkelt den kompetens eller erfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar. Personer som saknar fullföljd gymnasieutbildning har särskilt svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden.

De allra flesta människor har starka drivkrafter till arbete och egen försörjning. Men för att de som har svårt att konkurrera på dagens arbetsmarknad ska kunna ta ansvar och öka sina chanser till jobb krävs det att samhället svarar med konkreta möjligheter till utbildning, praktik eller andra insatser som leder till jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens viktigaste uppgift under mandatperioden är att öka sysselsättningen och varaktigt minska arbetslösheten. I budgetpropositionen för 2016 har regeringen därför föreslagit stora framtidsinvesteringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur, en aktiv näringspolitik för fler och växande företag och investeringar i kompetens och matchning för att rusta människor att ta de jobb som växer fram.

Vårpropositionen för 2015 och budgetpropositionen innehåller sammantaget investeringar för jobb som uppgår till drygt 14 miljarder kronor för år 2016. Dessa satsningar är ett stort och viktigt steg mot att nå regeringens mål, men precis som Arbetsförmedlingens generaldirektör anser jag att mer kommer att behöva göras.

Regeringen kommer att fortsätta investera i fler jobb. Och jag kommer att pröva alla seriösa förslag för att bekämpa långtidsarbetslösheten.


Anf. 11 Christian Holm Barenfeld (M)

Fru talman! Tack för svaret, arbetsmarknadsministern! Det uppskattas.

I svaret framförs en rad synpunkter och visioner. Men min fråga rörde egentligen det som jag kallar för arbetslöshetsskapande åtgärder och de delar som slår direkt mot arbetsmarknaden. Jag lyfter framför allt fram försämringen av RUT-avdraget och avskaffandet av den sänkta arbetsgivaravgiften för unga. Det har vi diskuterat även vid andra tillfällen.

Vi vet att RUT-avdraget har lett till att många nya företag har startats och nu drivs av kvinnliga företagare. RUT-avdraget och den nya branschen har lett till att många har fått arbete. Många har gått från att befinna sig på en svart marknad till att få riktiga jobb, med alla förmåner och fördelar som det har vad gäller försäkringar, pensioner och allt annat.

Det är många som har fått nya jobb. Det gäller många som har stått långt ifrån arbetsmarknaden. Det gäller många som är nya i Sverige. Det är många som får det första jobbet genom den branschen.

Generaldirektören för Arbetsförmedlingen har uttalat sig tydligt om det: "Vad gäller rut är vi rädda att de som drabbas blir personer med en väldigt svag förankring på arbetsmarknaden. Därför är vi tveksamma till den förändringen."

När det gäller arbetsgivaravgiften för unga har samme generaldirektör sagt: "Vi kan tänka oss att ett antal jobb försvinner. Hur många vågar vi inte bedöma, men att det kan få effekt är klart." Han hävdar också att de redan nu ser en utflyttning av företag inom exempelvis telefonförsäljning till London, eftersom det är mer fördelaktigt att driva företag där.

Det finns givetvis visioner, diskussioner, utredningar och annat från regeringen om hur jobben ska bli fler. Och svansföringen har varit hög under lång tid. Ylva Johansson själv har sagt att hon ska se till att Sverige 2020 ska ha den lägsta arbetslösheten i EU. Det är bra. Det vore bra om regeringen lyckades med det. Det är bra om man gör nya saker. Jag tror att nya åtgärder behövs.

Men när det som blir verklighet, inte det som är under utredning, leder till att fler går från jobb till utanförskap i stället för tvärtom är det svårt att se att jobben blir fler. Därför vill jag fråga statsrådet hur jobben kan bli fler genom de delarna. Jag ser nämligen inte på något sätt att det skulle vara fallet.


Anf. 12 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ett problem som flera moderater har är att man tror mer på sina egna prognoser än på verkligheten. Det såg vi under den gamla regeringens tid. Man målade ut att om man sänkte arbetsgivaravgiften för unga skulle ungdomsarbetslösheten sjunka. Den steg i stället. Om man försämrade a-kassan skulle arbetslösheten sjunka. Den steg i stället. Man tror mer på sina egna prognoser än på verkligheten.

En ärlig politiker måste lita på den effekt som faktiskt kan ses i verkligheten. Och det vi faktiskt ser just nu är att ungdomsarbetslösheten sjunker. Den sjunker ganska tydligt, inte minst under det senaste kvartalet, både i antal och som andel.

Christian Holm Barenfeld tar också upp RUT-avdraget. Regeringen tar inte bort något RUT-avdrag. Regeringen föreslår ju att RUT-avdraget ska behållas.


Anf. 13 Christian Holm Barenfeld (M)

Fru talman! Jag har inte hävdat att regeringen avskaffar RUT-avdraget. Jag sa att man försämrar. Det är de facto det man gör.

Det kan inte ha gått ens statsrådet förbi att vi hade en global internationell finanskris. Det hade självklart en jobbeffekt. Men sysselsättningen steg under alliansregeringen. Om vi inte hade gjort något hade det sett betydligt sämre ut.

Sverige är ju ett av de länder som kom allra mest väl ut ur finanskrisen, och nu ser vi positiva effekter. Det är kul att höra arbetsmarknadsministern säga det, eftersom allting som är dåligt i Sverige beror på att hon har regerat med Alliansens budget under det år som har varit. Nu ser regeringen ut att få igenom sin egen budget, och då kommer slagen mot företagen och de anställda. Det är det som oroar.

Vi har hört diskussioner om mycket. Det har pratats om industrikansler, och det har diskuterats om innovationskatapulter. Det är kanske också bra, men det som vi möjligtvis har sett är att industrikanslern blev fyra stycken. Vad de ska göra är väl lite oklart. Det blev ett advisory board, och därigenom har man sett till att åtminstone fyra personer har fått jobb, men det var väl inte de som stod längst ifrån arbetsmarknaden.

Det är detta som oroar. Det är mycket prat och visioner, och det är lite för lite verkstad. Det är viktigt med konkreta åtgärder som gör att företagen blir fler och att de företagen vågar anställa. Det handlar inte om att inte se verkligheten, utan det är ju det vi gör. Vi ser hur det ser ut, och vi ser att det behövs en rad åtgärder. De åtgärder som vidtas är ju de som ser till att jobben inte blir fler, tvärtom.


Anf. 14 Patrik Björck (S)

Fru talman! Christian Holm lyfter upp debatten om arbetsgivaravgifterna för unga. Arbetsmarknadsministern har pekat på att Christian Holm inte vill ta till sig verkligheten, att ungdomsarbetslösheten faktiskt steg under alliansregeringen och att den nu sjunker.

Även om Christian Holm har en annan verklighetsuppfattning vore det intressant om han åtminstone kunde vara lite logisk. Christian Holm menar att sysselsättningen steg med alliansregeringens politik eftersom man hade en framgångsrik arbetsmarknadspolitik. Hur verklighetsnära den beskrivningen är kan man för övrigt fundera över. Handels har gjort en utredning om hur många anställda som finns på Handels två största avtalsområden och som berörs av den här reformen. Det visade sig att det, efter sju år av sänkta arbetsgivaravgifter för unga, är färre unga anställda inom Handels två största avtalsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Christian Holms verklighetsbeskrivning har antalet sysselsatta ökat. Då blir den verklighetsbeskrivningen ännu mer svårbegriplig. Det är inte ens så att siffran har gått ned av någon sorts allmän arbetslöshet. Med Christian Holms logik skulle alliansregeringens politik ha lett till att andelen unga sysselsatta har minskat. Det är den logiska konklusionen av Christian Holms lite märkliga verklighetsuppfattning.

Fru talman! Sedan brister det både i Christian Holms logik och i hans verklighetsuppfattning. Men skulle man hålla fast vid den blir logiken väldigt svår att förstå. I Christian Holms och hans partis egen uppfattning om den egna politiken brister logiken återigen.

Man inleder den här reformen med att de som är under 26 år ska få ta del av den välgörande effekten. Efter ett tag inser man att det inte fungerade så bra, och då sänker man åldern till under 25 år. Om jag förstår saken rätt har man enligt det senaste moderata förslaget nu sänkt åldern ytterligare. Det är de som är under 21 år som får ta del av denna välgörande politik mot ungdomsarbetslösheten. Det är väl bara att hålla ut och hoppas, för snart är det väl ingen gräns kvar.

Orsaken till detta är faktiskt att Christian Holms partikamrater tänker mer logiskt än vad han själv gör. De ser att politiken inte fungerar. Det vore spännande att höra Christian Holm kritisera sin egen förda politik. När man har förnyat den har man hela tiden minskat andelen ungdomar som ska få ta del av reformen. Någonstans har man väl ändå kastat en blick på verkligheten och kunnat konstatera att denna politik inte fungerar.

Det är en lite kontrafaktisk diskussion där vi diskuterar huruvida "om" fanns. Nu lever vi - som arbetsmarknadsministern mycket riktigt säger - i verkligheten. Då är verkligheten den att detta var en reform som inte fungerade. Alla som studerade reformen konstaterade att den inte fungerade, och nu avskaffar vi denna mycket dyra reform som kostar över 100 miljarder kronor och som har gjort att arbetslösheten bland unga har stigit under den tid som man har slösat bort stora resurser som kunde ha använts till riktig arbetslöshetsbekämpning. Det är precis det som den nya regeringen gör.


Anf. 15 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Ungdomsarbetslösheten sjunker. Det är skönt att Alliansens politik ger effekt. Det är i princip fortfarande Alliansens budget som gäller. Socialdemokraterna och de rödgröna fick igenom vissa förändringar som började att gälla från den 1 juli, men överlag är det fortfarande Alliansens politik som råder. Regeringens budget för 2016 har ännu inte gått igenom i riksdagen, och det är fortfarande 2015, vilket Patrik Björck kanske känner till.

Apropå verklighetsuppfattning är det intressant att fråga svenska folket: Hur många tror på regeringens jobbpolitik? Då är det 5 procent som svarar att de tror på den. Det är 8 procent som svarar att de tror på spöken, och 10 procent svarar att de tror att det finns utomjordingar som går omkring bland oss. Det är alltså fler som tror på spöken och utomjordingar än på regeringens politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det må vara hänt att det är få av väljarna som inte tror på regeringens politik. Men det stannar inte där. Alla oberoende ekonomiska bedömare - Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, OECD, IMF - konstaterar att det som regeringen nu gör kommer att leda till färre jobb. Enligt Konjunkturinstitutet handlar det om ungefär 25 000 färre jobb med regeringens politik. Enligt Svenskt Näringsliv handlar det om runt 20 000 färre jobb. I en nyligen genomförd opinionsundersökning visade det sig att 74 procent av Sveriges företagare menar att den politik som regeringen för kommer att skada deras förutsättningar för att anställa fler och att växa som företag.

Det är inte så konstigt att det är så här. Regeringen höjer systematiskt skatterna, men man höjer inte skatterna för att satsa på vård, skola och omsorg - man satsar lite på vård, skola och omsorg - utan det är 75 procent som går till annat. Av de 75 procenten går det absolut mesta till att höja bidragen, till att införa ineffektiva subventioner och till att införa arbetsmarknadspolitiska åtgärder som det vetenskapligt har konstaterats minskar arbetslösas möjlighet att komma i arbete.

Jag kan hålla med om att reformen, som handlade om att sänka arbetsgivaravgiften för unga, inte var Alliansens mest framgångsrika reform. Nu har vi omprövat vår politik och minskat antalet personer som berörs av reformen. Poängen är att även om man tar bort reformen helt och fullt ska man inte tro att det inte får några konsekvenser. Höjer man skatten med 15 miljarder för alla företagare som anställer unga kommer detta att få en effekt. Det kommer att påverka näringslivet negativt.

I stället för att höja bidragen och införa arbetsmarknadspolitiska åtgärder som låser fast människor i utanförskap ska man använda pengarna till att sänka inkomstskatterna. Det har en bevisad effekt.

Sedan vill jag bara nämna detta med arbetslösheten. Vi kan halvera arbetslösheten i morgon - det är jättelätt. Det är bara att göra som Göran Persson gjorde: bevilja förtidspension eller sjukskriva alla. Nu fick Göran Persson mycket kritik för det, så den här regeringen kan ju inte göra det så lätt för sig. Den här regeringen försöker smussla genom att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Man inför så kallade extrajobb som alltså är låtsasjobb som regeringen har hittat på för att dölja arbetslösheten. Arbetslöshet har blivit något av ett obsolet mått. Det som man ska titta på är hur många som faktiskt jobbar. Det var 300 000 fler som jobbade efter åtta år med Alliansen, trots den värsta krisen.


Anf. 16 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Christian Holm Barenfeld säger att det gick bra för Sverige under den gamla regeringen, och det är ju roligt att han tycker det. Det är inte så många fler som tycker som han. Det var ett av skälen till att den gamla regeringen fick kraftigt underkänt av väljarna. Men det är naturligtvis fritt fram att ha den uppfattningen. Det kanske inte heller är så konstigt att man har det som moderat.

Det är intressant att höra Fredrik Schulte uttala sig om det som andra kallar en dyr och ineffektiv reform. Fredrik Schulte säger nu att det inte var den mest framgångsrika reformen och att den behövde omprövas. Jag tror att det är ungefär detsamma. Alltså håller inte ens Moderaterna fast vid den dyra och ineffektiva sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har några kommentarer, fru talman. Låt mig först säga att sjukskrivningstalen har ökat dramatiskt sedan 2010. Den gamla regeringen kunde inte rå på detta, utan satt och såg sjukskrivningstalen öka dramatiskt, år efter år efter år. Samtidigt skar regeringen ned på arbetsmiljösatsningar och andra insatser som har möjlighet att vända utvecklingen. Man ska inte kasta sten i glashus.

Fru talman! Även om Sverige och regeringen har levt med en borgerlig budget under ett drygt halvår har vi inte en dag fört en borgerlig arbetsmarknadspolitik. Vi har från dag ett lagt om arbetsmarknadspolitiken. Det är en tydlig förändring som nu märks. Vi har tagit bort två tredjedelar av regleringarna i regleringsbreven till Arbetsförmedlingen. Vi har inlett ett mycket omfattande samarbete med kommunerna. Vi har börjat med en flexibilitet i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Vi har inlett en stor omläggning, så att Arbetsförmedlingen i dag jobbar mot arbetsgivarna som sin viktigaste kund och inte fokuserar enbart på de långtidsarbetslösa. Det här är en stor förändring. Den är inte färdig ännu utan behöver fortsätta, men det är den vi börjar se effekt av.

Fru talman! Låt mig tala om vad det är Fredrik Schulte beskriver som arbetsmarknadspolitiska åtgärder som låser in folk. Det är utbildning. Det är det vi satsar på. Vi satsar stort på vuxenutbildning och på utbildning på folkhögskola, yrkeshögskola och universitet, detta i ett läge där Sverige har fler lediga jobb än någonsin som inte tillsätts. I ett sådant läge är det precis den politiken som behövs. Vi måste rusta människor för att kunna ta de lediga jobben. Ett av de allvarligaste hoten mot den ekonomiska tillväxten är att företag och andra arbetsgivare i dag har svårigheter att få tag i relevant yrkeskompetens när de söker sådan. Det här hotar tillväxten i enskilda företag och hela Sverige. Det är därför det är så viktigt att lägga om arbetsmarknadspolitiken, satsa stort på reguljär utbildning, föra en flexiblare arbetsmarknadspolitik och möta arbetsgivarnas behov.


Anf. 17 Christian Holm Barenfeld (M)

Fru talman! Nu fick vi upp Patrik Björck i debatten också, och jag vill kommentera hans anförande lite.

Att man ser verkligheten innebär självklart att man hela tiden måste ompröva och vidareutveckla sin politik. Det gör vi, och det är väl ingen hemlighet. Vi är tydliga och öppna med det. Vi berättar gärna för alla, även Patrik Björck, vad vi gör och varför. Vi har gjort justeringar vad gäller arbetsgivaravgifterna för unga i våra nya förslag. Det tycker jag är rimligt. Däremot är det, som Fredrik Schulte sa, en väldig skillnad mellan att å ena sidan göra justeringar, flytta pengar, sänka kostnaderna för att arbeta och se till att den som arbetar får behålla mer av pengarna och å andra sidan öka bidragen eller göra annat som inte direkt är jobbskapande, framför allt inte kortsiktigt.

Patrik tar även upp Kommunal och utredningar. Kommunal är en annan del av politiken, kan man väl lugnt konstatera, som inte står helt långt från Patrik Björck.

Men vi ska gå tillbaka till det som interpellationen handlar om: vad som skapar jobb och inte. Det finns säkert förslag från regeringen som är rimliga och har positiva effekter. Men de som ligger framme nu är tyvärr inte framför allt dessa, utan i stället de som leder till ökad arbetslöshet. Ylva Johansson representerar en regering som dagligdags säger sig vara en samarbetsregering som vill finna breda lösningar och blocköverskridande överenskommelser för att komma till rätta med problem. Men jag tycker inte riktigt att det är försoningens melodi vi hör från vare sig statsrådet Johansson eller Patrik Björck.


Anf. 18 Patrik Björck (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Med sådana vänner som Fredrik Schulte behöver Christian Holm Barenfeld inga fiender. Fredrik Schulte säger att det här med sänkta arbetsgivaravgifter för unga inte var alliansregeringens mest framgångsrika reform. Det är faktiskt lite lustigt. I ett anfall av sällsynt klarsynthet fortsätter Fredrik Schulte med att säga att man borde sänka inkomstskatterna i stället, då detta, enligt vad han hävdar, har en bevisad effekt, i motsats till sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga, vilken nu Fredrik Schulte erkänner inte har någon bevisad effekt. Det visste vi visserligen innan, men Fredrik Schultes uttalande är lite lustigt. Det är kul! Jag hoppas att Fredrik Schulte får fler anfall av klarsynthet. Det skulle göra debatterna i den här kammaren intressantare att lyssna på.

Jag vill upplysa Christian Holm Barenfeld om att jag hänvisade till en utredning från fackföreningen Handels, inte Kommunal. Handels är en självständig fackförening som arbetar för sina medlemmars bästa på deras uppdrag. Utredningen byggde på partsgemensam statistik som Handels och handelns arbetsgivarorganisation gemensamt tar fram. Handels är en självständig organisation, liksom handelns arbetsgivarorganisation. Om Christian Holm Barenfeld vill ifrågasätta självständigheten hos de här parterna på arbetsmarknaden och den partsgemensamma statistik som utredningen bygger på är det upp till honom att göra det. Men det är inte ett seriöst sätt att debattera, fru talman. I så fall får man naturligtvis ifrågasätta resultatet av utredningen eller någonting sådant. Men det är partsgemensam statistik som man sammanställt.

Det var i alla fall väldigt skönt och klargörande att höra Fredrik Schulte konstatera att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga inte var framgångsrik och inte hade någon bevisad effekt.


Anf. 19 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Om arbetsmarknadsministern och Patrik Björck hade läst Moderaternas budget - vilket jag förväntar mig att ni kommer att göra, eftersom vi är det största oppositionspartiet - hade ni sett att vi inte föreslår att man ska behålla de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga. Vi behåller bara en liten del för dem som är under 21. Det är en påtaglig förändring. Det vi i stället prioriterar är det vi kallar första-jobbet-avdraget, vilket innebär att vi sänker skatten på ett sätt som särskilt gynnar dem som ska få sitt första jobb. Vi gör detta för att det ska löna sig bättre att arbeta.

Fru talman! Jag skulle vilja kommentera några av de saker Ylva Johansson sa. Hon försökte göra en poäng av att sjukskrivningarna nu ökar kraftigt. Jag har haft exakt samma debatt ett par gånger med socialförsäkringsministern. Till slut blev jag så trött på att höra den här statistiken att jag var tvungen att trycka upp en stor A1-affisch, som jag stod och höll här i kammaren, över hur sjukskrivningarna och förtidspensionerna utvecklats över tiden. Sedan Göran Persson klev av som statsminister har det blivit 150 000 färre förtidspensionärer och nästan 100 000 färre sjukskrivna. Det skedde en dramatisk minskning under alliansregeringens tid därför att vi stramade upp regelverket och gjorde det svårare att fuska med sjukförsäkringen och trixa med systemet. Nu gör ni i S-regeringen exakt samma misstag som Göran Persson gjorde. Ni luckrar upp regelverket. Ni gör det lättare att missbruka systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Summan av den här diskussionen är klar och tydlig. Socialdemokraterna tror, i strid med alla oberoende ekonomiska bedömare, att en höjning av skatterna med 150 miljarder på fyra års tid inte påverkar ekonomin alls. I strid med alla oberoende ekonomiska bedömare tror de också att det bästa sättet att använda pengarna är att höja bidragen. Jag är ledsen, men verkligheten är en helt annan.


Anf. 20 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Jag har tre kommentarer. Vi är i ett läge där vi har rekordmånga lediga jobb. Vi har aldrig haft så många lediga jobb, och många av dem blir inte tillsatta inom rimlig tid. Skattesänkningar löser inte det problemet. Den viktigaste enskilda insatsen är utbildning. Men det behövs också ökad rörlighet på arbetsmarknaden så att fler kan byta till ett annat jobb. Där behövs det bättre matchning och en arbetsförmedling som arbetar med alla de personer som söker nytt jobb och möter de arbetsgivare som söker personal.

Moderaterna säger att de har omprövat sin politik. Vi såg under den gamla regeringen otaliga jobbskatteavdrag. Varje nytt jobbskatteavdrag presenterades med förhoppningen att det skulle lösa arbetslösheten. Det gjorde det inte. Då presenterade den ett nytt jobbskatteavdrag. Det löste inte heller arbetslösheten. Då presenterade den ett nytt jobbskatteavdrag. Nu säger man att man omprövar politiken. Nu har man döpt om jobbskatteavdraget när man kommer med ytterligare ett jobbskatteavdrag. Men det är precis samma åtgärd. Nya skattesänkningar leder inte till att det finns fler utbildade plåtslagare, kranförare, starkströmselektriker och många av de andra yrken där vi i dag har brist.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga följande apropå samarbete och breda överenskommelser. Det är i dag tio dagar sedan jag slöt en bred överenskommelse med fyra av riksdagens oppositionspartier som bland annat också innefattar åtgärder på arbetsmarknaden. Regeringen levererar.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:71 Arbetslöshetsskapande åtgärder

av Christian Holm Barenfeld (M)

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

 

Regeringen har såväl i vårändringsbudgeten 2015 som i budgetpropositionen antagit ett antal förslag som förändrar villkoren för jobb och företagande på flera områden på ett negativt sätt.

Kraftigt höjda arbetsgivaravgifter för att anställa unga är en del, liksom den väntade försämringen av RUT-avdraget och den kraftiga försämringen av ROT-avdraget, där den nuvarande regeringens företrädare inför valet gav ett helt annat besked än det man nu föreslår.

Reaktionerna på budgetens förväntade negativa inverkan på jobben har varit många. Bland kritikerna återfinns bland annat Arbetsförmedlingens generaldirektör, som tydligt uttalat att vi kan förvänta oss fler arbetslösa ungdomar på grund av arbetsgivaravgiftshöjningarna, men även att de kraftiga försämringarna av RUT- och ROT-avdragen kommer att trycka ut folk från jobb till arbetslöshet. När det gäller RUT-avdraget har ju jobben också ofta gått till personer som tidigare stått långt ifrån arbetsmarknaden, och många nya företag med kvinnliga företagsledare har skapats.

Mot bakgrund av ovanstående är min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:

 

Hur ser arbetsmarknadsministern på det faktum att regeringens förslag döms ut av chefen för Arbetsförmedlingen, den på området största och viktigaste myndigheten?