alkoholreklam

Interpellationsdebatt 27 maj 2003

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 103 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jakob Forssmed har frågat mig vad jag avser att göra för att stoppa reklam för alko- holdrycker under 15 % och vad jag avser att göra för att visa att Sverige och den svenska regeringen inte har övergett de alkoholpolitiska ambitionerna. Forss- med har vidare frågat vad jag avser att göra för att begränsa statliga Vin & Sprits marknadsföring i värl- den och om jag avser att verka för utökad kontroll av försäljning av folköl till minderåriga och om detta inte hjälper göra folkölsförsäljningen tillåten endast på Systembolaget. Slutligen har Forssmed frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stoppa lang- ning och försäljning av hembränd sprit till ungdomar. Den 18 mars 2003 beslutade regeringen att till- kalla en särskild utredare med uppgift att senast den 1 juli 2003 komma med förslag på begränsningar av marknadsföringen av alkoholdrycker till konsumenter i tryckta skrifter. Utredaren ska i sitt arbete utgå från det högsta möjliga skyddet för folkhälsan inom ramen för EG-rätten och särskilt beakta skyddet för barn och unga. Dessutom överlämnar utredningen om begräns- ningar av alkoholbranschens sponsring inom idrotten med mera sitt slutbetänkande den 1 juli 2003 med förslag till olika begränsningar av alkoholindustrins sponsring. Avsikten är att med utgångspunkt i de här båda utredningarnas förslag återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare åtgärder för att begränsa alkoholreklamen och marknadsföringen av alko- holdrycker. För att motverka negativa effekter för folkhälsan beslutade riksdagen den 21 februari 2001 om en na- tionell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. I handlingsplanen redovisas ett antal områden där insatser behöver genomföras och förstärkas fram till och med år 2005. Syftet med handlingsplanen är att lägga fast grundvalarna för en alkoholpolitik som leder till minskad alkoholkonsumtion och begränsar alkoholskadorna, det vill säga en politik som har tydliga alkoholpolitiska ambitioner. Huvudinriktningen för alkoholpolitiken enligt handlingsplanen är att stimulera utvecklingen av målinriktade och samordnade förebyggande insatser på kommunal nivå. Förstärkta åtgärder behövs dess- utom i form av särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med riskbeteende, vård- och behand- lingsinsatser, opinionsbildning och information, be- gränsning av tillgången på och marknadsföringen av alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och skadeutvecklingen samt alkohol- forskning. Förstärkta åtgärder behövs också för att utveckla samarbetet på europeisk och internationell nivå. För genomförandet av handlingsplanen disponeras 550 miljoner kronor under tre år. En särskild kom- mitté har tillsatts med uppgift att samordna insatserna på nationell nivå och i samspel med kommunerna och landstingen stimulera insatserna på regional och lokal nivå. Kommittén har också fått i uppdrag att svara för information och opinionsbildning nationellt och att genomföra seminarier, konferensserier etcetera som syftar till att förankra innehållet i planen och stimule- ra utvecklingen av olika förebyggande verksamheter såväl lokalt som regionalt. Arbetet med att förverkliga handlingsplanens in- tentioner har nu pågått i två år. Insatserna är av lång- siktig karaktär där stora ansträngningar nu görs för att utveckla kompetens, metoder och verksamheter på framför allt lokal och regional nivå. Utgångspunkten för kommitténs arbete är de prioriteringar som gjorts i den nationella handlingsplanen vari ingår insatser för att öka kontrollen av försäljning av folköl till minder- åriga och stoppa langning och försäljning av hem- bränd sprit till ungdomar. Bland annat har Alkoholkommittén och Statens folkhälsoinstitut tillsammans med Svensk Dagligva- ruhandel tagit fram ett nationellt material för att för- hindra underåriga att få tillgång till folköl och tobak som går under namnet Lag om leg. Här betonas bland annat branschens ansvar att upprätthålla åldersgränser och bedriva en ansvarsfull alkoholhantering. Detta arbete bör rimligen ges en chans att utvecklas innan vi börjar tala om att göra folkölsförsäljningen tillåten endast på Systembolaget. Risken med det förslaget är att folk väljer att köpa starköl i stället för folköl. När det gäller Vin & Sprits marknadsföring i världen vill jag bara konstatera att Vin & Sprit arbetar på en konkurrensutsatt marknad såväl i Sverige som utomlands och att de statligt ägda bolagen självfallet ska respektera de i respektive land gällande lagarna och reglerna för marknadsföring och tillämpa god marknadsföringssed. Jag har ingen information om att något annat skulle vara fallet när det gäller Vin & Sprit.

Anf. 104 Jakob Forssmed (Kd)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka folk- hälsoministern för svaret och för de goda ansatser som finns däri. Samtidigt tycker jag att svaret har en del brister och saker som förtjänar uppmärksamhet. Jag ska gärna tillstå att jag hoppas en del på Mor- gan Johansson i det här sammanhanget. Jag tror att han kan uträtta en hel del. Därför blir jag dock slagen med häpnad över att folkhälsoministern så totalt kan skygglappsbepryda sig själv och närmast abdikera från ägaransvaret. Jag tycker nämligen att det är vad Morgan Johansson gör när han säger att "Vin & Sprit arbetar på en konkur- rensutsatt marknad såväl i Sverige som utomlands och att de statligt ägda bolagen självfallet ska re- spektera de i respektive land gällande lagarna och reglerna för marknadsföring och tillämpa god mark- nadsföringssed. Jag har ingen information om att något annat skulle vara fallet när det gäller Vin & Sprit." För det första är det ett problem att man följer gällande marknadsföringslagar. Det är faktiskt rätt många länder i världen som saknar sådana lagar eller där de är ganska bristfälliga. Det här talet om konkur- rens på en världsmarknad står i kontrast, tycker jag i alla fall, till den utvecklingspolitik som regeringen nu säger sig vilja genomföra och där detta perspektiv ska genomsyra politiken i stort. Jag tycker att det också borde gälla alkoholpolitiken och de statliga företagen. Det borde inte räcka med att de ska följa lagar som i många fall inte finns. Dessutom finns det exempel på hur Vin & Sprit faktiskt har kringgått länders alkohollagstiftning. I exempelvis Polen finns det dokumenterat hur man har köpt ett livsstilsmagasin och lanserat sin egen vodka genom detta magasin när man inte kunnat göra re- klam på annat sätt. Det blir något av en diskrepans mellan Sverige och utlandet som kan kännas lite stötande. I Sverige ska ungdomar inte supa, men utomlands får man gärna bidra till ökat cash-flow till den svenska stats- kassan. Det förvånar mig också att Morgan Johansson inte har nåtts av något annat bud än att Vin & Sprit skulle tillämpa god marknadsföringssed. Det mest flagranta exemplet är kanske den kampanj om Absolut julglädje som man körde i USA, liksom att man där faktiskt riktar in sig på unga i sin marknadsföring. Reklambyråer som arbetat åt Vin & Sprit har uttryck- ligen sagt: Vi riktar in oss på dem som fyller 21 eller på dem som är mellan 20 och 30 år. Jag tror inte att någon marknadsföring är så träffsäker att den exakt kan träffa personen när denne legalt kan köpa alko- hol. Det är klart att detta också påverkar yngre män- niskor. Tillgänglig forskning visar att också 13-, 14- och 15-åringar naturligtvis påverkas av detta. Man har också sysslat med en hel del annat som jag inte tycker är speciellt förenligt med god mark- nadsföringssed. Det har förekommit sponsring i porr- sammanhang och annat som naturligtvis kan kritise- ras. Därför blir jag lite tveksam. Jag tycker att det finns goda ansatser i Morgan Johanssons svar när det gäller marknadsföringen - inte minst den utryckning han tog initiativ till för att begränsa alkoholreklamen, som jag tyckte var mycket bra, men också att man har tillsatt de här utredningarna. Jag är positiv till de utredningarna och spänd på vad de kan komma att innebära vad gäller begränsning av marknadsföring- en, men jag vill gärna höra någonting lugnande på den här punkten. Vad är det egentligen vi pratar om när det gäller marknadsföringen om Morgan Johans- son inte tycker att Vin & Sprit bryter mot goda mark- nadsföringsseder på det här området?

Anf. 105 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Diskrepansen som Jakob Forssmed talar om är just den mellan Sverige och andra länder. Förutom substansfrågan när det gäller reklamsidan som jag i sig blev upprörd över, förutom att det kom ett beslut som kommer att innebära att vi hamnar i ett rättslöst läge, där alkoholreklam plötsligt skulle vara tillåtet i Sverige, blev jag också oerhört bister, får jag lov att säga, över det faktum att en lagstiftning som jag visste hade stöd av över 80 % av landets riksdag nu sattes i fråga. Det är den principfrågan som jag känner väldigt starkt för, nämligen att varje land faktiskt ska ansvara för sin egen alkoholpolitik i det här avseendet. Det är därför som jag också har svårt att ta till mig Jakob Forssmeds argumentation om marknadsföring i andra länder. Den princip som gäller här hemma, nämligen att varje land bör ha ansvar för sin egen alkoholpolitik, måste rimligen också gälla i Tyskland, USA eller Frankrike. Precis som det är den här för- samlingen som ska besluta om svensk alkoholpolitik är det rimligen också parlamenten i USA, Tyskland, Frankrike eller vilket land det vara månde som ska göra detsamma. Har vi då ett svenskt företag, statligt förvisso, som är aktivt på de marknaderna kan man inte begära annat än att det ska leva upp till de regler som finns där. Då säger Jakob Forssmed att Vin & Sprit bryter mot god marknadsföringssed. Han ger också några exempel. Jag tycker inte att det är bra och har väldigt svårt att acceptera när man inriktar sig på att sälja vin och sprit till ungdomar under den gräns som gäller för inköp av alkohol. Men jag har svårt att rikta kritik mot att man försöker inrikta sig på en grupp som faktiskt har rätt att köpa alkohol. Det har jag svårt att göra. Hur man än landar och hur man än resonerar blir det nog svårt att komma till någon annan slutsats än att varje land måste ha ansvar för sin egen alko- holpolitik, precis som vi kräver från svensk sida. Reklamfrågan är föremål för utredning. Vi tog den i två steg. Det första var att läsa igenom Mark- nadsdomstolens dom. Då konstaterades att Mark- nadsdomstolen lämnar utrymme för att reglera alko- holreklamen, bland annat på ett sådant sätt att man kan sätta en övre volymgräns. Det gjorde vi. Vi satte den på 15 % för att just få bort spritreklamen och för att få väck starkvinsreklamen. Kunde vi ha satt den lägre, som Jakob Forssmed är ute efter? Jag tror att det hade varit svårt. Skulle vi ha satt den vid exempelvis 5 % eller 6 % för att tillåta öl men inte vin skulle vi ha fått problem med konkur- rensskälen, framför allt i EU. Sverige är ett ölprodu- cerande land, men vi är till mycket ringa del ett vin- producerande land. Det är klart att det skulle ha varit svårt att hålla. Vi satte den så lågt som vi bara kunde i det här skedet för att så att säga köra bort starkvins- och starkspritsreklamen. I ett nästa skede får vi pröva i vilka forum man egentligen ska få lov att göra reklam. Är det självklart att man ska få göra det i dagspressen? Det är den fråga som Susanne Eberstein nu tittar närmare på.

Anf. 106 Jakob Forssmed (Kd)

Fru talman! Det låter ju sympatiskt av Morgan Johansson att varje land ska ha ansvar för sin egen alkoholpolitik. Problemet är bara att man i vissa län- der inte har det. Man tar inte det ansvaret. Man har inte fått fram den lagstiftningen, inte minst i den fattiga världen. Där kan det bli ett mycket stort ut- vecklingshinder. I alla fall i de länderna borde man från Vin & Sprits sida avstå från att över huvud taget marknadsföra alkohol, tycker jag, om man nu ska följa den princip om utveckling som regeringen vill lägga fast och som jag tycker är mycket bra. Utveck- ling ska prioriteras före andra svenska intressen. Det är inte så att Vin & Sprit är inaktiva i Sverige. Man är såvitt jag förstår med i Vin- och spritleveran- törernas intresseförening som ju verkligen har agerat lobbygrupp för att motverka det som jag och Morgan Johansson försöker arbeta för. Detta är ett stort pro- blem, och det är ett statligt företag. Om vi då kommer in på själva frågan om alkohol- reklamen kan man konstatera att det faktiskt inte var EU och EG-domstolen utan det var Marknadsdom- stolen som upphävde det svenska reklamförbudet. Det tolererades ju av EG-domstolen under vissa för- utsättningar enligt ett förhandsbesked. Varför beslu- tade då Marknadsdomstolen som man gjorde? Om man läser domen noggrant kanske man finner en delförklaring till detta. Det har från Konsumen- tombudsmannens sida framhållits att ett upphävande av annonsförbudet skulle kunna ge en signal om att staten inte menar allvar med sin alkoholpolitik. Det finns emellertid redan nu andra faktorer som ger liknande signaler, till exempel den ökande tillgäng- ligheten till alkohol på grund av lördags- och kvällsöppna Systembolagsbutiker och det stora utbu- det av tillåten reklam, bland annat i sådana tidningar som tillhandahålls i Systembolagets butiker och på restauranger samt i fackpress. Marknadsdomstolen motiverar faktiskt delvis sin försvagning av svensk alkoholpolitik med av rege- ringen tidigare genomförda försvagningar av alko- holpolitiken. En högre alkoholkonsumtion kan tillåtas eftersom andra restriktioner redan avskaffats eller kraftigt försvagats. Det är samma regering som be- klagar Marknadsdomstolens dom som faktiskt, i varje fall i någon mån, har försett den med bränsle för att kunna upphäva det här förbudet. I alla fall motiverar man så i domen. Det slår mig också när jag läser interpellationssva- ret i övrigt att det låter väldigt bra. Man kan få in- trycket att regeringen bedriver en väldigt offensiv alkoholpolitik. Många av de här sakerna är bra. Jag säger inte emot det. Men sanningen är också att Sys- tembolaget har öppnats på kvällar och helger, inför- selkvoter har ökat, priserna har sänkts och så vidare. Jag vet att det är EU-regler som gör detta komplice- rat, men jag vidhåller min åsikt att Sverige kunde ha drivit sin linje längre i många fall med hänvisning till folkhälsan. Vad gäller reklamförbudet och vad utredningen kommer fram till tolkar jag ändå Morgan Johansson som att gränsen på 15 % så att säga är fix och färdig. Den kommer inte att ändras utan den är tydlig, till- lämpad och förståelig, som man har beskrivit det tidigare. Jag ser verkligen fram mot de andra restrik- tioner som man kommer att införa, för jag tror att just marknadsföring är en av de saker som slår hårt just mot unga. Människor som är äldre kan hantera det här på ett annat sätt. Men jag tror att det är unga och missbrukare som framför allt kommer att drabbas av marknadsföringen av alkohol. Det är jag övertygad om. Därför kan man också konstatera att när Vin & Sprit, om jag får återvända till det, siktar in sig på 20- 21-åringar är det klart att det spiller över väldigt mycket på människor som är under den här gränsen. Det är väldigt svårt att hävda att man inte kan kritise- ra dem för detta. Det hoppas jag att Morgan Johans- son kommer att göra.

Anf. 107 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Först frågan om Marknadsdomstolen. Jag ställer mig gärna frågande till en del av Mark- nadsdomstolens motiveringar. Så långt kan jag gå. Den ena motiveringen som Jakob Forssmed lyfter fram är just att lördagsöppet och andra sådana delar som Jakob Forssmed beskriver som försvagning av alkoholpolitiken skulle tala emot att ha ett reklamför- bud. Men det är egentligen värre än så. Därför att i nästa andetag säger nämligen Marknadsdomstolen att just det faktum att regeringen gör så mycket annat gott på andra områden i förebyggande syfte talar faktiskt för att alkoholreklamförbud inte är så verk- ningsfullt. Det kvittar så att säga hur vi än vänder oss, om vi gör väldigt bra insatser för att stärka alkohol- politiken eller insatser som Jakob Forssmed beskriver som en försvagning av den. Hur vi än gjort har Mark- nadsdomstolen använt det som ett argument för att ta bort reklamförbudet. Den argumentationen har jag lite svårt att smälta. Men vi måste hålla oss innanför Marknadsdom- stolens dom. Som statsråd måste jag vara mycket tydlig i det, om inte annat för att jag annars riskerar att få konstitutionsutskottet på mig, men också för att vi måste hålla noga på gränsdragningen mellan den dömande och den lagstiftande och verkställande makten. Då jag har hamnat i den här situationen har jag bara konstaterat att så här har Marknadsdomstolen skrivit. Vi vill hålla oss innanför de skrivningarna. De tillåter att man sätter en övre gräns som reglering, det skrivs faktiskt rakt ut i domen. I det andra skedet säger man att det i övrigt ska regleras i lagstiftningen. Låt oss då se över detta. Är det självklart med re- klam i dagspress? Ska reklamen begränsas till tid- ningar som inriktar sig på mat och dryck? Hur ska reklam få lov att se ut som inte inriktar sig på barn och unga, det vill säga pröva frågan om måttfullhet? Det är Susanne Ebersteins huvuduppdrag. Hon är fri att diskutera 15-procentsgränsen. Det är de två delar- na som är hennes huvuduppdrag. Vi är på väg in i ett spännande skede när det gäller alkoholpolitiken i Europa. Vi har från Sveriges sida haft svårt att driva alkoholfrågorna. Vi gjorde det under ordförandeskapet. Vi gick fram med rekom- mendationer bland annat vad gäller hanteringen i förhållande till barn och unga. Men det har ändå i botten alltid funnits att stora, alkoholproducerande länder har dominerat i EU: Grekland, Portugal, Spa- nien, Italien, Frankrike och Tyskland. Det är klart att det har haft en betydelse. Nu sker någonting annat. Nu kommer det in tio nya medlemsländer, till exempel Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien och Ungern. Det är en lång rad medlemsländer som inte har en stor andel vinpro- duktion. Tvärtom finns det en oro för ökade problem. En del länder har samma dryckesmönster som i Sve- rige, det vill säga ett vodkadrickande. Det finns en tendens till en svängning också i den europeiska debatten, och det kommer att bli lättare för oss att driva alkoholfrågor i det nya Europa.

Anf. 108 Jakob Forssmed (Kd)

Fru talman! Morgan Johansson säger att "Jakob Forssmed beskriver ökad tillgänglighet och lägre priser som en försvagning". Jag hoppas att vi kan vara överens om att det är försvagningar. I några fall är det påtvingade försvagningar, i andra fall inte på- tvingade försvagningar av svensk alkoholpolitik. Jag är också glad för att Morgan Johansson också är öp- pen för olika typer av restriktioner. Jag kan se stora problem med reklam för alkoläsk riktad till ungdomar i dagspress och liknande. Jag säger inte att det som görs är dåligt. I inter- pellationssvaret lyftes seminarier och informationsin- satser fram. Det är otillräckligt när annan utveckling går i motsatt riktning. Det visar den tillgängliga sta- tistiken. Systemets försäljning pekar uppåt. Vi kan i princip följa ökningen månad för månad. Införsel, hembränning och smuggling ökar. Låt mig också säga något om folköl. De restrik- tioner kring folköl som genomfördes för något år sedan har inte gett resultat. Nu hoppas Morgan Jo- hansson på det samarbete med handlarna som påbör- jades för ett tag sedan. Jag känner lite grann att vi har hört det här förut. Det är nästan rörande att tro att handlarna denna gång ska prioritera restriktivitet framför profit. Handlarna har under så många år lovat självsanering på detta område, men kontroller visar att det fortfarande är i stort sett lika enkelt för en 14- åring att köpa folköl. Det måste kännas ordentligt i plånboken när man olovligt säljer folköl till barn och ungdom. Det måste finns en reell risk att åka fast när man gör detta. Det är lätt att sälja folköl till barn och ungdomar utan att åka fast. En stor del av de ungas alkoholkonsumtion består av folköl, och folköl är en inkörsport till en vidare konsumtion. Det här är en sak man måste rikta in sig på. Alkoläsk är en annan sak. Jag har ställt en fråga till Morgan Johansson om alkoglass. Där fick jag ett icke-svar - inga regelförändringar, ingenting om vad man tänker göra för att stoppa spridningen av alkog- lassen. Vi ser samtidigt att alkoholförgiftningar bland unga ökar kraftigt i antal. Då duger inte bara de lång- siktiga åtgärderna. Det krävs också kortsiktiga åtgär- der. Svik inte de unga, Morgan Johansson!

Anf. 109 Morgan Johansson (S)

Fru talman! Nej, det ska jag inte göra. Vi ska komma ihåg att i botten finns starka kommersiella krafter. Vi har sett dem. Samtidigt finns det ändå skäl att försöka samarbeta med de goda delarna av sam- hället, vilka delar de än vara månde. Finns det ett engagemang hos bryggarna och spritleverantörerna också i dessa frågor måste jag ta dem på allvar. Jag ska träffa vin- och spritleverantörer nästa vecka eller veckan därpå för att ta reda på hur de ser på frågan. De är inte heller intresserade av att kopplas samman med ett ökat ungdomsdrickande med uppgifter om att fyra gånger så många flickor och tre gånger så många pojkar tas om hand för alkoholförgiftning i dag mot vad det var 1987. Den debatten är oerhört besvärande och problematisk för de seriösa delarna av branschen. I min roll måste jag vara noga med att lämna en tydlig signal till branschen, det vill säga att jag gärna vill arbeta med dem för att förändra situationen. Sedan var det frågan om alkoglass. Vi får vara lite rättvisa. Det är under prövning om det över huvud taget ska vara möjligt att sälja alkoglass i Sverige. Den är inte introducerad än. Mitt icke-svar går ut på precis det, nämligen att innan vi vet om alkoglass över huvud taget kan säljas i Sverige - frågan prövas märkligt nog av Läkemedelsverket - kan jag inte lämna några andra svar. Jag kan inte gå in i en pröv- ning som en av våra myndigheter gör.

den 12 maj

Interpellation 2002/03:412

av Jakob Forssmed (kd) till statsrådet Morgan Johansson om alkoholreklam

Onsdagen den 5 februari 2003 fastställde marknadsdomstolen tingsrättens dom som i praktiken gör det fritt fram för alkoholreklam i svenska tidningar, även om "måttfullhet" ska råda. Bland lobbyister och andra som är positiva till alkoholreklam har det hörts inlägg i debatten kring alkoholreklam av typen "Reklamen handlar bara om att upplysa om produkter på en befintlig marknad, inte om att öka den" eller att "allt som är tillåtet ska det också få göras reklam för". Alkohol har vidare jämförts i farlighet med falukorv!

Man har till och med kunnat höra, med oroväckande haltande logik, att ett reklamförbud vore bra om det hindrat människor från att bli alkoholister @ men eftersom vi nu, med reklamförbud, har alkoholister är förbudet verkningslöst och bör tas bort (sic!). Lyckligtvis finns det andra som resonerar annorlunda.

Låt oss först konstatera att alkoholreklam inte bara handlar om att fördela marknaden mellan olika produkter, utan om att skapa marknad, att skapa behov hos tilltänkta konsumenter. Marknaden är inte mättad. Vi kan följa konsumtionsökningen månad för månad, vilket är helt i linje med alkoholens natur. Alkoholreklamen har inte heller som enda syfte att sälja nya alkoholprodukter, utan dessutom att lansera dryckesvanor och livsstilar. (Det senare visar internationellt dyrköpta erfarenheter, exempelvis det statliga bolaget Vin&Sprit:s kampanjer för att få unga polska män och amerikanska ungdomar att supa svenskt. En aggressiv marknadsföring som staten negligerat att stoppa.)

Marknadsdomstolens avgörande innebär ett kraftigt avsteg från målsättningen att alkoholen inte ska söka upp människan. Att sprit inte säljs i livsmedelsaffärer är en annan viktig del av denna aspekt. Den senare hamnar sannolikt också snart i fokus för spritlobbyisternas framryckningar.

I samband med målets avgörande i lägre instans inhämtades yttrande från EG-domstolen där man bland annat frågade om ett nationellt generellt förbud mot alkoholreklam strider mot Romfördraget. Domstolen meddelade i mars 2001 att EG-fördraget inte utgör hinder mot ett sådant förbud mot kommersiella annonser för alkoholdrycker som det som föreskrivs i alkoholreklamlagen, om det inte visar sig att det finns mindre långtgående åtgärder som likväl skyddar folkhälsan.

Detta innebär att EG-domstolen anser att ett förbud mot alkoholreklam kan vara motiverat av folkhälsoskäl. Det svenska förbudet mot alkoholreklam fick alltså finnas för att skydda folkhälsan, men reglerna får inte hindra varor från andra länder att få tillträde till den svenska marknaden. EG-domstolen anser dock att inget kommit fram i målet som tyder på att folkhälsoskäl har använts för att diskriminera utländska producenter eller skydda svenska varor.

Marknadsdomstolen anser att för att kunna rättfärdigas måste det svenska reklamförbudet stå i proportion till det mål som eftersträvas, att skydda folkhälsan, och menar att man prövade om förbudet uppfyller kraven på ändamålsenlighet, nödvändighet och proportionalitet.

Domstolen konstaterar att det finns tillräckligt samband mellan folkhälsomålet och annonsförbudet för att reklamförbudet i och för sig kan bedömas vara ändamålsenligt, eftersom det kan antas ha betydelse för totalkonsumtionen och därmed främja folkhälsan. Domstolen menar dock att det för att uppnå folkhälsomålet borde finnas alternativ som är mindre långtgående än annonsförbudet. Men samtidigt pekas inte ut vad dessa åtgärder skulle vara.

Domstolens resonemang landar i att annonsförbudet är av mindre betydelse än de övriga styrmedel som finns till förfogande för att uppnå folkhälsomålet och att det därför kan ifrågasättas. Vad sedan gäller bedömningen av om förbudet står i proportion till detta mål bör enligt domstolen en prövning omfatta en fullständig intresseavvägning mellan förbudets fördelar för det allmänna och dess nackdelar för gemenskapshandeln.

(Intressant i sammanhanget är att förbudet mot reklam för tobak fortsätter att gälla, trots att tobak inte innebär de sociala skadeverkningar som alkoholen ger upphov till.)

Man kan med fog säga att marknadsdomstolen bortser från att svensk alkoholpolitik inte handlar om enstaka åtgärder, utan om samverkande åtgärder, där förutom reklamförbud också prissättning och restriktioner kring tillgänglighet ingår. Varför domstolen då kan bortse från detta och göra sig till uttolkare av den svenska alkoholpolitiken förefaller ännu oklart.

Domstolens märkliga agerande väckte icke förvånansvärt reaktioner. Med anledning av marknadsdomstolens dom skedde en "brandkårsutryckning" av företrädare för alla partier, utom moderaterna, där man genom en ny lag förbjuder reklam för alkoholhaltiga drycker som överstiger en viss procentsats alkohol - närmare bestämt 15 %.

Detta var naturligtvis i sig välkommet. Samtidigt finns det anledning att instämma i den kritik som framkommit från olika håll @ nämligen,varför just 15 %? Den förklaring som stått att finna är dels att detta är den nivå som man tror att EG-rätten kommer att acceptera, och dels att det finns svenska lagar där gränsen 15 % har förekommit och förekommer.

Det finns naturligtvis olika sätt att resonera kring instiftandet av en ny gräns för alkoholreklam. Problemet är dock att när man sätter en gräns vid exempelvis 15 % så blir det oerhört svårt att efter detta införa ytterligare begränsningar. Sådana är tyvärr sakernas tillstånd. Därför måste frågan ställas om varför man inte lade på riksdagens bord en proposition där procentsatsen var betydligt lägre än 15 %.

Denna gräns innebär nämligen att alkoholhaltiga drycker som i stor utsträckning konsumeras av ungdomar inte omfattas av förbudet. I exempelvis USA satsar alkoholindustrin allt mer på reklam som vänder sig just till unga människor. En av de mest hårdlanserade produkterna under senare år har varit alkoläsk, som inte kommer omfattas av det nya svenska förbudet. Av detta följer att det med en gräns på 15 % blir betydligt svårare att åstadkomma en konsumtionsminskning bland unga. En konsumtionsminskning som är särskilt angelägen med tanke på att tonårsfyllorna enligt socialstyrelsens statistik lett till att alkoholförgiftningarna mångdubblats bland unga i ålder 15@19 år, särskilt flickor.

Enligt alkoholforskaren Håkan Leifman vid Stockholms universitet kommer troligen alkoholreklam att bidra till att höja den totala konsumtionen. Risken är särskilt stor om reklam införs i ett land med tilltagande förbrukning. (Sverige har en konsumtion som ökat med 20 % under de senaste fem åren.) Det är framför allt två grupper som brukar anses särskilt känsliga för alkoholreklam @ unga och missbrukare. I den senare gruppen medför reklamexponering ökad risk för återfall. Jörgen Engel, professor i farmakologi vid Göteborgs universitet, har beskrivit hur amerikanska forskare i USA kunnat se hur det i hjärnan hos en tidigare missbrukare kan skapas ett sug som nästan är omöjligt att kontrollera när personen får se bilder som hon eller han associerar till beroendet. Upprepat bruk av droger under lång tid förändrar hjärnans belöningssystem så att den påverkas mer av stimulus från omgivningen. Samtidigt blir impulskontrollen sämre. Jörgen Engels självklara slutsats av denna forskning är att alkoholreklam ska vara förbjuden.

Det finns alltså mycket som talar för att den nya alkoholreklamlagen i Sverige blir ännu ett i raden av vuxenvärldssvek gentemot unga i linje med lördagsöppna systembolag, den bristande kontrollen av folkölsförsäljningen och bristen på krafttag mot langning av legal och illegal alkohol. Därför finns det också anledning att förhöra sig om folkhälsoministerns planer på att begränsa alkoholkonsumtionen, inte minst bland ungdomar.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga folkhälsoministern:

Vad avser statsrådet att göra för att stoppa reklam för alkoholdrycker också under 15 %?

Vad avser statsrådet att göra för att visa att Sverige och den svenska regeringen inte har övergett de alkoholpolitiska ambitionerna?

Vad avser statsrådet att göra för att begränsa statliga Vin&Sprit:s marknadsföring i världen?

Avser folkhälsoministern att verka för utökad kontroll av försäljning av folköl till minderåriga och om detta inte hjälper göra folkölsförsäljning tillåten endast på systembolaget?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stoppa langning och försäljning av hembränd sprit till ungdomar?