Äganderätten

Svar på interpellationer

Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig när och hur jag kommer att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet. Han har i det sammanhanget också frågat vilka partier och representanter som kommer att ingå i den. Kjell Jansson har även frågat vilka åtgärder jag kommer att vidta för att stärka äganderätten kommande år och på vilka områden jag ser att äganderätten i dag brister och därför behöver stärkas.

Kjell Jansson ställde samma frågor i en interpellation våren 2020. Som jag svarade då arbetar regeringen för fullt med att genomföra den sakpolitiska överenskommelse som träffades i januari förra året mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, det så kallade januariavtalet. Detta är ett arbete som kommer att fortsätta även framöver.

Mot bakgrund av januariavtalet har regeringen tillsatt Skogsutredningen, som har i uppdrag att lämna förslag till åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2020.

Regeringen har också mot bakgrund av januariavtalet tillsatt Artskyddsutredningen. I utredningens uppdrag ingår bland annat att lämna förslag som säkerställer ett regelverk som effektivt och rättssäkert kan skydda arter och som är tydligt gentemot markägare gällande när dessa har rätt till ersättning. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 14 maj 2021. Det är miljö- och klimatministern som ansvarar för dessa utredningar.

Som jag framhöll i mitt tidigare svar kan det konstateras att frågeställningar som rör skyddet för äganderätten kan uppkomma i skilda sammanhang och på många olika rättsområden. Svåra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen behöver ofta göras, inte minst på områden där hälsoskydds, miljöskydds- och säkerhetsskäl kan motivera begränsningar av skyddet för äganderätten.

Som framgår har de utredningar som pågår i uppgift att överväga och föreslå en rad olika lagändringar som är av stor betydelse för markägares rätt. Ett av Skogsutredningens uttalade syften är dessutom att värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag och säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Det är framför allt frågeställningar som hänger samman med äganderätten till skogen som är bakgrunden till riksdagens tillkännagivande om att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

När det gäller Artskyddsutredningen anges i utredningens direktiv att översynen ska säkerställa ett regelverk som effektivt och rättssäkert kan skydda hotade arter och samtidigt är tydligt gentemot markägare gällande när de har rätt till ersättning. För att värna äganderätten ska rättssäkerheten för markägare och företag stärkas.

Jag kommer mot denna bakgrund att invänta resultatet av bland annat Skogsutredningen och Artskyddsutredningen för att se vilka förändringar som kan behöva genomföras.

I sammanhanget vill jag också framhålla att den nuvarande utformningen av egendomsskyddet i grundlag är ett resultat av ett omfattande arbete som gjordes i brett politiskt samförstånd i Grundlagsutredningen, och detta trädde i kraft så sent som 2011.

Avslutningsvis: En parlamentariskt sammansatt kommitté utgörs alltid av representanter från samtliga riksdagspartier, och de utses efter förslag från respektive partigrupps kansli. Fördelningen av ledamöterna är proportionerlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Morgan Johansson! Frågan är varför jag interpellerar om detta igen. Jo, många markägare och skogsägare som jag möter känner sig frustrerade. De känner sig hotade av staten, av Skogsstyrelsens och länsstyrelsens behandling av dem i olika ärenden. De känner att äganderätten successivt undermineras.

Statsrådet svarar att en utredning om äganderätten pågår enligt punkt 26 i januariavtalet. Så kan det mycket väl vara. Samtidigt svarar statsrådet att en skogsutredning ska vara klar den 30 november. Och en artutredning är tillsatt. Vad en artutredning har med äganderätten att göra har jag faktiskt svårt att förstå. Ju bättre du vårdar din mark, desto mer värdefulla arter bör det finnas på den. Det kanske finns mer där än på den mark som staten har skött under åren. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 14 maj 2021, svarar statsrådet.

Slutligen säger statsrådet att gällande lagstiftning om egendomsskyddet gjordes i brett samförstånd 2011. Det kan mycket väl vara så, men det fungerar trots allt inte tillfredsställande. Och det är snart tio år sedan detta gjordes.

Till saken hör, fru talman, att riksdagen i juni 2019 beslutade att det skulle tillsättas en parlamentarisk kommitté för att stärka den grundlagsskyddade egendomsrätten. Då är min fråga till statsrådet: Varför tillsätts inte den? Är det regeringens beslut som gäller och uppgörelsen med stödpartierna, eller är det kammaren som bestämmer? Den frågan är principiellt viktig. Den vill jag ha svar på. I min värld, i en demokrati, är det riksdagens beslut som är övergripande och som bör gälla.

Vidare är det på det sättet att en utredning i stort sett endast handlar om skogen. Det finns många andra ärenden när det gäller äganderätten. Det handlar om markanvändning, hemfridszon och bygge av bryggor bland annat. Det är inte ovanligt att de lokala byggnadsnämnderna ger dem som bor på en ö tillstånd till att bygga brygga. Sedan river länsstyrelsens tjänstemän upp besluten med hänvisning till att det går en Waxholmsbåt dit en gång om dagen.

Jag anser inte att det är en rättssäker hantering av äganderätten. Jag anser att varje människa som äger mark på en ö och som ska ha tillträde till sin ö ska ha rätt att bygga en brygga om förutsättningarna är sådana, och det är de i huvudsak.

Min fråga är: Ska statens myndigheter även fortsättningsvis, när denna utredning är klar, ha rätt att köra över kommunernas beslut om markanvändningen? Det är en fråga om kommunalt självstyre, precis som i fråga om den nya utredningen om vindkraften. Kommunernas beslut blir underordnade. Man tar bort det kommunala självstyret och låter staten ta över besluten.

Min fråga till statsrådet är: När kommer den parlamentariska kommittén att tillsättas? Statsrådet är svaret skyldig.

Fru talman! Äganderätten är under ständig attack i Sverige trots att den är grundlagsskyddad. Det gör mig starkt bekymrad. I dag är en fjärdedel av Sveriges yta lagd under strandskydd. Många ställer frågan hur JÖK-partierna kan bidra till att detta utökas och förstärks ännu mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi moderater vill i alla fall avskaffa strandskyddet och ge kommunerna möjlighet att se över behovet. Vi har lyssnat på väljarna.

Västkusten, som jag kommer från, drabbades hårt när länsstyrelsen gjorde sin tolkning av regleringsbrevet. Uppmaningen var att strandskyddet endast skulle utökas till 300 meter om det var särskilt motiverat. Länsstyrelsen tolkade detta och drog den stora våta strandskyddsfilten ända upp till 300 meter längs hela kusten.

Med anledning av detta vill jag fråga minister Morgan Johansson: Är gränsen nådd när det gäller landareal som är strandskyddad? Och hur ska ministern agera så att äganderätten stärks och inte hotas och urholkas än mer?

Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för en mycket viktig fråga! Äganderätten i Sverige är, precis som det sas här, grundlagsskyddad. Det borde sitta i varje riksdagsledamots dna och i varje regerings dna att man värnar äganderätten i Sverige.

Jag blev väldigt förvånad när jag besökte en av skogsorganisationerna - jag tror att det var Mellanskog. De bjöd in riksdagsledamöterna från Gävleborg. Vi tittade på hur skogsförvaltningen fungerade i Sverige. En av deltagarna sa: Ja, vi har ju frivillig avsättning. Då undrade man: Vad då frivillig avsättning? Jo, jag får ju göra en frivillig avsättning på 5 procent av min mark när jag ska avverka. Det är en "frivillig" avsättning. Ja, men vad händer om man inte gör det frivilligt? Då får man problem att avverka. Det vore väl perfekt om löntagarna hade det så: att de fick göra en frivillig avsättning av sin månadslön varje månad.

Men jag tänkte fråga om något annat. Jag fick ett svar på en skriftlig fråga från ministern i går. Det handlar om ersättning vid expropriation. Det gäller då Kiruna och Gällivare och Malmberget. Vi vet att gruvnäringen är viktig för Sverige. Vi vet att gruvnäringen är viktig för Norrbotten. Våren 2019 ställde jag därför en interpellation om hur man ska reglera expropriationsersättningen när det är många fastigheter som ska lösas in på kort tid. Då funkar inte den lagstiftning om ersättning som finns i dag.

Uppe i Kiruna och Gällivare har detta nu lösts genom att gruvbolaget på frivillig basis har sagt att man löser frågan. Men det är på frivillig basis. Man kan när som helst dra tillbaka ersättningen.

Förra året vid den här tiden hade vi en interpellationsdebatt. Då sa statsrådet att han delade bilden av problematiken och höll med om att man behöver göra en lagändring. Det finns en utredning som heter Ersättning vid expropriation av bostäder, Ds 2016:16. Den nya lagstiftningen skulle komma på plats i höst. Det var det svar som invånarna i Norrbotten fick förra hösten.

I det skriftliga svar som jag fick i går säger ministern att man inte har hunnit, på grund av Regeringskansliets belastning. Ministern skriver i svaret att vissa lagstiftningsprojekt har fått vänta och att regeringen kommer att återkomma till riksdagen när beredningen är färdig.

Pandemin kom under våren i år. Vi hade riksdagsdebatten förra hösten. Det innebär att regeringen har haft gott om tid på sig, sedan förra hösten och redan före min interpellation, att ta tag i denna fråga. Men jag tror att det ligger lite grann i det som Kjell Jansson är inne på. Äganderätten sitter inte i regeringens dna. Äganderätten är inte en viktig och prioriterad politisk fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi pratar om hundratals, kanske tusentals, personer bara i Norrbotten som berörs av denna lagstiftning. Det kan också handla om andra områden. En liten ort någonstans i södra Sverige där det kanske ska ske gruvbrytning kommer att beröras av denna fråga. Om man får för sig att dra en ny höghastighetsjärnväg genom Sverige kommer det också att vara många som berörs av detta. Frågan är alltså viktig.

Jag skulle vilja fråga ministern: När kommer de tusentals småhusägarna runt om i Sverige att få se en stärkt äganderätt när staten exproprierar deras fastigheter?

Fru talman! Det stämmer att äganderätten är grundlagsskyddad. Det är även allemansrätten. Det står i 2 kap. 15 § regeringsformen, alltså i samma paragraf.

Varför står det där? Jo, det är för att peka på att det även finns andra intressen i världen. Sverige består inte bara av markägare utan även av andra människor som har andra legitima intressen att driva just sina frågor. Just allemansrätten, rätten att kunna ströva fritt i skog och mark, är en sådan.

Det är grundlagsskyddet. Att skydda allemansrätten tillkom inte på något moderat initiativ, kan jag säga, utan det tillkom på socialdemokratiskt initiativ.

Det var ett exempel på andra intressen än bara markägarnas. Jag har en lång rad andra. Strandskyddet nämndes innan. Det vill Moderaterna tydligen avskaffa nu. Ska vi ha en ordning där vi bygger igen stränderna så att människor inte kan komma ut och bada? Jag är själv från Skåne, ett område i Sverige med kust på tre sidor. Men det är inga långa kuster, och vi är över en miljon invånare. Hur skulle det se ut utan strandskydd? Dessa stränder skulle naturligtvis byggas igen på nolltid så att vanliga människor inte skulle ha möjlighet att komma ut och bada. Är det dit Moderaterna vill? Ta andra viktiga samhällsinvesteringar, till exempel att kunna bygga vägar och järnvägar. Då behöver man ibland också ta mark i anspråk.

Mitt påpekande är att visst är markägarnas intressen viktiga, men det finns också andra intressen i världen att ta hänsyn till. Det är precis så lagstiftningen är utformad, med en balans mellan dessa intressen.

Då säger Moderaterna att ägarintresset undermineras. Jag påstår att det är precis tvärtom. Det är faktiskt så att ägarintresset har stärkts de senaste åren genom att man ändrade exproprieringslagstiftningen. Om man ska expropriera mark ska staten inte bara betala markvärdet utan ytterligare 25 procent. Lagändringen i den delen skedde för ungefär tio år sedan.

Nu säger Moderaterna, som jag påstår ensidigt företräder mark- och skogsägarintressena, att nu måste vi in och ändra i grundlagen. Då säger jag att det finns en grundlagsuppgörelse som är tio år gammal. Så kan det vara, säger Kjell Jansson. Ja, så var det. Vi gjorde upp, våra partier emellan, i en blocköverskridande uppgörelse om hur grundlagen skulle se ut. Jag tog Per Unckel i hand och sa att nu är det detta som gäller framöver. Det var en stor uppgörelse, allt som hade med regeringsformen att göra. Det här var bara en del av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är jag överraskad över att Moderaterna nu vill bryta den grundlagsuppgörelsen? Nej, det är jag nog inte trots allt, för det jag har sett de senaste åren är ju att Moderaterna inte klarar av att hålla någon enda uppgörelse över huvud taget. Ni klarar heller inte av att göra någon blocköverskridande uppgörelse. Detta är extra allvarligt just eftersom det gäller grundlagen. Normalt sett i Sveriges riksdag håller vi grundlagsuppgörelser.

Jag pekar också på två pågående utredningar. Det är inte mina; de ligger på andra departement. Jag har grundlagsfrågorna, men jag har inte planfrågorna. Det är Skogsutredningen och Utredningen om översyn av artskyddsförordningen, och båda syftar faktiskt till att stärka markägarintresset. Vi får se om dessa utredningar löser de problem ni pekar på, och därför säger jag att vi får avvakta lite innan vi börjar riva i hela grundlagen.

Grundlagen ändrar man inte i handvändning. Det är i så fall en ändring som kan träda i kraft 2027. Jag antar att ni vill ha ett resultat tidigare än så, och därför är de här utredningarna viktiga.

Fru talman! Jag vill vara tydlig med att Moderaterna inte vill avskaffa allemansrätten - absolut inte. Men jag kan försäkra statsrådet om att det inte är överexploaterat i skärgården. Ut till Vaxholm är det mycket exploaterat. Men norr om Vaxholm är det hur mycket stränder som helst som är helt oexploaterade, och det finns markägare som säkert har intresse av att bygga där.

Jag kan också försäkra statsrådet om att det inte är någon trängsel i skärgården. Jag vistas stora delar av tiden efter midsommar i ytterskärgården. Det är garanterat ingen trängsel. Jag är oftast ensam på fjärdarna när jag åker ut i skärgården.

Vidare säger statsrådet att det handlar om 2027. Jag vet inte hur lång tid det tar, men riksdagen har beslutat att äganderätten ska stärkas. Det har beretts av konstitutionsutskottet. De har tillstyrkt detta. Reservationen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är inte förvånande, men övriga partier i kammaren står bakom detta. Det finns en ganska stark majoritet för detta i kammaren. Därför tycker jag att det är nonchalant att svara på det sättet.

Äganderätten är grundlagsskyddad, absolut, men tolkningen av den verkar inte vara grundlagsskyddad. Jag vill hävda att det som händer är ganska godtyckligt. Om någon ska stycka en tomt kan Lantmäteriet påstå att det är olämpligt att bygga där. Men det är faktiskt respektive byggnadsnämnd i kommunerna som avgör markanvändningen och inte Lantmäteriet. Det är i grunden inte länsstyrelsen, fast de lägger sig i mer och mer. De har väldigt mycket veto i dag. Det går till överdrift. Äganderätten håller helt klart på att undermineras.

Grunden för en fungerande demokrati är stark äganderätt och marknadsekonomi. Äganderätten urholkas alltmer, vilket gör att markägare inte vågar investera i olika saker. Det här är ett allvarligt problem som man måste ta tag i.

Skogsstyrelsen går fram som en slåttermaskin utan någon som helst hänsyn till markägarna när man ska göra avtal med bönder och skogsägare. Jag vet att man har tagit ifrån vissa markägare mellan 30 och 50 procent av skogen. Det är samma metod som Jordbruksverket använde på 70-talet mot småbönderna, vars gårdar man plundrade så de fick flytta. Titta på serien Hem till byn! Den illustrerar det här väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Virkesupplag är en annan grej. Om skogsägarna behöver ta ut timmer som timmerbilarna ska hämta lägger man det på sin mark nära vägen. Då ska staten ha avgifter, fast timret ligger på skogsägarens egen mark. Det är helt ofattbart i min värld.

Det är många tjänstemannatolkningar som inte är rättssäkra. Jag säger inte att det är myndighetsaktivism, men markägare och lantbrukare kan uppleva det så. Staten med sina myndigheter har blivit för stark, och äganderätten försvagas successivt.

Fru talman! Tack, minister Morgan Johansson, för svaren!

Jag vill förtydliga att vi inte ska avskaffa strandskyddet, utan vi vill ge mer makt till kommunerna att styra strandskyddet. Det är en väldigt viktig justering.

Just nu finns det uppgifter om att upp till en tredjedel av Sveriges yta är strandskyddad. Då upplever många markägare att vi har ett byggförbud på den ytan. För egen exploatering blir det i praktiken ett byggförbud, och därför tycker Moderaterna att det är lämpligare att kommunen gör en sådan avvägning.

Det handlar alltså inte om allmänhetens tillträde till en badstrand eller att kunna lägga till med båten, utan det handlar om att strandskyddets syfte påverkar äganderätten nästan in absurdum för en markägare. Man ser liksom inte funktionen. Det har aldrig gått en människa där, men man motiverar det med att någon ska kunna göra det i framtiden. Utifrån detta är markägaren direkt förhindrad att göra den byggnation eller liknande som markägaren har tänkt.

Jag frågar Morgan Johansson igen: Är gränsen nådd när det gäller landareal som är strandskyddad?

Fru talman! Jag skäms inte ett ögonblick för att stå här i talarstolen och vara en röst för de tusentals villaägare, småhusägare, som riskerar att få en undermålig ersättning när staten, eller någon annan, behöver expropriera deras mark. Det var därför jag väckte en interpellation för något år sedan, det var därför jag väckte en skriftlig fråga och det är därför jag ställer frågan i dag: När ska fastighetsägarna få ett starkare skydd i lagstiftningen när de får sin egendom inlöst?

Den här frågan berör verkligen Norrbotten. Ibland undrar jag om regeringen ogillar Norrbotten, mitt gamla hemlän. Ni har infört flygskatt, ni höjer bensinskatten, ni försämrar vägunderhållet, och ni vill inte ge tusentals småhusägare ett starkare skydd i lagstiftningen när man behöver expropriera deras bostäder.

Det handlar inte om samhällsnyttan. Jag står inte här och säger att vi inte ska ha en gruvnäring i Kiruna. Tvärtom är jag helt övertygad om att alla som bor i Kiruna tycker att det är jätteviktigt med gruvnäring i Kiruna. Men det handlar om att få en skälig ersättning om din fastighet blir inlöst. Det har sannolikt lösts på frivillig basis i Malmberget och Kiruna just nu, men det är inte tack vare en lagstiftning. Det har funnits en utredning, och det finns en utredning med förslag som sannolikt skulle kunna genomföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror också att statsrådet Morgan Johanssons inlägg i den här debatten visar precis det jag sa, nämligen att det inte sitter i det politiska dna:t att man ska ha en stark äganderätt i Sverige. Morgan Johansson problematiserar allt annat och visar närmast en arrogant attityd.

När kommer lagstiftningen på plats som skyddar småhusägare från att inte få rimlig ersättning?

Fru talman! Jag är visserligen skåning, men jag älskar Norrbotten! Och jag är glad att det går bra för Norrbotten, för det gör det nu med de stora investeringar som genomförs. Som läget är just nu är det något av landets bästa arbetsmarknad. Det går kanonbra för Norrbotten, och de flesta kommunerna styrs av socialdemokrater. Jag gör gärna allt jag kan för att se till att Norrbotten kan fortsätta att utvecklas på ett bra sätt.

Frågan om flytt av hus löstes i det här läget av LKAB. Vi följde frågan noga just för att se att den skulle kunna lösas ut. Vad vi behöver göra är att ta höjd för liknande situationer framöver. Det var en undantagssituation när det behövde göras så stora flyttningar och att de ytterligare 25 procenten inte skulle klara av själva ersättningen. Men vi kommer att fortsätta att jobba vidare med lagförslaget för att kunna ta höjd för denna fråga. Sedan kommer vi tillbaka när vi är färdiga; vi är angelägna om att lösa frågan.

I normalfallet är det så att när en fastighet löses in får du inte bara fastighetsvärdet utan även ytterligare 25 procent. Du gör en vinst i den delen, och det är bra. Man ska inte påstå att staten agerar ohemult i de situationerna.

Jag är naturligtvis beredd att gå fram med lagstiftning när vi är färdiga med beredningen. Regeringen fick mycket att göra i våras på Regeringskansliet. Det gällde alla departement, men särskilt mitt departement i en del avseenden. När vi såg att frågorna redan var lösta så här långt lade vi en del lagstiftningsprojekt åt sidan. Men vi fortsätter naturligtvis med den beredningen.

I grund och botten handlar det om att vänta in utredningarna. Jag har inte ansvar för planfrågorna, skogsfrågorna, artskyddet eller utredningarna. Jag har ansvar för vad som står i grundlagen. Men jag är samtidigt övertygad om att de problem som ni pekar på, nämligen rättssäkerheten för markägarna, ersättningsfrågorna och annat kommer att lösas inom ramen för den grundlagsreglering som finns i dag. Det är precis det jag vill peka på. Om jag nu går fram med en ny parlamentarisk kommitté för att se över skrivningarna i regeringsformen kan inte ett sådant lagförslag lämnas före nästa val, utan då pratar vi om att en lag kan träda i kraft efter nästföljande val, det vill säga 2026, i bästa fall den 1 januari 2027. Jag tror inte att någon av interpellanterna vill vänta så länge på att få något gjort.

Januariavtalet pekar ut de frågor som ni har tagit upp, och jag hoppas att vi kan lösa dem inom grundlagens ramar.

Sedan gav jag i mitt första inlägg uttryck för att jag är en smula irriterad över att man inte längre har någon respekt för grundlagsuppgörelser. Det är viktiga saker. När partierna kommer överens om att från och med nu ska vissa spelregler gälla, och man har förhandlat inom ramen för en sådan översyn, då måste man ändå vara beredd att stå fast vid grundlagsuppgörelsen under en längre tid. Jag kan då konstatera att det vill inte Moderaterna göra. Jag vill påstå att det var lite annorlunda på Gun Hellsviks och Per Unckels tid när vi verkligen kunde lita på att ni stod för den typen av uppgörelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu får vi invänta utredningarna, titta på dem och se om de löser de problem ni har tagit upp. Jag är övertygad om att vi kan se att man har kommit en god bit på vägen. Sedan kan vi ta diskussionen därifrån.

Fru talman och statsrådet Morgan Johansson! Låt mig läsa upp beslutet som fattades i kammaren juni 2019. Riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen i betänkande 2018/19:KU27 "om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet". Det var beslutet. Det stod alla partier bakom utom Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Jag vill också fråga statsrådet om statsrådet anser att 300 meters strandskydd är rimligt. Har statsrådet sett en strand i Sverige som är 300 meter? På Falsterbonäset finns de största stränderna i dag. De lär inte vara 300 meter på djupet. Med 300 meter är du uppe i skogen och villasamhällena. Det är helt befängt med 300 meter strandskydd. Det är helt orimligt. I Tyskland har man kanske 10-30 meter strandskydd beroende på förutsättningarna, till exempel markförhållanden.

Rent principiellt anser jag att kommunerna ska styra över strandskyddet i sina översiktsplaner, inte staten. Det handlar i grunden om markanvändning och om att ta hänsyn till markägarnas önskemål. I dag sitter enskilda tjänstemän på länsstyrelserna och överprövar demokratiskt valda byggnadsnämnders beslut om markanvändningen - med grumliga argument, vill jag hävda. Anser statsrådet att det är bra? Tycker statsrådet att det är rättssäkert?

Jag hoppas att statsrådet respekterar kammarens beslut och tillsätter den parlamentariska kommittén, även om jobbet inte är klart förrän, som nämnts, 2027. Tack för debatten!

Fru talman! På den första frågan om rättssäkerheten kan jag säga att alla förvaltningsbeslut kan överklagas i domstol. Det är inte bara några enskilda tjänstemän som gör bedömningar, utan i slutändan är det en prövning också i domstol.

Vad är det som har hänt efter tillkännagivandet? Jo, det som har hänt är att det blev ett januariavtal med en punkt som handlar om denna fråga. Som ett utflöde av den punkten, resultatet av den punkten, kom Skogsutredningen och Artskyddsutredningen.

En annan punkt i januariavtalet handlar om att se över strandskyddet för att göra det mer flexibelt. Vi socialdemokrater kommer aldrig att gå med på att avskaffa strandskyddet. Vi vill absolut inte ha en utveckling som innebär att man bygger igen stränder. Man behöver inte åka särskilt långt ut i Europa för att se hur det kan gå om man fullständigt släpper på regleringarna. Det vill vi inte eftersom vi anser att vi har ansvar för medborgarnas möjligheter att komma ut till kusterna och ta del av våra naturvärden. Det står vi för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot kan man diskutera flexibiliteten. I olika delar av landet kan man se på denna fråga på olika sätt. Det ger den översynen ett uttryck för.

Innan vi börjar rota i grundlagarna tycker jag att vi ska avvakta utredningarna, Skogsutredningen, Artskyddsutredningen och den översyn som görs av strandskyddet, och då kommer ni att se att många av problemen kan lösas inom ramen för utredningarna. Fördelen är att de löses betydligt fortare än vad som blir fallet om vi går grundlagsvägen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.