Arbetet för att stoppa utsläppen av PFAS

Interpellationsdebatt 24 maj 2024

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 115 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru ålderspresident! har frågat mig vilka initiativ jag har tagit under året för att utsläppskällorna av PFAS ska minska och stoppas.

Eftersom det endast har gått några få månader sedan den senaste interpellationen på detta tema, 2023/24:322 Skydd för människor och miljö från PFAS, är svaret delvis detsamma som då. Jag förstår ju interpellantens önskan att saker ska ske snabbt på området, men det här är en problematik som det dessvärre tar tid att komma till rätta med.

PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och regeringen ser fortsatt mycket allvarligt på spridningen av högfluorerade ämnen i miljön och i livsmedelskedjan, där de kan utgöra en stor risk för människors hälsa och naturen. PFAS-ämnena är en stor och komplex grupp av ämnen, fler än tio tusen, med varierande egenskaper och en bred användning i samhället. Vissa av dessa ämnen kan ha skadliga effekter, både för människor och för miljön. Gemensamt för dem är att de är syntetiskt framställda och att de inte bryts ned eller bryts ned extremt långsamt till andra PFAS-ämnen. Många av ämnena är också vattenlösliga och mycket rörliga i mark, vatten och luft.

När det gäller det avgörande i Mark- och miljööverdomstolen som Jytte Guteland refererar till, som rör målet mellan Uppsala Vatten och Försvarsmakten, avstår jag och regeringen från att framföra några synpunkter då det vore mycket olämpligt att jag som regeringsföreträdare skulle uttala mig om enskilda mål. Jag kan även konstatera att Försvarsmakten har överklagat domen till Högsta domstolen och att den rättsliga prövningen därmed inte är helt avgjord. Regeringen följer naturligtvis fortsatt noga utvecklingen i de olika domstolsmål som rör PFAS, och så gäller även för detta ärende.

Regeringen fortsätter även Sveriges aktiva arbete nationellt, inom EU och internationellt för att fasa ut användning av PFAS-ämnen. En nyhet sedan januari i år är att PFAS-ämnen kommer att förbjudas i livsmedelsförpackningar i och med den nya EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall som regeringen har arbetat med. Sverige har varit väldigt pådrivande i detta arbete, och vi är mycket nöjda med utfallet och att vi i varje fall har lyckats komma åt ett förbud mot PFAS i just livsmedelsförpackningar.

Regeringen fortsätter också driva på för att åtagandena i EU:s kemikaliestrategi ska genomföras. Inför ministermötet i mars i år diskuterade vi tillsammans med likasinnade länder bland annat frågan om PFAS i bekämpningsmedel och frågan om utfasning av PFAS. För att underlätta och påskynda arbetet samlas vi ofta innan EU:s ministermöten inleds för att diskutera hur vi på olika sätt kan hantera angelägna frågor. PFAS är en återkommande fråga i denna krets.

Förekomsten av PFAS i miljön och dricksvattnet är ett globalt problem. I Stockholmskonventionen, en internationell konvention med bestämmelser för att skydda människors hälsa och miljön från långlivade organiska föroreningar, POP, finns ett antal PFAS reglerade, och arbete med förslag på fler begränsningar pågår. Sverige och EU deltar aktivt i arbetet med Stockholmskonventionen. Kemikalieinspektionen lyfter även frågan om PFAS i flera av sina internationella samarbeten med länder utanför EU.

Regeringen har inte minst inom det nordiska samarbetet vid flera tillfällen lyft PFAS-frågan. I början av september i år kommer Sverige att stå värd för en nordisk PFAS-konferens där vi välkomnar deltagare från våra nordiska grannländer för att diskutera PFAS och utbyta erfarenheter. Det här är en konferens som jag valde att nämna vid ett tillfälle nyligen då de nordiska miljöministrarna samlades i Stockholm. Vi ser fram emot resultatet av detta arbete.


Anf. 116 Jytte Guteland (S)

Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet för det skriftliga svaret och för dagens redogörelse. Statsrådet har haft en aktiv fredag i kammaren.

Jag och Socialdemokraterna vill lyfta frågan om PFAS i miljön eftersom det är ett mycket allvarligt problem. Årligen hamnar 75 000 av evighetskemikalierna PFAS i miljön i Europa. Textilier, flourgaser och medicinsk utrustning står för merparten av utsläppen här. Under de senaste åren har allvarliga upptäckter gjorts om vilka miljöskandaler detta genererar, men också hur PFAS finns i vår vardag.

Stora upptäckter har även gjorts om hur dessa evighetskemikalier hamnar i våra kroppar. Det handlar om smink och deodorant, och det finns höga halter i vissa livsmedel. Man har bland annat upptäckt dem i kräftor. Medborgare får även i sig PFAS från giftigt vatten.

Jag tänker förstås på Kallinge, som är en av de stora miljöskandalerna i modern historia. Där har medborgarna nu fått rätt i domstol, men det är fortfarande en miljöskandal som påverkar människor här och nu, inte minst i Kallinge. Kallingeföreningen har varit i riksdagen och berättat om det som har hänt och vilka enorma konsekvenser det får för liv och hälsa för väldigt många människor.

PFAS är potentiellt hormonstörande ämnen och kan också vara cancerframkallande. Kemikalierna kopplas till sköldkörtel- och fertilitetsproblematik. Det är därför ett folkhälsoproblem som vi nu bevittnar och som finns runt om oss hela tiden. Forskare har upptäckt att PFAS finns i snart sagt alla organ. Det senaste är att de även hittats i hjärnan. Det här är alltså mycket allvarligt.

I Sverige har Försvarsmakten använt PFAS i brandskum vid övningar i flera områden i vårt land. Men kemikalierna finns som sagt också i många produkter. Kemikalieinspektionen talar om tiotusentals produkter med PFAS.

Nyligen beslutade Mark- och miljööverdomstolen att Försvarsmakten ska betala för de kostnader som Uppsala Vatten hittills har haft på grund av PFAS-föroreningarna, det vill säga dem som Försvarsmakten har orsakat. Domen kommer säkert att bli vägledande i ytterligare domar framöver. Många kommuner är med om det här i detta nu.

Jag har därför ställt frågor till miljöministern om vad som görs. Jag noterar att hon säger att det görs en del saker. Det är till exempel glädjande att frågan har lyfts på nordisk nivå, på det sätt som ministern beskriver det. Det är viktigt att föra upp detta tillsammans med våra nordiska grannländer, som självfallet också är drabbade. Vi socialdemokrater välkomnar ett sådant ledarskap. Även det som sker på EU-nivå med livsmedelsförpackningarna är ett glädjande besked, och det är viktigt för att vi ska komma till rätta med framtida utsläpp.

Jag vill dock ändå få höra från statsrådet vilka slutsatser regeringen drar om forskningen om bland annat rening så att vi kan sanera där det redan är förorenat. Jag skulle också vilja höra hur man ser på frågan på EU-nivån. Kemikalieinspektionen har ju tillsammans med fyra andra länder lagt fram ett förslag om detta. Vad vill regeringen göra för att vi ska få ny lagstiftning på EU-nivå?


Anf. 117 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru ålderspresident! Stort tack till ledamoten Guteland för engagemanget i PFAS-frågorna! Det här är verkligen ett arbete som är av stor vikt. Jag är tacksam över att vi kan ha en så öppen och pågående diskussion om hur Sverige på bästa sätt kan hantera frågorna om PFAS-ämnen och spridningen i samhället av dem.

Angående frågan om hur vi avser att hantera det arbete som behöver ske inom EU och samarbetsmässigt kommer jag fortsatt att tillsammans med likasinnade länder driva på för att alla åtaganden i EU:s kemikaliestrategi ska fullföljas. Då handlar det om att reformera kemikalielagstiftningen, så att människor och miljö skyddas mot de mest skadliga kemikalierna. Men det handlar också om att rent konkret fasa ut användningen av PFAS med stöd av nuvarande EU-regelverk och allra främst kemikalieförordningen Reach. Inom ramen för Reach tas det just nu fram ett förslag till förbud som täcker allt PFAS, och det är en mycket önskvärd utveckling.

Vi har en gemensam inre marknad. Vi vet att varor, människor och allt möjligt förflyttas inom EU i stor utsträckning. Därför vore det otroligt bra om vi kunde få bukt med den här frågan på EU-nivå. Sverige har varit väldigt drivande gällande ambitiösa kemikaliekrav - på den fronten och i alla forum där det har gått. Ett exempel på att vi har lyckats är den kommande EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall. Där har Sverige fått till ett förbud mot PFAS i livsmedelsförpackningar i väntan på Reach. Jag är väldigt glad över att vi inte bromsar medan vi arbetar på för att det övergripande skyddet med förslag till förbud som täcker allt PFAS tas fram inom Reach utan arbetar på många av de sätt som går.

Den nutida användningen av PFAS gör att det i många fall finns en ansvarig verksamhetsutövare som är skyldig att avhjälpa eventuella skador som den egna verksamheten kan ha orsakat. Det är helt i enlighet med principen om att förorenaren betalar. Det betyder att den myndighet som är skyldig att utöva tillsyn över verksamheten behöver ställa krav på verksamhetsutövaren.

I de fall där det inte går att hålla någon ansvarig för en PFAS-förorening finns det möjlighet till statlig finansiering av saneringsåtgärder. Det sker genom Naturvårdsverkets saneringsanslag. Detta menar vi är bra. Vi hoppas att man kommer att kunna identifiera alla de platser där föroreningar har skett, så att man även kan hantera dem. Just i det syftet finns ett uppdrag som Statens geotekniska institut, SGI, arbetar med och som gäller forskning och effektiv kunskapsspridning om PFAS-förorenade områden.

Utöver det har SGU, Sveriges geologiska undersökning, i uppdrag att genomföra åtgärder i statligt förorenade områden. Dessutom har MSB vägledning om hur släckvatten och skumvätskor ska hanteras för att undvika PFAS-bitarna. Alla de olika statliga myndigheter som arbetar med PFAS-frågor samarbetar också i ett nätverk för att hantera den problematik som finns.

Fru ålderspresident! Om EU-kommissionen inte lever upp till sina åtaganden utesluter jag inte att nationella begränsningar skulle kunna aktualiseras. Men som det ser ut i nuläget är min bedömning att våra myndigheter på grund av den inre marknaden behöver lägga all sin kraft på att få fram EU-begränsningen. Där ligger förhoppningen just nu. Vi följer det här väldigt noga.


Anf. 118 Jytte Guteland (S)

Fru ålderspresident! Jag tackar ännu en gång för svaret från statsrådet. Mitt parti delar åsikten att det är otroligt viktigt att på EU-nivån få till lagstiftning som är bättre och mer heltäckande. Förra året lämnade som sagt Kemikalieinspektionen ett förslag på hur drygt tio tusen PFAS-kemikalier skulle kunna omfattas av ett EU-direktiv på området. Fyra myndigheter från andra EU-länder är också med på hur det skulle kunna se ut. Det handlar om att både begränsa och förbjuda användning av dessa kemikalier. Det här är nog det mest ambitiösa och bästa sättet att reglera PFAS inför framtiden för att minska föroreningarna framöver. Där delar jag absolut statsrådets åsikt.

Däremot skulle det behövas en snabbare politisk drivkraft på EU-nivån. Även om myndigheterna har det här samarbetet och har idéer om hur lagstiftningen skulle kunna se ut behövs det en politisk agenda. Statsrådet är såklart medveten om att det finns stark lobbyism emot detta. Det finns en ovilja från vissa bakåtsträvande företag och andra som kortsiktigt kan tjäna pengar på det eller som inte ser värdet av att ställa om med produkter som skulle kunna se ut på ett annat sätt framöver. Det är viktigt att få till en politisk drivkraft och att ministrar i hela EU driver på, så att den här mandatperioden blir mer framgångsrik när det handlar om kemikaliepolitiken i allmänhet och PFAS i synnerhet. Det är en uppmaning till statsrådet att se till att få till stånd ett sådant samarbete, så att vi kan få till de här förbuden och begränsningarna.

När det gäller sanering är det också bra att det görs ett arbete hos myndigheterna. Men troligtvis skrapar vi bara på ytan just nu. Det är förmodligen betydligt värre än vad det kan se ut som; det finns antagligen föroreningar i andra områden än dem som redan är upptäckta. I många samhällen, inte minst nära militära övningsfält, märker man nu att mark och vattendrag är förorenade.

Det här är en nationell angelägenhet. Det är oerhört viktigt att skydda befolkningen och folkhälsan och få till ett arbete för att kontrollera vilka områden det är som kan tänkas vara förorenade, så att detta inte är någonting man kommer på många år efteråt när barn redan har druckit vatten som är farligt eller giftigt eller till exempel gravida kvinnor utsatts för detta. Jag vill fråga statsrådet vad man gör i arbetet för att se till att identifiera vilka människor som är drabbade i dag. Det arbetet är inte ens förebyggande - utsläppen har ju redan skett.

Slutligen vill jag säga något om arbetet med att sanera. Forskare säger nu att det till exempel finns våtmarksväxter som kan användas i större utsträckning vid de vattendrag som är förorenade och att de kan komma åt så mycket som 40 procent av ämnena. Det skulle vara väldigt bra om det finns en idé från regeringen om hur vi kan hjälpa till här, så att vi får till de bästa teknikerna för att sanera de utsläpp som redan har skett. Det handlar verkligen inte bara om att förbjuda PFAS, utan vi måste också få bort så mycket som möjligt i de redan förorenade områdena.


Anf. 119 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru ålderspresident! Nu var det väldigt många frågor som hann komma i det långa anförandet, men jag ska försöka besvara dem efter bästa förmåga.

Det som regeringen avser att göra på internationell nivå inom EU för att politiskt visa på handlingskraft i denna fråga är allra främst att fortsätta driva på för att alla åtaganden i EU:s kemikaliestrategi ska fullföljas. Där har vi helt enkelt ett beslut och en ram att utgå från och trycka på för. Även om det sker ett intensivt arbete för att stoppa den här utvecklingen kommer inte vi ansvariga ministrar, som har likasinnade ståndpunkter och arbetar tillsammans, att växla ned på vårt arbete för att lyckas få fram den här utvecklingen utan tvärtom växla upp det. Sverige har varit väldigt drivande för att i de relevanta sammanhangen lyfta upp PFAS-förbud även inom ramen för andra direktiv eller förordningar. Återigen är PPWR ett exempel på att ett sådant arbete har skett med framgång; Sverige har fått igenom ett förbud mot PFAS-användning i livsmedelsförpackningar.

Det finns såklart en himla massa olika aspekter på hur man identifierar skadade områden på bästa sätt. Som jag nämnde i mitt tidigare anförande finns det ett uppdrag om att forska och hitta effektiv kunskapsspridning om PFAS-förorenade områden.

Det är ett arbete som inte blir proaktivt, som ledamoten själv nämnde, utan snarare fortsatt reaktivt. Men det är ändock ett arbete som blir väldigt viktigt, nämligen att se till att vi identifierar de förorenade områdena.

Det finns ett uppdrag att genomföra åtgärder på förorenade statliga områden. Det finns även en möjlighet att söka medel hos Naturvårdsverket för andra förorenade områden.

Herr talman! Sedan var det frågor om varför det tar så lång tid att genomföra arbetet. Jag måste påpeka att EU:s och Sveriges arbete ändå ger resultat.

Steg för steg har vi sett framsteg och på olika sätt lyckats begränsa olika grupper av PFAS. Under 2023 trädde exempelvis i kraft en begränsning av gruppen för PFCA. Det är 200 olika ämnen som bland annat används i textilier och brandsläckningsskum.

I april 2024, väldigt nyligen, röstade medlemsländerna också igenom ett förbud mot en annan grupp av PFAS-ämnen, nämligen PFHxA, som bland annat används i material som är i kontakt med livsmedel och i kläder. Det finns långt framskridna förslag på förbud av all användning av PFAS i brandskum. Det sker ett arbete.

Det begränsningsförslag som man arbetar med för all typ av PFAS är någonting som vi är väldigt måna om. Det handlar om att lyckas begränsa ämnena på hög nivå och i den bredd och variation som finns inom ämnena.

Det är någonting som nu behandlas av Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Det är ett väldigt omfattande begränsningsförslag som har lagts fram. Det vet ledamotens såklart själv. Det har genererat fler än 5 600 kommentarer från över 4 400 organisationer som myndigheten nu hanterar.

I normala fall ska det hanteras inom ett år. Men tyvärr verkar det ta lite längre tid. Det tar tid av flera olika skäl. Men regeringen avser att fortsatt skapa politiskt tryck och att i alla möjliga sammanhang lyfta fram behovet av att lyckas med begränsningen och att fullfölja det man i princip redan har uttalat att man ska.


Anf. 120 Jytte Guteland (S)

Herr talman! Tack, statsrådet, för beskrivningen av läget och vad regeringen gör. Jag noterar att vi har samsyn om att det är angeläget. Det är flera delar där vi kan jobba gemensamt.

Vi från Socialdemokraternas sida tänker att det är viktigt att vi arbetar gemensamt för att få till ett PFAS-förbud och PFAS-begränsningar som innebär att vi får till politiska överenskommelser så långt som för hela EU.

Därmed kan EU också förmodligen bli en väldigt viktig aktör globalt. Detta är problem som hela världen ställs inför eller kommer att ställas inför. Dessa ämnen finns i så stor utsträckning i produkter som omger oss människor och därmed i vår miljö.

Jag vill avslutningsvis säga att det krävs ett politiskt tryck här. Den som följer eller agerar i klimatfrågor, precis som miljö- och klimatministern gör, vet att det krävs politiskt tryck i klimatfrågorna. Det är ändå frågor som ofta är debatterade.

När det gäller kemikaliepolitiken kommer det att krävas politiskt tryck för att det ska bli verklighet. Det gäller att frågorna lever i den offentliga debatten så att det verkligen blir ett momentum för lagstiftare både i den här församlingen och i Europaparlamentet att få till de här begränsningarna. Det är så viktigt för svenska folkets hälsa.

Jag vill avslutningsvis påtala vikten av att registrera i hela landet var någonstans människor kan vara drabbade så att det inte uppkommer löpande som skandaler. Det gäller att myndigheter agerar mer proaktivt för att se var det kan finnas områden som redan i dag är drabbade. Det är viktigt för att så snabbt som möjligt sanera områden och hjälpa de människor som i dag är drabbade.


Anf. 121 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Återigen tack till ledamoten!

Jag delar helt bilden av problemnivån som PFAS-ämnena utgör. Det är extremt allvarligt. Det är väldigt viktigt att vi kommer åt PFAS-föroreningarna.

Man kan bara beklaga att vi förstod och hade kunskapen så pass sent om hur allvarligt de påverkar både människors hälsa och vår miljö. Det gäller ändå att lägga ett ordentligt arbete på att komma åt detta.

Regeringen har beslutat om flertalet uppdrag med återrapporteringskrav från olika myndigheter kombinerat med särskild finansiering.

Naturvårdsverket har ansvaret att stärka den nationella samordningen och se till att vägledningen om spridningen ökar så att vi kan stoppa den i så hög utsträckningen som möjligt. Där har Naturvårdsverket det övergripande ansvaret.

Utöver det är det väldigt många myndigheter som på olika sätt arbetar med detta. Man kan vända sig till tillsynsmyndigheterna. SGI jobbar med att ha en effektiv kunskapsspridning. SGU arbetar med att genomföra åtgärder. MSB arbetar också med vägledning. Arbetet pågår för fullt på nationell nivå.

Jag tar till mig av tankarna från ledamoten om att ytterligare växla upp det arbetet. Vi ska se över hur det går till och vad vi kan göra ytterligare på nationell nivå.

Sedan är det frustrerande nog så att det är först när kommissionen har lagt fram sitt förslag som Sverige och andra länder kommer in i den formella processen och kan ha ståndpunkter.

I det skedet kommer vi att försöka bidra till att det går så snabbt som möjligt genom att vara väl pålästa och beredda med konstruktiva ändringsförslag så att det går så fort som det bara kan gå att få till ett förbud mot alla PFAS-ämnen.

Slutligen vill jag bara nämna att jag kommer att fortsätta att driva på med likasinnade länder. Sverige har varit drivande och ambitiöst i kemikaliefrågor nu under lång tid. Det är ett arbete som jag avser att fortsätta med.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2023/24:708 Arbetet för att stoppa utsläppen av PFAS

av Jytte Guteland (S)

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Nyligen beslutade Mark- och miljööverdomstolen att Försvarsmakten ska betala för de kostnader som Uppsala Vatten hittills fått till följd av PFAS-föroreningarna som Försvarsmakten har orsakat. Domen kommer säkerligen att bli vägledande för de fortsatta rättsprocesser som PFAS-föroreningar runt om i landet kommer att föranleda.

PFAS är potentiellt hormonstörande ämnen och kan vara cancerframkallande, om inte direkt så genom deras metaboliter. Dessa kemikalier kopplas också till sköldkörtel- och fertilitetsstörningar. Det är därför ett folkhälsoproblem att forskarna nu upptäcker PFAS i blodet hos allt fler människor.

I Sverige har Försvarsmakten använt PFAS i brandskum, och använt detta vid övningar på flera ställen i landet. Men kemikalierna finns också i flera produkter, och utsläppskällorna är många. Därför är det viktigt att den svenska regeringen tar sitt ansvar i den här frågan.

Jag har tidigare frågat vad miljöministern gör för att skydda människor och miljö från PFAS och vilken strategi regeringen har för att förbjuda och begränsa PFAS i de produkter vi omger oss med i samhället. Det har nu gått månader sedan frågorna ställdes och debatterades i kammaren. Det är därför intressant att veta vilka åtgärder regeringen har vidtagit sedan dess.

Därför vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:

 

Vilka initiativ har statsrådet tagit under året för att utsläppskällorna av PFAS ska minska och stoppas?